Fysisk aktivitet, kost och sömn hos skolbarn och deras vårdnadshavare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fysisk aktivitet, kost och sömn hos skolbarn och deras vårdnadshavare"

Transkript

1 Fysisk aktivitet, kost och sömn hos skolbarn och deras vårdnadshavare December 2008 Annette Forss, Eva Roos, Carola Ray, Agnetha Sundqvist 1

2

3 Förord och tack Hälsoverkstaden är ett forsknings- och skolprojekt som startade våren Ett av forskningsprojektets mål har varit att kartlägga levnadsvanor, fysisk aktivitet samt kost- och sömnvanor bland skolbarn i åldern 9 11 år och kartlägga de faktorer som påverkar dessa levnadsvanor. Hösten 2007 utkom den första rapporten i Hälsoverkstadsprojektet som kartlade skolbarnens levnadsvanor utgående från en elevenkätundersökning som utfördes i skolorna hösten Denna rapport baserar sig på svar från en enkätundersökning som utfördes bland skolbarnens vårdnadshavare i samband med elevenkätundersökningen hösten Enkätundersökningen bland vårdnadshavare fokuserade på vårdnadshavarens uppfattning om skolbarnen levnadsvanor, på familjens gemensamma vanor och regler samt vårdnadshavarens egna levnadsvanor. Vi vill rikta ett stort tack till alla de vårdnadshavare som har svarat på Hälsoverkstadens enkät. Vi vill också tacka alla de kommuner, skolor, lärare och skolbarn som gjorde det möjligt att utföra denna undersökning bland skolbarnens vårdnadshavare. Vi vill också tacka alla timanställda, praktikanter samt övriga anställda som under projektets olika skeden har deltagit i insamling av data, inmatning av data och i analysering av data. Våra samarbetspartner, Skolorna motionerar, Pro Children-projektet och WHO-Skolundersökning har varit till stor hjälp vid planeringen av enkätundersökningen. Bidrag från fonder och stiftelser har möjliggjort Hälsoverkstadens forskningsprojekt. Följande bidragsgivare har understött vårt projekt: Päivikki och Sakari Sohlbergs stiftelse, Juho Vainios stiftelse, Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse, Medicinska understödsföreningen för Liv och Hälsa. Vi vill också tacka Samfundet Folkhälsan som har bekostat material och postning samt möjliggjort att forskningen har kunna utföras på Samfundet Folkhälsan. Ett speciellt tack går till Infoavdelningen på Folkhälsans förbund som under projektets gång har hjälpt oss med korrektur, layout och tryckning av forskningens enkäter och rapporter. Helsingfors, december 2008 Eva Roos 1

4 Sammanfattning Familjen påverkar skolbarns levnadsvanor i hög grad. Föräldrarnas egna levnadsvanor fungerar som en modell för barnen. Föräldrarna ansvarar också för barnens levnadsvanor och de kan via gemensamma regler och aktiviteter, såsom t.ex. måltider, stöda barnets sunda levnadsvanor under uppväxten. I denna rapport fokuserar vi på skolbarns levnadsvanor och på faktorer i hemmet som påverkar dem. Målet för rapporten har varit att få en mångsidigare bild av föräldrarnas egna levnadsvanor, deras upplevelse av barnens och familjens levnadsvanor och av de regler som gäller inom familjen. Målet har också varit att undersöka ifall levnadsvanor och faktorer som påverkar levnadsvanor är olika för mammor och pappor, om de är beroende av om barnet är en flicka eller pojke eller av om barnet går i årskurs fyra eller fem. Resultaten i kartläggningen hjälper oss att få större kunskap om skolbarnens levnadsvanor och om faktorer som inverkar på dem. Resultaten ger oss även en intressant bild av föräldrarnas attityder och åsikter om deras barns levnadsvanor. Kunskap om dessa faktorer ger oss bättre möjligheter att i framtiden bygga upp effektiva interventioner för att främja sunda levnadsvanor bland skolbarn. Denna rapport är den andra rapporten inom projektet Hälsoverkstaden. Hälsoverkstaden startade våren 2006 och är ett kombinerat skol- och forskningsprojekt som genomförs av Folkhälsans förbund och Folkhälsans forskningscentrum. I projektet deltog 31 finlandssvenska grundskolor från 8 kommuner i Nyland. Totalt deltog ca elever och ca 820 vårdnadshavare från dessa skolor. Resultaten, som baserar sig på föräldrars svar i Hälsoverkstadens enkätundersökning, visar att för mycket skärmtid förekommer bland många skolbarn, måltider är för de flesta barnen regelbundna, barnens konsumtion av frukt och grönsaker är klart under rekommendationerna, många skolbarn sover tillräckligt, men flera barn har en stor förskjutning i läggdags då man jämför skoldagar med veckoslut. Hemmet och familjen stöder på många sätt sunda levnadsvanor. Föräldrarna har sunda åsikter om idrott och motion som hobby, flera föräldrar är fysiskt aktiva tillsammans med barnen, måltider i hemmen är regelbundna, sunda livsmedel finns tillgängliga i hemmet och det finns regler gällande läggdags under skolveckan. Men det finns också faktorer inom familjen som troligen inte stöder skolbarns sunda levnadsvanor. Få föräldrars åsikter om vad som behövs för en sund livsstil gällande frukt och grönsaker samt sömn motsvarar de rådande rekommendationerna. Få föräldrar erbjuder barnen frukt och grönsaker till morgonmålet eller i sådan form som skulle vara lätt tillgänglig för barnen, få föräldrar har regler för läggdags före lediga dagar och endast hälften av föräldrarna har regler gällande skärmtid. 2

5 1. Inledning Familjen är en av många faktorer, som påverkar skolbarnens levnadsvanor. Föräldrarnas levnadsvanor och dagliga levnadsmönster ger en modell för barnens vardag. Föräldrarnas uppfattning om vad som är sunda levnadsvanor kan påverka de levnadsvanor som formas inom familjen. Föräldrarnas livssituation har också betydelse och kan påverka i vilken mån man har resurser att stöda barnets sunda levnadsvanor. Dagens skolbarn har oftast föräldrar som båda är aktiva i arbetslivet. Det leder till att skolbarn tillbringar mycket tid utan vuxnas närvaro samt att föräldrarna inte har tillräckligt med tid att ta hand om familj och hem. Även livet utanför familjen förändras i rask takt. Globalisering, ekonomi samt förändringar inom livsmedelsproduktionen påverkar skolbarns levnadsvanor. Eftersom det hela tiden sker förändringar inom den sociala miljön, inom familjen och i samhället, är det viktigt att ständigt kartlägga och undersöka skolbarnens levnadsvanor och undersöka faktorer som påverkar levnadsvanorna. Denna rapport är projektet Hälsoverkstadens andra rapport. Hälsoverkstaden startade våren 2006 och är ett kombinerat skol- och forskningsprojekt som genomförs av Folkhälsans förbund och Folkhälsans forskningscentrum. I projektet deltog 31 finlandssvenska grundskolor från 8 kommuner i Nyland. Skolprojektet har som mål att utveckla metoder som gör skolorna till stödjande miljöer för sunda levnadsvanor bland skolbarn i årskurserna 1 6. Målet med forskningsprojektet är att få större kunskap om skolelevernas levnadsvanor och faktorer som påverkar dessa. Den första rapporten, som baserade sig på en elevenkätundersökning, beskrev skolbarnens levnadsvanor och deras uppfattningar om faktorer som påverkar levnadsvanorna. I denna rapport fokuserar vi på skolbarnens levnadsvanor och på faktorer i hemmet som påverkar dem såsom de har rapporterats av barnens vårdnadshavare. I rapporten använder vi i fortsättningen benämningen föräldrar istället för vårdnadshavare. Rapporten beskriver föräldrars uppfattning om sina egna levnadsvanor, sina barns levnadsvanor samt om faktorer som är relaterade till dessa. Svaren gav föräldrarna genom att fylla i Hälsoverkstadens föräldraenkät under hösten Material och metoder 2.1. Undersökningens målgrupp Målgruppen för denna rapport är föräldrar till skolbarn i årskurs fyra och fem som hösten 2006 deltog i elevenkätundersökningen Hälsoverkstaden. Hälsoverkstaden riktade sig till finlandssvenska grundskolor i Nyland med minst 50 elever. I projektet Hälsoverkstaden deltog 31 skolor från följande kommuner: Borgå, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Karis, Kyrkslätt, Sibbo och Vanda Föräldraenkäten Enkäten innehöll frågor om familjens, svararens samt skolbarnets kostvanor, fysiska aktivitet, skärmtid och sömnvanor under vardagar och veckoslut. En del frågor i föräldraenkäten motsvarade dem som ingick i skolbarnens enkät. Övriga frågor fokuserade på faktorer inom familjen som påverkar skolbarns levnadsvanor såsom regler gällande levnadsvanor, gemensamma aktiviteter och måltider inom familjen samt socioekonomiska faktorer. I mån av möjlighet har frågorna i enkäten tagits från tidigare motsvarande kartläggningar i Finland eller Sverige, såsom undersökningen Pro Children och Skolorna motionerar. Framförallt frågorna gällande frukt och grönsakskonsumtion är desamma som har använts i Pro Children-undersökningens enkät till vårdnadshavare. Föräldraenkäten finns med som bilaga 1. Resultaten som presenteras i rapporten baserar sig på frågor som har valts i syftet att få en mångsidig bild av de faktorer i familjemiljön som inverkar på barnens levnadsvanor Föräldrarnas deltagande i undersökningen Totalt svarade 820 av ca tillfrågade föräldrar på enkäten. Svarsprocenten var således ca 65 %. Majoriteten av de föräldrar som svarade var mammor, dvs. 83 %, och 17 % var pappor. Föräldrar till flickor och pojkar har varit lika aktiva då det gällt att svara. Majoriteten (85 %) av alla svarare bor tillsammans med den andra vårdnadshavaren, och en bråkdel (15 %) är frånskilda och bor som ensamförsörjare med sitt/sina barn. Tre procent av dem som svarat på enkäten uppger att barnet endast har en vårdnadshavare. Största delen av dem som svarade hade svenska (76 %) som modersmål, 23 % hade finska som modersmål och 1 % av svararna hade ett annat språk än någotdera av de två inhemska som modersmål. Svararnas utbildningsgrad är nationellt 3

6 sett rätt hög, 42 % hade minst högre högskoleexamen eller universitetsexamen, 45 % hade lägre högskoleexamen eller examen från yrkesinstitut, 11 % hade yrkesexamen eller studentexamen och 2 % hade grundskoleexamen Insamling av materialet Kartläggningen av föräldrarnas levnadsvanor och uppfattningen om deras barns levnadsvanor utfördes som en enkätundersökning. Föräldraenkäten skickades hem med skolbarnet i samband med skolbesök under hösten Med enkäten gavs ett frankerat kuvert och en beskrivning av projektet. Föräldrarnas enkäter returnerades till Folkhälsans forskningscentrum. Svaren har förts in på data och har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. 3. Levnadsvanor Kartläggningen av levnadsvanor fokuserar på tre olika delområden: fysisk aktivitet, kost och sömn. Målet med kartläggningen har varit att beskriva föräldrarnas egna vanor, deras attityder gentemot olika levnadsvanor samt hur de upplever barnens levnadsvanor. Fokus har i denna kartläggning varit på hemmet och familjen Fysisk aktivitet och skärmtid I enkäten ingick flera frågor gällande fysisk aktivitet. I denna rapport beskrivs föräldrarnas egen fysiska aktivitet, hur ofta familjen rör på sig tillsammans, vad föräldrarna anser är tillräcklig fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil för skolbarn samt vad föräldrarna anser är viktigt och mindre viktigt gällande barnets hobbyer. Skärmtid, som är en indikator för passiv tid, innefattar all tid framför en skärm, såsom dator, tv eller spelkonsol. Här uppgav föräldrarna tiden barnet tillbringar framför en skärm samt ifall det i hemmet finns regler för skärmtid Föräldrarnas fysiska aktivitet Fyrtiotvå procent av föräldrarna uppgav att de motionerar minst 3 4 gånger per vecka och något flera (45 %) uppgav att de motionerar 1 2 gånger per vecka. Tretton procent motionerar 1 2 gånger per månad eller mera sällan (bilaga 2) Fysisk aktivitet tillsammans med barnen Mer än hälften av föräldrarna uppgav att de eller någon annan vuxen i familjen rör på sig tillsammans med barnet minst 1 gång per vecka (figur 1). Föräldrarna till skolbarn i årskurs 4 uppgav att de rörde på sig tillsammans med barnet oftare än föräldrar till skolbarn i årskurs 5 (bilaga 2). 3 ggr/vecka eller oftare 1 2 ggr/vecka ca 2 3 ggr/månad ca 2 3 ggr/år Mer sällan 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % Figur 1. Hur ofta rör någon vuxen i familjen på sig tillsammans med barnet? Hur mycket skall skolbarn vara fysiskt aktiva för att ha en hälsosam livsstil Föräldrarna tillfrågades också hur mycket de anser att ett skolbarn i års ålder borde vara fysiskt aktivt för att ha en hälsosam livsstil. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att 1 2 timmar ledd fysisk aktivitet och fri lek per dag är tillräckligt. Trettio procent ansåg att det räcker med mindre än en timme per dag medan knappt 20 % ansåg att det är nödvändigt med mera än 2 timmar per dag (figur 2). Jämfört med papporna ansåg mammorna att det bör ingå mer fysisk aktivitet i en hälsosam livsstil för skolbarnen. Jämfört med föräldrar till flickor ansåg föräldrar till pojkar att det även var nödvändigt med något mer fysisk aktivitet. (bilaga 2). Pojke Flicka Far Mor Mindre än 1h/dag 1 2h/dag Mer än 2h/dag 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 2. Hur mycket fysisk aktivitet föräldrarna anser att ett årigt skolbarn behöver per dag för att ha en hälsosam livsstil enligt svararens eller barnets kön. 4

7 Vad är viktigt med barnets idrotts- eller motionshobby Föräldrarna ombads även värdera olika påståenden om sina barns idrotts- eller motionshobby. Att barnets hälsa främjas och att barnet hålls i fysiskt gott skick samtidigt som det är roligt ansågs vara allra viktigast. Mer än 90 % av föräldrarna ansåg dessa omständigheter vara viktiga eller väldigt viktiga. Att barnet tack vare motionshobbyer har framgång i tävlingsidrott, förvärvar egenskaper som behövs senare i livet eller hålls borta från illdåd ansågs ha minst betydelse (figur 3). 5 timmar eller mer 4 4,5 timmar 3 3,5 timmar 2 2,5 timmar 1 1,5 timmar ca 30 minuter Tillsammans Flickor Pojkar Att barnet har framgång i tävlingsidrott Att barnet utvecklar färdigheter som behövs senare i livet Att ha hobbyer håller barnet borta från illdåd Att ha hobbyer är roligt Att barnet hålls i fysiskt gott skick Att barnets hälsa främjas Viktigt Ganska viktigt Mindre viktigt 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 3. Vad föräldrarna anser att är viktigast och minst viktigt i sitt barns idrotts- eller motionshobby. Mindre än 30 minuter 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % Figur 4. Antal timmar totalt per dag flickor och pojkar sitter framför en skärm (tv, dator, dvd, video, spelkonsol e.d.). I drygt hälften av familjerna finns det regler för hur många timmar barnet får tillbringa framför en skärm. Knappt 30 % av föräldrarna svarade att regler inte behövs medan 20 % svarade att det nog kunde finnas behov av regler för barnets skärmtid. Regler fanns betydligt oftare om barnet till svararen var en pojke medan det inte ansågs lika nödvändigt med regler om barnet var en flicka. Skillnader mellan årskurserna eller mellan mor eller far som svarare fanns inte (figur 5). Tillsammans Flickor Pojkar Mammorna ansåg oftare än papporna att det är viktigt att barnets hälsa främjas, att barnet hålls i fysiskt gott skick, att barnet har roligt samt att barnet hålls borta från illdåd. Föräldrar till barn i årskurs 5 värderade framgång inom tävlingsidrott högre än föräldrar till barn i årskurs 4 (bilaga 2) Barnets skärmtid Över 20 % av barnen tillbringar dagligen 3 timmar eller mera framför en skärm. Andelen flickor, dvs. 18 %, är lägre än andelen pojkar, som är 29 %. Av flickorna tillbringar ca 15 % en halv timme eller mindre dagligen framför en skärm medan motsvarande andel för pojkar är 7 % (figur 4). Pojkar tillbringar betydligt mer tid vid en dator eller spelkonsol än flickor, men ingen skillnad finns mellan flickor och pojkar för TV-tittandet (bilaga 2). Ja Nej, men det skulle behövas Nej, det behövs inte 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Figur 5. Finns det regler för hur lång tid barnet får tillbringa framför en skärm?. 5

8 3.2. Kost Gällande kost har det i denna rapport mest fokuserats på måltidsmönstret hemma samt faktorer som hänger ihop med frukt- och grönsaksintag. Föräldrarna har svarat på påståenden gällande familjens måltidsvanor; morgonmålet, middagen, sina egna och barnets frukt- och grönsaksvanor. De besvarade även påståenden om måltidsregler, samt vad de anser är tillräcklig mängd grönsaker och frukter ett skolbarn i årsåldern skall äta per dag för att kosten ska vara hälsosam Barnets och familjens morgonmålsvanor samt morgonmålets sammansättning De allra flesta föräldrarna (90 %) svarade att deras barn äter morgonmål varje morgon, 8 % uppgav att deras barn äter morgonmål 3 6 dagar per vecka och 2 % att deras barn äter morgonmål mer sällan än 2 dagar per vecka. Det fanns inga tydliga skillnader mellan flickor och pojkar, årskurs 4 och årskurs 5 eller mellan mor eller far som svarare. Trenden verkar ändå gå åt det hållet att barnen äter morgonmål mer sällan ju äldre de blir (bilaga 2). Knappt två tredjedelar (65 %) av föräldrarna ger sitt barn ett framdukat morgonmål medan en dryg tredjedel (35 %) låter barnen själva ta något att äta. I mindre än hälften (41 %) av de familjer som har framdukat morgonmål äts morgonmålet som en gemensam familjemåltid. Den totala andelen familjer som har framdukat morgonmål och äter tillsammans är 27 %. Det fanns inga skillnader mellan årskurserna, flickor och pojkar eller mellan mor eller far som svarare i fråga om morgonmålet som gemensam måltid. Däremot har familjer med barn i årskurs 4 oftare morgonmålet framdukat medan barn i årskurs 5 oftare ges ansvaret att själva ta något att äta (figur 6). Framdukat morgonmål och oftast äter familjen tillsammans Framdukat morgonmål, men oftast äter familjen inte tillsammans Inget framdukat, var och en tar sig något att äta Tillsammans Åk. 4 Åk. 5 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % Figur 6. Familjernas morgonmålsvanor enligt barnens årskurs. Föräldrarna uppgav att det oftast är föräldrarna (60 %) som tillreder barnets morgonmål, 40 % uppgav att det är barnet självt eller någon annan som tillreder barnets morgonmål under vardagar. Trettiofem procent av föräldrarna svarade att mammorna tillreder barnets morgonmål under vardagar, och endast 9 % att det är papporna som gör det. Sexton procent svarade att det är antingen mamma eller pappa som tillreder morgonmålet (figur 7a). Föräldrar till pojkar svarade oftare (63 %) än föräldrar till flickor (56 %) att någondera vårdnadshavaren tillreder sitt barns morgonmål under vardagar. Flickor tillreder oftare sitt eget morgonmål. Barn i årskurs 5 tillreder oftare sitt eget morgonmål (46 %) än barn i årskurs 4 (34 %) enligt föräldrarna (figur 7b). Antingen barnet själv eller någon annan Antingen mor eller far Far Mor 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % 45 % Figur 7a. Vem tillreder barnets morgonmål under vardagar. Åk. 5 Åk. 4 Pojke Flicka Vårdnadshavare Barnet själv 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 7b. Vem tillreder barnets morgonmål under vardagar. Enligt flicka, pojke, årskurs 4, årskurs 5. De vanligaste komponenterna i barnens morgonmål är spannmåls- och mjölkprodukter. Mer än 75 % av föräldrarna uppgav att det alltid ingår någon av dessa produkter i barnets morgonmål. Frukter eller grönsaker är däremot inte alls lika vanliga morgonmålskomponenter. Trettiosex procent av föräldrarna uppgav att det sällan eller aldrig ingår frukt eller grönsaker i barnens morgonmål. Endast 15 % uppgav att det alltid ingår frukt och grönsaker(figur 8). En statistisk skillnad i barnens frukt- och grönsakskonsum- 6

9 tion under morgonmålet fanns mellan svaren från barnens mammor och pappor. Mammorna uppgav oftare än papporna att det ingår frukt eller grönsaker i barnets morgonmål (figur 9). Animaliska produkter ingår oftare i pojkarnas än i flickornas morgonmål. Inga skillnader i morgonmålets sammansättning fanns mellan årskurserna (figur 10). ihop. Tre fjärdedelar av föräldrarna uppgav att den lagade maten äts tillsammans med familjen medan en knapp fjärdedel uppgav att den lagade maten inte äts som en gemensam måltid (figur 11). Det fanns inga skillnader i familjernas sätt att äta middag mellan årskurserna eller mellan flickor och pojkar (bilaga 2). Alltid Ibland Sällan eller aldrig Söta bakverk Animaliska produkter Juice eller saft Frukt eller grönsaker Mjölk produkter Spannmåls produkter 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 8. Morgonmålets sammansättning. Far Mor Frukt eller grönsaker som morgonmålskomponent Alltid Ibland Sällan eller aldrig 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 9. Förekomsten av frukt eller grönsaker i barnets morgonmål enligt mor och far. Ingen lagad mat, var och en tar sig något att äta Lagad mat, men oftast äter familjen inte tillsammans Lagad mat och oftast äter familjen tillsammans 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % Figur 11. Familjernas middagsvanor. Största delen av föräldrarna (61 %) uppgav att det är mor som tillreder middagen på vardagar. Endast 10 % uppgav att det är far som tillreder middagen. Tjugotre procent uppgav att det är någondera vårdnadshavaren och 6 % att det är barnet som tillreder middagen under vardagar (figur 12). Det fanns inga skillnader mellan årskurs eller mellan föräldrar till flickor och pojkar i vem som tillreder maten under vardagar (bilaga 2). Barnet eller någon annan Far Mor Animaliska produkter som komponent i morgonmålet Alltid Ibland Sällan eller aldrig Antingen mor eller far Far Mor 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 10. Förekomsten av animaliska produkter i barnets morgonmål enligt flicka och pojke Barnets och familjens middagsvanor samt middagens sammansättning Så gott som alla föräldrar (98 %) uppgav att deras familjer äter tillredd mat till middag, endast 2 % uppgav att middagen är en måltid som var och en i familjen själv får plocka 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Figur 12. Vem tillreder middagen under vardagar. Många föräldrar (92 %) uppger att det alltid ingår en varm huvudrätt i familjens middag. Sallad eller grönsaker som daglig middagskomponent ingår hos 61 % av familjerna medan 35 % av föräldrarna uppger att sallad eller grönsaker ingår i middagen 2 4 dagar per vecka. Nästan alla föräldrar (96 %) uppgav att deras barn dricker mjölk, surmjölk eller vatten till middagen. Söt efterrätt förekom inte dagligen och 80 % rapporterade att de sällan eller aldrig åt söt efterrätt (figur 13). 7

10 Alltid Ibland Sällan eller aldrig Alltid Ibland Sällan eller aldrig Varm huvudrätt Sallad eller grönsaker Mjölk, surmjölk eller vatten Bröd Söt efterrätt 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 13. Middagens sammansättning. Beroende på om svararen var barnets mor eller far fanns det skillnader i middagens sammansättning. Fem procent fler mammor än pappor svarade att varm huvudrätt, mjölk, surmjölk eller vatten alltid ingår i middagen (bilaga 2). Största skillnaden i svaret beroende på svararens kön hittades i fråga om sallad eller grönsaker som komponent i middagen. Sextiotvå procent av mammorna mot 55 % av papporna uppgav att sallad eller grönsaker alltid ingår i middagen. Dessutom var det 7 % vanligare att papporna uppgav att det sällan eller aldrig ingår sallad eller grönsaker i middagen (figur 14). Skillnader i middagens sammansättning mellan årskurserna eller mellan flickor och pojkar hittades inte (bilaga 2). Mörkt rågbröd Knäckebröd Bland-, jäst-, graham-, eller havrebröd Ljust franskbröd eller batong 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 15. Vilken typ av bröd det finns i hemmen Föräldrarnas frukt- och grönsakskonsumtion Majoriteten (63 %) av föräldrarna äter dagligen sallad eller råa grönsaker. Färsk frukt äter drygt två femtedelar och kokta grönsaker äter knappt en tiondel av föräldrarna dagligen. Andelen mammor som dagligen äter sallad, råa grönsaker och färsk frukt är större än andelen pappor (figur 16). Kokta grönsaker Sallad eller råa grönsaker Tillsammans Mor Far Far Mor Ingår det sallad eller grönsaker i familjens middag under vardagar? Alltid Ibland Sällan eller aldrig 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 14. Förekomsten av sallad eller grönsaker i middagen Bröd i hemmen Med tanke på intaget av kostfiber är det viktigt att veta hurdant bröd som finns tillgängligt i barnets hem. Mörkt rågbröd är det populäraste brödet. Åttio procent av föräldrarna uppgav att de alltid har rågbröd hemma och de resterande 20 % sade att de oftast har rågbröd hemma. Drygt 55 % av föräldrarna uppgav att de alltid har bland-, jäst-, grahams-, havre- eller knäckebröd hemma (figur 15). Frukt 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Figur 16. Andelen föräldrar som äter frukt, grönsaker/sallad eller kokta grönsaker minst en gång per dag. Svarsfördelning enligt mor och far En vana för föräldern och barnet att konsumera frukt och grönsaker Föräldrarna tillfrågades om det är en vana för dem och för deras barn att äta frukt eller grönsaker varje dag. Det är vanligare att dagligen äta grönsaker än att dagligen äta färsk frukt. Dessutom verkar frukt- och grönsaksätande vara mer en vana för föräldrarna än för barnen. Jämfört med papporna svarade mammorna oftare att de har för vana att dagligen äta frukt (figur 17). Flickor och skolbarn i årskurs 4 antogs oftare ha dagligt fruktätande som vana än pojkar eller skolbarn i årskurs 5. Det fanns inga skillnader mellan flickors och pojkars, mellan fjärde- och femteklassisters eller mellan mammors och pappors vanor i dagligt grönsaksätande (bilaga 2). 8

11 Min pojke Min flicka Grönsaker Frukt na än pappornas då 26 % av mammorna mot 12 % av papporna rapporterade minst 5 frukter eller grönsaksportioner per dag (figur 19). Far Tillsammans Mor Far Mor ca 5 portioner/dag eller mer Barn tillsammans Föräldrar tillsammans ca 4 portioner/dag 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 17. Andelen föräldrar som instämmer i påståendet: Att äta frukt eller grönsaker varje dag är en vana för mig/för min flicka eller pojke Hur ofta föräldrarna konsumerar frukt och grönsaker tillsammans med sitt barn Ungefär hälften av föräldrarna uppgav att de ofta eller alltid äter frukt eller grönsaker tillsammans med sitt barn. Mammorna tycks föregå med gott exempel oftare än papporna då andelen mammor som svarade att de ofta eller alltid äter frukt eller grönsaker tillsammans med barnet var 10 procentenheter högre än andelen pappor. Andelen pappor som uppgav att de sällan eller aldrig äter frukt eller grönsaker tillsammans med barnet var 14 % medan motsvarande andel bland mammorna var 9 % (figur 18). Far Alltid Ibland Sällan eller aldrig ca 3 portioner/dag ca 2 portioner/dag Minst 5 portioner/dag 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % Figur 19. Hur många frukt- eller grönsaksportioner föräldrarna anser att skall ingå i en hälsosam livsstil för skolbarn i års ålder. Cirka hälften (51 %) av föräldrarna anser att deras barn äter tillräckligt både med frukt och med grönsaker. En femtedel (20 %) ansåg att barnet äter tillräckligt med antingen frukt eller grönsaker och ca en tredjedel (28 %) ansåg att deras barn inte äter tillräckligt med vare sig frukt eller grönsaker. Föräldrar till barn i årskurs 4 var säkrare på att deras barns intag var tillräckligt än föräldrar till barn i årskurs 5. Mammorna hade liknande åsikter som papporna och det förekom inga åsiktsskillnader mellan föräldrar till flickor och föräldrar till pojkar. Mor 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 18. Hur ofta föräldrarna äter frukt eller grönsaker tillsammans med sitt barn. Totalt Årskurs 5 Varken frukt eller grönsaker tillräckligt Antingen frukt eller grönsaker tillräckligt Både frukt och grönsaker tillräckligt Hur mycket frukt och grönsaker skall skolbarn konsumera för att ha hälsosamma kostvanor Årskurs 4 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 20. Föräldrarnas åsikt om barnen äter tillräckligt med frukt och grönsaker Föräldrarna tillfrågades hur mycket frukt och grönsaker de anser att skall ingå i en hälsosam kost för skolbarn i års ålder. Medeltalet blev 3,7 frukt- eller grönsaksportioner per dag, vilket är lägre än den rekommenderade mängden på sammanlagt 5 portioner frukt och grönsaker per dag. Mammornas åsikter låg litet närmare rekommendationer- 9

12 Tillgänglighet, regler och normer angående frukt och grönsaker i hemmet Enligt föräldrarnas svar finns det frukt och grönsaker i barnens hem. Mer än 90 % av föräldrarna svarade att det alltid finns frukt och grönsaker tillgängliga hemma för barnet. Nittioen procent uppgav att de har en fruktskål placerad så att barnet självt lätt kan ta åt sig. Ganska få föräldrar skär ändå upp frukt eller grönsaker åt sitt barn som mellanmål. Kring 20 % av föräldrarna skär alltid eller ofta upp frukt eller grönsaker till mellanmål medan cirka 30 % så gott som aldrig gör det. Ungefär hälften av föräldrarna uppgav ändå att de ibland skär upp frukt eller grönsaker åt sitt barn till mellanmål. Jämfört med papporna och föräldrar till barn i årskurs 5 uppgav mammorna och föräldrar till barn i årskurs 4 att de oftare skär upp frukt eller grönsaker till mellanmål åt barnet (bilaga 2). Ifall barnet inte tycker om grönsakerna som serveras kräver ungefär hälften av föräldrarna att barnet äter åtminstone litet av dem. En knapp tredjedel kräver ibland att barnet äter litet medan 23 % kräver det sällan eller aldrig. Mammorna och föräldrar till skolbarn i årskurs 4 kräver oftare att barnet skall äta lite av grönsakerna än papporna och föräldrar till skolbarn i årskurs 5 (figur 21). Kräver du att ditt barn äter litet av grönsakerna även om han/ hon inte tycker om? Skär du upp grönsaker till ditt barn att äta som mellanmål? Har du grönsaker tillgängliga för ditt barn hemma? Skär du upp frukt åt ditt barn att äta som mellanmål? Har du fruktskål framme hemma så att ditt barn kan ta själv? Finns frukt tillgängligt för ditt barn hemma? Ofta eller alltid Ibland Sällan eller aldrig 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 21. Hur ofta föräldrarna kräver att barnet äter litet av grönsakerna och hur föräldrarna inverkar på och stöder barnets frukt- och grönsaksintag Tar skolbarn med sig frukt som mellanmål till skolan Barnen tar inte särskilt ofta med sig frukter eller grönsaker till skolan för att äta på raster eller som mellanmål. På frågan om hur ofta barnen tar med sig frukt eller grönsaker till skolan svarade 61 % sällan eller aldrig, 35 % svarade vissa skoldagar och endast 4 % svarade de flesta eller alla skoldagar. Flickorna uppgavs oftare ta med sig frukt eller grönsaker till skolan än pojkarna. Sjuttiofem procent av föräldrarna till pojkar uppgav alternativet sällan eller aldrig medan motsvarande andel bland föräldrar till flickor var under 50 %. Andelen flickor som de flesta eller alla vardagar tar med sig frukt eller grönsaker till skolan var 3 gånger så stor som andelen pojkar(figur 22). Pojkar Flickor Far Mor Tillsammans Alltid (5 dagar/vecka) Oftast (2 4 ggr/vecka) Sällan (0 1 gång/vecka) 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 22. Hur ofta tar barnet med sig frukt eller grönsaker till skolan? 3.3. Sömn Föräldrarna besvarade frågor om egna sömnvanor och barnens sömnvanor skilt för veckoslut och vardagar. De fick även besvara påståenden om regler kring läggdagstider samt om vad de anser är en hälsosam mängd sömn för ett skolbarn i års åldern Föräldrarnas sömnvanor De allra flesta föräldrarna (totalt ca 80 %) sover på vardagar mellan 7 och 8 timmar per dygn. Andelen som uppgav att de sover högst 6 timmar eller minst 9 timmar var för vardera kategorin cirka 10 %. Enligt svaren sover mammorna betydligt mer än papporna. En femtedel av papporna uppgav att de sover högst 6 timmar per dygn medan motsvarande 10

13 andel bland mammorna var knappt en tjugondel. Andelen mammor som sover 8 timmar per dygn är 10 % högre än andelen pappor (figur 23). På veckoslut sover föräldrarna lite längre. Nästan tre fjärdedelar av föräldrarna sover mellan 8 och 9 timmar per veckoslutsdygn. Det förekom inga skillnader i antalet sömntimmar under veckoslut mellan mammor och pappor eller mellan föräldrar till flickor eller pojkar eller mellan årskurser. (Bilaga 2) 9 timmar eller mera 8 timmar 7 timmar 6 timmar eller mindre Tillsammans Mor Far 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % Figur 23. Hur många timmar per natt föräldrarna sover under vardagar. Även här fortsätter trenden att barn i årskurs 5 lägger sig senare än barn i årskurs 4. Föräldrar till barn i årskurs 4 uppgav oftare (11 %) än föräldrar till barn i årskurs 5 (3 %) att barnen lägger sig kl eller tidigare. Tjugo procent av föräldrar till barn i årskurs 4 uppgav att barnen lägger sig 21.30, medan motsvarande för föräldrar till barn i årskurs 5 är endast 14 % (bilaga 2). kl eller senare kl kl kl kl eller tidigare Vardagar Veckoslut 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % Figur 24. Vilken tid barnen senast går och lägger sig beroende på om följande dag är vardag eller ledig dag. Utgående från de uppgifter barnen gett om när de går och lägger sig och när de stiger upp, har vi räknat ut längden på barnens sömn under skoldagar och veckoslut Barnens sömnvanor Största delen av föräldrarna (73 %) uppgav att deras barn på vardagar går och lägger sig senast mellan kl och Cirka 10 % av föräldrarna uppgav att deras barn lägger sig före kl medan 17 % uppgav att det i deras familj är läggdags för barnet senare än kl (figur 24). Barn i årskurs 5 lägger sig i regel senare än barn i årskurs 4. Nästan hälften av fjärdeklassisterna lägger sig vid 21-tiden medan bara 35 % av femteklassisterna lägger sig då. Andelen fjärdeklassister som lägger sig kl eller tidigare är 14 %, medan motsvarande andel bland femteklassisterna är endast 3 % (bilaga 2). Föräldrarna uppgav att 37 % av barnen lägger sig kl under veckoslut. Tjugo procent av föräldrarna uppgav att deras barn lägger sig och lika många att barnen lägger sig eller senare. Endast 7 % uppgav att barnen lägger sig samma tid som på vardagar, kring kl , och 17 % uppgav att läggdags för barnet är senast kl (figur 24). Enligt föräldrarnas svar sover barnen i medeltal 9 timmar och 48 minuter per natt då följande dag är skoldag. Föräldrar till fjärdeklassister uppgav att deras barn sover mer än vad föräldrar till femteklassister uppgav om sina barn. Enligt föräldrarnas svar sover nästan 70 % av barnen i årskurs 4 minst de rekommenderade 10 timmarna per natt medan motsvarande andel bland barnen i årskurs 5 inte ens är 50 %. Jämfört med mammorna uppskattade papporna barnens nattsömn vara kortare. Det förekom inga skillnader i antalet sömntimmar under vardagsnätter mellan flickor och pojkar (figur 25). Natten före eller under ett veckoslut sover barnen enligt föräldrarnas svar i medeltal 10 timmar och 18 minuter per natt. Skillnader mellan årskurserna fanns inte, men flickorna sover litet mer än pojkarna. Andelen flickor som sover mindre än 10 timmar är 14 % medan motsvarande andel bland pojkarna är 19 % (figur 26). 11

14 Tillsammans Åk. 4 Åk. 5 Tillsammans Mor Far Minst 11 timmar/natt Minst 11 timmar/natt 10,5 timmar/natt Minst 10 timmar/natt 10 timmar/natt Minst 9 timmar/natt 9,5 timmar/natt 9 timmar/natt Högst 8,5 timmar/natt Minst 8 timmar/natt 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Figur 27. Föräldrarnas åsikter om hur många timmar sömn det bör ingå i en hälsosam livsstil för åringar. 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % 45 % Figur 25. Antalet timmar per natt barnen sover under vardagar Regler för läggdags under vardagar och veckoslut Minst 12 timmar/natt 11,5 timmar/natt 11 timmar/natt 10,5 timmar/natt Tillsammans Flickor Pojkar I de allra flesta familjerna (91 %) finns det regler för när barnet skall gå och lägga sig om följande dag är en skoldag. Om ett veckoslut kommer emot eller följande dag är en ledig dag är motsvarande andel 52 %. Fyrtiofem procent av föräldrarna anser att det inte finns behov av regler för läggdags ifall följande dag är ledig (bilaga 2) Meningsskiljaktigheter mellan föräldrar och barn gällande läggdags 10 timmar/natt 9,5 timmar/natt Högst 9 timmar/natt 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % Figur 26. Antalet timmar per natt barnen sover under veckoslut eller helger.. I majoriteten av familjerna (63 %) förekommer det sällan eller aldrig meningsskiljaktigheter om när barnet skall gå och lägga sig. I en knapp tredjedel av familjerna förekommer det meningsskiljaktigheter 2 4 dagar per vecka och i 6 % av familjerna mer än 5 dagar per vecka (bilaga 2) Hur mycket skall skolbarn sova för att ha en hälsosam livsstil Föräldrarna tillfrågades hur mycket sömn de anser att skall ingå i en hälsosam livsstil för skolbarn i års ålder. Majoriteten (51 %) svarade att de anser att det räcker med 9 timmar per natt medan 40 % svarade att 10 timmar är tillräckligt. Åtta procent ansåg att det räckte med 8 timmar per natt (figur 27). Mammorna och papporna var överens och det förekom inte heller skillnader i svaren mellan föräldrar till barn av olika ålder eller kön (bilaga 2). 12

15 4. Diskussion och slutsatser Familjen påverkar skolbarns levnadsvanor märkbart. Föräldrarnas egna levnadsvanor fungerar som en modell för barnens levnadsvanor. Föräldrarna ansvarar också för barnens levnadsvanor och kan via gemensamma regler och aktiviteter, såsom t.ex. måltider, stöda barnets sunda levnadsvanor under uppväxten. Målet för denna rapport har varit att få en mångsidigare bild av föräldrarnas egna levnadsvanor, upplevelse av sina barns och familjens levnadsvanor samt av regler som gäller inom familjen. Målet har också varit att undersöka ifall levnadsvanor och faktorer som påverkar levnadsvanor skiljer sig mellan mammor och pappor, är beroende av om barnet är en flicka eller pojke eller av om barnet går i årskurs fyra eller fem. Nedan diskuterar vi studiens representativitet och mätmetoderna samt sammanfattar de viktigaste resultaten i kartläggningen gällande levnadsvanorna, fysisk aktivitet samt kost- och sömnvanor. Samtidigt diskuterar vi resultaten främst utgående från rådande rekommendationer gällande skolbarn i denna åldersgrupp Är målgruppen representativ? Föräldrar som deltog i denna undersökning kommer från kommuner i Nyland, främst från huvudstadsregionen. Målgruppen är inte helt representativ för finlandssvenska eller finsktalande föräldrar. Alla tillfrågade föräldrar deltog inte i undersökningen. De föräldrar som valde att inte delta kan ha avvikande åsikter och levnadsvanor jämfört med de föräldrar som valde att delta. Tidigare undersökningar har visat att de som deltar oftare har sundare levnadsvanor och har det bättre ekonomiskt ställt än de som inte deltar. En mycket stor andel av föräldrarna som deltog i undersökningen bodde tillsammans och hade en nationellt sett hög utbildningsnivå. Föräldrarna som deltog är troligen i någon mån utvalda när det gäller civilstånd och utbildningsgrad. Därför kan resultaten från denna studie ge en positivare bild av skolbarnens och familjens levnadsvanor än vad den är i verkligheten. Eftersom majoriteten av svarare är mammor är uppfattningen om skolbarnens levnadsvanor ofta den som mammorna har. Mammornas och pappornas svar har därför visats skilt ifall de skiljer sig klart från varandra Hur bra mäter undersökningen skolbarnens levnadsvanor? Resultaten i denna rapport baserar sig på svar från föräldrarna. Rapporten fokuserar på skolbarnens levnadsvanor. När man undersöker skolbarns levnadsvanor kan man antingen fråga skolbarnen själva eller såsom i detta fall deras föräldrar. Angående levnadsvanor som har med familjen att göra kan föräldrarnas svar i många fall vara mera trovärdiga. När det gäller skolbarns levnadsvanor såsom till exempel tid framför dator eller TV kan föräldrarna ha en dålig uppfattning om skolbarnens vanor ifall de sitter framför skärmen då föräldrarna inte är hemma. I dessa fall kan barnens svar vara mera trovärdiga än föräldrarnas medan föräldrarnas svar lätt kan innebära en underskattning av tiden. En del av frågorna kan ha uppfattats som ledande och föräldrarna har kanske snarare gett ett svar som de tror motsvarar normerna för den grupp de tillhör. Svaren kan i så fall ge en felaktig bild och överensstämmer snarare med normerna för ett beteende eller en levnadsvana än med det verkliga beteendet. Detta problem är svårt att undvika när man gör enkätundersökningar. Genom att använda tidigare beprövade och eventuellt validerade frågor försökte vi minimera problemet med feltolkade frågor samt på samma gång försäkra oss om att få resultat som är jämförbara med tidigare undersökningar Slutsatser av undersökningens resultat Fysisk aktivitet och skärmtid Föräldrarna påverkar barnens syn på motion och idrott bland annat genom exempel. Hälften av föräldrarna idrottar eller motioner tre till fyra gånger i veckan, vilket motsvarar Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderade mängd fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil för vuxna. I de finska näringsrekommendationerna finns den av UKK-institutet utarbetade motionskakan. Enligt motionskakan räknas också vardagsmotionen med i rekommendationerna. UKK-institutet rekommenderar minst 30 minuter motion eller vardagsmotion per dag. I denna rapport rapporteras endast motionen och inte vardagsmotionen, så sannolikt har betydligt flera än hälften av föräldrarna en mängd som motsvarar rekommendationerna. 13

16 Ungefär en tredjedel av föräldrarna ansåg att skolbarnen kan ha en hälsosam livsstil ifall de rör på sig mindre än en timme per dag, medan de finska rekommendationerna säger att barn skall vara fysiskt aktiva minst 1 2 timmar per dag för att det skall ha en hälsofrämjande effekt. Den hälsofrämjande betydelsen var dominerande när vuxna fick svara på vad de ansåg vara viktigast gällande deras barns idrotts- och motionshobby. Såväl den fysiska hälsan som det faktum att barnens hobby skall vara rolig lyftes också upp som viktiga faktorer. Detta är även vad barnen själva uppgett som viktigast gällande attityder kring idrott och motion som hobby (se Hälsoverkstadens tidigare rapport). Det är fler mödrar som lägger vikt på den hälsofrämjande aspekten och på att det är roligt och att barnet hålls borta från illdåd. Papporna tog även med det viktiga i att vinna. Motsvarande könsskillnader ser man också i barnens svar i vår tidigare rapport. Ungefär hälften av föräldrarna uppgav också att de minst en gång per vecka rör på sig tillsammans med barnet. Jämför man resultaten som baserar sig på föräldrarnas svar med resultaten som baserar sig på barnens svar gällande fysisk aktivitet tillsammans med familjen stämmer de överens (se Hälsoverkstadens tidigare rapport). Både föräldrar och barn uppgav samma information gällande hur mycket och ofta de motionerar med familjen. Föräldrarna rapporterade riklig förekomst av skärmtid för barnen. Föräldrar till pojkar rapporterade betydligt mera skärmtid för barnet än föräldrar till flickor. Två timmar eller mera skärmtid för barnet rapporterade 45 % av föräldrarna till pojkar och 59 % av föräldrar till flickor, motsvarande värde för 3 timmar eller mera skärmtid var 18 % för flickor och 29 % för pojkar. Nationella rekommendationen är att skolbarnens skärmtid inte skall överstiga 2 timmar per dag. Denna studie visar att en stor del av barnen har för mycket skärmtid. Det är intressant att jämföra barnens svar och föräldrarnas svar gällande barnens tid vid skärmen. Av barnen uppgav 28 % av flickorna och 41 % av pojkarna att de ser på skärm mer än 3 timmar per dag, det vill säga barnen själva uppskattar att deras skärmtid är längre än föräldrarna gör. Här kan barnens tidsuppfattning, men även föräldrarnas frånvaro, inverka på båda parters uppfattning av barnens skärmtid. Ungefär hälften av föräldrarna uppgav att de har regler hemma gällande skärmtid. Också här kunde man se skillnad beroende på om barnet var flicka eller pojke. Föräldrar till pojkar rapporterade också oftare (60 %) än föräldrar till flickor (45 %) att det finns regler för hur länge barnet får tillbringa tid framför en skärm Kost Ett regelbundet måltidsmönster med morgonmål och middag dagligen anses främja ett sunt kostintag. Enligt resultaten äter de flesta barnen regelbundet såväl morgonmål som middag hemma. Endast få barn hoppar dagligen över morgonmålet. Två tredjedelar av föräldrarna uppgav att de dukar fram morgonmålet till barnet och av dessa äter ca hälften morgonmålet tillsammans med barnet. Tre av fyra föräldrar uppgav att de åt middag tillsammans med familjen. De flesta övriga serverade dock dagligen tillredd mat till middag men familjen åt inte tillsammans och endast 2 % av föräldrarna uppgav att de inte serverade tillredd mat till middagen. Föräldrarnas svar gällande skolbarnens morgonmåls- och middagsvanor motsvarar långt den bild barnen själva gav i sina svar på elevenkäten (se Hälsoverkstadens tidigare rapport). Resultaten visade att familjemiddagen fortfarande är ett bestående inslag åtminstone bland de familjer där föräldrarna har svarat på enkäten. Morgonmålet intar dock skolbarnen betydligt oftare utan vuxet sällskap. De flesta av föräldrarna som svarade på denna enkät är heltidsarbetande och på grund av sina arbetstider är många föräldrar troligen tvungna att låta sina barn äta morgonmålet på egen hand. Såväl morgonmålet som middagen bestod oftast eller alltid av livsmedel som rekommenderas för en sund kost. Barnens morgonmål bestod främst av spannmåls- och mjölkprodukter medan middagen så gott som alltid inkluderade en varm huvudrätt. Ca 60 % av föräldrarna uppgav att sallad eller grönsaker vanligen ingick i familjens middag. Också för övrigt var tillgången till sunda livsmedel god i hemmet. De flesta föräldrar, över 90 %, uppgav att de har frukt och grönsaker oftast eller alltid tillgängliga hemma och ca 80 % uppgav att det alltid finns rågbröd hemma. Trots att tillgången till dessa livsmedel är god i hemmet rapporterar endast 40 % av barnen att de dagligen äter frukt och grönsaker och endast 20 % att de dagligen äter rågbröd. En orsak till att rätt få skolbarn dagligen åt frukt och grönsaker även om tillgängligheten hemma var god kan vara att endast få föräldrar uppgav att de ofta eller alltid skär upp frukt eller grönsaker som mellanmål till barnen, få föräldrar rapporterade att frukt och grönsaker alltid ingår i morgonmålet och endast en bråkdel av föräldrarna, un- 14

17 der 5 %, uppgav att barnen dagligen tar med sig frukt eller grönsaker till skolan. Majoriteten (63 %) av föräldrarna äter dagligen sallad eller råa grönsaker. Resultaten visar att andelen mammor som dagligen äter sallad, råa grönsaker och färsk frukt är större än andelen pappor. Dessutom visar det sig att mammorna har för vana att oftare äta grönsaker än att äta frukt. Samma trend gäller för pappornas grönsaks- och fruktätande. Motsvarande könsskillnader har man sett i tidigare finska studier av kvinnor och män i arbetsför ålder. Föräldrarna uppger att det för dem mera är en vana än för barnen att äta frukt. Resultatet motsvarar det man såg i barnens svar där färre barn (40 %) jämfört med vuxna (63 %) uppgav att de dagligen äter frukt och bär. Också bland barnens svar ser man skillnader mellan könen i fruktkonsumtion, en större andel flickor än pojkar rapporterar att de dagligen äter frukt (se Hälsoverkstadens tidigare rapport). Kan den modell som mammorna och papporna ger med sitt eget beteende påverka skolbarn? Kan man redan i åldern 9 11 år se könsskillnader i fruktkonsumtion? WHO:s rekommendationer för intaget av frukt och grönsaker per dag är fem portioner, vilket är mera än de flesta föräldrarna anser att deras barn skall konsumera. Föräldrarna tillfrågades hur mycket frukt och grönsaker de anser att skall ingå i en hälsosam kost för barn i års ålder. Medeltalet blev 3,7 frukter eller grönsaksportioner per dag, vilket är lägre än den rekommenderade mängden per dag, som är fem portioner. Endast 26 % av mammorna mot 12 % av papporna ansåg att skolbarn skall äta minst 5 frukter eller grönsaksportioner per dag för att ha hälsosamma kostvanor. Föräldrarnas åsikter om vad som är tillräcklig mängd frukt och grönsaker för en sund kost avviker således från rådande rekommendationer. Detta kan förklara varför hälften av föräldrarna anser att deras barn äter tillräckligt med frukt och grönsaker, även om kartläggningen bland barn visar att endast en bråkdel av barnen har en frukt- och grönsakskonsumtion som motsvarar rekommendationerna Sömn Tillräcklig sömn har under senaste tid lyfts upp som en allt viktigare ingrediens i en hälsofrämjande livsstil för såväl vuxna som barn. Tillräcklig sömn ökar såväl välbefinnande som inlärningsförmåga, men främjar också fysisk hälsa. Mannerheims Barnskyddsförbund rekommenderar minst 10 timmars sömn per natt för skolbarn i åldern år. Föräldrarnas uppfattning är att barnen sover i medeltal 9 timmar och 48 minuter per natt under vardagar och 10 timmar och 18 minuter under veckoslut. Barnen själva har uppgett kortare nattsömn, ca 9 timmar och 36 minuter per natt under vardagar och 10 timmar och 12 minuter under veckoslut. Tidsskillnaden kan bero på att föräldrarna inte vet när barnet lägger sig utan barnet läser t.ex. en bok eller sitter framför dator eller TV i sitt eget rum efter läggdags. Det kan även bero på uppfattningen om vad gå och lägga sig betyder. En del anser att det är då man går och lägger sig i sängen oberoende om man sedan t.ex. läser där medan andra ser det som då man somnar in. Mer än hälften av föräldrarna ansåg att det räcker med 9 timmars nattsömn för skolbarn, vilket underskrider Mannerheims Barnskyddsförbunds rekommendation på 10 timmar. Ungefär 40 % av föräldrarna ansåg att 10 timmar per natt är tillräckligt. Föräldrarnas egna sömnvanor kan fungera som modell för barnen. Föräldrarna sover betydligt kortare nätter än barnen. De flesta föräldrar sover själva 7 8 timmar per dygn. Ungefär 10 % uppgav att de sover högst 6 timmar per natt under vardagar, vilket kan anses otillräckligt för vuxna. En så kort nattsömn var betydligt vanligare bland papporna än bland mammorna. Också bland barnen ser vi att en större andel pojkar än flickor uppger en kort nattsömn. Kan den modell som mammorna och papporna ger med sitt eget beteende gällande sömn påverka skolbarn? Kan man redan i åldern 9 11 år se könsskillnader i sömnvanor eller kan det bero på att flickornas och pojkarnas biologiska behov av sömn är olika? Föräldrarna uppger stora skillnader i när barnet går och lägger sig beroende på om följande dag är en skoldag eller om det kommer ett veckoslut emot. Motsvarande resultat kunde också ses i barnens egna svar angående läggdags. Över 90 % av föräldrarna uppger att de har regler för när barnen skall lägga sig ifall följande dag är en skoldag. Hälften av föräldrarna ansåg att det inte finns behov av regler för läggdags före ledig dag och det finns möjlighet att sova ut följande morgon. Det här kan vara en förklaring till varför barnens dygnsrytmer förskjuts så mycket under helgerna. Tidigare finska studier har visat att denna förskjutning har ökat under de senaste årtiondena i Finland. Ur hälsofrämjande synvinkel är det bättre ju mindre förskjutningen i skolbarnens dygnsrytm är. 15

18 4.4. Slutord Resultaten i denna rapport stöder de resultat vi presenterade i Hälsoverkstadens första rapport som baserade sig på skolbarnens egna svar gällande deras levnadsvanor. Också föräldrarnas svar ger en bild av att för mycket skärmtid förekommer bland många skolbarn, måltider är för de flesta barn regelbundna, barnens konsumtion av frukt och grönsaker är klart under rekommendationerna, många skolbarn sover tillräckligt, men flera barn har en stor förskjutning i läggdags mellan skoldagar och veckoslut. Vi såg att hemmet och familjen på många sätt stöder sunda levnadsvanor. Föräldrarna har sunda åsikter om idrott och motion som hobby, flera föräldrar är fysiskt aktiva tillsammans med barnen, måltider i hemmen är regelbundna, tillgången till sunda livsmedel är god i hemmet och det finns regler gällande läggdags under skolveckan. Vi såg också i undersökningen faktorer i hemmet och i familjen som troligen inte stöder skolbarns sunda levnadsvanor. Få föräldrars åsikter om vad som behövs för en sund livsstil gällande frukt och grönsaker samt sömn motsvarade de rådande rekommendationerna. Få föräldrar erbjöd barnen frukt och grönsakerna till morgonmålet eller i sådan form som skulle vara lätt tillgänglig för barnen, få föräldrar hade regler för läggdags före ledig dag och endast hälften av föräldrarna hade regler gällande skärmtid. Resultaten vi fått via denna kartläggning hjälper oss att få större kunskap om skolbarnens levnadsvanor och om faktorer som inverkar på dem. Resultaten ger oss även en intressant bild av föräldrarnas attityder och åsikter om deras barns levnadsvanor. Kunskap om detta ger oss bättre möjligheter att i framtiden bygga upp effektiva interventioner för att främja sunda levnadsvanor bland skolbarn. En uppföljning har gjorts våren 2008 i projektet Hälsoverkstadens skolor bland barn i årskurs 4 6 och deras föräldrar. En utvärdering av projektet Hälsoverkstaden, som har pågått i hälften av skolorna, kommer att utföras med hjälp av uppföljningen. Data från 2006 och 2008 kommer att analyseras på individnivå för att vi skall få en bättre uppfattning av hur levnadsvanorna bland skolbarn förändras med åldern och få kunskap om vilka faktorer som stödjer en framtida sund utveckling av levnadsvanorna. 16

19 5. Litteratur och webbadresser Lasse Kannas, red. Koululaisten terveys ja terveyskäyttäytyminen muutoksessa. WHO-koululaistutkimus 20 vuotta. Terveyden edistämisen tutkimuskeskus, Jyväskylän yliopisto. Julkaisuja 2/2004. Lasse Kannas, Viking Brunell, red. Subjektiv hälsa, hälsovanor och skoltrivsel. Jämförelse mellan svensk- och finskspråkiga elever Jyväskylä universitet. Hälsovetenskapliga institutionens publikationer 10/2000. Marjaana Lahti-Koski. Ravitsemuskertomus Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B2/1999. Helsinki Opetusministeriö ja Nuori Suomi ry. Fyysisen aktiivisuuden suositus kouluikäisille vuotiaille. Lasten ja nuorten liikunnan asiantuntijaryhmä Helsinki Eva Roos, Carola Ray, Agnetha Sundqvist. Fysisk aktivitet, kost och sömn bland elever i årskurs fyra och fem i finlandssvenska grundskolor i Nyland. Rapport inom projektet Hälsoverkstaden. Finns som pdf-fil på webbadressen: www. folkhalsan.fi/halsoverkstaden Ulla-Marja Urho, Kaija Hasunen. Yläasteen kouluruokailu Selvitys peruskoulun 7 9 luokkien oppilaiden kouluruokailusta. Helsinki Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä. Edita Prima Oy, Helsinki Webbsidor som anknyter till projektet Projektet Hälsoverkstaden: Skolhälsoundersökningen: info.stakes.fi/kouluterveyskysely Projektet Pro Children: Projektet Skolorna motionerar: WHO:s skolhälsoundersökning: De finländska sidorna i WHO:s skolhälsoundersökning: who1/ Finska näringsrekommendationer (innehåller också rekommendationer om fysisk aktivitet): Valtion ravitsemusneuvottelukunta. Suomalaiset ravitsemussuositukset- ravinto ja liikunta tasapainoon. Helsinki: Edita publishing; Westerlund Lisa. Samband mellan sömn och kost bland åriga svenskspråkiga elever i södra Finland. Pro gradu - avhandling. Helsingfors universitet, Institutionen för tillämpad mikrobiologi och kemi, Avdelningen för näringslära. 17

20 6. Förteckning över figurer Figur 1. Hur ofta rör någon vuxen i familjen på sig tillsammans med barnet? Figur 2. Hur mycket fysisk aktivitet föräldrarna anser att ett årigt skolbarn behöver per dag för att ha en hälsosam livsstil enligt svararens eller barnets kön. Figur 3. Vad föräldrarna anser att är viktigast och minst viktigt i sitt barns idrotts- eller motionshobby. Figur 4. Antal timmar totalt per dag flickor och pojkar totalt sitter framför en skärm. (tv, dator, dvd, video, spelkonsol e.d.) Figur 5. Finns det regler för hur lång tid barnet får tillbringa framför en skärm?. Figur 6. Familjernas morgonmålsvanor enligt barnens årskurs. Figur 7a. Vem tillreder barnets morgonmål under vardagar. Figur 7b. Vem tillreder barnets morgonmål under vardagar. Enligt flicka, pojke, årskurs 4, årskurs 5. Figur 8. Morgonmålets sammansättning. Figur 9. Förekomsten av frukt eller grönsaker i barnets morgonmål enligt mor och far. Figur 10. Förekomsten av animaliska produkter i barnets morgonmål enligt flicka och pojke. Figur 11. Familjernas middagsvanor. Figur 12. Vem tillreder middagen under vardagar. Figur 13. Middagens sammansättning. Figur 14. Förekomsten av sallad eller grönsaker i middagen. Figur 15. Vilken typ av bröd det finns i hemmen. Figur 16. Andelen föräldrar som äter frukt, grönsaker/sallad eller kokta grönsaker minst en gång per dag. Svarsfördelning enligt mor och far. Figur 17. Andelen föräldrar som instämmer i påståendet: Att äta frukt eller grönsaker varje dag är en vana för mig/för min flicka eller pojke. Figur 18. Hur ofta föräldrarna äter frukt eller grönsaker tillsammans med sitt barn. Figur 19. Hur många frukt- eller grönsaksportioner föräldrarna anser att skall ingå i en hälsosam livsstil för barn i års ålder. Figur 20. Föräldrarnas åsikt om barnen får i sig tillräckligt med frukt och grönsaker. 18

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Om dag och natt i barnfamiljen

Om dag och natt i barnfamiljen Om dag och natt i barnfamiljen Regelbundet dagsprogram och rutiner ger trygghet Regelbundet dagsprogram är viktigt för små barn, det inger trygghet och stärker känslan av att omvärlden är kontrollerbar.

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Kartläggningsguide för temat Ett sunt liv

Kartläggningsguide för temat Ett sunt liv Kartläggningsguide för temat Ett sunt liv Syftet med det här häftet är att erbjuda er färdiga mallar och metoder för kartläggningar inom temat Ett sunt liv. Häftet innehåller kartläggningsverktyg för både

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka 2. Årskurs Kryssa för endast ett svarsalternativ per fråga om inget annat nämns! 3. Hur länge sitter du vid datorn i

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år Rapport :6 ISBN 978-91-977837-1-2

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan

Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 4: 6 Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan Göran Lindholm GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 4:5/6 Handledare: Åsa Liljekvist

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

Inspirera till idrott! Ett budskap till idrottande 7 12-åringars föräldrar

Inspirera till idrott! Ett budskap till idrottande 7 12-åringars föräldrar Inspirera till idrott! Ett budskap till idrottande 7 12-åringars föräldrar Idrott ska vara roligt Idrotten är en utmärkt miljö att växa upp i. Den erbjuder barnet utmärkta förutsättningar för att må bra

Läs mer

STATENS NÄRINGSDELEGATION REKOMMENDERAR FÖLJANDE ÅTGÄRDER FÖR ATT HÖJA BEFOLKNINGENS JODINTAG

STATENS NÄRINGSDELEGATION REKOMMENDERAR FÖLJANDE ÅTGÄRDER FÖR ATT HÖJA BEFOLKNINGENS JODINTAG STATENS NÄRINGSDELEGATION REKOMMENDERAR FÖLJANDE ÅTGÄRDER FÖR ATT HÖJA BEFOLKNINGENS JODINTAG Befolkningsundersökningar visar att jodintaget från kosten i Finland är för lågt. Delegationen rekommenderar

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 Fullmäktige 65 19.5.2014 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar

Läs mer

Bil, cykel, gång, taxi eller buss?

Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Din syn på ditt barns resor till skolan I denna enkät vill vi veta vad du tycker om ditt barns resor till skolan. Besvara frågorna så noggrant som möjligt. Det finns

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria.

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Kundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen

Kundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen Kundpanelrapport Mat i vardagen och under helgen Solna maj 2010 Mat i vardagen och under helgen Hur ser svenskarnas matvanor ut under helg respektive vardag? Det är den grundläggande frågeställningen i

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson 2014-10-14 Dnr: 14-216-600 Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 2 Allmän information om enkätundersökningen I syfte att

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk Innehåll I barnens närvaro 3 Tio knepiga frågor och några saker att fundera på Hur ofta dricker du alkohol? 4 Vad är måttligt? 5 Får man dricka sig berusad?

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

133527 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata

133527 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata Stockholms stad Förskoleundersökning 1 17 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata 1--1 Capital of Scandinavia Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

ENKÄT OM DISTANSARBETE

ENKÄT OM DISTANSARBETE ENKÄT OM DISTANSARBETE HANGÖ, PARGAS, NYSTAD RESULTAT FÖRORD I maj augusti 2007 verkställdes en Internetenkät om distansarbete i Nystad, Hangö och Pargas. Med enkäten utreddes stadsinvånarnas, deltidsinvånarnas

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande KUNGSBACKA MOT DOPNING OCH VÅLD Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande En enkätundersökning genomförd på träningsanläggningar i Kungsbacka kommun våren uniform

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och

Läs mer

135127 Pysslingen Förskolor Nytorget, Skånegatan

135127 Pysslingen Förskolor Nytorget, Skånegatan Stockholms stad Förskoleundersökning 1 7 Pysslingen Förskolor Nytorget, Skånegatan 1--1 Capital of Scandinavia Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Övergripande

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer