Kvalitativ forskning om psykoterapi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitativ forskning om psykoterapi"

Transkript

1 1 Ur tidskriften Insikten, Nr 3, 1999, Från Forskning och Vetenskap Kvalitativ forskning om psykoterapi En utbildningsdag med Steinar Kvale och Gudrun Olsson av Kerstin Eiserman Från PPP inom Sveriges Psykologförbund i samarbete med Psykolog Tjänst hade under Januari inbjudit till en utbildningsdag på temat Kvalitativ forskning om psykoterapi med professor Steinar Kvale och docent Gudrun Olsson som föreläsare. Steinar Kvale, som föreläste under rubriken Psykoanalytisk terapi som kvalitativ forskning, är professor i psykologi och föreståndare för Center för kvalitativ metodutveckling vid Aarhus Universitet och biträdande professor vid Saybrook Institute, San Francisco. Gudrun Olsson, som föreläste under rubriken Forskning om och i praktiken, är leg. psykolog, leg psykoterapeut och docent i psykologi vid Göteborgs Universitet. Psykoanalytisk terapi som kvalitativ forskning Med utgångspunkt från kontinental europeisk filosofi och en postmodern kunskapsförståelse söker Steinar Kvale utveckla den kvalitativa forskningsmetoden med den psykoanalytiska intervjun som grundform. Han betonar att lika betydelsefullt som samtalet är för konstruktionen av kunskap, lika betydelsefull är den icke-verbala praktiska kunskapen hos den specialiserade yrkespraktikern hos psykoterapeuten. Psykoanalytisk kunskap och forskning Steinar Kvale (1997, 1999) liknar ett terapeutiskt forskningsprojekt vid Odysseus färd i det trånga sundet mellan skylla och Karybdis; en farofylld kryssning mellan å ena sidan okontrollerade fallstudier med föga av metod och å andra sidan kvantifierade, överkontrollerade experimentella-statistiska undersökningar med föga av psykologiskt innehåll. Ett forskningsprojekt som seglar på den nuvarande forskningsvågen tycks driva fram och tillbaka mellan ametodiska Karybdis och genommetodiska Skylla; ett metoddilemma som präglat mycken klinisk forskning, såväl som schismen mellan akademisk forskning och terapeutisk erfarenhet. Utifrån sin psykoanalytiska teori använde Freud samtalet som forskningsmetod och i hans terapeutiska fallstudier är beskrivningar och analyser så livfulla och övertygande att psykoterapeuter och forskare än idag generaliserar från hans upptäckter till aktuella fall. Efter nästan ett århundrade av psykoanalytisk terapi och teori utgörs fortfarande huvudbeläggen för den psykoanalytiska teorin av den kunskap som samlats genom

2 2 psykoanalytiska intervjuer, en forskningsmetod som knappast ägnats någon systematisk tanke alls inom samhällsvetenskaperna. Den psykoanalytiska intervjun är en nyskapande form av kunskapsproduktion, som förblivit utanför de vetenskapliga metoddiskussionerna inom psykologin. Freuds psykoanalytiska intervju har inte blivit synlig som forskningsmetod. Här, menar Steinar Kvale (1999), framträder en terapeutisk forskningsparadox; centrala delar av psykologiskt kunnande vilar på en metod, som icke existerar som psykologisk forskningsmetod. I kontrast till detta uppfattade Freud själv den psykoanalytiska intervjun som forskningsmetod: It is indeed one of the distinctions of psychoanalysis that research and treatment proceeds hand in hand (1963, p. 120). Genom navigering mellan Skylla och Karybdis söker Steinar Kvale utveckla begreppsliga kartor för forskare idag, varvid han utgår från följande fyra postulat om psykoanalytisk kunskapsproduktion. Betydelsen av psykoanalytisk kunskapsproduktion postulat 1 Psykoanalytiska begrepp har införlivats i den samtida psykologins huvudström och centrala områden i gängse psykologiska läroböcker är grundade på kunskap som ursprungligen erhållits genom den psykoanalytiska intervjun, exempelvis vad beträffar drömmar, neuroser, sexualitet, barndomens och personlighetens utveckling, ångest och motivation, försvarsmekanismer och omedvetna krafter. Trots detta innehåller nyligen utkomna böcker om terapeutisk forskning, inom den anglosaxiska traditionen, knappast några referenser till Freud och den psykoanalytiska intervjun. I den omfattande Handbook of Qualitative Research, en bibel författad av Denzin & Lincoln (1994), finns en stor mängd metoder och filosofiska perspektiv representerade. Likväl inkluderas inte terapi som forskningsmetod i denna handbok. Den kvalitativa forskaren, som haft den stora påverkan på mänsklig kultur i vårt århundrade Freud existerar inte i indexet. Åsidosättandet av den psykoanalytiska intervjun som metod för kunskapsproduktion postulat 2 Enligt Steinar Kvale har filosofer som Apel (1965) och Habermas (1971), inspirerade av psykoanalytikern Alfred Lorenzers arbeten, till förnyat övervägande tagit upp den terapeutiska intervjuns forskningspotential; de har följt upp Freuds bedömning av psykoanalytisk forskning och behandling följer hand i hand. Oaktat detta har Habermas analys av psykoanalysens metodologiska blinda fläckar och hans argument för psykoanalysen, som en modell för kritisk socialvetenskap grundad på hermeutiska principer, knappast lyfts fram av dagens terapeutiska forskare. Emellertid har den psykoanalytiska intervjun seriöst tagits i beaktande genom exempelvis Daniel Sterns (1985) nyskapande insats. I sitt arbete som psykoanalytiker och utvecklingspsykolog har Stern undersökt barns subjektiva erfarenheter genom att relatera till sina upptäckter omkring det kliniska barnet, som rekonstruerats genom psykoanalytiska intervjuer med vuxna patienters minnen. Dessa intervjuer har därefter korsats med det 2observerade barnet från empiriska utvecklingspsykologiska studier.

3 3 Sådana exempel, menar Steinar Kvale, är undantag från det allmänna åsidosättandet inom psykologin av den psykoanalytiska intervjun som forskningsmetod. Här kan, som exempel, inte heller förbigås den betydelsefulla socialpsykologiska studien av rasfördomar och personlighet The Authoritarian Personality av Frenkel- Brunswick, Levinson & Sanford (1950), som baserades på insikter, vilka ursprungligen utvecklades genom psykoanalytiska intervjuer av Fromm och andra i anslutning till Frankfurt Institut of Social Research på 30-talet. Oavsett detta ser man förgäves i läroböcker om psykologiska metoder efter huvudkällan i psykoanalytisk kunskap den terapeutiska intervjun. Mer paradoxalt än den utifrån kommande akademiska ignoreringen av den innovativa psykoanalytiska forskningsmetoden är, att detta åsidosättande också återspeglas i det inre inom den psykoanalytiska traditionen. I en systematisk analys av den psykoanalytiska teorins status säger Rapaport (1959): The techniques of psychoanalysis have been studied, but its methods have hardly been given systematic thought (p. 151). Den psykoanalytiska forskningsintervjun Det finns många problem med användningen av den psykoanalytiska intervjun som forskningsmetod, I synnerhet övertolkning och övergeneralisering från utvalda kliniska fall. Steinar Kvale (1999), som här hänvisar till Wallerstein & Sampson (1971), menar att vi behöver utveckla den kliniska fallstudien med dess slående makt och tydliga vetenskapliga brister till ett disciplinerat forskningsinstrument ; vi behöver fokusera på den psykoanalytiska terapins förbiseddda forskningspotential och framhäva dess stora förmåga att frambringa nya fenomen och sammanhang. Vad är det då som gör den psykoanalytiska intervjun ägnad som forskningsmetod? Steinar Kvale (1997, 1999( beskriver sjuk aspekter i den psykoanalytiska forskningsintervjun, varav några här tillämpliga delaspekter tas upp; - att den psykoanalytiska terapin utgör en intensiv fallstudie och ger terapeuten kunskap om patientens nuvarande och förflutna livsvärld; - att den bygger på patientens fria associationer, som motsvaras av terapeutens fritt flytande uppmärksamhet ; - att de psykoanalytiska tolkningarna är öppna för mångtydighet och motsägelser, för de många skikten av meningar i en dröm eller ett symtom; - att terapeuten utnyttjar motöverföringen i den terapeutiska processen motöverföringen som reflekterad subjektivitet. Nämnda aspekter på den psykoanalytiska intervjun har enbart betraktats som den terapeutiska teknikens praktiska aspekter eller som felkällor i vetenskaplig forskningsmetod. Från det nuvarande perspektivet är det emellertid just dessa aspekter, som bidrar till den betydelsefulla psykoanalytiska kunskapsproduktionen om den mänskliga situationen.

4 4 Psykoanalytisk forskning i olika filosofiska sammanhang Steinar Kvale utgår här vidare från postulaten om oförenligheten i den psykoanalytiska intervjun med positivistiska kunskapsbegrepp och dess förenlighet med alternativa kontinentala europeiska filosofier. Det positivistiska avvisandet av psykoanalytisk kunskap postulat 3 Den psykoanalytiska intervjun bryter systematiskt med konventionella positivistiska krav på en vetenskaplig psykologi bland annat genom - att den öppna intervjuformen med fria associationer kontrasterar mot kraven på formaliserad observation och systematisk design; - att tolkning av mening ges företräde och inte leder till exakt kvantifierbara fakta; - att den mänskliga emotionella interaktionen i den terapeutiska intervjun, med överförings- och motöverföringsrelationer stör anspråken på en neutral observation. För en psykologisk vetenskap baserad på att eliminera den mänskliga faktorn från metoder för utforskandet av mellanmänskliga relationer, måste den psykoanalytiska intervjun, som just är baserad på den mänskliga interaktionen, avfärdas som ovetenskaplig av den akademiska diskursen. Filosofisk rehabilitering av psykoanalytisk kunskap postulat 4 Även om den psykoanalytiska kunskapstraditionen avvisats av en positivistisk vetenskaplig filosofi, är den psykoanalytiska intervjun den hsitoriskt äldsta och fortfarande den mest diskuterade terapiformen. Psykoanalysens kunskapsproduktion och förståelseform har samtidigt utgjort en filosofisk utmaning för tänkare som Sartre, Merleau-Ponty, Apel, Habermas, Ricoeur och Lyotard. Dessa kontinentala europeiska filosofiska tänkare har koncentrerat sig på den personliga interaktionens unika natur, dess potential för personlig förändring och dess bidrag nära kunskapen om den mänskliga naturen. Den psykoanalytiska intervjun står i viktiga aspekter nära kunskapsbegrepp, som utvecklats inom existentiella, hermeneutiska, dialektiska och postmoderna filosofiska positioner. Utan att låta sig hindras av att dessa alternativa filosofier skiljer sig åt i sina fundamentala positioner pekar de på betydelsefulla aspekter inom psykoanalytisk kunskapsproduktion. Den kontinentala europeiska filosofiska traditionen är ännu inte införlivad i vår kulturella självbild och dess filosofiska tänkande och kulturella strömningar inte förankrade i vårt nordliga land. Oberoende av detta skall här några nyckelböcker inom denna filosofiska tradition nämnas. Från psykoterapeuter har en introduktion givits av May, Angel och Ellenbergers (1958) Existence A new dimension in Psychology and Psychiatry samt Laings (1962) Self and others inspirerad av Sartres existentialism; bland filosoferna finns Sartres (1963) The problems of Method, Ricoeurs (1970) Freud and Philosophy: Essays on Interpretation och Habermas (1971) Knowledge and Human Interests samt Lyotards (1991) Phenomenology (Kvale, 1999). Den terapeutiska forskningens filosofiska paradox framhärdar och terapeutisk forskning kan fortfarande vidhålla filosofiskt utdaterade positivistiska begrepp i den vetenskapliga forskningen. Denna forskning kan inte erkänna det terapeutiska samtalets

5 5 forskningspotential, som följer av de alternativa kunskapsbegrepp inom nuvarande filosofi. Fastän avvisandet av den terapeutiska intervjun är rationellt utifrån den positivistiska psykologins utgångspunkt, tycks det samtidigt irrationellt för forskande terapeuter idag, att förbigå den forskningspotential som finns i den egna terapeutiska praxiserfarenheten. Här, menar Steinar Kvale, kan hos den terapeutiska forskaren framträda en ångestdriven identifikation med aggressorn den akademiske experimentella forskaren som leder till en bortträngning av Freuds historiska bidrag till utvecklingen av innovativ och provokativ kunskap genom terapeutiska intervjuer. Detta återspeglas också i motståndet att djärvt gå tillmötes nyare utveckling inom filosofi, även om denna är förenlig med det psykoanalytiska tänkesättet. Den psykoanalytiska intervjuns och forskningsintervjuns kunskapspotential Enligt Lyotard (1984) finner vi inom postmodernistisk kunskapsteori och inom psykoterapi i en betoning på kunskapens interrelationella natur, med skapandet av kunskap genom mänskliga relationer. Kunskapens interrationella och konstruktiva natur har en framskjutande plats inom det postmoderna kunskapsbegreppet. Det positivistiska kunskapsbegreppet som en spegel av den objektiva verkligheten har ersatts av ett begrepp om den sociala konstruktionen av verkligheten, där fokus är på tolkning och förmedling av den sociala världen. Det finns en betoning på det lokala sammanhanget, på den sociala och språkliga konstruktionen av en perspektivistisk verklighet, där kunskapen valideras genom praktik. Här finns en öppenhet för kvalitativa skillnader och för en mångfald av meningar i lokala sammanhang; kunskapen är perspektivistisk och beror på undersökarens tänkesätt och värderingar. Kunskap finns varken inom en person eller på utsidan i världen, utan existerar i förbindelsen mellan person och värld. I sin introduktion till fenomenlogisk filosofi påpekar Lyotard (1991) subjektets intentionella relation till en situation; denna relation är inte föreningen av två isolerade poler; det intentionella subjektet och situationen kan inte definieras på annat sätt än i och genom denna relation. Kunskap som konstrueras mellan två subjekt i detta intersubjektiva område är intersubjektiv kunskap. Den terapeutiska kunskapens interpersonella natur har länge erkänts av terapeuter. Oavsett detta, menar Steinar Kvale, kommer i psykologiska experiment och test, och också många kvalitativa intervjuer, subjekten att bli främlingar som möts för en kort period, sällan mer än en timme. Akademisk psykologi har såtillvida förblivit en turistpsykologi, som konstruerar sin kunskap om den mänskliga situationen på basen av ögonblicksbilder. I kontrast till detta förhållningssätt, konstruerar psykoterapeuter och antropologer sin kunskap om den mänskliga situationen genom personliga mellanhavanden över utsträckta tidsperioder. Tillsammans med observation blir de här samtalen den huvudsakliga grunden för konstruktion av kunskap. Den terapeutiska intervjuns utsträckta och nära personliga interrelation tillåter mer genomträngande kritiska former för undersökning och validitet.

6 6 Samtalet har en central plats i nuvarande kunskapsfilosofi. Enligt Steinar Kvale (1999), omfattar samtalet inte bara den psykoanalytiska intervjun och forskningsintervjun, som specifika metoder, utan epistemologiskt omfattar samtalet en klarifikation av den konstruerade kunskapens natur. I denna mening är samtalet att betrakta som den ontologiska grundformen i den mänskliga interaktionen i en mänsklig värld. Praktikens epistemologi Steinar Kvale (1999) förklarar att lika betydelsefullt som samtalet är för konstruktionen av kunskap, lika betydelsefullt är den icke-verbala praktiska kunskapen. Schön (1987) har pekat på den skadliga effekten av akademisk rationalitet som åsidosätter yrkespraktikerns implicita praktiska kunskap. Den praktiska kunskapen sammanhang har i nyare studier om icke-verbaliserad kunskap, filosofiskt analyserats av Polanyi (1966) som tyst kunskap. Här läggs fokus på det implicita, på den tysta kunskapen i vardagslivets så väl som i experternas yrkespraktik. Dreyfys & Dreyfus (1986) har i sin novis-expert hierarki av kompetensinlärning visat på övergången från novisernas explicita kunskap grundad på regler och fakta till intuitiva former kunskapsformer på högre expertnivåer. Sådana kompetenser förvärvas genom deltagande i lokala former av praktik, ofta i ett mästare-lärlingliknande förhållande inom utbildning. Trots betydelsen av ett uttalat tyst kunnande i många situationer, menar Steinar Kvale (1999) att det gäller att undgå att just detta tysta kunnande reifieras och blir en ny projektionsskärm för psykologers omedvetna teorier efter mönster av det omedvetna. Det är således angeläget att betona betydelsen av medveten reflektion över praxis, det som Schön (19879 betecknar som reflection-in-action i vilken praktikern, genom att förhålla sig reflekterande och kritisk, söker göra sin tysta förståelse explicit. Validitet Medan forskaren tenderar att studera specifika fall att dra slutsatser om det generella fallet, bygger den terapeutiska praktikern på kunskap om det generella fallet, när han gör tolkningar av och griper in i det enskilda fallet. Validitet inom kvalitativ forskning bygger på osäkerhetens och den kvalitativa sannolikhetens logik, där det alltid är möjligt att argumentera för eller emot en tolkning, att konfrontera tolkningar och döma mellan dem. Med åberopande av den hermeneutiska cirkeln och falsifierbarhetens kriterier kan validitet i denna mening, enligt Steinar Kvale, ses som en argumenterande disciplin. Kennedy (1979) hänvisar till praktiska situationer på det rättsliga och det kliniska området. När det gäller rättspraxis väljs ett tidigare, mest jämförbart fall ut, prescedensfallet, som har flest likheter med det aktuella fallet. Generaliseringens validitet beror på vilken utsträckning de jämförda egenskaperna är relevanta. Kommunikativ validitetet innebär att validiteten hos kunskapen prövas i dialog mellan forskare inom samma diskurs. Enligt Steinar Kvale skapas sanning genom dialog; valid kunskap framträder när konkurrerande tolkningar och handlingsalternativ diskuteras och blir föremål för handlingar bland medlemmarna av en gemenskap inom forskarsamhället.

7 7 Forskning om och i praktiken I syfte att överbrygga klyftan mellan forskning och psykoterapeutisk praktik formulerar Gudrun Olsson en kunskapsteori om praktiken, för att därefter presentera sin kvalitativa studie om Terapeuters utveckling och den terapeutiska ramen. Huvudmålet för psykoterapi är förändring hos patienten i forskning är det förvärvandet av ny kunskap. Gudrun Olsson inspirerar oss psykoterapeuter, såsom reflekterande yrkespraktiker, att anta utmaningen att göra vår tysta kunskap explicit genom kvalitativ forskning om psykoterapi. Praktikens väsen och värde I inledningen till sin föreläsning anknöt Gudrun Olsson till det Ulf Linde nyligen hade förmedlat i en TV-intervju; att en karljohanssvamp kan se ut precis hur som helst, den kan ha kort eller långt skaft, hatten kan vara sammetsbrun eller ljusgul. När vi träffar på den i skogen, då svampens väsen plötsligt uppenbarar sig för oss, uppför den sig inte alls som det står i svampböckerna, men vi känner igen den, inifrån. Något som verkligen angår oss, något som visar sig inifrån, kan man inte komma åt med beskrivningar. Analogt är det med psykoterapeuters praktiska kunskap; lika litet som man utifrån svampboken kan avgöra om man har en karljohanssvamp i sin hand, lika litet kan man utifrån regler och formler veta hur man skall handla i ett specifikt ögonblick under det psykoterapeutiska samtalet. Den praktiska kunskapen tillägnar vi oss just i praktiken och om vi vet mer om vad praktik är, menar Gudrun Olsson, kan vi kanske forska om och i praktiken. Den praktiska kunskapen eller kunskap-i-handling har i allmänhet underordnats teoretisk kunskap och forskning. Praktiken, det som är konkret, har ansetts ha mindre värde än teori och forskning, det abstrakta. Praktiken innehåller alltid moment av oförutsägbarhet, det ofullständigt kända, som anses mindre värt än det förutsägbara. Gudrun Olsson exemplifierar här med en egen kvalitativ studie (Olsson, 1999), i vilken hon analyserat sakkunnighetsutlåtanden vid tillsättning av akademiska tjänster. Studien visade att praktisk erfarenhet psykologisk eller psykoterapeutisk praktik inte hade något meritvärde, inte ens om den blivande tjänsteinnehavarens uppgift skulle vara att undervisa om praktiken. Praktiken reducerades till något, som skulle omsättas i bred forskning. Det framkom att man tänkte sig att klinisk psykologisk forskning automatiskt leder till klinisk praktisk erfarenhet; att forskningsarbetet, inklusive intervjuer med försökspersoner, skulle komma att medföra nära kännedom om både kliniskt arbete och klinisk teori. Men att ha kännedom, att känna till, hör samman med ett flyktigt, ytligt möte och är något helt annat än att ha förtrogenhetskunskap. Universiteten har på detta sätt bidragit till att åsidosätta praktisk kompetens och professionell konst. Två kunskapstraditioner Filosofen Bengt Molander (1993) har urskiljt två västerländska kunskapstraditioner, vars huvuddrag kortfattat tecknas här.

8 8 - Den teoretiska kunskapstraditionen den positivistiska kunskapsteorin som bygger på en dualism subjekt-objekt och där företräde ges för teoretisk kunskap baserad på observationer, experiment, kontroll och manipulation av det som studeras. Kunskap speglar en objektiv, given verklighet och skapas genom distans. - Den praktiska kunskapstraditionen, som aldrig funnits som en samlad tradition, bygger på ett avståndstagande från dualismen. Denna kunskapstradition grundas på deltagande och dialog med andra människor; man lever med andra människor, texten och materialet. Man tänker sig att kunskap skapas i närhet subjekt-subjekt, snarare än genom distans. Det stora problemet är att terapiforskare försökt förstå praktiken utifrån en positivistisk kunskapsteori, inte utifrån en egen praktisk kunskapsteori. Enligt den positivistiska kunskaps-teorin blir praktiken ett slags instrumentell problemlösning, som gjorts rigörös genom tillämpning av vetenskaplig teori och teknik. Men yrkespraktikern psykoterapeuten sysslar inte med problemlösning i den meningen att lösa ett väldefinierat formulerbart problem. Snarare måste denne hantera och skapa sammanhang ifrån början obegripliga, problematiska situationer. Meningsskapande sker här i interaktion med själva situationen och med den eller de personer som befinner sig i den. Vad är praktisk kunskap? Den praktiska kunskapen har på senare år blivit föremål för ett större kunskapsteoretiskt intresse, inte minst genom diskussioner om begreppet tyst kunskap och Gudrun Olsson ger ett exempel på vad sådan kunskap kan innebära. Den franska barnpsykoanalytikern Francoise Dolto sade till Lacan: Jag förstår inte allt du säger!. Lacan svarade: Du behöver inte förstå, för i praktiken gör du som jag säger. Vad gjorde då Dolto i praktiken? Ett exempel: En mamma är på sjukhus och barnet vägrar att äta. Den förtvivlade pappan söker upp Dolto. Hon säger till pappan: Tag ett linne som er fru har, svep in det i ett lufttätt papper så att doften stannar kvar tag med det hem. Lägg linnet intill barnet. Det gör pappan, och när barnet känner doften av modern, börjar det suga på nappflaskan. Josefson (1996) skiljer mellan påståendekunskap och förtrogenhetskunskap i yrkeskunnandet. Påståendekunskapen, som huvudsakligen är en teoretisk kunskap, är systematisk och generaliserad och får liv först då den fylls med praktisk erfarenhet. Förtrogenhetskunskap, som är något utöver tillämpad teori, handlar om att upptäcka hur enskilda fenomen ej stämmer med teorin. Utgångspunkten för förtrogenhetskunskapen är en kritisk reflektion omkring praktikens problem. Det finns en dynamisk relation mellan dessa båda perspektiv på kunskap och kanske förhåller det sig så, att en kritisk reflektion kring praktikens problem är omöjlig utan teori, utan påståendekunskap. Enligt Perby (1995) handlar den praktiska kunskapen om relationen mellan det vardagliga och det oförutsedda; det vardagliga ligger hitom det uttalade, det oförutsedda bortom. Utifrån en positivistisk kunskapsteori kan vi kalkylera med risker, men aldrig eliminera det oförutsedda. Konsten är inte att kunna beräkna sannolikheter, utan att möta

9 9 det oförutsedda då det inträffar. Själva det mästerliga yrkeskunnandet ligger i mötet just med det oväntade. Kvalificerad praktikerkunskap bygger på förmågan att urskilja det väsentliga i en situation. En sådan förmåga kräver förtrogenhet och tyst kunskap, något som för oss psykoterapeuter finns med i vårt förhållningssätt och vardagliga praktik; det är förtrogenheten, som gör att vi handlar på rätt sätt, vid rätt tillfälle med riktning mot rätt objekt och med rätt syfte. Förtrogenhetskunskap bygger på att vi kan sätta oss in i andras synsätt, erfarenheter och upplevelsevärldar. Förtrogenhet är att i ansvarigheten sätta sig in i det unika, det oförutsedda och oförutsägbara. Vi tillägnar oss förtrogenhetskunskap genom direktkontakt och närhet, i interaktion subjekt-subjekt. Praktiken kan vara bra eller dålig Då praktik och beprövad erfarenhet förfaller till slentrian, total improvisation eller blind lydnad, har den underkastat sig det oförutsedda och har därmed upphört att vara praktik. Långt driven planering, okritiskt och slentrianmässigt användande av forskningsresultat är exempel på sätt att följa regler som vi satt upp för oss själva och blir en skärm mot världen. Varje praktik innehåller arbetsrutiner, en ständig förberedelse i givna handlingsmönster, men samtidigt pekar varje levande praktik utöver det vedertagna, utöver sig själv. Om vi i praktiken realistiskt skall bedöma en möjlighet, måste vi överskrida gränser, ge oss ut i det okända. Praktikens handlingsmönster utgör samtidigt förutsättningen för skapande aktivitet. Enligt Gadamer (1960) pekar den goda erfarenheten också framåt. Man blir erfaren genom att vara nyfiken och öppen för nya erfarenheter; man blir erfaren genom att överskrida det man redan vet. Ny kunskap förvärvas genom att vi tar risker och utsätter oss för smärta. Enligt Gudrun Olsson 81996) är obalans i självkänslan en konsekvens av nya erfarenheter, att inse att vi tidigare inte hade kunskap innebär en kränkning. Förhållandet till teori Vad kan praktiken ha för glädje av teorin? Edelson 81992) menar att teorin kan hjälpa terapeuten att förbereda sig inför och rikta uppmärksamheten mot något patienten säger och gör. Utan teorin hade fenomenet ifråga kanske aldrig blivit synligt. Edelson uttrycker: Perhaps psychodynamic theory should be seen, not as a set of causal laws, but as a theory of stories, a way of organizing stories, of understanding communications as stories (Edelson, 1992, p.125). Den kunnige praktikern kan reflektera och experimentera och improvisera. Han har också tillgång till formulerade teorier och regler, men dessa kommer in först då meningsskapandet och struktureringen av en situation har börjat. När praktikern skapar mening i en situation, ser han situationen som om den redan finns i hans repertoar samtidigt som han ser det unika i situationen. Kunnandet blir en form av uppmärksamhet en fritt flytande uppmärksamhet. Den tränade och erfarne praktikern ser och förstår likheter och skillnader. Han kan hålla flera alternativ öppna som levande möjligheter i handling.

10 10 Från praktikerns synpunkt utgör olika teorivärldar inte avbildningar av en given värld, utan snarare uttrycker de föreställningar om vad som kan skapas. Lite tillspetsat, menar Gudrun Olsson, att förbindelsen mellan teori och praktik existerar i och genom praktiken. Teorier innebär repertoar av tankemöjligheter, medan praktiken har något definitivt över sig. Göran Sonnevi har sagt: Det finns många teorier, en enda praktik. Praktiken kunskap-i-handling är den punkt då vi lämnar möjligheternas rum och här och nu beslutar oss för att göra på ett sätt. Terapeuters utveckling och den terapeutiska ramen Gudrun Olsson presenterade sin kvalitativa studie Terapeuters utveckling och den terapeutiska ramen. Denna tolkande studie om terapeuters erfarenheter av ramavvikelser är att betrakta som en forskning om det oväntade och oförutsägbara i praktiken. Studien är samtidigt en meningsskapande handling; dess syfte är att förmedla förståelse för den oförutsedda och tillsynes obegripliga men unika situation, som uppkommer i samband med rambrott. Den psykoterapeutiska situationen består av en ram och en psykoterapeutisk process. Ramen motsvarar en uppsättning konstanter, inom vars gränser denna process äger rum. Patienter är fria att förhålla sig till ramen på sitt unika sätt, men hur förhåller sig psykoterapeuter, hur förstår och hanterar de dessa rambrott? Låter terapeuterna ramavvikelser bli bärare av värdefull kunskap eller blir dessa ramavbrott just brott, överträdelser? I sin studie sökte Gudrun Olsson, med hjälp av den psykoanalysiska forskningsintervjun, svar på följande forskningsfrågor: Hur förstår terapeuter de ramavvikelser de berättar om och vilken innebörd lägger de i dem? Hur hanteras ramavvikelserna och vilken effekt av hanterandet kan iakttas? De kvalitativa forskningsintervjuerna resulterade i 31 berättelser, som analyserades i två steg, först med hjälp av meningskoncentrering och därefter genom tolkning av mening. Gudrun Olsson fann tre grupper av berättelser, som präglades av tre olika förhållningssätt till rambrottet; förhållningssätt som i sin tur speglade olika steg i utvecklingen mot en professionell psykoterapeutisk identitet. a) Att följa regelverket. Dessa berättelser präglas av en relativt ytlig förståelse av ramavvikelsen, som betraktades endast utifrån en förståelsehorisont, utifrån en enda synvinkel. Denna enda tolkning prövades ej i dialog med patienten; man hänvisade till regelverket, som ej var införlivat i terapeutens varande. Man kan säga att denna typ av förhållningssätt hör hemma på ett för-professionellt stadium, där det ännu inte finns någon frihet att se olika perspektiv och att leka med tolkningar. b) Att förstå, men ej handla utifrån förståelse. Dessa berättelser karaktäriseras av att terapeuterna presenterar många förståelse-horisonter; för dessa terapeuter kan en och samma ramavvikelse ha många innebörder och tolkningar, motstridigheter, mångfald och komplexitet är inte störande. Eftersom dessa terapeuter har en stor repertoar av möjliga tolkningar och de kan finna så varierande hanteringsformer, skulle man förvänta sig att de presenterade åtminstone någon av dessa tolkningar för patienten, vilket emellertid inte tycktes ske. Klyftan mellan förståelse och handling var djup. Det handlar om terapeuter

11 11 som är på väg mot en professionell identitet, men klyftan mellan förståelse och handling är fortfarande djup. c) Att pröva tolkningar i dialog. Utmärkande för dessa berättelser är att det inte finns någon klyfta mellan förståelse och handling. Terapeuterna ser många betydelser av de rambrott de berättar om, och dessa betydelser har använts i direkt och i nära kommunikation med patienten. I återupprättandet av ramen försöker terapeuterna använda ramvvikelserna i terapeutiskt syfte och man ser dessa avvikelser som psykets kreativa produkter. Sessionerna blir livliga och förändring följer av dessa rambrott. Terapeuternas berättelser präglas av professionalitet i termer av öppenhet för det oväntade och reflektion kring varför det förväntade inte inträffar. Terapeuterna i denna grupp kunde också fånga upp och beskriva vad de själva gjort mot ramen och använda sig av det. Rambrott ses som en möjlighet. Öppenhet inför det oförutsedda leder till förändring. Utan ramar blir det ingen psykoterapi, men det blir heller inte någon psykoterapi utan rambrott. Varje levande praktik innehåller situationer som är oförutsägbara och unika. Att ge rambrott mening och struktur, när det plötsligt uppenbarar sig för oss, är att fånga des väsen, inifrån. Referenser Adorno, T. W., Frenkel-Brunswik, e., Levinson, D. J. & Sanford, R. N. (1950). The authoritarian personality. New York: Norton. Apel, K. O. (1965). Die Entfaltung der sprachanalytishen Philosophie und das Problem der Geisteswissenschaften (The development of analytic linguistic philosophy and the problem of the human sciences). Philosophischess Jahrbuch, 72, Denzin, N. & Lincoln, Y. (1994). Handbook of Qualitative Research. Thousand Oaks, CA: Sage. Dreyfus, H. L. & Dreyfus, S. E. (1986). Mind over machine. New York: Free Press. Edelson, M. (1992). Can psychotherapy research answer this psychotherapist s question? Contemporary Psychoanalysis, 28, Freud, S. (1963). Therapy and Technique. New York: Collier. Gadamer, H.-G. (1960/1989). Truth and Method. Sheed & Ward. Habermas, J. (1971). Knowledge and human interests. Boston: Beacon. Josefson, I. (1996). Vad är det en erfaren lärare kan? Dialoger, 36, Kennedy, M. M. (1979). Generalizing from single case studies. Evaluation Quaterly, 3, Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Även utgiven under titeln InterViews An introduction to qualitative research interviewing. Thousand Oaks, CA: Sage.

12 Kvale, S. (1999). The psychoanalytic Interview as Qualitative Research. Qualitative Inquiry, 5, Laing, R. (1962). Self and others. London: Tavistock. Finns även i svensk översättning: Själv och andra. Lyotard, J. F. (1991). Phenomenology. Albany, NY: SUNY Press. May, R., Angel, E. & Ellenberger, H. P. (Eds.) (1958). Existence A new dimension in psychiatry and psychology. New York: basic Books. Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos. Olsson, G. (1997). Psykoterapiforskning för psykoterapeuter. Nordisk psykologi, 49, Olsson, G. (1999). Praktiken i Akademia. Under tryckning i Socialvetenskaplig- Vetenskaplig Tidskrift. Perby, M.-L. (1978). Konsten att bemästra en process. Om att förvalta yrkeskunnande. Gidlunds Förlag. Polanyi, M. (1966). The tacit dimension. London: Routledge Kegan Paul. Rapaport, D. (1959). The structure of psychoanalytic theory: A systematizing attempt. I S Koch (Ed.). Psychology: A study of science, III, (pp ). New York: McGraw-Hill. Ricoeur, P. (1970). Freud and philosophy: An essay on interpretation. New Haven: Yale University Press. Sartre, J.-P. (1963). The problems of method. London: Methuen. Schön, D. A. (1987). Educating the reflective practitioner. London: Basic Books. Stern, D. N. (1985). The interpersonal world of the infant. New York: Norton. Wallerstein, R. S. & Sampson, H. (1971). Issues in the psychoanalytical process. International Journal of psycho-analysis, 52,

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Familjeterapikongressen i Ystad 17-18 oktober 2013 Monica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, dr i medicinsk vetenskap

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC2311 Kurs 11: Kvalitativ metod i psykologi, 15 högskolepoäng Qualitative Methods in Psychology, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Likheter och skillnader mellan grupp- och teamhandledning

Likheter och skillnader mellan grupp- och teamhandledning Likheter och skillnader mellan grupp- och teamhandledning - hur kan man arbeta? Maria Borg Annika Lichtenstein Ericastiftelsens HLU 2011/13 Vad ska vi prata om? Grupphandledning jämfört med teamhandledning

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016 När psykoterapirummet öppnas upp - ett systemiskt perspektiv i psykoterapi med unga vuxna Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016 INNEHÅLL

Läs mer

Christine Andersson /Sokraten 2/99/

Christine Andersson /Sokraten 2/99/ 1 av 5 2009 09 17 20:59 Christine Andersson /Sokraten 2/99/ Två artiklar har i vår publicerats i tidningen Insikten (nr 1 och nr 2 1999) kring ämnet " Integration av psykoterapi ".Conny Thorsson har tidigare

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Höstterminen 2014 Inledning

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Relationen mellan forskning och praktik

Relationen mellan forskning och praktik Relationen mellan forskning och praktik Gudrun Olsson Relationen mellan forskning och praktik är komplex. Forskning om praktiken skall förbättra praktiken. Emellertid har det inom många områden visat sig

Läs mer

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation.

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation. 1 SJÄLVET OCH JAGET ALA PETRI Jaget eller Självet, är upplevelsen av att vara en levande, kännande och handlande varelse skild från andra och från annat. Detta existentiella själv anses börja byggas upp

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Aktivt lärande Senast uppdaterad :03

Aktivt lärande Senast uppdaterad :03 Här presenteras David A. Kolbs teori om lärande och inlärningsstilar och hur man rent praktiskt arbetar på detta sätt med hjälp av simuleringar. Kolb menar att lärande baserat på upplevelser och erfarenheter

Läs mer

Psykoanalysens vetenskapliga värde

Psykoanalysens vetenskapliga värde Psykoanalysens vetenskapliga värde Lennart Sjöberg Psykoanalysen har mött mycket kritik ända sedan begynnelsen vid sekelskiftet Kritiken har berört både Freuds teorier och hans påståenden om skilda empiriska

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel Beskrivning av coachingsuppsättningar Kommer att bestå av tilltalande tilläggsutbildningsmaterial

Läs mer

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad terapi (KBT) En av föreningens viktigaste uppgifter är att: - främja forskning, utbildning och behandling

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Fastställande JUZN12, Hur forskning går till - rättsvetenskapens utmaningar i teori och praktik, 15 högskolepoäng Preparations for Legal Research, 15 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer)

Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer) Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer) Sammanfattning av boken Den femte disciplinen (Peter M Senge, 1995) samt en kort introduktion

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande

Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande Förskolebiennalen 17 oktober 2016 Ulrika Larsdotter Bodin Förskollärares Yrkeskunnande Handlingar speglar en känsla och känslor

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

Kurskrav Obligatorisk närvaro, aktivt deltagande på lektioner och i kontinuerliga mindre grupper, inlämnande av skriftlig examinationsuppgift.

Kurskrav Obligatorisk närvaro, aktivt deltagande på lektioner och i kontinuerliga mindre grupper, inlämnande av skriftlig examinationsuppgift. KURSPLAN Psykoterapeutprogrammet, HT 2014 VT 2017 Start 15 september 2014 Antaget av SAPU:s styrelse 2013-10-23 Psykoterapeutisk metod - Introduktion: Theories and Methods of Psychotherapy. An introduction

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 3 2010-05-04 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING till nätkursen

STUDIEHANDLEDNING till nätkursen STUDIEHANDLEDNING till nätkursen EXISTENTIELL PSYKOLOGI, 15 hp (halvfart) [Existential Psychology, 15hp] 735G47 2010-06-30 Linköpings Universitet Institutionen för beteendevetenskap, IBL [Department of

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Jan Larsson Health Services Research Uppsala Universitet Anestesi- och intensivvårdkliniken och Kliniskt träningscentrum Akademiska sjukhuset,

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1112 Socialpsykologi: Introduktion till studier av samhället och sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies of society

Läs mer

Kunsten å formidle et budskap

Kunsten å formidle et budskap Kunsten å formidle et budskap Kan vi få folk til å endre atferd? Hvordan kan vi kommunisere sikkerhet? Peter Modin Department of Philosophy modin@kth.se Konsten att förmedla ett budskap Kan vi få folk

Läs mer

Samtal med Ana Quiroga (Intervjuare Hugo Klappenbach). Intervju från "Actualidad Psicológica No 133, Junio de 1987".

Samtal med Ana Quiroga (Intervjuare Hugo Klappenbach). Intervju från Actualidad Psicológica No 133, Junio de 1987. Samtal med Ana Quiroga (Intervjuare Hugo Klappenbach). Intervju från "Actualidad Psicológica No 133, Junio de 1987". Pichon-Rivière mellan socialpsykologin, läroprocess och Lacan. Intervjuare (I): Låt

Läs mer