Utvärdering och utveckling av former för extern samverkan i energi- och klimatarbetet

Transkript

1 Utvärdering och utveckling av former för extern samverkan i energi- och klimatarbetet

2

3 Förord LEKS, Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, arbetar för att stödja länsstyrelsernas arbete med att genomföra energiomställningen i länen. LEKS bildades 1 juli 2013 som en följd av pilotlänssatsningen för grön utveckling och finansieras av Energimyndigheten. Inom LEKS bedrivs ett antal utvecklingsprojekt. Dessa syftar till att lyfta länsstyrelsernas energi- och klimatstrategiska arbete inom områden såsom miljöprövning, miljötillsyn, fysisk planering, landsbygdsutveckling, näringslivsutveckling och övergripande styrning och samverkan. Denna rapport är slutrapport för ett av dessa utvecklingsprojekt kallat Utvärdering och utveckling av former för extern samverkan i energi- och klimatarbetet. I detta projekt har Länsstyrelsen Skåne utvärderat samverkansprocesser som tre länsstyrelser bildat på regional nivå i syfte att förbättra det regionala energi- och klimatarbetet. Inom ramen för projektet har det även tagits fram en metod för utvärdering av de regionala samverkansorganen. De län som medverkat i projektet är Norrbotten län, Värmland län och Östergötland län. Projektet har pågått från Oktober 2014 Mars 2015, Länsstyrelsen Skåne har varit projektägare. Klimat- och energistrateg Veronica Lindeberg har varit projektledare. Kristina Zetterström Länsråd i Östergötland och ordförande i LEKS styrgrupp

4 Innehållsförteckning Innehåll FÖRORD BAKGRUND Om samverkan Olika typer av samverkan OM PROJEKTET Syfte Mål Aktiviteter Metod Paneldeltagare och metod Webbenkäten Projektorganisation Deltagande samverkansgrupper Styrgruppen för klimat- och energisamverkan i Norrbotten Värmlands klimatråd Östergötlands energi- och klimatråd RESULTAT Parameter Princip och förklaring Förslag på åtgärder Det sammanlagda resultatet från de tre medverkande länen Parametern Engagemang i samverkansarbetet inom den egna organisationen Parametern På vilket sätt samverkan mellan parterna är organiserad i dag Resultat per länsstyrelse Värmland Östergötland Norrbotten Enighet inom grupperna Värmland Östergötland Norrbotten Erfarenhet av samverkan Sektorstillhörighet och synen på samverkan Sammanfattning och förslag Värmlands Klimatråd Östergötlands Energi- och klimatråd Styrgruppen för klimat- och energisamverkan i Norrbotten NÅGRA AVSLUTANDE ORD REFERENSER

5 1. Bakgrund Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Sveriges regering har som målsättning att vara en global förebild och visa ledarskap i klimatfrågan. Detta innebär att man aktivt ska arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser och främja en omställning av energisystemet till förmån för förnyelsebar energi. I linje med denna målsättning fick landets alla länsstyrelser år 2008 i uppdrag att ta fram regionala klimat- och energistrategier för sina respektive län. I praktiken innebär detta att länsstyrelserna ska ta fram regionala planer som innehåller åtgärder som syftar till att minska utsläpp av växthusgaser och öka andelen förnybar energi. Dessa åtgärdsplaner ska tas fram i nära samarbete med berörda lokala och regionala aktörer inom området. Syftet med att ta fram åtgärdsplaner tillsammans med lokala och regionala aktörer är att i ett tidigt skede få en bra kontakt och därmed öka möjligheterna till genomförande av åtgärder. Länsstyrelserna ska även stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energistrategiska arbete. Landets länsstyrelser har genom flera av sina andra löpande myndighetsuppdrag, till exempel tillsynsverksamhet och granskning av kommunala planer, en unik möjlighet att arbeta med klimat- och energistrategiska frågor. Som i ett led att effektivisera arbetet med bl.a. klimat- och energiarbetet i regionerna har flera län och länsstyrelser börjat inleda aktiv samverkan med länens övriga stora aktörer på området. Det finns en tro att ökad samverkan och ett ökat sammarbete mellan aktörer skulle leda till bättre resultat i klimatoch energiarbetet samt att mål nås fortare. I projektet som denna slutredovisning gäller har tre läns samverkan för att nå ett bredare och mer effektivt klimatarbete utvärderats. 1.1 Om samverkan Samverkan syftar till att ge andra aktörer tillgång till den egna organisationens resurser och att man själv därigenom får tillgång till viktiga resurser som man utan samverkan inte har. Detta

6 förutsätter en öppenhet och vilja att ställa den egna organisationens resurser till förfogande. Det är detta som är själva drivkraften i samverkan. För många har därför begreppet samverkan en positiv klang med stora förväntningar kopplade till ett sådant arbetssätt. I de fall samverkan är organiserad på ett effektivt och ändamålsenligt sätt är det en tillgång som innebär ökad effektivitet och ökad arbetstillfredsställelse. Det omvända gäller också. Om arbetet med organisationsöverskridande samarbete är organiserat på ett mindre genomtänkt sätt leder det ofta till stora störningar i verksamheten. Det kan exempelvis röra sig om brister i resurser och kunskap, dåligt ledarskap och otydligheter i uppdrag och mandat. Samverkan har blivit ett allt vanligare arbetssätt för myndigheter och förvaltningar. Anledningarna till att samverka varierar med organisationernas uppgifter och uppdrag. I många fall är samverkan en följd av lagstiftning. En förutsättning för att förväntningarna på samverkan inte skall komma på skam är att samverkansprocessen utvecklas på ett sätt som inte innebär ökad byråkratisering eller ett ökat fokus på administrativa uppgifter som inte upplevs som meningsfulla. Det har emellertid visat sig att i många fall har samverkan inte utvecklats i enlighet med de involverade parternas intentioner. Svårigheterna kan delas in i faktorer som har att göra med: 1) hur verksamheten är organiserad 2) vilka regelverk som styr samt 3) hur de som arbetar inom de olika verksamheterna ser på det de ska samverka om och hur de ser på andra verksamheter Hinder inom det första området kan vara att det är svårt att skapa bra rutiner för att hålla varandra informerade. Det kan också handla om vem som ska betala eller om att huvudmännen gör olika prioriteringar. När det gäller regelverken nämns ofta sekretess och integritetsskydd som hinder. En annan försvårande omständighet kan vara att olika regelverk leder till olika bedömningar kring behov och prioriteringar av insatser. Synsätt kan skilja sig åt på grund av kunskap och erfarenhet av att arbeta med de frågor samverkan avser. Dessutom har aktörerna olika uppdrag, medarbetarna olika utbildningar och olika status. Brister 6

7 det i kunskap, förståelse och respekt för varandras kompetens och uppdrag har det visat sig att det är svårt att åstadkomma en förtroendefull samverkan. Att samverka ses ofta som ett organisatoriskt sätt att lösa en utmanande uppgift som den egna organisationen inte på egen hand klarar av. En enkel tumregel är att man bara skall samverka i de fall en situation kräver samordnade insatser från flera aktörer samtidigt. Om exempelvis olika insatser från olika aktörer på ett effektivt sätt kan ske successivt (först aktör A, sedan aktör B) kanske det räcker med ett väl utvecklat informationsutbyte mellan de inblandade aktörerna. Om förhållandena kräver ett mer utvecklat samarbete behöver långsiktiga och hållbara samverkansstrukturer etableras. Den som skall organisera en god samverkan och ansvara för att den implementeras i verksamheten förutsätts ha goda kunskaper om samverkansprocesser. Det gäller att kunna identifiera för samverkan främjande faktorer liksom hindrande faktorer. Man måste också kunna särskilja viktiga faktorer från mindre viktiga faktorer och prioritera arbetet med fokus på de för samverkan centrala förhållandena som presenterades ovan. På samma sätt måste man kunna skilja mellan sådana förhållanden i omvärlden som man inte kan påverka utan där det handlar om att gilla läget, från de förhållanden som ligger inom ramen för den egna organisationen att påverka. Detta ställer stora krav på de olika ledningsfunktionerna inom de samverkande organisationerna. Inom studier av samverkan har det definierats på lite olika sätt. Exempelvis beskrivs det i SOU 2006:65 som att någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. Samverkansforskarna Runo Axelsson och Susanna Bihari Axelsson (2007) definierar det som en icke-hierarkisk aktivitet där aktörer möts på lika villkor och med ett gemensamt intresse. På ett mer övergripande sätt kan man bland olika definitioner urskilja några gemensamma komponenter. Det rör sig om medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem 7

8 och syfte (Danermark, 2003). Ännu enklare uttryckt så skall det handla om handlingar med bestämda aktörer och målgrupp där man har satt ett tydligt mål. Detta gör att samverkan skiljer sig från det mer allmänna ordet samarbete Olika typer av samverkan Varför är det viktigt att vara tydlig på vad som avses med samverkan? I dag används ofta begreppet på ett otydligt sätt där det mesta av samarbete kallas för samverkan. Detta gör att begreppet urholkas och tappar sin mening. När man talar om samverkan skall det alltså avse ett målfokuserat och strukturerat arbete som ryms inom Danermarks beskrivning ovan och inte ett samarbete i största allmänhet som sker ad hoc. Det kan ses som en särskild tydlig och strukturerad form av samarbete. När man samverkar görs det ofta mellan olika organisationer och då benämns det interorganisatorisk samverkan. Det är heller inte ovanligt med samverkan inom en organisation och då benämns det intraorganisatorisk samverkan. Samverkan som innebär att olika professioner samverkan kallas interprofessionell samverkan. I praktiken rör det sig oftast om samverkan som involverar samtliga dessa former och det kan vara svårt att i praktiken särskilja dem. Det kan dock vara bra att ha dessa olika former av samverkan i åtanke när man diskuterar olika typer av främjande och hindrande faktorer. Exempelvis är skillnader i regelverk ofta en viktig aspekt vad gäller interorganisatorisk samverkan men inte relevant vid intraorganisatorisk samverkan. Vidare är olika synsätt på problemet något som kan skilja sig åt mellan olika professioner och kan därför vara viktigt vid interprofessionell samverkan (Germundsson, 2011). Ytterligare en aspekt på samverkan som är bra att fundera över är formen för samverkan. En viktig grundregel är att inte organisera samverkan på ett mer komplex sätt än vad uppgiften kräver. Danermark & Germundsson (2007) skiljer mellan fyra olika modeller för hur man kan organisera samverkan inom området arbetslivsrehabilitering: 1. Projektmodell/matrismodell där ett projekt etableras där samtliga involverade aktörer gemensamt äger projektet och 8

9 verksamheten är i större eller mindre utsträckning en del av aktörens löpande verksamhet. 2. Ny enhet skapas som är tydligt separerad från hemmaorganisationerna genom exempelvis egen ledning, budget och personal. 3. Nätverksmodellen som innebär att samverkan byggs in i befintliga strukturer. Olika nätverk formas för olika syften. 4. Systematiserade flerpartssamtal (multidisciplinära team) där en ny mer informell enhet bildas mellan de samverkande parterna och där de involverade deltar regelbundet i moderorganisationernas löpande arbete. Vilken modell man väljer beror på vad samverkan avser och vilka aktörer som är involverade. De olika modellerna har alla sina specifika för- och nackdelar och det är bra att reflektera över dessa innan man tar beslut om organisation (för en genomgång av dessa, se Danermark & Germundsson, 2007). 2. Om projektet I detta projekt har vi utvärderat samverkansprocesser som tre länsstyrelser bildat på regional nivå i syfte att förbättra det regionala energi- och klimatarbetet. Inom ramen för projektet har det även tagits fram en metod för utvärdering för de regionala samverkansorganen. De län som medverkat i projektet är Norrbotten län (Namn på samverkansgrupp: Styrgruppen för klimat- och energisamverkan i Norrbotten), Värmland län (Namn på samverkansgrupp: Värmlands klimatråd) och Östergötland län (Namn på samverkansgrupp: Östergötlands energi- och klimatråd). 2.1 Syfte Att utveckla samverkan mellan regionala aktörer i klimat- och energiarbetet så att det leder till bättre måluppfyllelse. 2.2 Mål Öka engagemanget i samverkansfrågor genom att bedöma värdet av regional samverkan från ett aktörsperspektiv. 9

10 Ge de samverkande parterna en indikation på vilka samverkansmekanismer som är problematiska och vilka som tycks fungera bra. Ge de samverkande parterna vägledning för vilka frågor som bör prioriteras för att förbättra samverkan. Utveckla ett verktyg som alla länsstyrelser i Sverige kan använda sig av för kontinuerlig utvärdering och förbättring av samverkan. 2.3 Aktiviteter Under projektets gång har olika aktiviteter genomförts, dessa presenteras nedan i den följd de genomförts: Första steget i arbetet var att arrangera ett länsstyrelsegemensamt föredrag kring det utvärderingsverktyg som forskarna arbetat fram för utvärderingen av den regionala samverkan, vi kallar det för spindelverktyget. Under föredraget skulle även projektets olika arbetsmoment, inklusive information om förväntad egen nerlagd arbetstid i projektet för varje län presenteras. Därefter fick länen anmäla sitt intresse av att medverka i projektet. Efter detta valdes 3 län ut för pilotstudier för utvärdering av samverkan med hjälp av utvärderingsverktyget. En lokal kontaktperson utsågs för vart län och en panel bestående av 10 personer från respektive samverkansgrupp valdes ut att delta i utvärderingen. En enkät togs fram för utvärdering av samverkan enligt forskningsmetod och en enkätundersökning genomfördes i respektive samverkansgrupp för att ta reda på hur paneldeltagare från de olika samverkansgrupperna ser på sin egen samverkan idag (med utgångspunkt i olika samverkansmekanismer som t.ex. ledningens engagemang, resurser, samsyn kring målsättningar) osv.) Resultaten från enkätundersökningen analyserades av forskarna och slutsatser drogs av hur samverkan fungerat i respektive län. Därefter genomfördes en utvärderingsträff i varje medverkande län (tre träffar sammanlagt) där resultatet av enkätundersökningen presenterades. Syftet med mötena vara att verifiera om den lokala gruppen kunde ställa sig bakom enkätresultaten samt att även identifiera ytterligare frågor som behövdes prioriteras för att förbättra samverkan. De lokala samverkansgrupperna uppmanas att repetera arbetsmoment 4, 5 och 6 cirka sex månader efter den första 10

11 utvärderingen gjorts för att få en bild över hu samverkan utveckas över tid. Samverkan måste utvärderas och mätas för att se om den fungerar. Resultaten sammanställs i en rapport med slutsatser, inklusive mallar som kan användas av alla Länsstyrelser för utvärdering av samverkan. 2.4 Metod Paneldeltagare och metod Som ett led i utvärderingen bildades i de tre länen paneler med representanter från de olika parter som ingår i de tre regionala samverkansprocesserna. En panel bildades i vart och ett av de tre pilotlänen. Därefter togs det fram en enkät i form av en webbenkät. Den lades upp i Länsstyrelsens webbverktyg (Relationwise). Tre enkätundersökningar genomfördes, en för varje deltagande län. Enkätfrågorna var desamma för varje län. Länsstyrelsens projektledare ansvarade för att a) webbenkäten lades upp i Länsstyrelsens webbverktyg, b) enkäten och påminnelser skickades ut till deltagare och c) att enkätens resultat skickades till utvärderarna i Excel-format. Paneldeltagarna i respektive län var mycket viktiga som informanter i utvärderingen, de deltog i webbenkäten där de beskrev hur de upplevde att samverkan i energi- och klimatarbetet fungerade. Enkätsvaren sammanställdes och resultaten presenterades för panelerna i de olika länen. Under träffen framförde paneldeltagarna synpunkter, som utgör en del av underlaget till slutrapporten. Totalt besvarade 26 personer på enkäten. I Östergötland besvarade 8 personer på enkäten, i Värmland 11 personer och i Norrbotten 7 personer på enkäten Webbenkäten I detta avsnitt presenteras verktyget (webbenkäten, bilaga 1) som användes för att utvärdera samverkansprocessen. Det har använts av utvärderarna i ett flertal processtödjande projekt och det föreligger god empirisk kunskap om hur det fungerar dess förutsättningar och vilka förväntningar man kan ha på det. 11

12 Sju s.k. generiska mekanismer utgör basen för webbenkäten. Det är alltså mekanismer som är viktiga i samverkansprocesser oavsett vad samverkan handlar om. De generiska mekanismerna är: 1. Tillgång till resurser (t.ex. tid) 2. Ledningens stöd och engagemang 3. Andra parters engagemang 4. Samsyn kring arbetssätt 5. Kunskap om samverkanspartners 6. Parternas regelverk harmonierar 7. Informationsflödet mellan parterna Det finns dock i alla samverkansprocesser kontextuella förhållanden eller specifika intressen som är viktiga att kartlägga. I detta fall kompletterades enkäten med tre parametrar som definierades av projektet: 8. Engagemang i samverkansarbetet inom den egna organisationen 9. Upplevelsen av konkreta resultatet av samverkan 10. På vilket sätt samverkan mellan parterna är organiserad i dag Varje parameter skattas av deltagarna efter en femgradig skala från 0 (mycket dåligt) till 4 (mycket bra). I tabell 1 under resultatdelen i rapporten beskrivs de olika parametrarna kort och utifrån ett mer generellt perspektiv ges ett antal förslag som kan vara till stöd i det fortsatta arbetet med att utveckla samverkan. Styrkan med en enkät av detta slag är för det första att det leder till ett ökat engagemang i samverkansfrågor. För det andra ger det de samverkande parterna en indikation på vilka mekanismer som är problematiska och vilka som tycks fungera bra. Det kan alltså vara vägledande för vilka frågor som prioriteras för att förbättra samverkan. För det tredje, slutligen, om mätningarna upprepas så ger det en bra beskrivning av hur samverkan utvecklas över tid. Det bör framhållas att syftet inte är studera huruvida en samverkan genererar förändringar för det som samverkan avser. Det är processen som är fokus. 12

13 2.5 Projektorganisation De som arbetat i projektet är Länsstyrelsen i Skånes projektledare samt två forskare- Berth Danermark (Örebro Universitet) och Per Germundsson (Malmö Högskola) som båda forskar i samverkansfrågor dagligen. De två sistnämna är de som skrivit merparten av rapporten. Även lokala kontaktpersoner från länsstyrelser från respektive medverkande län har arbetat i projektet med att få ut enkätundersökningen till sina respektive paneler. De arrangerade även de lokala utvärderingsträffarna där projektledaren från Länsstyrelsen i Skåne, forskarna och de lokala panelerna träffades för att diskutera enkätundersökningen. Till projektet har även en mindre styrgrupp varit knuten bestående av de lokala kontaktpersonerna från respektive län, projektledaren för projektet samt representanter från LEKS (Länsstyrelsenas gemensamma klimat- och energisamordning). Gruppen har sammanträff två gånger under projektperioden. 2.6 Deltagande samverkansgrupper Nedan presenteras de tre samverkansgrupper som medverkat i projektet. Samtliga samverkansgrupper ser olika ut i sin uppbyggnad, ingen prioritering gjordes vid urvalet av medverkande grupper Styrgruppen för klimat- och energisamverkan i Norrbotten I Norrbotten har det skapats en styrgrupp för klimat- och energiarbetet. Detta för att länsstyrelsen i bred samverkan med andra aktörer ska leda och samordna det regionala arbetet för att minska klimatpåverkan och arbeta för en energiomställning. I styrgruppen ingår förutom Länsstyrelsen, representanter från Skogsstyrelsen, Trafikverket, Norrbottens läns landsting, Luleå tekniska universitet samt Kommunförbundet i Norrbotten. Utöver styrgruppen för klimat och- energisamverkan finns även en samverkansplattform kallad Energisamverkan Norr, för strategiskt klimat- och energiarbete i norra Sverige. Här ingår länsstyrelserna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och landstingen i Norrbotten och Västernorrland, Regionförbundet 13

14 Jämtland, Region Västerbotten, Mittuniversitetet och universiteten i Umeå och Luleå. I projektet utvärderades samverkan genom styrgruppen för klimat- och energiarbete Värmlands klimatråd Det värmländska klimat-och energistrategiska arbetet har, i länsstyrelsens regi, pågått sedan år För att skapa ett regionalt samarbete bildades redan då en referensgrupp - Värmlands klimatråd. Detta råd består av representanter från flera aktörer inom värmländskt samhälls-och näringsliv och administreras av Länsstyrelsen. Klimatrådet är ett forum för information, samverkan och erfarenhetsutbyte mellan länets aktörer i frågor som både rör anpassning till klimatförändringar och minskning av växthusgasutsläpp. Genom att samverka kring kunskap, insatser och åtgärder ökar möjligheten att påverka utvecklingen i Värmland. Värmlands klimatråd sammanträder en gång i kvartalet eller en gång i halvåret. Förutom Länsstyrelsen Värmland finns företrädare från Region Värmland, kommunerna Arvika, Forshaga, Karlstad och Säffle (av totalt sexton värmlandskommuner). Det finns företrädare från industriklustren Paper Province och Stål & Verkstad, företagsorganisationerna Handelskammaren Värmland, LRF och fastighetsägarna. Det ingår även bland annat Landstinget, Karlstads universitet, Hushållningssällskapet, Naturskyddsföreningen, Skogsstyrelsen och Värmlandstrafik. Några enskilda företag finns också med, till exempel Fortum, Stora Enso och Billerudkorsnäs Östergötlands energi- och klimatråd I samband med att alla länsstyrelser fick i uppdrag att ta fram regionala energi- och klimatstrategier år 2008, bildades Östergötlands energi- och klimatråd. Rådet består av cirka 25 representanter från näringsliv, organisationer och myndigheter med stor koppling till energiomställningen. Det finns bland annat representanter från transportföretag, energiproducenter, fastighetsägare, LRF, kommuner och Naturskyddsföreningen. 14

15 I Klimatrådet finns en stor bredd och kompetens som har varit mycket betydelsefull i framtagandet av klimat- och energistrategin och i det efterföljande arbetet med åtgärder och mål. Landshövdingen i Östergötland är ordförande i rådet som sammanträder två till fyra gånger per år. 3. Resultat Samtliga mål som angetts i projektansökan har uppnåtts. Samtliga aktiviteter som skulle genomföras enligt projektplanen har genomförts. Som nämns i inledningen av rapporten har en enkät tagits fram i projektet för att utvärdera samverkansprocesser. Resultaten från enkäten ska sedan illustreras i ett spindeldiagram som finns tillgängliga i standard excel-program. Detta tillsammans utgör det verktyg som arbetats fram i projektet av dessa två delar. Verktyget kan länen fortsätta använda sig av för att utvärdera sitt arbete i olika samverkansprocesser. Enkäten går att se i bilaga 1, men den finns även tillgänglig i länsstyrelsernas Web-verktyg-Relationwise. De parametrar som utvärderats i de tre pilotlänen går att läsa om i stycke Webenkäten. I tabell 1 förklaras dessa parametrar med ingående, det ges även en kort förklaring över hur parametrarna kan påverkas och förbättras (förslag på åtgärder). Tabell 1. Generella förslag till stöd för fortsatt utvecklingsarbete Parameter Princip och förklaring Förslag på åtgärder Tillgång till resurser Samverkan syftar till att ge andra aktörer tillgång till den egna organisationens resurser. Detta förutsätter en öppenhet och vilja Ledningens stöd All samverkan kräver ett starkt och engagemang stöd från aktörernas ledning. Forskning visar att mellanchefer har en särskilt viktig roll Andra parters engagemang Framgångsrik samverkan bygger på långsiktigt engagemang mellan organisationerna/ aktörerna. När viktiga aktörer inte deltar hämmar det samverkan och leder till ineffektivitet. 15 Identifiera resursbehov och de delar som kan verka hämmande på samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv och förända dessa så att de inte motverkar Skapa ett klimat där gränser kan tänjas genom att stödja medarbetare i utvecklingen av nya arbetsformer. Följ samverkansprocessen på nära håll Engagera samtliga aktörer som berörs. Planera för kontinuitet (långsiktighet)

16 Samsyn kring arbetssätt Kunskap om samverkanspartners Parternas regelverk harmonierar Informationsflödet mellan parterna Engagemang inom den egna organisationen Upplevelsen av konkreta resultat av samverkan En av grunderna för samverkan är ett gemensamt synsätt på målen för samverkan och vad samverkan skall leda till. En förutsättning för att en sådan samsyn skall utvecklas är att man har förståelse och k fö d lik Framgång i samverkan förutsätter god kompetens om de övriga parternas uppdrag, resurser etc. Reglers funktion är ofta att vara avgränsande och styrande. Eftersom samverkan ofta aktualiserar gränsöverskridande och nya arbetsformer som ibland kommer i motsättning till d h l k En styrka med samverkan är att den ger förutsättningar för bättre resursutnyttjande. Informationsflödet blir snabbare och det leder till att det fattas bättre och effektivare beslut. Framgångsrik samverkan bygger på långsiktigt engagemang inom organisationerna/aktörerna. När viktiga interna aktörer inte deltar hämmar det samverkan och leder till Samverkan i ff kti skall it t utgå från konkreta mål. Arbetet skall fördelas på ett tydligt sätt och redovisas löpande. Erfarenheter från samverkansprocessen måste tydliggöras och återföras till de Definiera grundläggande begrepp. Utveckla en samsyn på objektet för samverkan. Tydliggör varje aktörs syn på samverkansobjektet. Betrakta samverkan som ett specifikt kunskapsområde. Utveckla samverkanskompetens genom att förbereda personal på lednings- och handläggarnivå på samverkan genom kurser, seminarier och annan fortbildande verksamhet. - Uppdatera all Gå systematiskt igenom regelverket för att identifiera motstridiga och hindrande regler och förända dessa. Om detta ej är möjligt ge tydliga instruktioner Avsätt resurser för kommunikation mellan aktörerna på såväl lednings- som på handläggarnivå. Skapa naturliga mötesplatser. Engagera samtliga interna aktörer som berörs. Utveckla relevanta belöningssystem för såväl lednings- som handläggarnivå. Operationalisera målen. Utse ansvariga för de åtgärder som beslutas. Kräv återrapportering. 16

17 På vilket sätt samverkan mellan parterna är organiserad i dag Samverkan kan organiseras utifrån olika organisationsmodeller som alla har olika för- och nackdelar. Gå systematiskt igenom olika organisationsmodellers styrkor och svagheter. Välj ett lämpligt sätt att organisera samverkan utifrån den målsättning som gäller. Resultaten från enkätundersökningarna illustreras i figur I alla figurer anges genomsnittsvärdena från respektive panels enkätsvar där värde 4 betyder Mycket bra och värde noll betyder mycket dåligt. Värde 2 betyder varken bra eller dåligt. Undantag för figur 6-8 där det är antal personer som svarat på enkäten som anges. Nedan presenteras resultaten från enkätundersökningarna som respektive samverkansgrupp svarat på. 3.1 Det sammanlagda resultatet från de tre medverkande länen Redovisningen inleds med en bild av den sammantagna samverkan för de tre länsstyrelserna. Som framgår av figur 1 ligger värdena för den sammanlagda utvärderingen förhållandevis lågt. I ingen av de utvärderade parametrarna nås ett värde av 3 ( bra ) eller högre. Flera av parametrarna ligger runt 2 vilket innebär att snittvärdet ligger i närheten av svarsalternativet varken bra eller dåligt. Figuren visar att när det gäller aspekter kopplade till parametern stöd och engagemang samt samsyn är upplevelsen av samverkansprocessen bättre än när det kommer till mer konkreta organisatoriska aspekter som huruvida regelverken harmonierar, hur informationsflödet ser ut, om det kommer fram konkreta resultat och hur samverkan är organiserad. Intressant att notera är att resurser inte upplevs som något större hinder. I flera tidigare studier där detta verktyg använts har denna parameter ofta visat att brist på adekvata resurser är ett hinder. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det generellt finns ett stort förbättringsutrymme för samverkansprocessen i de tre länen och att detta i synnerhet gäller för hur verksamheterna konkret är utformade (se förslag på åtgärder i tabell 1). 17

18 Konkreta resultat Informationsflöde Organisation Regelverk harmonierar Resurser Kunskap Ledningens stöd Samsyn Egna org engagemang Andra parters engagemang Figur 1. Sammanställning av resultat från enkätundersökningen avseende samverkan i samtliga tre län. För två av parametrarna ( Engagemang i samverkansarbetet inom den egna organisationen samt På vilket samverkan mellan parterna är organiserad i dag ) gavs möjlighet till att i fritext ge kommentarer. Sammanställningen av dessa presenteras nedan Parametern Engagemang i samverkansarbetet inom den egna organisationen Av resultatredovisningen i figur 1 framgår det att tillgång till resurser inte upplevs som något större hinder i den sammanlagda samverkan. Emellertid visar det sig att i kommentarerna kring engagemanget inom den egna organisationen förekommer synpunkter som beskriver resurstillgången som mer problematisk. Exempelvis handlar dessa kommentarer om att det finns en vilja till engagemang i samverkansarbetet internt men att resurserna för att arbeta med samverkan är begränsade. Brist på medel gör det svårt att motivera prioritering av medverkan. Kommentarerna antyder också att engagemanget i samverkan skiftar i olika medverkande organisationer och att det kan förekomma skillnader mellan de olika organisationerna kring vilka frågor som det ska fokuseras på Parametern På vilket sätt samverkan mellan parterna är organiserad i dag Inom denna parameter lyfts en fråga som innehåller en positiv och en negativ aspekt kopplat till det kontaktnät som skapats i samband med det klimat- och energistrategiska arbetet. De nya kontakterna upplevs som positiva och främjande för arbetet. Den 18

19 negativa, eller försvårande, aspekten rör den tid som finns tillgänglig för att upprätthålla kontaktnätet. En annan fråga som lyfts rör det hinder som skiftande förutsättningar för samverkan som råder mellan de olika organisationerna t.ex. svårigheter att få till stånd en gemensam kraftsamling då de medverkande organisationerna arbetar under olika villkor och i grunden arbetar med olika uppdrag. Samverkan försvåras när parterna har i grund olika ansvar och uppdrag, och när respektive organisations resurser för samverkan är olika fördelat. Vissa av enkätsvaren lyfter fram att just Länsstyrelserna skiljer sig ofta från de övriga organisationerna som är med i samverkan. Till exempel så visar ett enkätsvar att samverkan främst har varit ett sätt för länsstyrelsen att fånga in andra enskilda parters synpunkter i det egna arbetet, medan ett annat svar visar att företrädare för näringslivet som medverkat i samverkan med länsstyrelsen initialt fick sitta och bevaka sina intressen. I enkätsvaren fanns även flera kommentarer som indikerar ett behov av större tydlighet i samverkansarbetet. Förslag från ett enkätsvar var att det behövs mer konkreta mål för att samverkansprocesserna ska nå konkreta resultat. En annan person menar att det krävs ett ledarskap där förväntningarna på de deltagande organisationerna tydliggörs. Kortfattat kan det sammanställas att samverkansgrupperna efterlyste följande: Mer tid för diskussioner mellan de olika samverkansparterna Tydliga mål för samverkan Ökade antal regelbundna träffar Ökade antal gemensamma projekt Bättre informationsflöde mellan deltagande organisationer 3.2 Resultat per länsstyrelse Mer intressant än att granska den sammantagna bilden av samverkan är kanske att granska hur samverkan bedöms inom de olika pilotlänen. Resultatet redovisas därför också per deltagande länsstyrelse. Skillnader mellan länen blir då tydligare (Figur 2). 19

20 Organisation Resurser 4 3 Ledningens stöd Konkreta resultat 2 1 Egna org engagemang Östergötland Norrbotten Värmland 0 Informationsflöd e Andra parters engagemang Regelverk harmonierar Kunskap Samsyn Figur 2. Sammanställning av resultat från enkätundersökningen avseende samverkan fördelat på samtliga tre län Värmland Genomgående skattas samverkansprocessen lägre i Värmland (genomsnitt: 2,03) än i de två andra länen. I det uppföljande samtalet med panelen där resultaten presenterades och diskuterades framkom tydligt att rådet inte upplevde sig vara ett samverkansorgan i en mer utvecklad form. Deltagarna framhöll att det var ett forum för informationsutbyte och att de träffades 2-4 gånger per år. Ingen lednings- eller styrgrupp var heller utsedd. Det framkom ett behov av en tydligare målinriktning eftersom enbart informationsutbyte inte upplevdes vara tillräckligt starkt incitament för att prioritera aktivitet inom klimatrådet. Eftersom samverkan inte är ett mål i sig utan ett medel att nå konkreta mål framhölls behovet av att finna konkreta mål som kan samla och motivera deltagarna till ökad samverkan. Tidigare hade arbetet varit inriktat mot framtagande av en klimatstrategi och en handlingsplan men för närvarande rådde viss oklarhet om syfte och fokus. Om de olika parametrarna rangordnas efter sitt genomsnittliga värde blir det tydligt att trots att gruppens upplevelse av sig själva som en grupp för informationsutbyte är det den aspekten som har lägst värde (Informationsflöde fick värdet 1,55, se figur 3). Det nämndes flera orsaker till detta bl.a. att kontinuiteten på träffarna var ojämn och att introduktionen av nytillkomna deltagare 20

21 bristfällig. Mest positiv uppfattning hade man om stöd och engagemang för samverkan. 4 Värmland 3 2 1,55 1,82 1,82 1,82 2 2,09 2,27 2,27 2,27 2, Figur 3. Parametrarna rangordnade efter genomsnittligt värde, Värmland Östergötland I Östergötland var det genomsnittliga värdet för samverkansprocessen 2,55. Under samtalet med panelen framkom det att man generellt tyckte att resultatet stämde med den egna upplevelsen, även om tolkningarna utifrån de olika parametrarna skiftade något. Panelen gav uttryck för att man fungerade bra tillsammans, vilket stämde med relativt höga värden för de parametrar som har att göra med engagemang och ledningens stöd. En av fördelarna med nätverket angavs vara att det skapt förutsättningar för informell samverkan; det blir enklare att tar kontakt i det vardagliga arbetet med någon man redan känner för att förankar pågående arbete eller ställa frågor till varandra på ett enkelt sätt. Trots detta så har parametern för informationsflöde det allra lägsta värdet (värde 1,63, figur 4). Tolkningen av detta är att organisationerna har relativt god kunskap om varandra och har god kontakt med varandra, men när det kommer till den organiserade samverkan finns inte lika bra kunskap om målet med samverkan. Det upplevs att det inte finns någon riktig definition av gemensamt syfte och mål med samverkan. Denna brist på tydliga mål framkom även i samband med diskussion kring det höga värdet för ledningens stöd (värde 3.13, figur 4). Här framfördes uppfattningen att man förvisso 21

22 hade stöd av respektive organisations ledning för att arbeta och skriva ihop, men att det sällan i arbetet varit fokus på resultat. I fråga om det låga värdet för informationsflödet framkom också att det fanns ett behov av bättre samordning av uppdrag för att få en helhetsbild över samverkansprocessen. Det framkom även att tydligheten måste öka kring vem som har vilken roll och när i sammarbetet. Snittvärdet för hur parternas regelverk harmonierar var värde 2, vilket motsvarar svarsalternativet varken bra eller dåligt. Panelens uppfattning var att detta kan tolkas som vet ej eller att man inte har kunnat ta ställning till frågan då man inte känner till detaljerna kring övriga parters regelverk. Sammantaget konstaterade panelen att mjuka parametrar, som t.ex. har att göra med engagemang och ledningens stöd, har fått höga värden i utvärderingen vilket kan tolkas som att tillit finns till ledningen och till de övriga organisationerna. De sämre värdena i enkätundersökningen är parametrarna till vänster i figur 4. Dessa parametrar kopplas samman med konkreta resultat vilket skulle innebära att samverkansgruppens arbete fungerar sämre när det kommer just till att konkreta resultat ska produceras. Östergötland ,63 2 2,25 2,38 2,63 2,63 2, , Figur 4. Parametrarna rangordnade efter genomsnittligt värde, Östergötland Norrbotten Norrbotten är den region som visar högst värden i utvärdering av sin samverkansprocess med ett genomsnitt på 2,67, vilket är något högre än i Östergötland men betydligt högre än i Värmland. 22

23 Liksom i de övriga två länen är informationsflödes- och regelverksparametrarna lågt värderade även i Norrbotten. Det är intressant att informationsflödet upplevs relativt dåligt jämfört med de andra parametrarna (Värde 2,14, figur 5). Det är en av de centrala delarna med samverkan att informationsflödet mellan samverkansorganen fungerar och då samtliga län fått låga värden på denna parameter finns anledning för alla inblandade, inte bara Norrbotten att diskutera detta, samt diskutera hur det kan förbättras. Frågan om brister i samstämmighet i regelverk diskuterades under den uppföljande sammankomsten. Deltagarna var överens om att regelverken skiljer sig åt, i vissa fall väsentligt. Detta upplevdes dock inte som ett problem eftersom det var något man kände till och accepterade och man anpassade också arbetet efter detta. Detta visar att även om olikheter finns behöver de ej upplevas som störande eftersom man inrättat arbetet efter dessa. Samsynen i gruppen var stor. Den bottnade i att man hade övergripande mål som alla var överens om, t.ex. att minska klimatpåverkan. Norrbotten ,14 2,29 2,43 2,71 2,71 2,71 2,86 2,86 2,86 3, Figur 5. Parametrarna rangordnade efter genomsnittligt värde, Norrbotten 3.3 Enighet inom grupperna Arbetet med enkäten har också gjort det möjligt att studera hur enig en samverkansgrupp varit avseende de olika parametrarna. Om stor enighet råder på svarsenkäten inom respektive samverkansgrupp är detta en indikation på att uppfattningen om 23

24 dess betydelse för samverkan delas av alla. En enighet genererar därför sällan någon diskussion mellan deltagarna i samverkansarbetet. Enighet i parametrar som har låga värden är viktigt eftersom det underlättar kraftsamling för att förändra dem. Om det däremot råder stor oenighet i upplevelse av en aspekt av samverkan kan flera frågor ställas bl.a. om deltagarna uppfattat indikatorn på olika sätt och en diskussion kan föras om det finns en större enighet än vad resultatet indikerar? En annan fråga är om deltagare med olika förväntningar, roller och uppbackning har olika erfarenheter av samverkan. Detta bör diskuteras och klargöras inom gruppen. Nedan presenteras hur pass eniga svar som angetts inom respektive samverkansgrupp Värmland I Värmland var oenigheten relativt stor avseende alla parametrarna utom för Andra parters engagemang (Figur 6). För alla övriga parametrar var svaren spridda över tre eller fyra svarsalternativ. Mest oenig var man avseende Ledningens stöd och engagemang. Tre personer ansåg det vara dåligt medan fyra ansåg det vara bra eller mycket bra Mkt dåligt Dåligt Varken eller Bra Mkt bra Figur 6. Enighet kring enskilda parametrar, Värmland (visar antal personer som svarat) Östergötland Bland svaren i Östergötlands panel varierar enigheten gällande de olika parametrarna. Här syns tydligt att den tolkning som panelen redovisat kan antas stämma. Då man generellt har begränsad kunskap om övriga parters regelverk är det troligt att man helst väljer alternativet varken bra eller dåligt här tolkat som vet ej. Även i fråga om andra parters engagemang och samsyn kring 24

25 arbetssätt är enigheten relativt stor. Störst spridning syns kring tillgång till resurser. För denna parameter varierar svaren från dåligt till mycket bra (figur 7) Mkt dåligt Dåligt Varken eller Bra Mkt bra Figur 7. Enighet kring enskilda parametrar, Östergötland (visar antal personer som svarat) Norrbotten Det har tidigare noterats att värdena för samverkansprocessen varit högst för Norrbotten. Detsamma kan sägas om enigheten i svar inom samverkansgruppen i Norrbotten (figur 8). Enigheten i svar är här störst av de tre samverkansgrupperna. En slutsats som skulle kunna dras för de tre grupperna kan därför vara att hög grad av enighet sammanhänger med nivån på upplevd samverkan. För åtta av de tio parametrarna var svarsalternativen de som kom efter varandra tex svarsalternativ Bra och Mycket bra. Arbetet i Norrbotten präglas av god struktur med ett av organisationerna gemensamt ansvarstagande och tydliga mål med samverkan. Samverkansgruppen är dock på väg in i en ny fas och mer osäker fas. Tidigare har arbetet till stor del enats kring att ta fram en regional klimat- och energistrategi vilket ur samverkanssynpunkt varit mycket framgångsrikt, men nu väntar en mer osäker fas då gruppen ska arbeta fram ett åtgärdsprogram. Inför denna fas fanns en viss osäkerhet hur arbetet skulle komma att gestalta sig ur ett samverkansperspektiv. Gruppen angav att samsynen och den tydliga strukturen säkert skulle bestå men de angav även att vissa frågetecken fanns beträffande länsstyrelsens interna samverkan (intraorganisatorisk samverkan). Likaså rådde viss oklarhet beträffande graden av den politiska förankringen. 25

26 Mkt dåligt Dåligt Varken eller Bra Mkt bra Figur 8. Enighet kring enskilda parametrar, Norrbotten (visar antal personer som svarat) 3.4 Erfarenhet av samverkan Inom samverkansforskningen lyfts ofta frågan om vilken erfarenhet och kunskap de involverade aktörerna har av samverkan. Webbenkäten innehöll därför två frågor om detta. En fråga gällde vilken erfarenhet den svarande hade av samverkan ( Hur länge har du varit involverad i denna samverkan? ). Den andra frågan rörde organisationen ( Hur länge har din organisation deltagit i samverkan? ). Av figur 9 framgår tydligt att för två av grupperna gäller att de som har längre erfarenhet av samverkan har en mer positiv upplevelse av samverkan i gruppen. Värmlands låga värde (genomsnittet i skattningen av samtliga parametrar var 1,5) bland de i gruppen som medverkat i samverkansprocessen i mindre 1 år avspeglar det som framfördes under paneldiskussionen (se Värmland) där den bristfälliga introduktionen av nya medlemmar påtalades ,5 2,12,17 2,33 2,1 2,83 2,9 2,6 2,58 mindre än 1 år 1-2 år 1 Mer än 5 år 0 Värmland Östergötland Norrbotten Figur 9. Respondenternas erfarenhet och upplevelse av samverkan 26

27 När det gäller relationen mellan hur länge respondentens organisation varit involverad i den aktuella samverkan och dennes upplevelse av samverkan gäller sambandet bara för Östergötland ,8 2,6 2,63 2,37 2,5 3 2,47 2, år 2-5 år 1 Mer än 5 år 0 0 Värmland Östergötland Norrbotten Figur 10. Organisationens tid i samverkan och respondents upplevelse av samverkan 3.5 Sektorstillhörighet och synen på samverkan Det är känt att olika aktörer har olika mycket att vinna på att medverka i samverkansprocesser och därmed kan de prioritera ansvar och medverkan olika. Ett sätt att se om det föreligger skillnader ur ett aktörsperspektiv är att undersöka om företrädare för olika samhällssektorer i genomsnitt skattar samverkan olika (Figur 11). Som framgår av figur 11 finns inga stora skillnader mellan de två stora typerna av aktörer där de flesta respondenterna tillhör dvs. de från offentlig sektor respektive näringslivet. Även bland representanterna från akademin ligger snittvärdena för synen på samverkan i samma härad. De få representanterna för ideell sektor var dock något mer positiva, men på grund av att de var få bör man vara försiktig med att dra några långtgående slutsatser av det. Slutsatsen är istället att det i detta material inte finns belägg för att det skulle föreligga några skillnader i synsätt beroende på vilken samhällssektor representanterna kommer ifrån. Detta kan vara intressant att notera med tanke på att panelerna inte var sammansatta för att ge en spegelbild av samtliga aktörer involverade i de processer vi studerat. Att sammansättningen inte är en miniatyr av hela panelen samt att den till viss del skiljer sig åt mellan de tre samverkansprocesserna som studerats bör därmed inte ha påverkat möjligheterna till att dra mer generella slutsatser utifrån de rapporterade uppfattningarna om samverkansprocessen. 27

28 4 3 2,36 2,22 2,4 3, Offentlig Näringsliv Akademin Ideell sektor Figur 11. Sektorstillhörighet och synen på samverkan 3.6 Sammanfattning och förslag Utvärderingen visar att det fanns olikheter mellan de tre energioch klimatråden i såväl arbetsform som i vilken fas de befann sig i. Detta återspeglas tydligt i resultatet av Spindelmätningen (figur 2) Värmlands Klimatråd Värmlands klimatråd var mer ett forum för informationsutbyte. Detta var inte ett starkt incitament för deltagande organisationer att prioritera sitt deltagande i klimatrådet. En av de mer centrala aspekterna i samverkan är frågan om incitament. Verksamheter konkurrerar alltid med varandra tidsmässigt och även i andra avseenden. Därför är det viktigt att gruppen enas om tydliga mål för arbetet som känns angelägna för alla parter. Diskussionen vid mötet med panelen i Värmland kom också att kretsa kring bland annat bristen på fokus och otydlig målsättning. Efter att tidigare ha arbetat med klimatstrategin och handlingsplanen till denna var det en viss vilsenhet inför framtiden. Även här är frågan om tydlighet viktig. Varför samverkar vi i den form vi gör? Denna fråga måste besvaras på ett för alla klart sätt. Avsaknaden av en tydlig ledningsgrupp lyftes också. Detta hänger samman med de tidigare punkterna och är en förutsättning för att arbetet med samverkan skall utvecklas i en riktning som tillgodoser de tidigare nämnda punkterna. Inom vissa områden rådde det också en relativt stor oenighet. Framför allt vad gäller frågan om resurser för samverkan samt ledningens stöd. Detta är frågor som gruppen bör diskutera vidare 28

29 och lyfta eftersom det är två centrala frågor för möjligheten att utveckla samverkan. Diskussionen ledde till att projektledarna drog följande slutsatser: Klimatrådsmötenas främsta funktion är informationsutbyte och omvärldsbevakning (att bidra med helhetssyn), samt att möjliggöra dialog och samordning mellan aktörer (nödvändigt då klimatarbetet rymmer många komplexa frågeställningar). Gärna utvecklad samverkan men då måste det vara kring konkreta frågor i mindre grupper där alla är berörda av frågan. Länsstyrelsen måste bli tydligare med vad klimatrådet är, och vart man vill komma med det. Dessa tydliga slutsatser var viktiga och kan innebära att arbetet i energi- och klimatrådet blir mer fokuserat framöver och att samverkan därmed kommer in i ett tydligare sammanhang Östergötlands Energi- och klimatråd I Östergötland föreföll tilliten vara stor mellan de involverade parterna och samverkan fungerade väl när det gällde såväl ledningens stöd som det egna och andras engagemang. Under paneldiskussionen framkom det emellertid att även om ledningen lämnat ett bra stöd så har det saknats tydlighet kring definitioner av syfte och mål. Att formulera konkreta och mätbara mål kommer vara en framgångsfaktor för samverkan, och att formulera sådana mål för energi- och klimatarbetet kan vara ett sätt att få en tydligare inriktning i det fortsatta samverkansarbetet. Fördelen med detta skulle även kunna vara att möjligheten att följa upp aktiviteterna som genomförs också förbättras. Parametern Informationsflödet mellan parterna uppvisade det lägsta värdet i Östergötland. En formulerad och kommunicerad strategi kring hur informationsspridning mellan parterna skulle kunna ske, borde vara till hjälp för att förbättra detta förhållande. På så sätt kommer även värdena för parametrarna Kunskap om samverkanspartners och Parternas regelverk förbättras. Okunskap om eventuella skillnader eller t.o.m. motsättningar i regelverken har ofta visat sig leda till svårigheter i samverkansprocessen. Ett förhållande som lyftes under paneldiskussionen var att det funnits ett behov av bättre samordning mellan uppdrag och att det 29

30 saknats tydlighet kring rollfördelning och ansvar. I detta fall skulle ledningen kunna ta på sig ett ansvar, här i form av såväl informationsspridning som tydlighet. En alternativ möjlighet skulle kunna vara att diskutera dessa frågor på ett strukturerat sätt i rådet, vilket borde upplevas som en ökad delaktighet och möjlighet till påverkan och medbestämmande bland rådets medlemmar. Av enkäten framgick att oenigheten i gruppen är störst i fråga om tillgång till resurser. Även detta förhållande och eventuella konsekvenser borde med fördel lyftas och diskuteras Styrgruppen för klimat- och energisamverkan i Norrbotten Norrbotten, som visar hösta värdena i enkäten gällande samverkansprocessen, hade en tydlig och enkel struktur i sitt arbete med ett klart syfte och därmed ett mer utvecklat samverkansarbete. Där var samverkan väl utvecklad eftersom den hade varit en central del i arbetet med framtagande av en ny klimatstrategi. Arbetet utmärks av en hög grad av samsyn. Det tycks också vara så att de involverade parterna tar sitt ansvar och att ledningen ger ett stöd och sanktionerar verksamheten. Noterbart är dock att informationsflödet kan förbättras. Det tillhörde en av de två parametrarna med lågt värde. Det kan också noteras att det rådde en mycket god samstämmighet bland de som fyllt i enkäten. En intressant iakttagelse är att graden av samstämmighet ökade i takt med att samverkan blev bättre. Enigheten i svaren var lägst i Värmland där samverkan värderades lägst och enigheten högst i Norrbotten där samverkan värderas högst. Under diskussionen i Norrbotten framkom att orsaken till det relativt goda utfallet i samverkansavseende är att man hade arbetat med konkreta frågor med en tydlig målbild. Nu kommer samverkansarbetet emellertid gå in i en ny fas med nya mål och uppgifter. Den väl utvecklade samverkan ställs därför på prov för att anpassas till denna fas. Den tydliga struktur och organisation som rått ger dock goda förutsättningar för det. 30