Halvdagskonferens på Timbro Att skapa en skolmarknad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Halvdagskonferens på Timbro Att skapa en skolmarknad"

Transkript

1 Halvdagskonferens på Timbro Att skapa en skolmarknad Inledning: Karin Svanborg-Sjövall, projektledare för välfärdsfrågor på Timbro, inleder med att hälsa välkommen till en halvdag som kommer ägnas åt att tala konkreta skolrefomer. Konferensen sker i samarbete med den brittiska tankesmedjan Institute of Economic Affairs (IEA). Anledningen till konferensen är dels att skoldebatten är het och aktuell och kommer vara en viktig del av nästa valrörelse, och del att Karin kom till kännedom om att Gabriel (Gabriel Sahlgren, forskningschef vid brittiska CMRE) har skrivit en bok (Incentivising Excellence: School Choice and Education Quality) som också delas ut till deltagarna på konferensen. Boken innehåller en ambitiös forskningsöversikt över hur skolreform fungerar i andra länder. Karin konstaterar att den är en vanlig missuppfattning att skoval är något unikt svenskt. Boken har fått stor uppmärksamhet internationellt och Karin berättar att hon gärna ville importera och presentera boken i Sverige. Karin presenterar upplägget för dagen, först kommer Gabriel att presentera sin rapport: Att skapa en skolmarknad, en rapport som baseras helt på den svenska skolmarknaden och hur den bör vara reglerad. Den kommer att kommenteras av Mikaela Valtersson, ordförande för Friskolornas riksförbund och Maria Stockhaus, ordförande för SKL:s utbildningsberedning. Därefter blir det paus. Efter pausen bli nästa pass på temat vad man ska göra åt skolor som inte fungerar. Lägga ner eller ta över styrningen? Där kommer Professor Magnus Henrekson, att hålla ett föredrag som kommer kommenteras av Paula Hammerskog, kommunikationschef på Sveriges största friskolekoncern Academedia. Lars Leijonborg, ordförande för friskolekommittén, kommer sedan berätta om hur kommittén resonerade kring bristfälliga skolor. Pass ett: Gabriel tackar för att han fick komma och presentera sin bok. Han konstaterar att den främst rör Storbritanniens skolmarknad men att en stor del av forskningen är mycket relevant även för Sverige. Han inleder med att kort diskutera boken. Den är publicerad av Center for Market Reform of Education (CMRE) och går igenom i princip all skolvalsforskning världen over, i relationen mellan skolval och kvalitet. Boken diskuterar inte bara resultaten utan även metodologin och därmed resultatens pålitlighet, så kallad intern validitet. Boken går igenom forskning kring hur olika skolvalssystem har utformats, och hur väl de fungerat, den externa validiteten för hur man hanterat att upprätta fritt skolval. Han konstaterar att många, i likhet med det svenska, är väldigt dåligt utformade. Rapporten diskuterar däremot inte det svenska skolvalets effekter, eftersom det redan görs i boken. Den har som utgångspunkt att skolvalet är här för att stanna, vi har redan ett institutionaliserat skolval, frågan är hur det kan bli bättre.

2 Reformerna på 90 talet indikerar att politikerna var naiva när de introducerade marknadskrafterna i utbildningssystemet. Den sammanhängande planen för att göra om systemet till en skolmarknad saknades. Tittar man på skolan idag så har det inte hänt så mycket, ett klassrum i dag och ett för hundra år sedan är ganska lika. Vissa pedagogiska förändringar har skett, inte alltid till det bättre. En anledning till detta kan vara avsaknad av marknader och avsaknad av incitament för att förbättra sig. Man har försökt replikera de krafter som skapar innovation på andra områden. Det är viktigt att ha ett koherent perspektiv, för vissa reformer är meningslösa utan andra. Gabriel konstaterar att många av förslagen bör genomföras som experiment först så vi kan se hur de fungerar och bedöma den bästa utformningen. Rapportens reformförslag är alltså en skiss och inte en detaljplan. Punkt ett: Sluta fokusera på input. Många problem som uppmärksammats via media, forskning och så vidare leder till regleringsiver av input, både från opposition och från regering. Detta är ett problem då input inte är detsamma som kvalitet. Ett exempel är förslaget om att alla lärare måste ha lärarlegitimation medan forskningen säger att lärarutbildning inte nödvändigtvis är relevant för att någon ska vara en bra lärare. Samma sak gäller för klasstorlek och lärartäthet. Det kan finnas effekter men det är inte poängen, man kan inte ersätta incitamentbaserad reform med inputreform. Vi måste förbättra incitamentsstruktur för skolmarknaden också, testa mer ny teknologi och liknande. Punkt två: underlätta expansion och stängning. För att marknaden ska fungera bra ska bra skolor expandera och dåliga skolor läggas ner. Om man inte har bra skolor i närheten av de dåliga är det svårt för elever att flytta. Här är vinstintresset viktigt, man expanderar lättare om man kan få pengar utifrån. I Chile har exempelvis de vinstdrivande skolorna fler barn från utsatta grupper än de kommunala, mer diversifiering. De bra skolorna flyttar in i de områden där folk bor och skapar fler valmöjligheter. Bara vinstdrivande skolor växer. Forskning från Kalifornien visar att det inte finns samband mellan hur bra en skola är och hur mycket bidrag den får, filantroper ger till vilken skola som helst, investerare backar mer skolor som är bra. En kompromiss är bankkaptial för ett års drift, så man vet vad som krävs på skolmarknaden för att kunna etablera sig. Icke vinstdrivande skolor har dock svårare att få kapital. Ett annat sätt är bonusar till skolledare på bra skolor, vilket blir särskilt viktigt för icke-vinstdrivande aktörer. Det ger starka incitament för att söka kapital för att expandera sin skolverksamhet. Ökar kapaciteten. En add-on på skolpengen för bra skolor som är bra på objektiva mått, betygssystem, antagningssystem och sådant. Skolval öppnar upp för ett mer nyanserat ansvar, skyldighetssystem, föräldrars preferenser är mer ett mjukt mått på skolkvalitet. Till exempel elevhälsa. Den har stark relation till andra utfall senare i livet, så som att lyckas på arbetsmarknaden. I de flesta fall vet föräldrar bättre när det gäller sina barn, till exempel vad gäller deras hälsa, än vad staten gör. Man kan kombinera detta med mer objektiva mått på kvalitet.

3 Punkt tre: informationssystemet. Informationsasymmetri mellan producent och kund, skola och föräldrar. Svårt att utvärdera. Svårt att bestämma kvalitet. Föräldrar påverkas starkt av ny information visar forskning, så om man ger mer ny information blir det lättare att göra bra val. Framförallt för föräldrar från lägre socioekonomisk bakgrund, visar forskning från Chile och USA. Nu i Sverige har vi Salsa, samt mått från Svensk Näringsliv. Det är dock ganska dåliga mått, mäter mer hur bra eleverna är än hur bra skolorna är. Salsa baseras på helt decentraliserade betyg. Så vi behöver förbättra informationssystem. Vi behöver bred och relevant information. Vi vill inte att en skola bara ska fokusera på exempelvis betyg. Både elevnöjdhet och arbetsmarknadsutfall är relevanta i sammanhanget Dagens betygssystem är dock inte så relevant för att mäta skolans kvalitet, dåliga lärare kan sätta för höga betyg vilket i sin tur uppmuntrar elever att välja skolor med dåliga lärare för att få bra betyg. Antingen kompensatorisk betygssättning eller sämre lärare som inte kan bedöma. Vi vill separera elevernas kunskap från skolans förmåga, då brukar vi mäta förädlingsvärde, det vill säga hur mycket man förbättrar sig. Man försöker använda detta men det varierar för mycket från år till år. Vi behöver andra sorters förädlingsvärden, som årliga centralrättade prov för att få mer relevanta mätningar. Vi vet inte exakt hur vi ska producera de här måtten för att mäta kvalitet, statens roll behöver vara att samla in data och ge andra privata aktörer möjligheten att använda dessa. Punkt fyra: Expansion av skolvalet. Frigör skolvalet till offentligt styrda skolor och utöka möjligheterna till skolbuss. Närhetsprincipen och kötider är regressiva. Då flyttar folk närmare till bättre skolor och det gör framförallt de rika, kan man se i forskning från England. Blir mer segregerade områden. Kötider ger samma resultat, vissa föräldrar är mer benägna än andra att ställa sina barn i kö. Gabriel: jag säger inför lotterier till alla skolor. Det är inte politiskt populärt men skulle vara bra för rättvisa och likvärdighet. Till gymnasiet har vi betygsantagning. Det är inte självklart att de bör vara så. Det ger incitament till skolor att konkurera genom att bara anta de bästa eleverna. Gabriel rekommenderar att testa lottning i några kommuner till översökta skolor. Detta är dock inte slutlösning, de bästa vore om bra skolor expanderade mer så fler får plats. Då blir skolbussar viktigare så fler kan söka skolor i andra kommuner. Forskning i USA visar att fler föräldrar skulle välja bättre skolor om det fanns transport. Punkt fem: produktivitetsökning. Skolan har inte blivit mer effektiv, ibland snarare tvärt om. Hur mycket man spenderar på skolan för 50 år sedan och ändå får sämre resultat. Distansundervisning online skulle på sikt kunna vara ett alternativ, men det går inte i dag för att det delvis är olagligt att lägga ut undervisning på entreprenad. Det är viktigt att tillåta innovation, för att det skulle kunna förbättra skolmarknaden. Vi borde släppa bilden av hur en skola ska vara och tänka mer fritt och öppna för innovation. Det skulle kunna minska risken för lokala monopol med distansundervisning. Skolor borde få experimentera mer. Vi vet inte riktigt hur distansundervisning påverkar elever på grundnivå. Punkt sex: LAS, mycket problematiskt i skolan. Det gör det svårt att anställa de bästa lärarna. Om en mer erfaren lärare alltid vore en bättre lärare skulle LAS fungera men nu är det inte så.

4 De första fem åren ökar din produktivitet som lärare och sedan avtar denna. Inget samband mellan tid och skicklighet. LAS appliceras dessutom i hela regioner inom skolan, och gäller för en hel kommun. Ger perversa konsekvenser. Är du lärare på en dålig skola som går under, och eleverna flyttar till en annan skola som är bättre, då flyttas även lärarna. De dåliga lärarna får fortsätta medan de nyare, bättre lärarna får sluta. Även om vi har kvar LAS inom skolan så bör varje skola åtminstone bli en egen krets. Punkt sju: reglering av utbildning. Vad, hur och när ska elever lära sig? Vi vet från läroplanen 1994 där man införde mycket individualisering, läraren skulle vara en coach för eleven, det har forskningen visar i andra länder att det är negativt för resultaten. Man kan även se hur man i Finland fått sämre resultat i visa mätningar på matematik. De nationella detaljerade läroplanerna bör reduceras mot mer tydliga minimikrav i stället. Tillåt experimentell process för att hitta kvalitet med minimikrav istället för detaljerade planer som alla ska följa. Då kan också skolorna hitta sitt eget sätt och konkurera mer på kvalitet. Målkonflikt mellan individ och samhälle annan del av denna punkt. För den enskilda eleven är det bättre att få bra betyg på en dålig skola för att sedan kunna söka, vara strategisk, meden samhället tjänar på att ha fler generellt välutbildade. Varför finansierar vi utbildning? För att vi har ett värde för hela samhället att folk är utbildande. Det måste finnas minimikrav för ett samhälle. Svårt att veta direkt exakt vilka kunskaper som behövs för att skapa ett bra samhälle för alla. Men att utforma en hel läroplan efter detta är närmast omöjligt. Hur få samman individens värde och samhällets. Individualisering ger sämre resultat med skola men bättre socialt kapital. Gabriel menar därför att det kan vara bättre att låta det vara diversifierat och att man kan prioritera olika. Punkt åtta: Förändra betygssystem och antagningssystem i grunden. Vi kan inte ha ett system där lärarna sätter egna betyg. Centralisera betygssystem och decentralisera antagning. Tillåt normrelatering, alltså att proven förändras i sin utformning, det går ändå inte att göra prov exakt lika svåra från år till år, då pluggar man bara på en viss sorts typ av prov istället för att visa kunskap. Punkt nio: differentiera skolpengen, det är dyrare att utbilda vissa elever, kompensera för dessa elever så fler skolor vill utbilda även dem. Ju sämre socio-ekonomisk förmåga, desto mer får du i skolpeng för den eleven. En nationell skolpeng skulle skapa bättre likvärdighet vad gäller resurser. Punkt tio: tilläggsavgifter. Öppna för experimenterande av tilläggsavgifter, att högre kvalitet ska kunna kosta lite mer. Det kan ge starkare incitament och öka kvaliteten. Men för att förhindra att skolorna blir för segregerade bör man införa stipendier och andra system för att skydda de fattiga eleverna. De rika eleverna har redan fördelar, de kommer ändå får läxhjälp och dylikt. Punkt elva: Föräldrar bör involveras mer i skolvalet. På en vanlig marknad får man betala själv för den produkt man köper. Om föräldrar exempelvis fick en skolpeng tilldelade sig

5 elektroniskt och sedan med denna fick gå ut på marknaden och köpa den tjänst de önskar skulle de tydligare se kopplingen. De här reformerna tar enbart hänsyn till vad som skulle vara bättre för skolmarknaden, den tar inte hänsyn till vad som är politiskt möjligt. Det är inte det i dag, men kan kanske bli på sikt. Nu kommer Mikaela Valtersson, ordförande för Friskolornas riksförbund, Maria Stockhaus, ordförande för SKL:s utbildningsberedning att kommentera Gabriels rapport. Mikaela börjar med att tacka för en intressant rapport med ett frisk och vågat tillskott till en mainstream debatt. Hon sympatiserar med många av förslagen men de är lång ifrån det politiska debattklimatet. Det kan gå fort när man byter riktning men i dag har vi snarare gått åt andra hållet. En av de viktigaste sakerna här är att öppna sig för det här med innovation och en ny bild av vad skolan kan vara, nya idéer som är en stor brist i verklighetens debatt i dag. Den andra aspekten som rapporten lyfter fram är detaljstyrningen och att vi har för mycket av denna. Politiskt är det ofta gångbart med detaljer, vi har fått si och så fler lärare. Detaljstyrning hämmar innovation snarare än tvärt om och att vi styr mer med input än med output. Vi behöver fler output mått, det ska vara tuffa krav för friskolor att få tillstånd, sedan ska det vara tuffa krav på leverans, att det blir goda resultat. Men vägen däremellan, hur man gör saker, ska vara bredare och friare. Istället fokuserar vi mer på typ lärartäthet. Många blir även upprörda över att skola inte görs på exakt det sätt man är van vid, typ att man inte har en egen gymnastisksal. Folk fokuserar på hur det ska vara som att alla skolor ska ha egna bibliotek, även om man exempelvis ligger nära statsbiblioteket. Istället för att ha ett krav på att eleverna ska kunna läsa. Det blir ett tak och inte ett golv. En sak som borde tagits upp i rapporten enligt Mikaela är att ta bort timplanen. Att politiker vill bestämma exakt hur många timmar som varje barn behöver för att lära sig ett visst ämne är absurt. Det här ska du ha med dig i bagaget när du går därifrån. Några saker med frågetecken kring: Det här med ett års kapital, det kommer upp i debatten och det är viktigt att eleverna har mer trygghet att skolor inte bara ska stänga efter ett år, även om dåliga skolor behöver stänga ibland. Men just det här skulle gynna de stora företagen och koncernerna. Det blir svårt för de idéburna och ideella alternativen. Det är bra med mångfald men ett så här stort krav på så mycket pengar skulle innebära att väldigt få kommer kunna driva skola. Distansundervisning är väldigt intressant, rent ideologisk och principiellt är det rätt riktning med ny läroplan som går mer mot en kärna av kunskap. För vi är nog alla överens om att staten måste definiera en sådan lägstanivå. Exakt vilken denna lägsta nivå är, är dock svårare att komma överens om.

6 Lottning till översökta skolor, det har prövats och det är intressant. Både närhetsprincip och kötider är problematiska men lottning minskar det fria valet, och det minskar även elevens känsla av att få själv välja. Andra krav på lärare är det som är minst politisk korrekt här, vi stramar ju snarare åt mer, med mer lärarlegitimationer och krav och så vidare. Befriande att höra men väldigt smärtsamt att se att forskningen visar att lärarutbildning inte gör en till en bra lärare. Det som hade kunnat föreslås här är att hitta fler alternativa lärarutbildningar, fler privata eller andra alternativa. Om skolan ska ha mångfald, varför måste alla lärare ha gått samma lärarutbildning? Vi måste börja i lärarutbildningen för att få mer mångfald. Lite om skolpengen och finansieringen av skolan, Mikaela sympatiserar med att ge mer till de skolor som presterar bra och belöna kvalitet. Men det är otroligt viktigt att ha bra mått på hur man mäter denna kvalitet. Och det krävs en kombination av objektiva mått och de mer inofficiella måtten. Och även om det är svårt i dag så måste vi utveckla mått på att mäta elevens utveckling över tid. Om man skulle ha prov tätare för att kunna mäta elevens utveckling så kommer det styra undervisningen på samma sätt som detaljerade kursplaner. Många prov kontrollerar undervisningen och då minskar mångfalden. Detta med att socialt vikta skolpeng mot vissa elever som har tuffare villkor, det är i och för sig bra, men det finns en risk att det går emot andra värderingar, att det blir kvantitet istället för kvalitet. Att man då prioriterar fler lärare för att hantera resurssvaga individer fast ingen forskning visar på att det är mest effektivt. I Malmö till exempel har man gett väldigt mycket mer pengar till de skolor som har svårare förutsättningar och elever med mer utmaningar och det har inte alls hjälp till att lyfta där. Så enbart mer resurser verkar inte spela lika stor roll som kvalitet i form av bättre undervisningsmetod. Nu svarar Gabriel på Mikaelas frågor: Det är ett val med lottning också, eftersom vissa kötider och liknande är så extrema att det blir närmast samma effekt som lottning, bara att man måste tillhöra rätt samhällsklass för att delta. Det är att försöka utjämna de skillnaderna. Många prov, vad man kan tänka sig är att använda diagnostiska prov som rättas centralt. Som alltså inte har direkt med skolgången att göra och som man inte kan coachas till heller utan som är för att mäta elevens allmänna nivå. Det kan exempelvis vara ett visst urval av elever. Social viktning, resurser har betydelse, det vet vi, det är bara väldigt svårt att avgöra, vi ger ofta resurser till elever från sämre bakgrund. Det får betydelse eftersom om man fick mer pengar för de eleverna skulle man också hellre vilja ta in dem eftersom de också är dyrare. Man kanske också kan fokusera på att anställa bättre lärare som kan hantera just dessa elever bättre. Nu kommenterar Maria Stockhaus Gabriels rapport:

7 Maria jobbar även med skolan på kommunal nivå i Sollentuna och hon konstaterar att det skulle bli ett och annat stormigt föräldramöte om man försökte inför de här förslagen. Föräldrar har en förmåga att vara väldigt traditionella, skolan ska se ut som när man själv gick i skolan. Det är en intressant rapport med vissa saker som är fullt genomförbara. En vänding vore bra i debatten om fristående skolor för den är i dag ganska långt från verkligheten och behöver bli mer sansad. Även friskolevänliga väljare som stödjer alliansen börjar reagera på debatten, de kommunala skolorna får ett uppsving. Hör man ordet experiment i samband med barns utbildning och skolgång så reser man ragg på en gång. Bättre att kalla det för försöksverksamhet. Synd om man med ett ordval vänder folk emot sig på en gång. Sedan när vi talar om skolmarknad, från SKL:s håll så har man tittat på glesbygdskommuner, i vissa av dessa kommuner finns det så få elever att vi inte behöver mer än en skola. Vi är bortskämda här i Stockholm för att vi kan ha en marknad med mångfald men det ser väldigt annorlunda ut runt om i Sverige. Ur det perspektivet kan man lyfta frågan om distansundervisning. Det är en mycket spännande fråga. Eleverna har delvis tagit tag i det här själva, de söker på egen hand på nätet efter andra kunskaper och undervisning. Det finns ett förslag just nu om att öppna upp frågan men ändå ha kvar de kraftiga begränsningarna. Det skulle kunna vara ett steg framåt, att få in de bästa lärarna även ute i glasbygden och friskolor även på små orter. Det här med att sluta fokusera på input är mycket viktigt. Men det är svårt för det är mycket lättare att mäta antal lärare och kvadratmeter än att diskutera vad de faktiskt presterar. Och sedan försöka hitta ett vettigt utvecklingsmått. Vad är det skolan egentligen gör? Som Mikaela var inne på också att lärarutbildningen inte spelar så stor roll för om man är en bra lärare, jag hoppas någonstans att man kan backa det till att lärarutbildningen inte är bra. Men det är nog inte så enkelt. Förra veckan var SKL och lärarfacken och friskolornas riksförbund ute och hade kommit överens om tio punkter, där finns det med ett lämplighetsprov för lärare. Och det vore en väg framåt, en slags kvalitetsmärkning för lärare. Det här med LAS, Karl-Petter Thorwaldsson hade genast kritiserat den här rapporten dels för externa avgifter o h dels för LAS. Man kanske inte behöver avskaffa LAS men att varje skola ska vara en egen turordningskrets skulle innebära stora förändringar. Det finns en tendens att skyffla runt personalproblem i kommunerna. Som när en skola tappar elever för att de har dåligt rykte och de måste göra sig av med lärare, och då är det de yngsta, de som kanske har mer nytänk som försvinner. Och den gamla kulturen som kanske har skapat problem får finnas kvar. Vi hade en sådan skola där alla lärare fick söka om sina tjänster. En ordning där varje skola var sin egen turordningskrets skulle lösa många problem. Det här med skolpeng pratade Gabriel mycket om också, det går lite i konflikt med fokus på input. Pengar är också input. Det finns exempel där man öst in pengar i problemskolor och där forskare sagt att om man öser in pengar men fortsätter jobba på samma sätt då bli resultatet samma i alla fall. Resurserna måste användas på rätt sätt. Det får inte bli fokus på ytterligare en aspekt av input.

8 De här stormiga föräldramötena skulle annars framförallt gälla placering på skolor. I vår kommun har vi långa diskussioner om hur vi ska ta in elever på vilka skolor. Vi har kösystem men många nyinflyttade kände sig diskriminerade eftersom de inte haft möjlighet att ställa sig i kö. Vi har diskuterat det här och landat i närhetsprincipen igen. Barnperspektivet saknas lite i det här med lotteri och skolbusar. Kan små barn få gå i skolan i sitt närområde så är det bra. Att inte detaljstyra och ge skolorna mer autonomi, det här är väldigt viktigt. För det man ägnar sig åt just nu från partipolitikens håll, och det här är min personliga åsikt och inte partiets, det är att detaljstyra dem till döds. Och det signalerar att vi inte har något förtroende för vad skolan gör. Det är inte bra för skolans utveckling. Vi måste ha förtroende för de som jobbar i skolan. Att som politiker inte lägga oss i exakt hur skolan styrs. Vi har haft den här modellen i vår kommun och det har varit framgångsrikt, för vi har duktiga rektorer och lärare. Vi tar tag i problem om de uppstår men politiker är inte jättebra på det här. Vi ska inte gå in och detaljstyra. Ta bort timplaner, ha mål men ge skolorna större utrymme att planera sin verksamhet själv. Sedan har vi lärarnas arbetstidsplan och den får vi inte ens diskutera. Hur lärarnas tid används på skolan och hur vi ska förhålla oss till den. Den är också ett stort hinder för hur skolan sköts. Nu erbjuder Karin publiken att ställa frågor. Nu en fråga från Mats om att man har kommit i gång med lotting till skolor i Holland om det är på gång i Sverige, samt om Gabriel har en kommentar om hur vinstfrågan ser ut just nu i England. Nils Fors frågar om detta att lärare inte blir bättre av utbildning enligt forskningen, samt om Finska skolan som enligt PISA är den bästa. Där finns det bland annat lämplighetstester och ingen detaljstyrning, lärare bestämmer mer själva. En Jacob är doktorand i nationalekonomi och frågar specifikt om elitutbildning. Att vi ska särskilda satsningar på utbildning för framtidens professorer och dylikt. Gabriel svarar Mats om Holland, Amsterdam har börjat med lotteri, där finns inga kommunala skolor längre i dag, de kommunala är oberoende stiftelser. Det är ett system utan upptagningsområden och alla är privata. Vad gäller vinster i England - det verkar som det blir en vinstfråga till nästa val. Gabriel om lärarutbildningen att ha läst mycket av det ämne som man undervisar i är bra, men att bara lärarundervisningen i sig är bra är det ingen forskning som visar. Finland är mycket riktigt ett bra land i PISA, men om vi tittar på de kvaliteter som behövs i framtiden så ligger de inte nödvändigtvis lika bra till Det är problemet med att fokusera för mycket på ett mått. Finland är bra, men kanske inte fullt så bra som vi tror. Karin lägger till att det är bra för Finland sluppit detta med ständiga reformer och omgöranden i skolan.

9 Gabriel svarar om elitutbildning Forskningen som sådan är inte så positiv, att gå på en sådan skola verkar inte göra eleven så mycket bättre. Det som är ett problem är att det kan bli för hård konkurens om vissa elever. På grundnivå är det inte så bra men på gymnasienivå, absolut. Friskolorna kan väl själva utforma det här som de vill och konkurera med spetsutbildningar. Nu blir det kaffepaus. Pass två Karin inleder med att konstatera att det finns bättre och sämre skolor, de bra är ofta roligare att prata om men det är viktigt att tala om de dåliga. Det är en mycket aktuell fråga som behöver belysas mer konstruktivt. Panelen består av: Professor Magnus Henrekson som kommer utveckla de resonemang han förde på DN Debatt med sju punkter för en bättre skola. Det kommer också ett praktiskt perspektiv från Paula Hammerskog, kommunikationschef på Sveriges största friskolekoncern Academedia samt Lars Leijonborg, ordförande för friskolekommittén, som landade i ett betänkande nyligen om, bland annat, hur man ska hantera dåliga skolor. Det blir samma koncept, Magnus börjar och sedan kommenterar Paula och Lars. Magnus kommer upp på scen och håller sitt föredrag: Tackar för att jag fick komma hit. Det finns tre skäl till att detta är en fråga som engagerar mig. 1) Djup personlig, den egna resan från att växa upp på en bondgård på landet och gå i en byskola till att bli professor på Handels. Denna resa tror jag hade varit omöjlig för mig i dagens skolsystem. Jag hade fastnat och gått i en dålig skola utan förebilder. Då var det enklare, lev upp till kriterierna, lära sig det man ska lära sig. Mina barn går nu på en av Stockholms finaste skolor och de kan så mycket mindre än vad jag kunde från min lilla skola och det var så mycket bättre lärare. 2) Som professor på Handels såg jag svaga elever som ändå hade högsta betyg i allt. För mig var det en otrolig provokation att de här eleverna slog ut de som kom från min bakgrund. Min gamla skola, jag ringde upp dem och frågade hur många som hade högsta betyg i allt, det brukade vara en per år. På de här fina innerstadsskolorna, där var det 50 procent som hade 19 eller högre i snitt. Det strider mot mitt patos att våra politiker har infört sådana här system som cementerar orättvisa och lär barnen att livet är orättvist. Vad ska jag som förälder säga till mitt barn? Ska de satsa på att lära sig mycket eller satsa på att få bra betyg på dåliga skolor? Hur kunde politiker inför det här systemet? Vi hamnade i en ideologisk diskussion som var: antingen är allt staten gör bara bra, eller så är allt det privata gör bara bra. Det var två alternativ och ingen medelväg. Vi måste förstå här att vinstintresset har ingen moral, det söker bara vinst. Samhället och samhällets spelregler kan göra företag och vinstintresset moraliskt. Men det är inte inneboende moraliskt. Ryssland och Kina är inte genetiskt annorlunda från oss utan det är vårt rättssystem och vår rättskultur.

10 När vi kommunaliserade skolan skickade vi ner allt till kommuner, till 290 kommuner som skulle klara detta själva från att ha haft ett statligt system. Hur kan man göra något sådant? Hur kan man tro att det ska bli bra när man lämnar över alla dessa uppgifter på det här sättet? Rektorer såg man som en fritidskonsulent, bara att ta någon, gärna med politisk bakgrund. Det går inte att från att ha varit statligt styrt till att skicka ner det till kommunerna och tro att de skulle göra ett bra jobb. Om de stora friskolorna har kämpat i 10 år och mera för att skapa en utbildningsorganisation på 900 anställda, hur kunde man då tro att Bollnäs kommun skulle kunna klara av det? Och då har friskolorna i alla fall ett vinstintresse och en vilja att få det att fungera. Samtidigt inför man ingen motsvarighet till finansinspektionen som kontrollerar och talar om vad det är som ska levereras. När man sedan har skapat det här kommunala kaoset så kommer nästa, det privata vinstintresset. Det blir borgerlig regering och de släpper in det privata men det är fortfarande ingen ordentlig kontroll och samhället definierar fortfarande inte vad de vill ha. Vad behövs för att konkurens ska fungera? Ja, det har Gabriel här beskrivit väl. När jag gick på gymnasiemässan med mitt första barn, det var en horribel upplevelse. Man marknadsför sig inte alls genom att man har bra elever som kommer in på utbildningar. Utan det är bästa utsikten i staden och datorer och körkort. Den typen av dimensioner marknadsför man sig i. Privata aktörer vill diversifiera sig från andra, och de jobbar inte bara på att vara billigare utan som annorlunda och bättre och därmed ta mer betalt. Därför är bilar så bra jämför med innan. Kvaliteten höjs och priset sänks på vad som är standard. Men i skolan är priset givet, skolpengen är samma. Goda intäkter handlar bara om full kapacitet och låga kostnader per elev. Då levererar man bara vad eleverna vill ha och elever vill ha så bra betyg som möjligt till minsta möjliga ansträngning. Men samhället får inte låta det här hända. Vi måste rigga systemet så att vi inte låter skolor marknadsföra sig så. Företag vill förstås diversifiera sin produkt. El är exempelvis en homogen produkt, men ändå vill företagen inte möjligöra jämförelser. Tänk då hur skolföretagen gör. Man blandar om i kursplanen, man byter kurser och så vidare. Det är svårt att byta mellan olika skolor. Och så gör privata företag, de fungerar så, och det är inte moraliskt fel utan det fungerar så. Men samhället måste ta ansvar och säga det att man får inte hitta på nya kurser. Det är rationellt men det får vi inte tillåta. De som inte presterar- ja då måste vi ha kraftfulla sanktioner. Och vissa aktörer, som riskkapitalbolag, de förstår bara kraftiga ekonomiska sanktioner om man inte sköter sig. Man behöver ha ett strikt regelverk som skolorna internaliserar i sitt sätt att jobba. Det måste vara ett långsiktigt åtagande. Man kan inte låta någon starta en koncern, driva den med vinst och sedan inte ta ett solidariskt ansvar. En borgerlig regering är beroende av att människor tycker företag och privat företagande är något bra, men här har vi givit vänstern en lätt puck, hur kan man göra detta? En sådan skolmarknad, det finns stordriftsfördelar där, liksom med äldrevården kommer det snart finnas två tre aktörer som dominerar hela marknaden och då blir det koncerner. Och det är rätt också. Därför var det bra från början att staten hade ett samordnat ansvar, tills en och

11 samma ideologi kom och förstörde hela skolan på en gång. Med tre stora koncerner kan man åtminstone inte göra det. Det bästa skyddet med koncernerna är att man bryr sig om varumärket och genast åtgärdar det om en skola är dålig. Det drabbar aldrig kommuner. Om en kommun är dålig påverkar det inte synen på alla kommunala skolor. Varumärkesskyddet är bra. Men många säger att det inte är bra med stora koncerner, men då har man inte heller fördelarna. Det finns ingen väg tillbaka i dag, det skulle krävas för hårda metoder för att gå tillbaka. Men däremot får vi inte sätta betygen själva. Det är helt nödvändigt att betygen sätts externt på gymnasiet sedan. Det behöver inte göras på varje individ men nationella prov som rättas externt. Då försvinner många dåliga incitament. Som kurser som inte kan jämföras med andra kurser och som kan få höga betyg. Jättelätt med modern teknik att ha centralrättade nationella prov. Och sedan måste vi ta bort IG som betyg. Alla elever har inte så lätt för sig i skolan, det skolan ska göra är att hjälpa alla utifrån sina förutsättningar att bli så bra som möjligt. Sedan hur hög den nivån är men om vi säger IG på en person, då vill ingen arbetsgivare ha den personen. Om vi säger 3 av 20 så kanske vi missar en person som blir duktig elektriker, duktig grävmaskinist och istället tvingar den personen att läsa teoretiskt till 19 års ålder och få IG. Sedan ska vi återinföra relativa betyg, viktigt och bra. Det blir inte bra prestationer av det här systemet vi har nu, det blir bara vad måste jag kunna för att få det här betyget på det här provet?. IB är ett skolsystem som har det här med sjugradig skala och det är samma examination i hela världen samma dag, med en viss procent som får sju i betyg. Det går inte att verbalt översätta kunskapsmål, för de utvecklas och förändras över tiden när kunskapsmål skapas. Så relativa betyg, nationella prov som centralrättas och ta bort IG. Gör vi det här tar vi i tu med 80 procent av problemen. Annars kommer vi bara skapa nya och fler varje gång vi försöker reglera. Det blir som med hyresregleringen, hopplöst och politikerna kommer hela tiden ställas till svars. Annars måste vi återgå till det gamla systemet igen och det går inte längre. Karin tackar Magnus, nu får Paula Hammerskog, kommunikationschef på Sveriges största friskolekoncern Academedia, komma upp. Hon ska tala mer om vinstintresset. Paula: Jag ska göra två saker, dels kommentera det Magnus sagt, dels gå vidare att berätta lite om hur vi jobbar med det här. När vi fick veta att vi skulle prata om skolor som inte håller måttet kändes det ju inte så kul att bli ansikte för just detta. Å andra sidan är det på lägstanivå man mäts. Vi har 240 stycken skolor, de flesta är utmärkta men alla fungerar inte lika bra. Så jag ska berätta hur vi hanterar det.

12 Det första som jag vill lyfta upp som Magnus sa är detta med att vi behöver en mycket skarpare tillsynsmyndighet. Jag tror att jag talar för de flesta i branschen när jag säger att vi har inget emot en hårdare och strängare tillsyn, bara det gäller alla. Så vi inte har ett system för friskolor och ett system för kommunala skolor att man mäter rätt saker. Vi har rätt många granskningar och vi upplever att en tillsynsrapport kan lägga mest kritik på att det saknas någon bok från biblioteket men inte bryr sig så mycket om att undersöka elevhälsa. Sedan det här med friskolor och marknadsföring, vi är skyldiga till två av de här sakerna. Körkort: i en utbildning där vi utbildar chaufförer, en utbildning som ger jobb och behövs. Sedan är det de här med de konstiga kurserna som politiker gillar att raljera över. Vi själva har stylistutbildningar på gymnasienivå, vi har nagelteknolog. Varför har vi det? För att sätta höga betyg? Nej, de här eleverna som går på de här utbildningarna hade aldrig gått på vanliga utbildningarna, de hade inte gått i skolan alls. Och de blir i hög grad egenföretagare. Jag är lika stolt över de här utbildningarna som över våra teoretiska. Det här med centralrättade prov, skitbra! Vi har ett utbyte mellan våra olika skolor för att vi tycker detta är bra. Vi har även utbyten med kommunala skolor i vissa fall. Magnus svarar på dessa kommentarer: Det här med yrkesutbildningar är jättebra, jag menade mer när teoretiska utbildningar använder detta för att komma runt systemen. Sedan är riskkapital bra ägare, för att de vill anpassa sig till det regelverk som gäller så fort som möjligt. Så länge staten förstår hur de fungerar. De är snabbare att anpassa sig. Jag argumenterar mer mot politiker och politiska tjänstemän som inte förstår hur det fungerar. Paula: Det blir ju svårare för de mindre aktörerna att lägga undan stora summor pengar, det kan vi göra. Små företag klarar inte det. Karin ber Paula utveckla: i vilken mån är det bra att låta elever går kvar på skolor som är under avveckling? Vi måste erkänna att det är en marknad och poängen med att ha en marknad är att alla inte ska vara bra från början och att de som inte fungerar försvinner. Paula: Det beror på, vi har båda fallen, där elever får gå kvar sista året och där de flyttar direkt. Vi får nog vara öppna för att det kan finnas olika lösningar. Vi har ett skolkoncept som finns i ett tiotal städer som är jättepopulärt överallt, utom i Norrköping. Och vi vet inte varför det inte fungerar där. I vår tog vi beslutet att lägga ner den här skolan. Då stänger vi skolan successivt, med att stänga ner en klass i taget. Det finns ingen motsvarande utbildning i Norrköping, så vi var tvungna att låta eleverna gå kvar och gå ut om de väl börjat för det var vårt ansvar att ge dem den utbildningen som vi lovat.

13 Magnus: Och det är ju sådant här som en stor koncern kan göra. Och hur mycket kostar ledningen till en skola som har det svårt? Varför ska de duktigaste jobba på skolor som går som sämst? Jag tror att vi alla tror att vem som helst kan driva en bra skola. Vi måste förstå att ledningskompetens är ganska ovanligt och en knapp resurs. Och detta kan stora koncerner bättre. Paula: Vi har faktiskt krisrektorer, även om vi inte skulle kalla dem för det. Vi gör en egen kvalitetsutvärdering en gång om året på tre parametrar. Funktionell kvalitet, det officiella regelverket upplevd kvalitet, mätningar hos elever, föräldrar, personal ändamålsenlig kvalitet, att utbildningen leder till det som var tänkt. Den här typen av rapporter gör vi för hela koncernen, för de olika varumärken och för varje skola. Då löser vi tidigt problemen med dåliga skolor. I ett annat fall flyttade vi in eleverna och programmen från en skola som inte fungerade så bra till en annan bättre som låg i samma stad. Paula berättar om ett fall då de fick en skola gratis, med en mycket hög andel elever med utländsk bakgrund ofta med egna trauman. Eleverna fick jobba med egna projekt på egen hand men med fasta ramverk. Och man satsade hårt på total nolltolerans mot klotter, skadegörelse och liknande. Nu är skolan på fötter igen, och gör bra resultat, och inte genom att man lagt mycket mer pengar utan genom ändra arbetssätt. Karin tackar Paula och hälsar Lars Leijonborg, tidigare ordförande för friskolekommittén, välkommen. Lars påpekar att han ÄR ordförande för Friskolekommittén eftersom förslaget inte är helt klart ännu. Lars: Jag har lämnat politiken nu och har ingen partibeteckning. Jag var på studentjubileum för min egen student nyligen, då man fortfarande hade studentexamen med centrala prov som utfördes på studentdagen av censorer. Betygsfrågan är ju väldigt problematisk, och jag minns den massiva kritiken mot det relativa betygssystemet. Magnus säger ju att nu borde det återinföras och det orkar jag inte ens fundera på. Men jag anser personligen och jag tror att min efterträdare Björklund anser att det vore bra om vi kunde återgå till centralrättade prov. Den här misstänksamheten kring betygen måste vi komma bort från. Den politiska överenskommelsen mellan sex av de åtta partierna som satt med i friskolekommittén, i den levereras mycket av det Magnus efterfrågade. Tuffare kontroller, bättre informationssystem, krav på ökad långsiktighet och sådant där. Så väldigt mycket håller jag med om. Varför har det inte kommit tidigare? Vi har haft friskolor i 20 år, och under en majoritet av den tiden har de tutvecklats väl. Larmen har kommit ganska sent. Kommittén kom lite senare men levererar viktiga svar. Men jag möter ofta både från politiker och från koncerner och likande att det ska vara tuffare inspektioner. Jag var starkt emot

14 kommunaliseringen av skolan. Men det finns en diskrepans i det Magnus säger. Tjänsteproduktion är väldigt lokalt. De lokala aktörerna, som lärare och rektorerna avgör vilken utbildning som verkligen ger resultat. Men att tro att central inspektion och central styrning ska kunna lösa alla lokala problem, det tror jag är felaktigt. Det finns en tendens att man anpassar sig till de regler som utfärdas, men man kan inte ha regler för allting. En rimligt dyr kontrollapparat kan inte kontrollera allt hela tiden. Göran Persson hade faktiskt rätt i sin argumentering att man ska bort från detaljstyrning till målstyrning. Och att lokala aktörer ska skapa värdet. Vad han gjorde fel var att han trodde att lokala aktörer var kommunalråd och kommunpolitiker när det snarare är lärare och rektorer som spelar roll. Man ska ha system som ganska mycket litar på att det som händer lokalt blir bra. När vi såg betydande problem i den lokala skolan för 20 år sedan ville vi låna in marknadskrafter och entreprenörer. Personer med engagemang och en pedagogisk idé som sedan skulle lyfta hela skolsystemet. Det verkar delvis ha fungerat, orter med friskolor har också ofta bättre kommunala skolor. Vad som sedan hände med riskkapital: ja det hände ju först 2007 när Bure köpte den första friskolan. Jag tror att långsiktighet är väldigt viktigt i skolan så vi har frågetecken för riskkapital som ägare, vars affärsidé är att gå ut efter tre till sju års ägarskap. Därför vill vi bara ge tillstånd till ägare som är långsiktiga. Hur ska man då göra med de dåliga skolorna? När man säger att det ska vara samma krav på de kommunala skolorna, visst men pratar vi grundskolor så har vi ju skolplikt i landet. Kommunen är ytterst ansvarig, ibland finns det en dålig friskola på en ort men en kommunal skola som är ännu sämre. Och då hjälper det inte att stänga den dåliga friskolan. Det här som Magnus hade i sin artikel om en fond eller likande, om man börjar gå en utbildning två år men sedan åker ut, det är ett otroligt stort problem. Har man tagit på sig ansvar att utbilda barn måste man följa det. Vi har tittat på resegarantier, för då har man ju garanti att få åka hem igen, även om företaget går i konkurs. Jag vet att friskolornas riksförbund förhandlar med försäkringsbolagen och det är intressant. Men ska man införa en garantipeng skulle man dels behöva höja skolpengen väldigt mycket och dels skulle de mindre aktörerna direkt slås ut. Vår lösning är att den som får tillstånd att starta måste ha en ambition att driva långsiktigt. Man ska inte få, som Magnus tog upp, starta det i form av dotterbolag för att slippa ansvar. Äger man det tillsammans ska man ta gemensamt ansvar. De som nu har konkat hade klarat av det om de hade varit beredda att ta ett mer gemensamt ansvar. Karin tackar Lars och välkomnar tillbaka Magnus och Paula på scen. Karin frågar: Magnus har varit inne på att staten eller någon borde ha ett ansvar för att tvångsförvalta skolor i större utsträckning. Det finns en sådan paragraf, att staten kan tvångsförvalta en skola, men den har aldrig använts. Säger det något om politikens syn på sitt ansvar? Lars:

15 Det är vår uppfattning i friskolekommittén att skolinspektionen har varit för försiktig. De hänvisar till att paragraferna i skollagen är inte tillräckligt precisa. Där det råkar gå att skriva en exakt sak: det SKA finnas ett skolbibliotek där är man väldigt hårda, för att det går. Det som egentligen är viktigare, som barns välmående, där tycker man inte att man har juridiskt på fötterna för att kritisera. Där har vi en del förslag som vi hoppas gör att det ska fungera bättre. Bland annat att det står, om det finns ett problem då KAN man utfärda vite det vill vi ändra. Vitesförloppet ska sättas efter betalningsförmåga och då ska inte de enskilda skolornas förmåga räknas utan hela skolkoncernerens. Paula: Det här är en fråga som vi också tittar på, vi är ju riskkapitalägda. Det diskuteras mycket om detta är en bra eller dålig ägarform och det blir gärna anekdotiskt för forskningen visar inget bestämt. Jag började jobba med friskolor Jag har varit med då det har varit privatägt, börsnoterat och riskkapitalägt. Skillnaden är ganska stor, faktiskt till riskkapitalets fördel. Det handlar mer om bra eller dåliga ägare än om vilken form av ägare. Magnus: Att bygga en stor skolkoncern eller äldrevårdskoncern, det är bara riskkapital som kan göra det. De enda som kan göra något med de stora fonderna som alla sparar i är just riskkapitalen. Ingen annan kan växa i den här takten och behålla ägande. Eftersom det finns stordriftsfördelar. Och att man har varumärkesskyddet, att man bryr sig om sitt varumärke. Det är en säkerhetsventil. Det kommer aldrig bli hundra halvstora företag. Lars: Vi har problem då om de enda som kan bygga sådana här koncerner är riskkapitalbolag. För mina vänner i den branschen säger att den här multipelmetoden för försäljningsvärde som de tillämpar är sådan att de inte kommer att gå att hitta köpare. Och de vill inte äga längre än fem till sju år. Så vi måste nog försöka hitta andra aktörer i samhället som kan äga de här skolorna. Magnus: Men Volvo och Atlas Copco ägs inte av riskkapital, de är i en koncern. Det tickar på avkastning och lite värdestegring och många av oss köper aktier och så tickar de på. Men i byggfasen blir det svårt att göra så. Lars: Vi definierar inte Investor som riskkapital. Jag vill också säga att Electrolux ägde ju pysslingen förut så vi kanske går hela vägen runt. Magnus:

16 Vi är ju nästan unika i världen i friskolebranschen, ser man på bilmarknaden på femtioltalet hur den krympte till tre märken Lars: Men det här är inte som bilmarknaden, det är mer som restaurangmarknaden med det lokala engagemanget. Magnus: Men om det lokala: en förutsättning för att ha kvalitet ute på landet är de nationella proven och de stora koncernerna som strävar efter att ha samma kvalitet ute på landet som inne i staden. Blir det för små lokala skolor kan man hamna i vad som helst. Det får ju inte bli så lokalt. Därför behöver vi nationella prov med resultat som man kan stå till svars för. Karin tackar och säger att nu blir det frågor från publiken. Karin: en kritik som riktats mot den här överenskommelsen är att den nästan är som skräddarsyd för att hålla små aktörer borta från skolmarknaden. Har ni haft den diskussionen i kommittén? Hur en skärpning av regelverket kommer påverka mångfalden? Lars: Absolut och det är jättesvårt. Vi ser gärna små aktörer men sedan i praktiken så finns det en hel del trender som man vill ställa samma krav men då blir det också lättare för ett större bolag att leva upp till dessa. Det är en balansgång. Gabriel frågar om betygssystemet, det kan bara göra så mycket, att det är viktigare med antagning, att den diversifieras så skolor kan utforma egna antagningssystem. Att marknaden skulle kunna lösa mycket av kvaliteten om vi hade friare system för antagning. Då finns det mer incitament för att sätta rätt betyg. En man frågar om yrkesutbildning, hur ligger vi till med yrkesutbildningar? Magnus: Om att decentralisera antagningen Svenska universitet är statliga myndigheter, de vill ta in många och de vill att dessa elever ska klara sig igenom. De vill inte ta in färre. Man får betalt för gjorda prestationer. Sedan skapade man för många högskolor, som alla behövde få in massa elever och då sänktes alla krav. I länder där man betalar för sin utbildning är det en investering på ett annat sätt. Lars:

17 Om yrkesutbildning flera av de saker som varit uppe har vi försökt åtgärda. Den här våldsamma utbyggnaden av konstiga kurser har vi ju minskat, till exempel genom att jag införde meritsystem som utbildningsminister. Nu har vi också ändrat betalningen till högskolan något. Våra högskoleutbildningar klarar sig i dag ganska bra. Jag kan inte så mycket som hänt efter att jag slutade. Men Björklund har ett stort engagemang för de praktiska utbildningarna. Han har ju bland annat sänkt de teoretiska kraven på dem för att det ska bli färre avhopp. Så de inte längre är högskolebehöriga, även om det inte verkar ha fungerat så bra. Men han har ett stort engagemang. Karin konstaterar att det är dags att avrunda och tackar alla som varit med i panelen och ber alla att hålla diskussionen vid liv.

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse?

Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse? Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse? Peter Fredriksson and Jonas Vlachos Resultatförsämringar sedan början/mitten av 90-talet Tabell 1.1 Resultat från IEA-undersökningarna

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

IS Atlas Kommunal enskild grundskola f-9

IS Atlas Kommunal enskild grundskola f-9 IS Atlas Kommunal enskild grundskola f-9 IS Atlas kännetecknas bland annat av goda resultat och hög kvalitet internationell skola - språk Skolinspektionens granskning 2011/12 Av tillsynen framgår att utbildningen

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Privata investeringar i friskolor

Privata investeringar i friskolor Privata investeringar i friskolor Slutsatser Den ackumulerade vinsten under perioden 2006-2010 var närmare 820 miljoner Extern finansiering via upplåning uppgick till omkring 670 miljoner Nyemissioner

Läs mer

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund Myter om friskolor Myter är fantasier, påhittade historier, missuppfattningar. Så säger ordboken. Myter om friskolor finns det många. Vandringssägner kan man också kalla dem. 1 Förord Myter är fantasier,

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet Christina Cliffordson, Högskolan Väst Gudrun Erickson, Göteborgs universitet Bakgrund

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER 339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER INLEDNING Vi har alla olika tidshorisonter när det gäller investeringar i staden. För handlaren så är det dagskassan och

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-03-04 och 03-22, kl. 19.30, inslag om en friskoleentreprenör; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2013-03-04 och 03-22, kl. 19.30, inslag om en friskoleentreprenör; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet 1/8 BESLUT 2013-06-24 Dnr: 13/00674 och 758 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-03-04 och 03-22, kl. 19.30, inslag om en friskoleentreprenör; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslagen

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek 2013 06 19 Till utbildningsminister Jan Björklund Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek Regeringen förväntas i höst presentera en proposition om litteratur

Läs mer

Lönar det sig att plugga? Problem med den nya betygsskalan

Lönar det sig att plugga? Problem med den nya betygsskalan Lönar det sig att plugga? Problem med den nya betygsskalan Den nya betygsskalan lanserades av Jan Björklund under parollen Det ska löna sig att plugga och betygen ska vara rättvisa. Men har det verkligen

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network

Läs mer

Mötesanteckningar arbetsgrupps möte två. - Dialog för ett lärande Väsby.

Mötesanteckningar arbetsgrupps möte två. - Dialog för ett lärande Väsby. Dialog för ett lärande Väsby Nils Munthe 08-590 974 02 Nils.munthe@upplandsvasby.se Mötesanteckningar 2014-10-23 Mötesanteckningar arbetsgrupps möte två. - Dialog för ett lärande Väsby. Tid: Torsdagen

Läs mer

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media NOVEMBER 2008 Tystade lärare Om att kunna framföra kritik i media Innehåll Sammanfattning... 4 Bakrund och metod... 5 Ett aktuellt fall... 6 Redovisning av enkätundersökning... 7 Analys... 11 2 Förord

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Regeringens förslag på statsbudget för 2015 ur ett elevperspektiv

Regeringens förslag på statsbudget för 2015 ur ett elevperspektiv Sida 1 av 10 Regeringens förslag på statsbudget för 2015 ur ett elevperspektiv Bakgrund På hösten varje år presenterar regeringen en budgetproposition som föreslår vad staten ska ta ut för skatter och

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

LÖP: Obehöriga lärare och utebliven undervisning. Kaliber - om eleverna som blir försökskaniner när Skolinspektionen låter halvfärdiga skolor starta.

LÖP: Obehöriga lärare och utebliven undervisning. Kaliber - om eleverna som blir försökskaniner när Skolinspektionen låter halvfärdiga skolor starta. Manus UR-Kaliber om Skolinspektionen, del 1 Elever drabbas när Skolinspektionen låter ofärdiga skolor starta LÖP: Obehöriga lärare och utebliven undervisning. Kaliber - om eleverna som blir försökskaniner

Läs mer

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Oron i vård- och omsorgsföretagen Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes som en webbenkät den 25 maj-3 juni 2015 av Hero

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Frågor och svar angående investering i Tegeliften

Frågor och svar angående investering i Tegeliften Frågor och svar angående investering i Tegeliften Varför ska bostadsrättsföreningarna satsa pengar? Räcker det inte om de privatpersoner som vill bli aktieägare blir det? En del av finansieringen kommer

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

VÄGEN TILL EN LIKVÄRDIG SKOLA

VÄGEN TILL EN LIKVÄRDIG SKOLA 7 VÄGEN TILL EN LIKVÄRDIG SKOLA ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ATT REPARERA DEN SVENSKA SKOLAN RAPPORTFÖRFATTARE: NÄTVERKET FÖR LIKVÄRDIG SKOLA 1 Katalys Institut för facklig idéutveckling No: 7 VÄGEN TILL EN LIKVÄRDIG

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera Informationshäfte till föräldrar, elever med flera INTERNATIONAL BACCALAUREATE (IB) IB Global Education är programmet för dig som vill vara med och skapa en bättre värld! Det är en utbildning för er som

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Reformtrycket i Almedalen 2013

Reformtrycket i Almedalen 2013 Reformtrycket i Almedalen 203 En kartläggning av reformer i Almedalsseminarier Stefan Fölster, 070-304 3 60 stefan.folster@reforminstitutet.se Daniel Jahnson, 073-709 69 0 daniel.jahnson@gmail.com Sammanfattning

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006 Styrelsens ordförande Jacob Wallenbergs och Anders Rydins redogörelse för principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen samt om långsiktigt incitamentsprogram för bolagsledningen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Datum 2014-10-10. Remiss: Yttrande av Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor (Dnr U2014/5177/S)

Datum 2014-10-10. Remiss: Yttrande av Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor (Dnr U2014/5177/S) SUN 2i>(4. ((> ~ Uppsala " KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Märit Gunneriusson Karlström Datum 2014-10-10 Diarienummer BUN-2014-1407 Barn- och ungdomsnämnden Remiss: Yttrande

Läs mer

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan?

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? Torsdagen den 27 november kl 10:00 11:45 Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? JAN-ERIC GUSTAFSSON, professor i pedagogik, Göteborgs universitet ERIK

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Introduktion till Englands utbildningssystem Grundskola (primary and secondary education)

Introduktion till Englands utbildningssystem Grundskola (primary and secondary education) Introduktion till Englands utbildningssystem Utbildningssystemet i England ligger under utbildningsdepartementet och departementet för näringsliv, innovation och färdigheter. På lokal nivå har kommunala

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer