Medicin och Teknik/ ETIF20 E-hälsa. Känna till och kunna ta hänsyn till aspekter som. Känna till de tekniker som är tillämpbara inom e-

Transkript

1 En titt på kursplanen Känna till hur e-hälsa används inom hälso-och sjukvården i Sverige och internationellt Känna till de tekniker som är tillämpbara inom e- hälsoområdet Känna till och kunna ta hänsyn till aspekter som påverkar interaktionen mellan teknik och användare (exempelvis patienter/anhöriga samt vårdpersonal) vid tillämpning av e-hälsoteknik Innehåll Introduktion Vad är människa-teknikinteraktion? Varför behövs kunskap om detta i en kurs om e-hälsa? Lite praktiskt Relation till EEMA01 Medicinteknisk design Litteratur läsanvisningar Då kör vi igång Användbarhet och användbarhetsmål Användare Användningskontexten Räcker det med användbarhet? Universell design Fö4 Introduktion till människateknikinteraktion ETIF20 E-hälsa Kursinnehåll Vad är E-hälsa? E-hälsa och det svenska sjukvårdssystemet Health 2.0 Människa-teknik interaktion Människans förmåga kognition Människans förmåga design Kommunikation Trådlös teknik och telemedicin Molnet och appar Sensorer och dataanalys Interaktionstyper och felanvändning Security and privacy

2 Människa-teknikinteraktion (MTI) Vad är ett användargränssnitt? A V Ä D A R G R Ä S S I T T Ett människa-tekniksystem består av människor och teknik som samverkar (interagerar) i en viss kontext (omgivning) för att utföra givna uppgifter. Vad är människa-teknikinteraktion? Varför behövs kunskap om detta i en kurs om ehälsa? Introduktion A V Ä D A R G R Ä S S I T T Ett människa-tekniksystem består av människor och teknik som samverkar (interagerar) i en viss kontext (omgivning) för att utföra givna uppgifter. Människa-teknikinteraktion (MTI)

3 Ett område i förändring Förr A V Ä D A R G R Ä S S T T Ett område i förändring u A V Ä D A R G R Ä S S T T Människa-teknikinteraktion (MTI) Ett människa-tekniksystem består av människor och teknik som samverkar (interagerar) i en viss kontext (omgivning) för att utföra givna uppgifter. Människa-teknikinteraktion relaterade begrepp På samma sätt som e-hälsa är detta ett område i förändring med många olika begrepp och definitioner i omlopp. Exempel på begrepp är: Human-computer interaction Man-machineinteraction Usability engineering Interaction design Userexperience/experiencedesign I I

4 Säkerhet och risk Tekniska system blir alltmer komplexa: misstag kan få mycket allvarliga konsekvenser Säkerhet och risk Harrisburg, 1979 Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives. Sharp, Rogers and Preece (2011) Interaktionsdesign handlar om att utforma interaktiva ting så att de blir bra att använda. Vad bra att använda betyder skiljer sig från gång till annan men beror på vem som gör vad, när, var, hur, och varför. Design after thought (2012) Varför behövs kunskap om detta i en kurs om e-hälsa?

5 Tillgänglighet: Doro Enkelhet& tydlighet Ring-ring utanbling-bling Anpassadefterbehov! Arbetsmiljö fysisk och kognitiv belastning Säkerhet och risk Gottröra, 1991 Tillgänglighet

6 Lite praktiskt Relation till EEMA01 Medicinteknisk design Litteratur läsanvisningar Relation till EEMA01 Medicinteknisk design I EEMA01 var det mer fokus på processen än i denna kurs: Innovationsprocess Metoder för att kartlägga och förstå användare, tex Intervjuer, enkäter etc Personas Metoder för att utvärdera design Arbetsmiljö nya arbetssätt Teknikstress

7 Då kör vi igång Användbarhet och användbarhetsmål Användare Användningskontexten Räcker det med användbarhet? Universell design Användbarhet och användbarhetsmål Övriga delar i denna kursdel Fö 5 Människans förutsättningar kognition Fö6 Människans förutsättningar design Seminarium 2 redovisning av uppgift 4 samt gruppdiskussioner Fö11 Interaktionstyper och felanvändning Kurslitteratur för denna delen Designing withthe mind in mind Kapitel 1-3 (~30 sid) Kapitel 7-10 (~50 sid) Delar av kapitel 11 (sid , 8 sid) kr i häftad form Online här: Tentan baserad på innehållet i boken (enligt läsanvisningar) samt föreläsningsmaterialet

8 ISO Användbarhet Användare Vem som gör Sammanhang är, var och hur det görs Mål Vad som ska uppnås och varför det görs Ändamålsenlighet(effectiveness) Den noggranhetoch fullständighet med vilken man uppnår givna mål Effektivitet(efficiency) Resursåtgång i förhållande till noggrannhet och fullständighet av resultatet Tillfredsställelse(satisfaction) frånvaroavobehagvid användandet och en positiv attityd Usability goals Effective to use Efficient to use Safe to use Have good utility Easy to learn Easy to remember how to use Användbarhet vad är det? ISO Användbarhet Den grad till vilken en produkt kan brukas av en viss användare i ett givet sammanhang för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. International Organization for Standardization (ISO)

9 Safe to use Hjälper produkten till att motverka ofrivilliga fel? Have good utility Erbjuder produkten rätt sorts funktioner? Effective to use Är produkten relevant för ändamålet? Dvs. gör den det som den är avsedd att göra? Efficient to use Hur effektiv, t ex med avseende på tid, blir användaren med produkten?

10 Användarvänlighet? Används mycket i vardagligt språk som säljargument iprodukttester i bör använda det mer vetenskapliga begreppet användbarhet men bör känna till hur begreppet användarvänlighet används! Användare Easy to learn Hur lätt är det att lära sig att använda produkten? vs. Easy to remember how to use Hur lätt är det att komma ihåg hur man använder produkten? (speciellt viktig aspekt för produkter som används ganska sällan)

11 Olika typer av användare Primära, sekundära & tertiära användare Primära: slutanvändaren Sekundära: t ex tillfälliga användare Tertiära: t ex någon som köper in produkten E-hälsa förändrar användarnas roller Traditionellt sett har det funnits en patient som varit mottagare av information från experten (ex en läkare eller annan i sjukvården) Möjliga förändringar i maktbalansen Patienten har makten över data och bestämmer när och vilken data som ska delas Patienten bestämmer vilka produkter/system denne vill bruka Patienten är inte nödvändigtvis en patient utan en vanlig, frisk människa Användarna har olika förutsättningar Användare har olika Ålder Språk Kultur Fysisk och kognitiv förmåga Personlighet Kön Och olika Syfte Motivation Dagsform Vilka är användarna? Vilkaolikatyperavanvändarefinnsdetinomert tillämpningsområde?

12 Vilken är användningskontexten? Vilkaolikatyperavsituationerochmiljöerskullekunna vara aktuella inom ert tillämpningsområde? Vilkafaktoreri dessasituationerochmiljöerpåverkar användningen? Fysiska faktorer Samverkan med andra system Exempel PMO, journalsystem i primärvården ytt system för all primärvård i Skåne Ca 7000 användare Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sekreterare, biomedicinsk analytiker, Ett system som skall Samverka med flera andra Användas av många olika typer av användare Anpassas till olika arbetsplatser och arbetsuppgifter Rigorös inköpsprocess med ovanligt stort fokus på användbarhet mha användartester Användningskontexten Kontextens betydelse De olika sammanhang och situationer som tjänsterna/produkterna/systemen ska användas inom påverkar utformning och användning Man har inte bara en tjänst/produkt/system att använda utan flera som används individuellt eller i kombination Den fysiska och kognitiva miljön där tjänsterna/produkterna/systemen skall användas måste fungera.

13 Räcker det med användbarhet? ISO Användbarhet Den grad till vilken en produkt kan brukas av en viss användare i ett givet sammanhang för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. International Organization for Standardization (ISO) Exempel PMO, journalsystem i primärvården Ex på faktorer som påverkar införande och acceptans: Stort och komplext system tar tid att lära Användargränssnittet ej anpassat till verksamheten och de olika användargrupperna Delvis nya rutiner inbyggda i systemet för ökad säkerhet => mer administration Samverkar med flera andra system men är ej integrerade med dessa ya skärmar ej anpassade till arbetsplatsen Exempel PMO, journalsystem i primärvården

14 Attractive things work better. Donald orman Some emotions affective states are driven by cognition, and cognition is influenced by affect. The surprise is that we now have evidence that pleasing things work better, are easier to learn, and produce a more harmonious result. Emotions & Design: Attractive things work better, Donald orman (2002)

15 Överlappande begrepp Usability User experience Exempel: trådlös monitorering User experience (UX) A person's perceptions and responses that result from the use or anticipated use of a product, system or service. User experience includes all the users' emotions, beliefs, preferences, perceptions, physical and psychological responses, behaviors and accomplishments that occur before, during and after use. ISO Lite förenklat kan man säga att Användbarhetfokuserarpåpragmatiskaaspekter User experience fokuserar på känslomässiga aspekter

16 That s the ultimate goal: addressing the needs of all users. Ben Shneiderman Kritikerna Universelldesign lederbaratill förenkladminstagemensamma-nämnare-design Apples produkter är så avskalade att man blir begränsad! Universell design Universell design Universal Design involves designing products and spaces so that they can be used by the widest range of people possible.

17 Därmed inte sagt att universell användbarhet är lätt......och ibland måste man kompromissa Exempel Pekskärm bra för många men hur fungerar den för personer med nedsatt syn? Fysiska knappar = taktil återkoppling Kritikerna har fel #1 Universellanvändbarhetleder ofta till förbättrad användbarhet och tillgänglighet för bredare användargrupper Kritikerna har fel #2 Användbarhetärinte matematik. Det finns inte en lösning, utan flera lösningar som kan tillgodose behoven hos olika användargrupper samtidigt.

18 Att ta med sig från denna föreläsning Varför är detta ämne relevant för e-hälsa? Användbarhet och användbarhetsmål Vem är användarna? Hur ser användningskontexten ut? Sammanfattning Användbarhet och design är inte bara frågor för konsumentprodukter såsom telefoner utan är viktiga för säkerhet och risk, tillgänglighet, arbetsmiljö och välmående Användare Sammanhang Mål Med utvecklingen av e-hälsa blir användarna fler, får mer makt och kommer att ställa högre krav (i communties, bloggar, etc) Det räcker inte med funktion, kanske inte ens med funktion + användbarhet, utan även user experience måste med! Definitioner av användbarhet samt mål för användbarhet är bra utgångspunkter