Psykisk ohälsa hos vuxna. Program för Landstinget i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa hos vuxna. Program för Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 Psykisk ohälsa hos vuxna Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 18 december 2002

2

3 Förord Landstinget påbörjade år 2001 ett arbete för att ta fram program kring olika sjukdomsgrupper. Programarbetet syftar bl.a. till att ta fram kunskapsunderlag, som ska underlätta våra möjligheter att fatta välgrundade politiska beslut. Det första programmet, som handlar om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, antogs i början av våren Psykisk ohälsa hos vuxna är det andra programmet som är färdigt. Programmet antogs av landstingsfullmäktige den 18 december Samtidigt antogs en särskild skrivelse, där ett antal utvecklingsområden lyfts fram. Den psykiska ohälsan i samhället är ett växande problem, vilket gör att det finns behov av omfattande insatser på folkhälsonivå för att stoppa den negativa utvecklingen. Kunskapen om psykiska funktionshinder behöver öka i samhället och här har landstingets specialistverksamheter - i första hand psykiatrin - en viktig roll att spela. Psykiatrins specialistfunktion behöver utvecklas, så att man i större utsträckning än idag får möjlighet att ägna sig åt kunskapsöverföring och konsultativa insatser. Samtidigt innebär detta att ansvaret för vissa behandlings- och omvårdnadsinsatser bör överlåtas till andra aktörer, som primärvården och kommunerna. För att detta ska vara praktiskt möjligt krävs det en systematisk genomgång av gränssnitten mellan olika verksamheter och att kompetensen inom respektive organisation ses över. När det gäller vissa patientgrupper som till exempel äldre och personer med missbruksproblem är det särskilt angeläget att tydliggöra ansvarsfördelningen. 1

4 Men alla problem går inte att lösa genom en tydligare ansvarsfördelning, utan det är också viktigt att utveckla en mer strukturerad samverkan mellan olika aktörer. Detta gäller både samverkan mellan olika offentliga och privata verksamheter samt brukar- och anhörigföreningar. Idag finns det en stor efterfrågan på insatser, och många vänder sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp med sina problem. Inom hälsooch sjukvården har man emellertid inte alltid resurser, kompetens eller de rätta verktygen för att ta hand om alla dessa personer. Ökningen av den psykiska ohälsan kräver en bättre samordning av samhällets totala resurser, vilket förhoppningsvis också kan leda till att fler personer får hjälp på rätt vårdnivå. För att möta den ökade efterfrågan krävs det också att vi tillsammans utvecklar nya behandlingsmetoder, där individens egna resurser tas tillvara. Det finns således en hel del frågor att arbeta vidare med. Programgruppen har slutfört sitt uppdrag, men arbetet kommer att fortsätta inom hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Programmet ska fungera som ett underlag när styrelsen tar ställning till hur inriktningen på den framtida verksamheten ska se ut. Eftersom frågorna berör både kommun och landsting bör riktlinjerna dras upp i samarbete med länets kommuner. I den nya politiska organisationen finns det en särskild medicinsk programberedning, som bl.a. har i uppdrag att följa upp och uppdatera programmen. Efter ett år kommer programmet att följas upp och resultaten kommer att redovisas för landstingsfullmäktige. Slutligen vill jag å programgruppens vägnar tacka alla som på något sätt medverkat i programarbetet. Ni är många som har deltagit i våra möten och större seminarier och programmet hade inte kommit till utan er. Självklart är det viktigt att ni finns med även i det fortsatta arbetet med att sprida och förverkliga intentionerna i programmet. Lena Rönnberg, ordförande i programgruppen 2

5 Innehåll 1. Sammanfattning 7 2. Bakgrund Syfte med programarbetet En beskrivning av processen Psykisk ohälsa en introduktion Ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv Begreppet bestämningsfaktor Risk- och friskfaktorer på individnivå Risk- och friskfaktorer i det sociala samspelet med andra Risk- och friskfaktorer på samhällsnivå Psykisk ohälsa i Uppsala län Självupplevd psykisk ohälsa Kvinnor mår sämre än män Yngre mår sämre än äldre Storstad kontra landsbygd Tillgången till socialt stöd har störst betydelse för hälsan Läkemedelsförskrivning Antidepressiva medel Sömnmedel och lugnande medel Neuroleptika Sjukskrivningar och förtidspensioner med anledning av psykisk ohälsa Yrkesgrupp och sjukskrivning 31 3

6 4.3.2 Kvinnors och mäns sjukskrivning Brist på lokala data Kontakter med primärvården Kontakter med vuxenpsykiatrin Ökat antal akutbesök Många vårddagar och långa vårdtider Hög beläggning Riks- och regionpatienter Uppsalabor överrepresenterade inom den psykiatriska vården Stor andel läkarbesök Patientgrupper Beskrivning av en analysmodell Mål Behov Kompetens Utbud Efterfrågan Tratten Mål Folkhälsoinsatser Behov Kompetens Utbud Efterfrågan Problemanalys och bedömning 46 Del 1. Grupper med ökad risk för att utveckla psykisk ohälsa Unga vuxna (16-25 år) Behov Kompetens 50 4

7 8.3 Utbud Efterfrågan Problemanalys och bedömning Äldre Behov Kompetens Utbud Efterfrågan Problemanalys och bedömning Människor med funktionshinder Behov Kompetens Utbud Efterfrågan Problemanalys och bedömning Invandrare och flyktingar Behov Kompetens Utbud Efterfrågan Problemanalys och bedömning Människor med missbruksproblem Behov Kompetens Utbud Efterfrågan Problemanalys och bedömning 80 5

8 13. Människor i kris Behov Kompetens Utbud Efterfrågan Problemanalys och bedömning 87 Del 2. Allvarliga psykiska störningar Ångest och depressioner Sjukdomsbeskrivningar Ångestsjukdomar Depressiva tillstånd Behov Kompetens Utbud Efterfrågan Problemanalys och bedömning Schizofreni och andra psykoser Behov Kompetens Utbud Efterfrågan Problemanalys och bedömning Utvecklingslinjer 107 Bilaga 1: Ordlista 113 Bilaga 2: Psykiatricentrums organisation 122 6

9 1. Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande fenomen i dagens Sverige. Vissa symtom, som nedstämdhet, sömnstörningar och lättare tvångssyndrom, rapporteras av mellan 20 och 50 % av befolkningen. Undersökningar visar att denna typ av symtom har ökat under senare år. Däremot finns det inga belägg för att förekomsten av svårare psykiska störningar, som till exempel schizofreni och allvarliga depressioner, har ökat. Lokala data bekräftar en ökning av den psykiska ohälsan. Resultat från befolkningsenkäten Liv och Hälsa visar att särskilt kvinnor, unga vuxna och människor som har en ekonomiskt problematisk situation eller saknar socialt stöd upplever att de mår dåligt. Det finns också lokala skillnader i länet. Invånarna i Uppsala och Enköping anger att de mår sämre än invånarna i övriga delar av länet. Särskilt dåligt mår människor som är utsatta för ett flertal riskfaktorer, som till exempel ensamstående mödrar. Antalet sjukskrivningar har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Särskilt antalet personer som sjukskrivs p.g.a. stressrelaterade diagnoser eller olika neurossymtom har ökat markant. Även förskrivningen av antidepressiva medel har ökat sedan början av 90-talet. Förskrivningen är ovanligt hög i Uppsala jämfört med övriga landet. Detta kan hänga samman med att flera kliniska prövningar som omfattar antidepressiva preparat genomförs i Uppsala. Man kan också tänka sig att kunskapen om dessa läkemedel är mer spridd i vårt län än på andra håll i landet. Det finns dock vissa oklarheter när det gäller preparatens verkan och långtidseffekter, vilket gör det viktigt att 7

10 noga följa kunskapsutvecklingen inom området. När det gäller lugnande medel och sömnmedel är förskrivningen ungefär lika stor i Uppsala som i övriga landet. Förskrivningen av psykofarmaka, som ges till personer med allvarliga psykiska störningar, är lägre i Uppsala jämfört med det nationella genomsnittet. Den låga förskrivningen av psykofarmaka är resultatet av en målmedveten behandlingsstrategi från psykiatrin. Syfte med programmet Landstinget började under hösten 2001 ett programarbete inom området psykisk ohälsa hos vuxna. Syftet med programarbetet är bl.a. att ta fram ett kunskapsunderlag som går att använda vid prioriteringar mellan olika diagnosgrupper. Programmet utgår inte från ett organisatoriskt perspektiv, utan från ett befolkningsperspektiv. Därför har vi valt att använda oss av en analysmodell som bygger på begreppen mål, behov, kompetens, utbud och efterfrågan. Genom att titta på relationerna mellan begreppen får vi en bild av hur olika verksamheter fungerar och huruvida befolkningens behov verkligen tillgodoses av det existerande utbudet. Ett annat viktigt syfte med programarbetet är att tydliggöra gränsen mellan det ansvar som åligger olika verksamheter inom landstinget och andra aktörer i samhället, som till exempel kommunerna, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. För att illustrera detta har vi använt oss av en trattfigur, där olika problemgrupper befinner sig på olika nivåer i tratten. Högst upp i tratten beskrivs insatser som riktar sig till hela befolkningen eller till särskilda riskgrupper, d.v.s. hälsofrämjande eller förebyggande insatser. Landstinget är en av flera samhällsaktörer som har ett ansvar för insatser på denna nivå, vilket innebär att ansvaret är relativt begränsat. Längst ner i tratten finns personer med allvarliga psykiska störningar, som till exempel schizofreni och andra psykoser. Här har landstingets verksamheter - och framförallt psykiatrin - ett stort ansvar i förhållande till andra aktörer. Det är viktigt att betona att hälsofrämjande och förebyggande insatser är viktiga även för personer som redan utvecklat psykisk sjukdom. Folkhälsoinsatser Den psykiska ohälsan är alltså ett växande problem och det krävs omfattande 8

11 insatser på folkhälsonivå för att stoppa den negativa utvecklingen. Det hälsofrämjande arbetet, d.v.s. insatser som syftar till att förbättra hälsoläget för hela befolkningen, bör inriktas mot olika stödjande miljöer. När det gäller vissa av dessa miljöer är landstingets möjlighet att påverka situationen begränsad, medan andra aktörer som till exempel staten eller kommunen har ett stort ansvar för utvecklingen. Familjesituationen har en stor betydelse för den psykiska hälsan, både hos barn och föräldrar. Landstingets mödra- och barnhälsovård gör betydande insatser för att förebygga och tidigt identifiera psykisk ohälsa. Inom mödrahälsovården strävar man t.ex. efter att identifiera blivande mödrar med en riskkonsumtion av alkohol. Inom barnhälsovården har man utvecklat ett särskilt program för att upptäcka och behandla nedstämdhet hos nyblivna mödrar. Behovet av metodutveckling, i form av psykosociala insatser, bör uppmärksammas och ges prioritet inom mödra- och barnhälsovården. Familjecentralerna, som utvecklas i samverkan med bl.a. öppna förskolan och socialtjänstens förebyggande verksamhet, erbjuder också stödinsatser till enskilda familjer. Verksamheten bidrar dessutom till att stärka den sociala gemenskapen och därigenom förbättra den sociala miljön i hela bostadsområdet. Familjecentralsverksamheten bör breddas och omfatta samtliga orter i länet. Särskilda program kan behövas i områden där befolkningen har mindre ekonomiska och sociala resurser. Arbetsplatsen är en annan viktig stödjande miljö. Landstinget är en av länets största arbetsgivare och bör vara ett föredöme när det gäller arbetsmiljöinsatser. Kunskapen om vilka insatser som är verkningsfulla för att förebygga och behandla stressrelaterade symtom behöver utvecklas. CEOS (Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress), vars verksamhet finansieras av landstinget och Uppsala universitet, är en viktig aktör i detta arbete. Nya metoder för att bedriva rehabilitering av långtidssjukskrivna bör också prövas. Projektet Att skapa livslust - aktiv metod för rehabilitering, där bl.a. praktiska övningar och estetiskt skapande utgör en viktig del av rehabiliteringsprocessen, bör noga följas och utvärderas. Hälso- och sjukvården utgör en central arena för folkhälsoarbetet och under de 9

12 senaste åren har medvetenheten om sjukvårdens hälsofrämjande funktion ökat. Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ingår i nätverket hälsofrämjande sjukhus. Det är viktigt att landstinget avsätter resurser för att aktivt driva detta arbete vidare. Eftersom de hälsofrämjande och förebyggande insatserna bör riktas mot många olika arenor krävs det en nära samverkan mellan olika aktörer inom folkhälsoområdet. Under året har Landstinget i Uppsala län, tillsammans med Länsstyrelsen och länets kommuner, tagit fram en länsövergripande folkhälsopolicy. Tanken är att respektive organisation i sin tur ska ta fram en plan på lokal nivå, baserad på det övergripande policyprogrammet. Psykisk ohälsa utgör ett område som bör få särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet. Vidare är det viktigt att utveckla kunskapen om hälsoläget i befolkningen och att de ekonomiska resurserna verkligen fördelas utifrån befolkningens behov. Idag varierar vårdutnyttjandet avsevärt mellan olika delar av länet, men det saknas kunskap om huruvida konsumtionsmönstret motsvaras av de verkliga vårdbehoven. Metoder för att mäta relationen mellan vårdbehov och konsumtionsmönster bör utvecklas. Interventionsorienterad forskning, d.v.s. forskning som mäter effekten av olika hälsofrämjande- och förebyggande insatser, är också ett eftersatt område. Kostens betydelse för den psykiska hälsan är ett annat viktigt utvecklingsområde. Huvudansvaret för att utveckla den interventionsorienterade forskningen ligger på nationell nivå, men även landstinget kan på olika sätt stimulera FoU-arbete inom området. Människor i akut kris eller en socialt utsatt situation Många människor som mår dåligt, men som egentligen inte lider av en allvarlig psykisk sjukdom, söker sig till hälsooch sjukvården. Det kan till exempel handla om personer som befinner sig i en akut krissituation eller som mår dåligt på grund av förhållanden i den sociala omgivningen. Framförallt inom primärvården kommer man i kontakt med människor med denna typ av problematik. Inom primärvården finns det dock begränsad kompetens, både att identifiera och behandla dessa personer. Under senare år har man tagit initiativ 10

13 för att utveckla den psykosociala kompetensen inom primärvården beslutade man att inrätta ett antal kuratorstjänster, och antalet har successivt utökats sedan dess. I dagsläget finns det 12 kuratorstjänster, vid sidan av de kuratorer och psykologer som är verksamma inom mödra- och barnhälsovården. Efterfrågan på insatser från kuratorerna är dock stor, vilket gör att man är tvungen att göra en tydlig prioritering av patienterna. För att möta den ökade psykiska ohälsan krävs det att samhällets resurser samordnas på ett bättre sätt än idag. Eftersom allmänheten inte vet vilka resurser som finns är det naturligt att man vänder sig till hälso- och sjukvården, trots att man egentligen skulle kunna få mer relevanta stödinsatser utanför sjukvårdsorganisationen. Inom många verksamheter, både landstingsdrivna och kommunala, kommer man i kontakt med personer där man har svårt att bedöma orsaken till problemen samt problemens svårighetsgrad. Detta gör att många personer behandlas på fel vårdnivå eller av fel aktör. Idag finns det ingen naturlig verksamhet dit både professionella och allmänheten kan vända sig för att få en grundläggande bedömning av det psykiska hälsotillståndet. Det saknas också breda insatser för människor som mår dåligt. Alternativa behandlingsformer, som till exempel stödgrupper och andra gruppverksamheter, behöver utvecklas. Oklarheter i ansvarsfördelningen mellan psykiatrin och primärvården När det gäller ansvaret för vissa patientgrupper, som personer med lättare ångesttillstånd, depressioner och missbruksproblem, finns det oklarheter i gränssnittet mellan olika landstingsverksamheter. Detta gäller framförallt gränssnittet mellan psykiatrin och primärvården. En förklaring till den oklara ansvarsfördelningen är att psykiatrins uppdrag är otydligt, vilket får konsekvensen att man fyller både en generalist- och en specialistfunktion. Under det senaste decenniet har psykiatrins verksamhet kommit att bli alltmer specialiserad, vilket bl.a. beror på den snabba kunskapsutvecklingen och olika politiska initiativ på nationell nivå. Samtidigt medför den ökade specialiseringen att ansvaret för mer generella behandlingsinsatser i större utsträckning bör överlåtas till primärvården. I praktiken har dock en sådan uppdel- 11

14 ning inte skett. Inom primärvården utförs visserligen relativt omfattande behandlingsinsatser, men insatsernas omfattning och kvalitet beror i stor utsträckning på vilken kompetens som den enskilde husläkaren besitter. Det saknas tydliga riktlinjer för en lägsta kompetensnivå hos primärvårdspersonalen, utan kunskapsnivån bestäms istället av personalens intresseinriktning. Detta leder till att behandlingen varierar avsevärt mellan olika vårdcentraler och delar av länet. Gränssnittsproblematik för olika riskoch problemgrupper Oklarheter i gränssnittet mellan olika verksamheter berör inte bara primärvården och psykiatrin. Under programarbetets gång har det framkommit flera områden där gränssnittet behöver tydliggöras, både mellan olika verksamheter inom landstinget och i relation till andra aktörer. Några av dessa grupper bör särskilt lyftas fram. Människor med funktionshinder är utsatta för ett flertal riskfaktorer, vilket innebär att de löper särskilt stor risk att utveckla psykisk ohälsa. Habiliteringen är den verksamhet inom landstinget som har huvudansvaret för personer med andra funktionshinder än psykiska. Man arbetar aktivt med insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos sina vårdtagare. Problematiken för personer som har ett funktionshinder och en samtidig psykisk sjukdom utgör idag ett eftersatt område. Här behövs ett utvecklat samarbete mellan habiliteringsverksamheten, primärvården, den psykiatriska organisationen och olika kommunala verksamheter. Unga vuxna, d.v.s. personer i åldersgruppen år, är en annan grupp där det är viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen och utveckla samarbetet mellan olika verksamheter. Denna grupp lyfts också fram i programmet om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, som antogs av landstingsfullmäktige i februari Ofta uppstår det ett kontinuitetsbrott i kontakt och arbetssätt mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Olika verksamheter inom landstinget och länets kommuner tillämpar dessutom olika åldersgränser. Detta gör att det finns behov av initiativ för att harmonisera övergången mellan olika verksamheter. Under de senaste åren har man dock startat flera projekt som riktar sig just till unga vuxna. 12

15 Även när det gäller äldre personer som lider av psykiska sjukdomar eller komplicerade demenssjukdomar finns det oklarheter i ansvarsfördelningen mellan olika aktörer. Utbudet av kommunala äldreboenden med särskild kompetens varierar mellan länets kommuner, vilket leder till att behovet av insatser från äldrepsykiatrin varierar. I Uppsala kommun har man byggt upp en särskild verksamhet för personer med utagerande symtom (Sunnanäng), men denna typ av resurs saknas i länets övriga kommuner. Även ansvarsfördelningen mellan geriatriken, primärvården och den äldrepsykiatriska kliniken innehåller oklarheter. Ett annat område där det tycks finnas en stor variation i det lokala utbudet och därigenom också stora lokala skillnader är behandlingen av missbruksproblem. I vissa kommuner t.ex. Enköping finns det väl fungerande missbruksenheter, medan detta saknas i andra delar av länet. Detta leder till att behovet av insatser från landstingets specialister (i första hand Beroendekliniken) varierar antogs en länsövergripande drogskadepreventionsplan, som bl.a. syftade till att klargöra ansvarsfördelningen mellan olika aktörer. Principerna som fastställdes i planen tillämpas dock inte, utan det råder delade meningar om vilket ansvar som egentligen åligger olika aktörer. När det gäller personer med dubbeldiagnoser, d.v.s. en kombination av missbruksproblem och psykisk sjukdom, är det särskilt viktigt att utveckla samarbetet mellan olika aktörer. Asylsökande är en annan grupp där ansvarsfördelningen mellan i första hand staten, psykiatricentrum och primärvården behöver tydliggöras. Under senare år har antalet asylsökande som efterfrågar psykiatrisk hjälp ökat dramatiskt. Enligt gällande lagstiftning begränsas landstingets ansvar till akutinsatser för de asylsökande. För att möta de asylsökandes behov är det dock viktigt att samverkan mellan olika aktörer utvecklas. En annan grupp som riskerar att hamna mellan stolarna är människor med personlighetsstörningar. Dessa personer är ofta storkonsumenter av insatser, både från primärvården, socialtjänsten och psykiatrin. Ingen av verksamheterna tar dock ett fullständigt ansvar för situationen. Detta beror åtminstone delvis på en bristande kunskap om vilka behandlingsmetoder som har en verk- 13

16 ningsfull effekt. Inom psykiatrin håller man för närvarande på att utveckla en behandlingsmodell för människor med personlighetsstörningar/självskadande beteende, där metoden DBT (dialektisk beteendeterapi) används. En stor del av insatserna bör dock ske i individens närmiljö. Den psykiatriska personalen bör i första hand bistå med konsultativa insatser. Allvarliga psykiska sjukdomar När det gäller personer med allvarliga psykiska sjukdomar, som allvarliga depressioner, ångeststörningar och psykoser, förefaller ansvarsfördelningen mellan landstingets olika verksamheter vara tydligare. Däremot finns det en otydlighet i relation till andra aktörer. En viktig samarbetspartner är kommunen. Kommunen ansvarar bl.a. för boende, rehabiliteringsinsatser, daglig verksamhet och personligt stöd. Kommunens resurser - t.ex. i form av särskilda boenden och dagliga verksamheter - varierar dock mellan olika delar av länet. Kompetensen hos den kommunala personalen är också varierande, vilket leder till att omfattningen av och formen på psykiatrins insatser skiftar. Även när det gäller rehabilitering och återanpassning till sysselsättning finns det otydligheter i ansvarsfördelningen mellan landstinget och kommunen. Det saknas också tydliga strukturer för informationsöverföring, vilket innebär att patientens individuella förmåga eller personliga nätverk har betydelse för vilket stöd och vilka behandlingsinsatser som individen får tillgång till. Arbetet med att utveckla individuella planer behöver ges hög prioritet. Vidare finns det en otydlighet i relation till de privata vårdgivarna. Metoderna för att styra och utvärdera de privata vårdgivarnas insatser behöver utvecklas. Detta är särskilt viktigt när det gäller vårdgivare som landstinget saknar avtal med. Även kommunernas och i vissa fall landstingets avtal med de privata HVB-hemmen (hem för vård och boende) skulle behöva ses över. I dagsläget är samverkan mellan HVBhemmen och den psykiatriska organisationen begränsad, eftersom det är hemmets personal som har det medicinska ansvaret under behandlingstiden. Dessa förhållanden leder till en bristande kontinuitet för patienten. Även inom den psykiatriska organisationen finns det viktiga utvecklingsområden. En nationell jämförelse visar att 14

17 antalet slutenvårdsplatser är ovanligt stort och att vårdtiderna är ovanligt långa i Uppsala. Detta tyder på att det är viktigt att utveckla insatser i den öppna psykiatriska vården. Insatserna bör också i större utsträckning ske i hemmiljön. Nationella data visar också att andelen läkarbesök är betydligt större i Uppsala län än i övriga landet. Brister i statistiken gör att uppgifterna är osäkra, men det är viktigt att söka en förklaring till hur resurserna inom den psykiatriska organisationen fördelas. Kanske finns det behov av att utöka antalet anställda med annan kompetens eller utveckla teamarbetet ytterligare. fram till år I överenskommelsen fastställs gemensamma målsättningar och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer. Det är dock viktigt att innehållet i överenskommelsen konkretiseras. I flera delar av länet pågår för närvarande arbetet med att ta fram lokala överenskommelser. Detta sätt att arbeta bör utvecklas och spridas även till andra delar av länet. Programmet har till stor del kommit att handla om de verksamheter som bedrivs inom landstinget. Det är dock viktigt att framhålla att en väl fungerande vardagstillvaro har avgörande betydelse för livskvaliteten hos personer som lider av psykisk ohälsa eller sjukdom. Landstinget, länets kommuner, försäkringskassan och länsarbetsnämnden antog 1999 en överenskommelse om samarbete med och för personer med psykiska funktionshinder i Uppsala län. Samarbetsorganet Läns-LAKO har beslutat att överenskommelsen ska förlängas, vilket innebär att den gäller 15

18 2. Bakgrund Den medicinska och teknologiska utvecklingen ökar våra möjligheter att hjälpa allt sjukare patienter. Samtidigt ökar andelen äldre i befolkningen, vilket leder till en större efterfrågan på hälso- och sjukvård. I takt med att medborgarna blir allt kunnigare ställer de också högre krav på hälso- och sjukvården. De resurser som anslås till den offentligt finansierade vården räcker inte till för att tillfredsställa alla dessa önskemål och möjligheter. Därför krävs det en prioritering, både inom och mellan olika verksamhetsområden. I prioriteringsdiskussioner skiljer man ofta mellan horisontell och vertikal prioritering. Den horisontella prioriteringen handlar om hur huvudmannen i det här fallet landstinget fördelar sina resurser mellan olika sjukdomsgrupper och verksamhetsområden. Den vertikala prioriteringen handlar om hur resurserna fördelas inom en och samma sjukdomsgrupp. De vertikala prioriteringarna sker vanligtvis inom respektive verksamhetsområde. Det huvudsakliga ansvaret för att göra de horisontella prioriteringarna ligger däremot hos de förtroendevalda. För att de förtroendevalda ska kunna göra välgrundade prioriteringar mellan olika verksamhetsområden krävs det att de har en god kunskap om hur olika verksamheter fungerar, och vilka behov som olika grupper har. 2.1 Syfte med programarbetet För att underlätta prioriteringsarbetet har Landstinget i Uppsala län påbörjat ett programarbete. Det övergripande syftet med programarbetet är att ta fram kunskapsunderlag för olika sjukdomsgrupper, som ska fungera som ett underlag för prioriteringar. Program- 16

19 arbetet bidrar också till att utveckla dialogen mellan politiker, medicinskt verksamhetsansvariga och allmänheten. Inom vissa områden är ansvarsfördelningen mellan olika verksamheter både inom och utanför landstinget oklar och det råder en bristande samsyn mellan olika aktörer. I programarbetet möts representanter från olika verksamheter, och får därigenom möjlighet att tillsammans diskutera hur patientens ställning kan stärkas samt hur samhällets resurser kan användas på ett bättre sätt. Arbetet med att ta fram program är en flerårig process. Målet är att 75 % av landstingets verksamheter på sikt ska vara täckta av program. Detta innebär att det kommer att tas fram program inom 10 till 15 olika sjukdomsgrupper. 2.2 En beskrivning av pr ocessen Psykisk ohälsa hos vuxna är det andra programområde som landstinget har valt att arbeta med. Arbetet med att ta fram programmet har letts av en förtroendemannagrupp. Gruppen har bestått av Lena Rönnberg (s), ordf., Ove Heimfors (v), Inger Hallqvist Lindvall (mp), Arne Sandemo (m), Monica Hallgren (c) och Hans Lindholm (kd). Biträdande verksamhetschef Lars Fredriksson och klinikchef Ing-Marie Wieselgren har deltagit som psykiatrins representanter, medan chefsläkare Ulf Théen har representerat primärvården. Ingalill Aronsson från Älvkarleby och Mary Nilsson från Uppsala har representerat länets kommuner. Hälso- och sjukvårdschef Kerstin Westholm och utredare Vera Gustafsson har ingått som tjänstemän i gruppen. Konsulten Anders Sätterberg har fungerat som processledare. Programarbetet påbörjades i september De inledande månaderna ägnades framförallt åt att skapa en gemensam kunskapsgrund. Personer från olika verksamheter, både inom och utanför landstingets organisation, bjöds in för att berätta om hur respektive verksamhet arbetar med att förebygga och omhänderta psykisk ohälsa. Representanter från anhörig- och brukarföreningar deltog också i vissa av gruppens sammanträden. Under våren 2002 anordnades en hearing, där ett arbetsmaterial presenterades. Deltagarna diskuterade innehållet och gavs dessutom möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på materialet. Ett sextiotal personer deltog vid hearingen. I början av hösten

20 bjöds anhörig- och brukarföreningarna in till ytterligare ett möte, där ett utkast till sammanfattning och framtida utvecklingslinjer diskuterades. Programmet antogs av landstingsstyrelsen den 25 november 2002 och av landstingsfullmäktige den 18 december

21 3. Psykisk ohälsa en introduktion 1) ICD 10: International Classification of Diseases klassifikationssystem utarbetat av WHO. 2) DSM-IV: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Vad innebär egentligen begreppet psykisk hälsa? Det har gjorts många försök att förklara innebörden i begreppet, men utan att man har lyckats enas om någon definition. Psykisk hälsa betraktas ofta som en motpol till psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom, men de flesta är överens om att hälsa är någonting annat än enbart frånvaro av ohälsa. Även begreppet psykisk ohälsa är svårdefinierat. Den statliga psykiatriutredningen försökte i början av 90-talet definiera begreppen psykisk sjukdom, psykisk störning och psykisk ohälsa. Ett liknande försök gjordes 1997 av Socialstyrelsen. Enligt Socialstyrelsen innebär psykisk sjukdom en allvarlig psykisk avvikelse, som kännetecknas av en störd verklighetsuppfattning. Tillståndet känns igen och accepteras inom den medicinska professionen samt förorsakar allvarligt lidande hos den drabbade och/eller omgivningen. Det går att fastställa en tidpunkt då sjukdomen debuterade. Begreppet psykisk störning är något vidare, eftersom det inte förutsätter en störd verklighetsuppfattning eller en fastställbar debuttid. Kännetecknande för en psykisk störning är dock att det finns en från normaliteten psykisk avvikelse, som är beskriven i något av de accepterade diagnostiska systemen (för närvarande ICD 10 1 och DSM-IV 2 ). Även dessa tillstånd känns igen och accepteras inom den psykiatriska professionen. Psykisk ohälsa beskrivs slutligen som subjektivt upplevda och självrapporterade besvär som har en psykisk karaktär. Dessa kan men behöver inte ha samband med en psykisk sjukdom eller störning. 19

Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Program för Landstinget i Uppsala län

Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Program för Landstinget i Uppsala län Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 11 februari 2002 Förord Landstinget påbörjade år 2001 ett arbete för att ta fram program

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer