Kvalitativ forskning om psykoterapi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitativ forskning om psykoterapi"

Transkript

1 1 Ur tidskriften Insikten, Nr 3, 1999, Från Forskning och Vetenskap Kvalitativ forskning om psykoterapi En utbildningsdag med Steinar Kvale och Gudrun Olsson av Kerstin Eiserman Från PPP inom Sveriges Psykologförbund i samarbete med Psykolog Tjänst hade under Januari inbjudit till en utbildningsdag på temat Kvalitativ forskning om psykoterapi med professor Steinar Kvale och docent Gudrun Olsson som föreläsare. Steinar Kvale, som föreläste under rubriken Psykoanalytisk terapi som kvalitativ forskning, är professor i psykologi och föreståndare för Center för kvalitativ metodutveckling vid Aarhus Universitet och biträdande professor vid Saybrook Institute, San Francisco. Gudrun Olsson, som föreläste under rubriken Forskning om och i praktiken, är leg. psykolog, leg psykoterapeut och docent i psykologi vid Göteborgs Universitet. Psykoanalytisk terapi som kvalitativ forskning Med utgångspunkt från kontinental europeisk filosofi och en postmodern kunskapsförståelse söker Steinar Kvale utveckla den kvalitativa forskningsmetoden med den psykoanalytiska intervjun som grundform. Han betonar att lika betydelsefullt som samtalet är för konstruktionen av kunskap, lika betydelsefull är den icke-verbala praktiska kunskapen hos den specialiserade yrkespraktikern hos psykoterapeuten. Psykoanalytisk kunskap och forskning Steinar Kvale (1997, 1999) liknar ett terapeutiskt forskningsprojekt vid Odysseus färd i det trånga sundet mellan skylla och Karybdis; en farofylld kryssning mellan å ena sidan okontrollerade fallstudier med föga av metod och å andra sidan kvantifierade, överkontrollerade experimentella-statistiska undersökningar med föga av psykologiskt innehåll. Ett forskningsprojekt som seglar på den nuvarande forskningsvågen tycks driva fram och tillbaka mellan ametodiska Karybdis och genommetodiska Skylla; ett metoddilemma som präglat mycken klinisk forskning, såväl som schismen mellan akademisk forskning och terapeutisk erfarenhet. Utifrån sin psykoanalytiska teori använde Freud samtalet som forskningsmetod och i hans terapeutiska fallstudier är beskrivningar och analyser så livfulla och övertygande att psykoterapeuter och forskare än idag generaliserar från hans upptäckter till aktuella fall. Efter nästan ett århundrade av psykoanalytisk terapi och teori utgörs fortfarande huvudbeläggen för den psykoanalytiska teorin av den kunskap som samlats genom

2 2 psykoanalytiska intervjuer, en forskningsmetod som knappast ägnats någon systematisk tanke alls inom samhällsvetenskaperna. Den psykoanalytiska intervjun är en nyskapande form av kunskapsproduktion, som förblivit utanför de vetenskapliga metoddiskussionerna inom psykologin. Freuds psykoanalytiska intervju har inte blivit synlig som forskningsmetod. Här, menar Steinar Kvale (1999), framträder en terapeutisk forskningsparadox; centrala delar av psykologiskt kunnande vilar på en metod, som icke existerar som psykologisk forskningsmetod. I kontrast till detta uppfattade Freud själv den psykoanalytiska intervjun som forskningsmetod: It is indeed one of the distinctions of psychoanalysis that research and treatment proceeds hand in hand (1963, p. 120). Genom navigering mellan Skylla och Karybdis söker Steinar Kvale utveckla begreppsliga kartor för forskare idag, varvid han utgår från följande fyra postulat om psykoanalytisk kunskapsproduktion. Betydelsen av psykoanalytisk kunskapsproduktion postulat 1 Psykoanalytiska begrepp har införlivats i den samtida psykologins huvudström och centrala områden i gängse psykologiska läroböcker är grundade på kunskap som ursprungligen erhållits genom den psykoanalytiska intervjun, exempelvis vad beträffar drömmar, neuroser, sexualitet, barndomens och personlighetens utveckling, ångest och motivation, försvarsmekanismer och omedvetna krafter. Trots detta innehåller nyligen utkomna böcker om terapeutisk forskning, inom den anglosaxiska traditionen, knappast några referenser till Freud och den psykoanalytiska intervjun. I den omfattande Handbook of Qualitative Research, en bibel författad av Denzin & Lincoln (1994), finns en stor mängd metoder och filosofiska perspektiv representerade. Likväl inkluderas inte terapi som forskningsmetod i denna handbok. Den kvalitativa forskaren, som haft den stora påverkan på mänsklig kultur i vårt århundrade Freud existerar inte i indexet. Åsidosättandet av den psykoanalytiska intervjun som metod för kunskapsproduktion postulat 2 Enligt Steinar Kvale har filosofer som Apel (1965) och Habermas (1971), inspirerade av psykoanalytikern Alfred Lorenzers arbeten, till förnyat övervägande tagit upp den terapeutiska intervjuns forskningspotential; de har följt upp Freuds bedömning av psykoanalytisk forskning och behandling följer hand i hand. Oaktat detta har Habermas analys av psykoanalysens metodologiska blinda fläckar och hans argument för psykoanalysen, som en modell för kritisk socialvetenskap grundad på hermeutiska principer, knappast lyfts fram av dagens terapeutiska forskare. Emellertid har den psykoanalytiska intervjun seriöst tagits i beaktande genom exempelvis Daniel Sterns (1985) nyskapande insats. I sitt arbete som psykoanalytiker och utvecklingspsykolog har Stern undersökt barns subjektiva erfarenheter genom att relatera till sina upptäckter omkring det kliniska barnet, som rekonstruerats genom psykoanalytiska intervjuer med vuxna patienters minnen. Dessa intervjuer har därefter korsats med det 2observerade barnet från empiriska utvecklingspsykologiska studier.

3 3 Sådana exempel, menar Steinar Kvale, är undantag från det allmänna åsidosättandet inom psykologin av den psykoanalytiska intervjun som forskningsmetod. Här kan, som exempel, inte heller förbigås den betydelsefulla socialpsykologiska studien av rasfördomar och personlighet The Authoritarian Personality av Frenkel- Brunswick, Levinson & Sanford (1950), som baserades på insikter, vilka ursprungligen utvecklades genom psykoanalytiska intervjuer av Fromm och andra i anslutning till Frankfurt Institut of Social Research på 30-talet. Oavsett detta ser man förgäves i läroböcker om psykologiska metoder efter huvudkällan i psykoanalytisk kunskap den terapeutiska intervjun. Mer paradoxalt än den utifrån kommande akademiska ignoreringen av den innovativa psykoanalytiska forskningsmetoden är, att detta åsidosättande också återspeglas i det inre inom den psykoanalytiska traditionen. I en systematisk analys av den psykoanalytiska teorins status säger Rapaport (1959): The techniques of psychoanalysis have been studied, but its methods have hardly been given systematic thought (p. 151). Den psykoanalytiska forskningsintervjun Det finns många problem med användningen av den psykoanalytiska intervjun som forskningsmetod, I synnerhet övertolkning och övergeneralisering från utvalda kliniska fall. Steinar Kvale (1999), som här hänvisar till Wallerstein & Sampson (1971), menar att vi behöver utveckla den kliniska fallstudien med dess slående makt och tydliga vetenskapliga brister till ett disciplinerat forskningsinstrument ; vi behöver fokusera på den psykoanalytiska terapins förbiseddda forskningspotential och framhäva dess stora förmåga att frambringa nya fenomen och sammanhang. Vad är det då som gör den psykoanalytiska intervjun ägnad som forskningsmetod? Steinar Kvale (1997, 1999( beskriver sjuk aspekter i den psykoanalytiska forskningsintervjun, varav några här tillämpliga delaspekter tas upp; - att den psykoanalytiska terapin utgör en intensiv fallstudie och ger terapeuten kunskap om patientens nuvarande och förflutna livsvärld; - att den bygger på patientens fria associationer, som motsvaras av terapeutens fritt flytande uppmärksamhet ; - att de psykoanalytiska tolkningarna är öppna för mångtydighet och motsägelser, för de många skikten av meningar i en dröm eller ett symtom; - att terapeuten utnyttjar motöverföringen i den terapeutiska processen motöverföringen som reflekterad subjektivitet. Nämnda aspekter på den psykoanalytiska intervjun har enbart betraktats som den terapeutiska teknikens praktiska aspekter eller som felkällor i vetenskaplig forskningsmetod. Från det nuvarande perspektivet är det emellertid just dessa aspekter, som bidrar till den betydelsefulla psykoanalytiska kunskapsproduktionen om den mänskliga situationen.

4 4 Psykoanalytisk forskning i olika filosofiska sammanhang Steinar Kvale utgår här vidare från postulaten om oförenligheten i den psykoanalytiska intervjun med positivistiska kunskapsbegrepp och dess förenlighet med alternativa kontinentala europeiska filosofier. Det positivistiska avvisandet av psykoanalytisk kunskap postulat 3 Den psykoanalytiska intervjun bryter systematiskt med konventionella positivistiska krav på en vetenskaplig psykologi bland annat genom - att den öppna intervjuformen med fria associationer kontrasterar mot kraven på formaliserad observation och systematisk design; - att tolkning av mening ges företräde och inte leder till exakt kvantifierbara fakta; - att den mänskliga emotionella interaktionen i den terapeutiska intervjun, med överförings- och motöverföringsrelationer stör anspråken på en neutral observation. För en psykologisk vetenskap baserad på att eliminera den mänskliga faktorn från metoder för utforskandet av mellanmänskliga relationer, måste den psykoanalytiska intervjun, som just är baserad på den mänskliga interaktionen, avfärdas som ovetenskaplig av den akademiska diskursen. Filosofisk rehabilitering av psykoanalytisk kunskap postulat 4 Även om den psykoanalytiska kunskapstraditionen avvisats av en positivistisk vetenskaplig filosofi, är den psykoanalytiska intervjun den hsitoriskt äldsta och fortfarande den mest diskuterade terapiformen. Psykoanalysens kunskapsproduktion och förståelseform har samtidigt utgjort en filosofisk utmaning för tänkare som Sartre, Merleau-Ponty, Apel, Habermas, Ricoeur och Lyotard. Dessa kontinentala europeiska filosofiska tänkare har koncentrerat sig på den personliga interaktionens unika natur, dess potential för personlig förändring och dess bidrag nära kunskapen om den mänskliga naturen. Den psykoanalytiska intervjun står i viktiga aspekter nära kunskapsbegrepp, som utvecklats inom existentiella, hermeneutiska, dialektiska och postmoderna filosofiska positioner. Utan att låta sig hindras av att dessa alternativa filosofier skiljer sig åt i sina fundamentala positioner pekar de på betydelsefulla aspekter inom psykoanalytisk kunskapsproduktion. Den kontinentala europeiska filosofiska traditionen är ännu inte införlivad i vår kulturella självbild och dess filosofiska tänkande och kulturella strömningar inte förankrade i vårt nordliga land. Oberoende av detta skall här några nyckelböcker inom denna filosofiska tradition nämnas. Från psykoterapeuter har en introduktion givits av May, Angel och Ellenbergers (1958) Existence A new dimension in Psychology and Psychiatry samt Laings (1962) Self and others inspirerad av Sartres existentialism; bland filosoferna finns Sartres (1963) The problems of Method, Ricoeurs (1970) Freud and Philosophy: Essays on Interpretation och Habermas (1971) Knowledge and Human Interests samt Lyotards (1991) Phenomenology (Kvale, 1999). Den terapeutiska forskningens filosofiska paradox framhärdar och terapeutisk forskning kan fortfarande vidhålla filosofiskt utdaterade positivistiska begrepp i den vetenskapliga forskningen. Denna forskning kan inte erkänna det terapeutiska samtalets

5 5 forskningspotential, som följer av de alternativa kunskapsbegrepp inom nuvarande filosofi. Fastän avvisandet av den terapeutiska intervjun är rationellt utifrån den positivistiska psykologins utgångspunkt, tycks det samtidigt irrationellt för forskande terapeuter idag, att förbigå den forskningspotential som finns i den egna terapeutiska praxiserfarenheten. Här, menar Steinar Kvale, kan hos den terapeutiska forskaren framträda en ångestdriven identifikation med aggressorn den akademiske experimentella forskaren som leder till en bortträngning av Freuds historiska bidrag till utvecklingen av innovativ och provokativ kunskap genom terapeutiska intervjuer. Detta återspeglas också i motståndet att djärvt gå tillmötes nyare utveckling inom filosofi, även om denna är förenlig med det psykoanalytiska tänkesättet. Den psykoanalytiska intervjuns och forskningsintervjuns kunskapspotential Enligt Lyotard (1984) finner vi inom postmodernistisk kunskapsteori och inom psykoterapi i en betoning på kunskapens interrelationella natur, med skapandet av kunskap genom mänskliga relationer. Kunskapens interrationella och konstruktiva natur har en framskjutande plats inom det postmoderna kunskapsbegreppet. Det positivistiska kunskapsbegreppet som en spegel av den objektiva verkligheten har ersatts av ett begrepp om den sociala konstruktionen av verkligheten, där fokus är på tolkning och förmedling av den sociala världen. Det finns en betoning på det lokala sammanhanget, på den sociala och språkliga konstruktionen av en perspektivistisk verklighet, där kunskapen valideras genom praktik. Här finns en öppenhet för kvalitativa skillnader och för en mångfald av meningar i lokala sammanhang; kunskapen är perspektivistisk och beror på undersökarens tänkesätt och värderingar. Kunskap finns varken inom en person eller på utsidan i världen, utan existerar i förbindelsen mellan person och värld. I sin introduktion till fenomenlogisk filosofi påpekar Lyotard (1991) subjektets intentionella relation till en situation; denna relation är inte föreningen av två isolerade poler; det intentionella subjektet och situationen kan inte definieras på annat sätt än i och genom denna relation. Kunskap som konstrueras mellan två subjekt i detta intersubjektiva område är intersubjektiv kunskap. Den terapeutiska kunskapens interpersonella natur har länge erkänts av terapeuter. Oavsett detta, menar Steinar Kvale, kommer i psykologiska experiment och test, och också många kvalitativa intervjuer, subjekten att bli främlingar som möts för en kort period, sällan mer än en timme. Akademisk psykologi har såtillvida förblivit en turistpsykologi, som konstruerar sin kunskap om den mänskliga situationen på basen av ögonblicksbilder. I kontrast till detta förhållningssätt, konstruerar psykoterapeuter och antropologer sin kunskap om den mänskliga situationen genom personliga mellanhavanden över utsträckta tidsperioder. Tillsammans med observation blir de här samtalen den huvudsakliga grunden för konstruktion av kunskap. Den terapeutiska intervjuns utsträckta och nära personliga interrelation tillåter mer genomträngande kritiska former för undersökning och validitet.

6 6 Samtalet har en central plats i nuvarande kunskapsfilosofi. Enligt Steinar Kvale (1999), omfattar samtalet inte bara den psykoanalytiska intervjun och forskningsintervjun, som specifika metoder, utan epistemologiskt omfattar samtalet en klarifikation av den konstruerade kunskapens natur. I denna mening är samtalet att betrakta som den ontologiska grundformen i den mänskliga interaktionen i en mänsklig värld. Praktikens epistemologi Steinar Kvale (1999) förklarar att lika betydelsefullt som samtalet är för konstruktionen av kunskap, lika betydelsefullt är den icke-verbala praktiska kunskapen. Schön (1987) har pekat på den skadliga effekten av akademisk rationalitet som åsidosätter yrkespraktikerns implicita praktiska kunskap. Den praktiska kunskapen sammanhang har i nyare studier om icke-verbaliserad kunskap, filosofiskt analyserats av Polanyi (1966) som tyst kunskap. Här läggs fokus på det implicita, på den tysta kunskapen i vardagslivets så väl som i experternas yrkespraktik. Dreyfys & Dreyfus (1986) har i sin novis-expert hierarki av kompetensinlärning visat på övergången från novisernas explicita kunskap grundad på regler och fakta till intuitiva former kunskapsformer på högre expertnivåer. Sådana kompetenser förvärvas genom deltagande i lokala former av praktik, ofta i ett mästare-lärlingliknande förhållande inom utbildning. Trots betydelsen av ett uttalat tyst kunnande i många situationer, menar Steinar Kvale (1999) att det gäller att undgå att just detta tysta kunnande reifieras och blir en ny projektionsskärm för psykologers omedvetna teorier efter mönster av det omedvetna. Det är således angeläget att betona betydelsen av medveten reflektion över praxis, det som Schön (19879 betecknar som reflection-in-action i vilken praktikern, genom att förhålla sig reflekterande och kritisk, söker göra sin tysta förståelse explicit. Validitet Medan forskaren tenderar att studera specifika fall att dra slutsatser om det generella fallet, bygger den terapeutiska praktikern på kunskap om det generella fallet, när han gör tolkningar av och griper in i det enskilda fallet. Validitet inom kvalitativ forskning bygger på osäkerhetens och den kvalitativa sannolikhetens logik, där det alltid är möjligt att argumentera för eller emot en tolkning, att konfrontera tolkningar och döma mellan dem. Med åberopande av den hermeneutiska cirkeln och falsifierbarhetens kriterier kan validitet i denna mening, enligt Steinar Kvale, ses som en argumenterande disciplin. Kennedy (1979) hänvisar till praktiska situationer på det rättsliga och det kliniska området. När det gäller rättspraxis väljs ett tidigare, mest jämförbart fall ut, prescedensfallet, som har flest likheter med det aktuella fallet. Generaliseringens validitet beror på vilken utsträckning de jämförda egenskaperna är relevanta. Kommunikativ validitetet innebär att validiteten hos kunskapen prövas i dialog mellan forskare inom samma diskurs. Enligt Steinar Kvale skapas sanning genom dialog; valid kunskap framträder när konkurrerande tolkningar och handlingsalternativ diskuteras och blir föremål för handlingar bland medlemmarna av en gemenskap inom forskarsamhället.

7 7 Forskning om och i praktiken I syfte att överbrygga klyftan mellan forskning och psykoterapeutisk praktik formulerar Gudrun Olsson en kunskapsteori om praktiken, för att därefter presentera sin kvalitativa studie om Terapeuters utveckling och den terapeutiska ramen. Huvudmålet för psykoterapi är förändring hos patienten i forskning är det förvärvandet av ny kunskap. Gudrun Olsson inspirerar oss psykoterapeuter, såsom reflekterande yrkespraktiker, att anta utmaningen att göra vår tysta kunskap explicit genom kvalitativ forskning om psykoterapi. Praktikens väsen och värde I inledningen till sin föreläsning anknöt Gudrun Olsson till det Ulf Linde nyligen hade förmedlat i en TV-intervju; att en karljohanssvamp kan se ut precis hur som helst, den kan ha kort eller långt skaft, hatten kan vara sammetsbrun eller ljusgul. När vi träffar på den i skogen, då svampens väsen plötsligt uppenbarar sig för oss, uppför den sig inte alls som det står i svampböckerna, men vi känner igen den, inifrån. Något som verkligen angår oss, något som visar sig inifrån, kan man inte komma åt med beskrivningar. Analogt är det med psykoterapeuters praktiska kunskap; lika litet som man utifrån svampboken kan avgöra om man har en karljohanssvamp i sin hand, lika litet kan man utifrån regler och formler veta hur man skall handla i ett specifikt ögonblick under det psykoterapeutiska samtalet. Den praktiska kunskapen tillägnar vi oss just i praktiken och om vi vet mer om vad praktik är, menar Gudrun Olsson, kan vi kanske forska om och i praktiken. Den praktiska kunskapen eller kunskap-i-handling har i allmänhet underordnats teoretisk kunskap och forskning. Praktiken, det som är konkret, har ansetts ha mindre värde än teori och forskning, det abstrakta. Praktiken innehåller alltid moment av oförutsägbarhet, det ofullständigt kända, som anses mindre värt än det förutsägbara. Gudrun Olsson exemplifierar här med en egen kvalitativ studie (Olsson, 1999), i vilken hon analyserat sakkunnighetsutlåtanden vid tillsättning av akademiska tjänster. Studien visade att praktisk erfarenhet psykologisk eller psykoterapeutisk praktik inte hade något meritvärde, inte ens om den blivande tjänsteinnehavarens uppgift skulle vara att undervisa om praktiken. Praktiken reducerades till något, som skulle omsättas i bred forskning. Det framkom att man tänkte sig att klinisk psykologisk forskning automatiskt leder till klinisk praktisk erfarenhet; att forskningsarbetet, inklusive intervjuer med försökspersoner, skulle komma att medföra nära kännedom om både kliniskt arbete och klinisk teori. Men att ha kännedom, att känna till, hör samman med ett flyktigt, ytligt möte och är något helt annat än att ha förtrogenhetskunskap. Universiteten har på detta sätt bidragit till att åsidosätta praktisk kompetens och professionell konst. Två kunskapstraditioner Filosofen Bengt Molander (1993) har urskiljt två västerländska kunskapstraditioner, vars huvuddrag kortfattat tecknas här.

8 8 - Den teoretiska kunskapstraditionen den positivistiska kunskapsteorin som bygger på en dualism subjekt-objekt och där företräde ges för teoretisk kunskap baserad på observationer, experiment, kontroll och manipulation av det som studeras. Kunskap speglar en objektiv, given verklighet och skapas genom distans. - Den praktiska kunskapstraditionen, som aldrig funnits som en samlad tradition, bygger på ett avståndstagande från dualismen. Denna kunskapstradition grundas på deltagande och dialog med andra människor; man lever med andra människor, texten och materialet. Man tänker sig att kunskap skapas i närhet subjekt-subjekt, snarare än genom distans. Det stora problemet är att terapiforskare försökt förstå praktiken utifrån en positivistisk kunskapsteori, inte utifrån en egen praktisk kunskapsteori. Enligt den positivistiska kunskaps-teorin blir praktiken ett slags instrumentell problemlösning, som gjorts rigörös genom tillämpning av vetenskaplig teori och teknik. Men yrkespraktikern psykoterapeuten sysslar inte med problemlösning i den meningen att lösa ett väldefinierat formulerbart problem. Snarare måste denne hantera och skapa sammanhang ifrån början obegripliga, problematiska situationer. Meningsskapande sker här i interaktion med själva situationen och med den eller de personer som befinner sig i den. Vad är praktisk kunskap? Den praktiska kunskapen har på senare år blivit föremål för ett större kunskapsteoretiskt intresse, inte minst genom diskussioner om begreppet tyst kunskap och Gudrun Olsson ger ett exempel på vad sådan kunskap kan innebära. Den franska barnpsykoanalytikern Francoise Dolto sade till Lacan: Jag förstår inte allt du säger!. Lacan svarade: Du behöver inte förstå, för i praktiken gör du som jag säger. Vad gjorde då Dolto i praktiken? Ett exempel: En mamma är på sjukhus och barnet vägrar att äta. Den förtvivlade pappan söker upp Dolto. Hon säger till pappan: Tag ett linne som er fru har, svep in det i ett lufttätt papper så att doften stannar kvar tag med det hem. Lägg linnet intill barnet. Det gör pappan, och när barnet känner doften av modern, börjar det suga på nappflaskan. Josefson (1996) skiljer mellan påståendekunskap och förtrogenhetskunskap i yrkeskunnandet. Påståendekunskapen, som huvudsakligen är en teoretisk kunskap, är systematisk och generaliserad och får liv först då den fylls med praktisk erfarenhet. Förtrogenhetskunskap, som är något utöver tillämpad teori, handlar om att upptäcka hur enskilda fenomen ej stämmer med teorin. Utgångspunkten för förtrogenhetskunskapen är en kritisk reflektion omkring praktikens problem. Det finns en dynamisk relation mellan dessa båda perspektiv på kunskap och kanske förhåller det sig så, att en kritisk reflektion kring praktikens problem är omöjlig utan teori, utan påståendekunskap. Enligt Perby (1995) handlar den praktiska kunskapen om relationen mellan det vardagliga och det oförutsedda; det vardagliga ligger hitom det uttalade, det oförutsedda bortom. Utifrån en positivistisk kunskapsteori kan vi kalkylera med risker, men aldrig eliminera det oförutsedda. Konsten är inte att kunna beräkna sannolikheter, utan att möta

9 9 det oförutsedda då det inträffar. Själva det mästerliga yrkeskunnandet ligger i mötet just med det oväntade. Kvalificerad praktikerkunskap bygger på förmågan att urskilja det väsentliga i en situation. En sådan förmåga kräver förtrogenhet och tyst kunskap, något som för oss psykoterapeuter finns med i vårt förhållningssätt och vardagliga praktik; det är förtrogenheten, som gör att vi handlar på rätt sätt, vid rätt tillfälle med riktning mot rätt objekt och med rätt syfte. Förtrogenhetskunskap bygger på att vi kan sätta oss in i andras synsätt, erfarenheter och upplevelsevärldar. Förtrogenhet är att i ansvarigheten sätta sig in i det unika, det oförutsedda och oförutsägbara. Vi tillägnar oss förtrogenhetskunskap genom direktkontakt och närhet, i interaktion subjekt-subjekt. Praktiken kan vara bra eller dålig Då praktik och beprövad erfarenhet förfaller till slentrian, total improvisation eller blind lydnad, har den underkastat sig det oförutsedda och har därmed upphört att vara praktik. Långt driven planering, okritiskt och slentrianmässigt användande av forskningsresultat är exempel på sätt att följa regler som vi satt upp för oss själva och blir en skärm mot världen. Varje praktik innehåller arbetsrutiner, en ständig förberedelse i givna handlingsmönster, men samtidigt pekar varje levande praktik utöver det vedertagna, utöver sig själv. Om vi i praktiken realistiskt skall bedöma en möjlighet, måste vi överskrida gränser, ge oss ut i det okända. Praktikens handlingsmönster utgör samtidigt förutsättningen för skapande aktivitet. Enligt Gadamer (1960) pekar den goda erfarenheten också framåt. Man blir erfaren genom att vara nyfiken och öppen för nya erfarenheter; man blir erfaren genom att överskrida det man redan vet. Ny kunskap förvärvas genom att vi tar risker och utsätter oss för smärta. Enligt Gudrun Olsson 81996) är obalans i självkänslan en konsekvens av nya erfarenheter, att inse att vi tidigare inte hade kunskap innebär en kränkning. Förhållandet till teori Vad kan praktiken ha för glädje av teorin? Edelson 81992) menar att teorin kan hjälpa terapeuten att förbereda sig inför och rikta uppmärksamheten mot något patienten säger och gör. Utan teorin hade fenomenet ifråga kanske aldrig blivit synligt. Edelson uttrycker: Perhaps psychodynamic theory should be seen, not as a set of causal laws, but as a theory of stories, a way of organizing stories, of understanding communications as stories (Edelson, 1992, p.125). Den kunnige praktikern kan reflektera och experimentera och improvisera. Han har också tillgång till formulerade teorier och regler, men dessa kommer in först då meningsskapandet och struktureringen av en situation har börjat. När praktikern skapar mening i en situation, ser han situationen som om den redan finns i hans repertoar samtidigt som han ser det unika i situationen. Kunnandet blir en form av uppmärksamhet en fritt flytande uppmärksamhet. Den tränade och erfarne praktikern ser och förstår likheter och skillnader. Han kan hålla flera alternativ öppna som levande möjligheter i handling.

10 10 Från praktikerns synpunkt utgör olika teorivärldar inte avbildningar av en given värld, utan snarare uttrycker de föreställningar om vad som kan skapas. Lite tillspetsat, menar Gudrun Olsson, att förbindelsen mellan teori och praktik existerar i och genom praktiken. Teorier innebär repertoar av tankemöjligheter, medan praktiken har något definitivt över sig. Göran Sonnevi har sagt: Det finns många teorier, en enda praktik. Praktiken kunskap-i-handling är den punkt då vi lämnar möjligheternas rum och här och nu beslutar oss för att göra på ett sätt. Terapeuters utveckling och den terapeutiska ramen Gudrun Olsson presenterade sin kvalitativa studie Terapeuters utveckling och den terapeutiska ramen. Denna tolkande studie om terapeuters erfarenheter av ramavvikelser är att betrakta som en forskning om det oväntade och oförutsägbara i praktiken. Studien är samtidigt en meningsskapande handling; dess syfte är att förmedla förståelse för den oförutsedda och tillsynes obegripliga men unika situation, som uppkommer i samband med rambrott. Den psykoterapeutiska situationen består av en ram och en psykoterapeutisk process. Ramen motsvarar en uppsättning konstanter, inom vars gränser denna process äger rum. Patienter är fria att förhålla sig till ramen på sitt unika sätt, men hur förhåller sig psykoterapeuter, hur förstår och hanterar de dessa rambrott? Låter terapeuterna ramavvikelser bli bärare av värdefull kunskap eller blir dessa ramavbrott just brott, överträdelser? I sin studie sökte Gudrun Olsson, med hjälp av den psykoanalysiska forskningsintervjun, svar på följande forskningsfrågor: Hur förstår terapeuter de ramavvikelser de berättar om och vilken innebörd lägger de i dem? Hur hanteras ramavvikelserna och vilken effekt av hanterandet kan iakttas? De kvalitativa forskningsintervjuerna resulterade i 31 berättelser, som analyserades i två steg, först med hjälp av meningskoncentrering och därefter genom tolkning av mening. Gudrun Olsson fann tre grupper av berättelser, som präglades av tre olika förhållningssätt till rambrottet; förhållningssätt som i sin tur speglade olika steg i utvecklingen mot en professionell psykoterapeutisk identitet. a) Att följa regelverket. Dessa berättelser präglas av en relativt ytlig förståelse av ramavvikelsen, som betraktades endast utifrån en förståelsehorisont, utifrån en enda synvinkel. Denna enda tolkning prövades ej i dialog med patienten; man hänvisade till regelverket, som ej var införlivat i terapeutens varande. Man kan säga att denna typ av förhållningssätt hör hemma på ett för-professionellt stadium, där det ännu inte finns någon frihet att se olika perspektiv och att leka med tolkningar. b) Att förstå, men ej handla utifrån förståelse. Dessa berättelser karaktäriseras av att terapeuterna presenterar många förståelse-horisonter; för dessa terapeuter kan en och samma ramavvikelse ha många innebörder och tolkningar, motstridigheter, mångfald och komplexitet är inte störande. Eftersom dessa terapeuter har en stor repertoar av möjliga tolkningar och de kan finna så varierande hanteringsformer, skulle man förvänta sig att de presenterade åtminstone någon av dessa tolkningar för patienten, vilket emellertid inte tycktes ske. Klyftan mellan förståelse och handling var djup. Det handlar om terapeuter

11 11 som är på väg mot en professionell identitet, men klyftan mellan förståelse och handling är fortfarande djup. c) Att pröva tolkningar i dialog. Utmärkande för dessa berättelser är att det inte finns någon klyfta mellan förståelse och handling. Terapeuterna ser många betydelser av de rambrott de berättar om, och dessa betydelser har använts i direkt och i nära kommunikation med patienten. I återupprättandet av ramen försöker terapeuterna använda ramvvikelserna i terapeutiskt syfte och man ser dessa avvikelser som psykets kreativa produkter. Sessionerna blir livliga och förändring följer av dessa rambrott. Terapeuternas berättelser präglas av professionalitet i termer av öppenhet för det oväntade och reflektion kring varför det förväntade inte inträffar. Terapeuterna i denna grupp kunde också fånga upp och beskriva vad de själva gjort mot ramen och använda sig av det. Rambrott ses som en möjlighet. Öppenhet inför det oförutsedda leder till förändring. Utan ramar blir det ingen psykoterapi, men det blir heller inte någon psykoterapi utan rambrott. Varje levande praktik innehåller situationer som är oförutsägbara och unika. Att ge rambrott mening och struktur, när det plötsligt uppenbarar sig för oss, är att fånga des väsen, inifrån. Referenser Adorno, T. W., Frenkel-Brunswik, e., Levinson, D. J. & Sanford, R. N. (1950). The authoritarian personality. New York: Norton. Apel, K. O. (1965). Die Entfaltung der sprachanalytishen Philosophie und das Problem der Geisteswissenschaften (The development of analytic linguistic philosophy and the problem of the human sciences). Philosophischess Jahrbuch, 72, Denzin, N. & Lincoln, Y. (1994). Handbook of Qualitative Research. Thousand Oaks, CA: Sage. Dreyfus, H. L. & Dreyfus, S. E. (1986). Mind over machine. New York: Free Press. Edelson, M. (1992). Can psychotherapy research answer this psychotherapist s question? Contemporary Psychoanalysis, 28, Freud, S. (1963). Therapy and Technique. New York: Collier. Gadamer, H.-G. (1960/1989). Truth and Method. Sheed & Ward. Habermas, J. (1971). Knowledge and human interests. Boston: Beacon. Josefson, I. (1996). Vad är det en erfaren lärare kan? Dialoger, 36, Kennedy, M. M. (1979). Generalizing from single case studies. Evaluation Quaterly, 3, Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Även utgiven under titeln InterViews An introduction to qualitative research interviewing. Thousand Oaks, CA: Sage.

12 Kvale, S. (1999). The psychoanalytic Interview as Qualitative Research. Qualitative Inquiry, 5, Laing, R. (1962). Self and others. London: Tavistock. Finns även i svensk översättning: Själv och andra. Lyotard, J. F. (1991). Phenomenology. Albany, NY: SUNY Press. May, R., Angel, E. & Ellenberger, H. P. (Eds.) (1958). Existence A new dimension in psychiatry and psychology. New York: basic Books. Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos. Olsson, G. (1997). Psykoterapiforskning för psykoterapeuter. Nordisk psykologi, 49, Olsson, G. (1999). Praktiken i Akademia. Under tryckning i Socialvetenskaplig- Vetenskaplig Tidskrift. Perby, M.-L. (1978). Konsten att bemästra en process. Om att förvalta yrkeskunnande. Gidlunds Förlag. Polanyi, M. (1966). The tacit dimension. London: Routledge Kegan Paul. Rapaport, D. (1959). The structure of psychoanalytic theory: A systematizing attempt. I S Koch (Ed.). Psychology: A study of science, III, (pp ). New York: McGraw-Hill. Ricoeur, P. (1970). Freud and philosophy: An essay on interpretation. New Haven: Yale University Press. Sartre, J.-P. (1963). The problems of method. London: Methuen. Schön, D. A. (1987). Educating the reflective practitioner. London: Basic Books. Stern, D. N. (1985). The interpersonal world of the infant. New York: Norton. Wallerstein, R. S. & Sampson, H. (1971). Issues in the psychoanalytical process. International Journal of psycho-analysis, 52,

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: VD 2007-06-26 Gäller fr.o.m.: HT 2012, rviderad 2010-06-01 Version: 2 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Interpersonell Psykoterapi Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Pragmatisk köksbordsterapi IPT strukturerad, fokuserad och tidsbegränsad psykoterapi som fokuserar på interpersonella problem

Läs mer

Kreativitet och psykologisk forskning. Lennart Sjöberg lennartsjoberg@gmail.com

Kreativitet och psykologisk forskning. Lennart Sjöberg lennartsjoberg@gmail.com Kreativitet och psykologisk forskning Lennart Sjöberg lennartsjoberg@gmail.com 1 Disposition Aktuell psykologisk litteratur om kreativitet Speciella synpunkter på forskning inom psykologin Historiska svenska

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Steg 1. Utreda och klargöra problemsituationen

Steg 1. Utreda och klargöra problemsituationen Vägledningsmodeller En vägledningsmodell består dels av en teori och metod för det professionella samtalet, dels teoretiska utgångspunkter för hur val och beslut genomförs. Under det sista årtiondet har

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken.

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken. Förord Jag vill med den här boken bidra till att du som läsare får en annan syn på vad som är möjligt med hur du kan utvecklas som människa. Boken utmanar den rådande förställningen att Människor är som

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

timmar, medan de europeiska kraven är 1600 timmar. Hos GIS år du 2025 timmars undervisning över 4 år.

timmar, medan de europeiska kraven är 1600 timmar. Hos GIS år du 2025 timmars undervisning över 4 år. Våra utbildningar, studieplaner Gestalt psykoterapeut, 4 år Organisationskonsult och coach, 4 år GIS-Internationals 4-åriga utbildningar uppfyller både danska och europeiska krav och certifieringer. Med

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

Insikten 4/06. GAMMAL KUNSKAP I NYA KLÄDER AV SENASTE MODE Av Susanna Carolusson

Insikten 4/06. GAMMAL KUNSKAP I NYA KLÄDER AV SENASTE MODE Av Susanna Carolusson Insikten 4/06 GAMMAL KUNSKAP I NYA KLÄDER AV SENASTE MODE Av Susanna Carolusson Jag träffade Marta Cullberg Weston på Psykologidagarna i oktober. Vi konstaterade att vi hade hamnat i samma nummer av PsykologTidningen

Läs mer

LÄRARE OCH PSYKOTERAPEUTER ARBETAR MED SAMMA BARN Erfarenhet av samverkan

LÄRARE OCH PSYKOTERAPEUTER ARBETAR MED SAMMA BARN Erfarenhet av samverkan EPU 09/12 LÄRARE OCH PSYKOTERAPEUTER ARBETAR MED SAMMA BARN Erfarenhet av samverkan Förnamn Efternamn Ericastiftelsens psykoterapeutprogram med inriktning på barn och ungdomar, 90 hp Uppsats 15 hp, 2012

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Postmoderna influenser inom psykoterapin Sven Sjöqvist

Postmoderna influenser inom psykoterapin Sven Sjöqvist 1 Postmoderna influenser inom psykoterapin Sven Sjöqvist I följande artikel diskuterar författaren hur olika postmoderna influenser påverkar dagens psykoterapi i riktning mot en mer flexibel och kreativt

Läs mer

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena Det här är en guide som riktar sig till dig som studerar humaniora eller precis tagit examen inom humaniora. Guidens syfte är att hjälpa

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

EXISTENTIELL COACHING

EXISTENTIELL COACHING Vi introducerar utbildningen EXISTENTIELL COACHING 10 september 2015-8 april 2016 För första gången i Sverige erbjuds nu utbildning i existentiell coaching. Vi vänder oss till dig som har en coachutbildning

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

NISSAN HÄLSOCENTER. Meditation. Yoga & QiGong. Personlig utveckling. Healing. Färglära. Hypnos & Regression Tänk kreativt! Lev positivt!

NISSAN HÄLSOCENTER. Meditation. Yoga & QiGong. Personlig utveckling. Healing. Färglära. Hypnos & Regression Tänk kreativt! Lev positivt! NISSAN HÄLSOCENTER Yoga & QiGong Meditation Personlig utveckling Healing Färglära Hypnos & Regression Tänk kreativt! Lev positivt! KURSER VÅREN 2015 YOGA & QIGONG nybörjar- och fortsättningskurs HATHA-YOGA

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialt arbete med inriktning mot social omsorg-

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Psykisk ohälsa en tickande bomb

Psykisk ohälsa en tickande bomb TEMA Psykisk ohälsa ett växande hot? Richard Layard Psykisk ohälsa en tickande bomb Ett jobbcentrum i Bromley, Kent, i augusti 2009. Enligt officiell statistik var arbetslösheten i Storbritannien närmare

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2014-05-20 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se Affektfokuserad psykoterapi i praktiken www.affekta.se Freud Malan / Davanloo Rogers / Perls Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) Patricia Coughlin Affect Phobia Therapy (APT) Leigh McCullough

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 Transkulturellt Centrum inbjuder till fördjupningskurs i Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 behandling i den mångkulturella vården Innehåll Transkulturell psykiatri är ett kunskapsområde inom

Läs mer

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag Allians Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Elsa Akademiska sjukhuset, Uppsala Uppsala universitet Privatmottagning Jag tänker tala om Människosyn

Läs mer

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av Mål Kommunikation & information 2D1521 Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA grundläggande insikter i olika former och genrer för mänsklig kommunikation introduktion till studiet av kommunikation

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer