Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Program för Landstinget i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Program för Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 11 februari 2002

2 Förord Landstinget påbörjade år 2001 ett arbete för att ta fram program kring olika sjukdomsgrupper. Programarbetet syftar bl.a. till att ta fram kunskapsunderlag som ska underlätta möjligheterna att fatta välgrundade politiska beslut. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är det första program som är färdigt. Programarbetet har letts av en förtroendemannagrupp, där undertecknad har varit ordförande. Socionomen Owe Andersson (kd), företagaren Cecilia Forss (m), landstingsrådet Lena Rönnberg (s), landstingsrådet Mats Sjöborg (fp) och politiske sekreteraren Roger Skärberg (mp) har ingått i gruppen. Barnhälsovårdsöverläkare Claes Sundelin har varit gruppens medicinske expert och utredaren Vera Gustafsson dess sekreterare. Ett stort tack till dessa personer som på ett mycket förtjänst- fullt sätt biträtt förtroendemannagruppen. Programmet har tagits fram i en process, där tjänstemän från landstingets kansli, verksamhetsföreträdare från kommun och landsting och representanter för brukar- och anhörigföreningar deltagit. Programmet antogs av landstingsfullmäktige den 11 februari Samtidigt antogs en särskild skrivelse där ett antal åtgärdsområden lyftes fram. Flera av områdena handlar om oklarheter i rollfördelningen mellan kommun och landsting. Särskilt gäller detta barn och ungdomar med svåra relationsproblem. För att dessa barn och ungdomar ska få den hjälp som de behöver är det viktigt att ansvarsfördelningen klarläggs. Samarbetsorganet LänsLAKO har därför fått i uppdrag att tillsätta en särskild utredning. Även när det gäller barn med andra typer av problem så är det viktigt 1

3 att insatserna sätts in på rätt nivå. VITS-projektet (Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan) syftar till att utveckla samarbetet runt familjer där barnen har en neuropsykiatrisk problematik. Kanske går det att använda samma typ av metoder när det gäller barn och ungdomar med depressioner/ångesttillstånd eller psykosomatiska symtom? Landstinget har ett tydligt ansvar för barn med psykiska sjukdomar. Men landstinget har också ett ansvar för att förhindra att barn och ungdomar överhuvudtaget börjar må dåligt. Den psykosociala kompetensen inom mödra- och barnhälsovården behöver utvecklas och arbetet med familjecentraler bör spridas i länet. Ungdomsmottagningarna ska ha tillgång till kuratorer och psykologer och landstinget bör på olika sätt bidra till att stötta barn i riskmiljöer. Brukar- och anhörigföreningarna utgör en mycket viktig resurs och samarbetspartner, som landstinget bör ha ett nära samarbete med. problemställningarna berör både landsting och kommun ser jag det som viktigt initialt att riktlinjerna för samarbete med länets kommuner dras upp. Slutligen vill jag å förtroendemannagruppens vägnar tacka alla som på något sätt medverkat i programarbetet. Det är min förhoppning att ni alla som deltagit i möten och seminarier under programmets framtagande känner delaktighet i dess innehåll. Detta kommer att vara betydelsefullt för hur programmet kommer att omsättas i konkreta förbättringar för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Robin Dahl, Landstingsråd (v) och ordförande i förtroendemannagruppen Som Du ser finns det en hel del frågor att arbeta vidare med. Eftersom flera av 2

4 Innehåll 1. Bakgrund Syfte med programarbetet En beskrivning av processen 7 2. Psykisk hälsa hos barn och ungdomar - en introduktion Begreppen psykisk hälsa, psykisk sjukdom, psykisk störning och psykisk ohälsa Ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv Begreppet bestämningsfaktor Risk- och friskfaktorer på individnivå Risk- och friskfaktorer i det sociala samspelet med andra Risk- och friskfaktorer på samhällsnivå Barn med ökad risk för att utveckla psykisk ohälsa Barn till missbrukande föräldrar Barn till psykiskt sjuka föräldrar Barn till föräldrar med en svår kroppslig sjukdom Barn i familjer där det förekommer våld Barn till föräldrar med en utvecklingsstörning Barn med funktionshinder/barn med en kronisk sjukdom Barn med invandrarbakgrund och flyktingbarn Vägledande principer i landstingets arbete för att främja barns och ungdomars hälsoutveckling 21 3

5 3. Beskrivning av en analysmodell Mål Behov Utbud Kompetens Efterfrågan Landstingets insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa Barn och ungdomar med psykiatriska symtom eller tillstånd Mål Behov Utbud Barn- och ungdomspsykiatrin Barn- och ungdomshabiliteringen Folke Bernadottehemmet Samarbete kring barn och ungdomar med psykiatriska symtom eller tillstånd Kompetens Efterfrågan Problemanalys och bedömning Barn och ungdomar i familjer med svår relationsproblematik Mål Behov Utbud Mödra- och barnhälsovård Familjecentraler Ungdomsmottagningar Barn- och ungdomspsykiatrin Kompetens Efterfrågan Problemanalys och bedömning 53 4

6 7. Barn och ungdomar i en livssituation med ökad risk att utveckla psykisk ohälsa Mål Behov Utbud Mödra- och barnhälsovård Särskilda stödverksamheter Kompetens Efterfrågan Problemanalys och bedömning Barn och ungdomar med psykosomatiska symtom och/eller nedsatt psykiskt välbefinnande Mål Behov Utbud Mödra- och barnhälsovården Övriga primärvården Det barnpsykiatriska konsultteamet Kompetens Efterfrågan Problemanalys och bedömning Sammanfattande slutsatser 69 Bilaga 1: Ordlista 79 Bilaga 2: En sammanställning över risk- och friskfaktorer för barns hälsa och välbefinnande 83 Bilaga 3: Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård 85 5

7 1. Bakgrund Den medicinska och teknologiska utvecklingen ökar våra möjligheter att hjälpa allt sjukare patienter. Samtidigt ökar andelen äldre i befolkningen, vilket leder till en större efterfrågan på hälso- och sjukvård. I takt med att medborgarna blir allt kunnigare ställer de också högre krav på hälso- och sjukvården. De resurser som anslås till den offentligt finansierade vården räcker inte till för att tillfredsställa alla dessa önskemål och möjligheter. Därför krävs det en prioritering, både inom och mellan olika verksamhetsområden. I prioriteringsdiskussioner skiljer man ofta mellan horisontell och vertikal prioritering. Den horisontella prioriteringen handlar om hur huvudmannen i det här fallet landstinget fördelar sina resurser mellan olika sjukdomsgrupper och verksamhetsområden. Den vertikala prioriteringen handlar om hur resurserna fördelas inom en och samma sjukdomsgrupp. De vertikala prioriteringarna sker vanligtvis inom respektive verksamhetsområde. Det huvudsakliga ansvaret för att göra de horisontella prioriteringarna ligger däremot hos de förtroendevalda. För att de förtroendevalda ska kunna göra välgrundade prioriteringar mellan olika verksamhetsområden krävs det att de har en god kunskap om hur olika verksamheter fungerar, och vilka behov som olika grupper har. 1.1 Syfte med programarbetet För att underlätta prioriteringsarbetet har Landstinget i Uppsala län påbörjat ett programarbete. Det övergripande syftet med programarbetet är att ta fram kunskapsunderlag för olika sjukdomsgrupper, som ska fungera som ett underlag för prioriteringar. Program- 6

8 arbetet bidrar också till att utveckla dialogen mellan politiker, medicinskt verksamhetsansvariga och allmänheten. Inom vissa områden är ansvarsfördelningen mellan olika verksamheter - både inom och utanför landstinget - oklar, och det råder en bristande samsyn mellan olika aktörer. I programarbetet möts representanter från olika verksamheter, och får därigenom möjlighet att tillsammans diskutera hur patientens ställning kan stärkas samt hur samhällets resurser kan användas på ett bättre sätt. Arbetet med att ta fram program är en flerårig process. Målet är att 75 % av landstingets verksamheter på sikt ska vara täckta av program. Detta innebär att det kommer att tas fram program inom 10 till 15 olika sjukdomsgrupper. 1.2 En beskrivning av processen Barns och ungdomars psykiska ohälsa är det första programområde som landstinget har valt att arbeta med. Arbetet har letts av en förtroendemannagrupp, bestående av ordförande Robin Dahl (v), Lena Rönnberg (s), Roger Skärberg (mp), Cecilia Forss (m), Owe Andersson (kd) och Mats Sjöborg (fp). Claes Sundelin, barnhälsovårdsöverläkare och f.d. ordförande i den statliga barnpsykiatrikommittén, har varit gruppens medicinske expert. Hälso- och sjukvårdsdirektör Ingvar Sjögren, beställarchef Cajse-Marie Lindquist och utredare Vera Gustafsson har ingått som tjänstemän i gruppen. Styrgrupp för arbetet med programmet är landstingets budgetberedning. Programarbetet påbörjades i mars 2001, och de inledande månaderna ägnades framförallt åt att inhämta en gemensam kunskapsgrund. Personer från olika verksamheter, både inom och utanför landstingets organisation, bjöds in för att berätta om hur de arbetar med att förebygga och omhänderta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Representanter för anhörig- och brukarföreningar deltog också i flera möten, där de gavs möjlighet att berätta om sina erfarenheter. Under hösten anordnades två hearings, där representanter från olika verksamheter diskuterade bl.a. frågor som berör ansvarsfördelning och samverkansmöjligheter. Vid den andra hearingen presenterades ett utkast till program, som utgjorde ett underlag för diskussionen. Deltagarna fick också möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter, som beaktats vid 7

9 den slutliga utformningen av programmet. Ett sjuttiotal tjänstemän, politiker, brukare samt representanter för olika verksamhetsområden deltog vid dessa båda tillfällen. 8

10 2. Psykisk hälsa hos barn och ungdomar - en introduktion Generellt sett har svenska barn en god fysisk hälsa. Dödligheten har minskat i alla åldrar under en lång rad av år. Internationella jämförelser visar också att svenska barn upplever sig vara friskare än barn i andra länder. Den psykiska hälsan hos barn och ungdomar tycks däremot utvecklas i motsatt riktning. I Socialstyrelsens folkhälsorapport från mars 2001 konstateras att den psykiska ohälsan hos barn tenderar att öka. På senare år har man försökt uppskatta betydelsen av olika hälsoproblem hos barn genom att väga samman dödsfall och antal levnadsår med funktionsnedsättning. När hälsoproblemen i åldrarna 0-14 år beräknas på detta sätt kommer psykiska problem på andra plats (22 procent av alla år med funktionsnedsättning), efter nyföddhets- och spädbarnstidens sjukdomar (50 procent). Orsaken till den höga placeringen för psykiska problem är inte ett stort antal dödsfall, utan den invalidiserande inverkan på barns och ungdomars vardagsliv som sjukdomarna har. Man räknar med att mellan 10 och 15 procent av alla barn någon gång under uppväxttiden söker barnpsykiatrisk konsultation. Även andra tecken på psykisk ohälsa, som exempelvis återkommande huvudvärk, magont och sömnsvårigheter, har ökat markant under senare år. Undersökningar genomförda av Världshälsoorganisationen (WHO) visar att antalet 15-åringar som idag uppger olika psykosomatiska och stressrelaterade symtom har ökat kraftigt jämfört med 80- talet. Denna typ av symtom är vanligare hos flickor än hos pojkar, och könsskillnaderna har ökat mellan 1985 och 1997/98. Detta innebär dock inte självklart att pojkar mår bättre än flickor. 9

11 Forskning visar istället att pojkar uppvisar andra tecken på psykisk ohälsa. Pojkar reagerar ofta på ett mer utagerande sätt, som exempelvis genom skadegörelse eller annan kriminalitet. En bidragande orsak till den försämrade psykiska hälsan hos barn och ungdomar är sannolikt barnfamiljernas försämrade ekonomi och de ökade påfrestningarna inom arbetslivet. De stödsystem som finns idag, exempelvis i form av familjestöd och direkta insatser för barnen, har inte fullt ut kunnat kompensera för denna utveckling. Gruppstorleken - både i förskolan och skolan - har ökat, samtidigt som skolhälsovårdens resurser dragits ner. Alkoholkonsumtionen hos både ungdomar och vuxna har också ökat under den senaste tioårsperioden. Andra samhälleliga förändringar som kan ha betydelse för den psykiska hälsan är en snabb urbanisering, en större kulturell heterogenitet i samhället, den ökande sekulariseringen samt fler skildringar av våld i massmedia och det övriga kulturutbudet. 2.1 Begreppen psykisk hälsa, psykisk sjukdom, psykisk störning och psykisk ohälsa Det har gjorts många försök att förklara innebörden i begreppet psykisk hälsa, utan att man har lyckats enas om någon definition. Psykisk hälsa betraktas ofta som en motpol till psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. De flesta är dock överens om att hälsa är någonting annat än enbart frånvaro av ohälsa. Även begreppet psykisk ohälsa är svårdefinierat. Den statliga psykiatriutredningen försökte i början av 90-talet definiera begreppen psykisk sjukdom, psykisk störning och psykisk ohälsa, och ett liknande försök gjordes 1997 av Socialstyrelsen. Enligt Socialstyrelsen innebär psykisk sjukdom en allvarlig psykisk avvikelse, som kännetecknas av en störd verklighetsuppfattning. Tillståndet känns igen och accepteras inom den medicinska professionen, och förorsakar allvarligt lidande hos den drabbade och/eller omgivningen. Det går att fastställa en tidpunkt då sjukdomen debuterade. 10

12 1) ICD 10: International Classification of Diseases (klassifikationssystem utarbetat av WHO). 2) DSM-IV: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Begreppet psykisk störning är något vidare, eftersom det inte förutsätter en störd verklighetsuppfattning eller en fastställbar debuttid. Kännetecknade för en psykisk störning är dock att det finns en från normaliteten psykisk avvikelse, som är beskriven i något av de accepterade diagnostiska systemen (för närvarande ICD 10 1) och DSM-IV 2) ). Även dessa tillstånd känns igen och accepteras inom den psykiatriska professionen. Psykisk ohälsa beskrivs slutligen som subjektivt upplevda och självrapporterade besvär som har en psykisk karaktär. Dessa kan - men behöver inte - ha samband med en psykisk sjukdom eller störning. I Sverige har man sedan början av 1990-talet börjat använda sig av beteckningen störning istället för sjukdom som beteckning på olika psykiatriska tillstånd. Allvarlig psykisk störning är det centrala begrepp som används i nuvarande lagstiftning, och med detta menas tillstånd av samma svårighetsgrad som psykoser, depression med självmordsrisk samt vissa svåra personlighetsstörningar. Beteckningen psykiskt långstidssjuka har övergivits och ersatts med begreppet psykiskt funktionshindrade. Denna förändring speglar en övergång från ett sjukdomsorienterat till ett mer handikapporienterat perspektiv. Individen är egentligen inte sjuk, utan det är förhållanden i omgivningen som gör att personen blir handikappad. Dessa tillstånd kräver inte bara insatser från sjukvården, utan den som drabbas är beroende av den omgivande miljön för att kunna fungera i vardagen. Detta program har vi valt att benämna psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Landstinget har inte bara ett ansvar för att omhänderta barn och ungdomar som redan drabbats av psykisk ohälsa, utan även ett ansvar för olika typer av hälsofrämjande och förebyggande insatser. 2.2 Ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv Den psykiska hälsan påverkas av en mängd faktorer, både på individ-, grupp- och samhällsnivå. I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att fokusera på faktorer som har en positiv inverkan på den psykiska hälsan. Barns och ungdomars känsla av sammanhang i tillvaron - dvs. att tillvaron uppfattas som begriplig, hanterbar och menings- 11

13 full - tycks vara en grundläggande förutsättning för bevarad psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande. Påfrestningar kan aldrig undvikas helt, men en stark känsla av sammanhang (Kasam 1) ) gör det möjligt att finna konstruktiva sätt att möta verkligheten. Inom hälsooch sjukvården använder man sig ofta av ett sjukdomsorienterat eller patogent 2) synsätt, vilket innebär att man frågar sig varför en individ är sjuk eller mår dåligt. I det salutogena perspektivet frågar man sig istället varför personen mår så bra som han eller hon gör, trots de påfrestningar som personen är eller varit utsatt för. Genom att anta ett salutogent 3) synsätt väljer vi att fokusera på individens resurser istället för på dess problem. Det är viktigt att samhället skapar förutsättningar som gör barn och ungdomar mer kapabla att handskas med krissituationer och stressfaktorer. Förutom det hälsofrämjande arbetet görs även preventiva insatser på ett flertal nivåer. Enligt ett folkhälsoinriktat synsätt innebär primärprevention åtgärder för att förhindra att sjukdom överhuvudtaget uppträder. Sekundärprevention innefattar tidig diagnostik och behandling av sjukdom medan tertiärprevention avser rehabilitering efter sjukdom och skador. Landstinget bör inrikta sina insatser mot såväl hälsofrämjande som förebyggande nivåer Begreppet bestämningsfaktor Begreppet bestämningsfaktor används för att beskriva de faktorer som påverkar hälsan. Den nationella folkhälsokommittén 4) definierar en bestämningsfaktor som en egenskap hos individen eller hennes miljö som ökar eller minskar risken för individen att bli sjuk jämfört med den individ som under i övrigt likvärdiga omständigheter inte är utsatt för denna orsak. Varje fall av sjukdom, skada eller annan ohälsa beror på flera orsaker som samverkar. Det är aldrig så att alla som varit utsatta för en given sjukdomsorsak också blir sjuka, utan det krävs alltid ytterligare bidragande orsaker. Det kan vara faktorer i arvsmassan, uppväxtmiljön eller exponeringar senare i livet som samverkar för att det enskilda sjukdomsfallet ska uppstå. De faktorer som ökar risken för sjukdom eller ohälsa kallas för riskfaktorer. En bristande känsla av sammanhang, arbets- 1) Kasam: Känsla av sammanhang, Sence of Coherence (SOC). Begrepp utvecklat av sociologen A. Antonovsky, som försöker fånga en människas känsla av begriplighet, hanterbarhet och mening i tillvaron. 2) Patogen: Sjukdomsframkallande, med förmåga att framkalla sjukdom. 3) Salutogenes: De mekanismer som leder till hälsa. 3) Nationella folkhälsokommittén: Statlig kommitté med uppdrag att utarbeta nationella mål för hälsoutvecklingen. Kommittén presenterade sitt slutbetänkande Hälsa på lika villkor Nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91) i oktober år

14 1) ADHD/DAMP: Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Tillstånd som utmärks av svårigheter med uppmärksamhet och aktivitetskontroll. Används ofta tillsammans med begreppet DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception). 2) Autism: Ett beteende präglat av bl. a. störningar i kontaktförmågan med andra människor samt repetetiva, stereotypa beteenden och intressen. löshet och social isolering är exempel på riskfaktorer för psykisk ohälsa. Riskfaktorer har ofta den egenskapen att de påverkar förekomsten av varandra de bildar s.k. orsakskedjor. Arbetslöshet leder till ekonomiska problem, vilket i sin tur ökar påfrestningarna inom familjen. En ojämn fördelning av riskfaktorerna i befolkningen utgör den främsta orsaken till skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. De allra flesta riskfaktorer har nämligen en fördelning som är till nackdel för socioekonomiskt svaga grupper och deras barn. Framförallt under 1990-talet har man alltmer börjat intressera sig för kompensatoriska faktorer - så kallade frisk- eller skyddsfaktorer. Flera studier har gjorts på barn som växt upp med många riskfaktorer, men som mot alla odds klarat sig bra i livet och inte visat några tecken på psykisk ohälsa. Sådana barn har kommit att kallas maskrosbarn. Studierna har exempelvis omfattat barn till psykotiska föräldrar, barn som växt upp i amerikansk storstadsslum och barn som på andra sätt har levt med en anhopning av riskfaktorer. På samma sätt som när det gäller riskfaktorerna kan antalet kompensatoriska faktorer adderas till varandra. Detta innebär att chanserna att bibehålla den psykiska hälsan i en högrisksituation ökar ju fler friskfaktorer som finns samtidigt i barnets miljö. Ur ett folkhälsoperspektiv är en reducering av riskfaktorerna och en ökning av frisk- eller skyddsfaktorerna det viktigaste verktyget i strävan att främja hälsa och förebygga sjukdom. Samtidigt som denna typ av insatser förbättrar den generella folkhälsan bidrar de också till att nå en hälsa på lika villkor Risk- och friskfaktorer på individnivå Vissa faktorer på individnivå ökar risken för att utveckla psykisk ohälsa. De flesta experter är idag eniga om att det tycks finnas en nedärvd sårbarhet, som kan bidra till att psykisk ohälsa uppstår. Under senare år har man alltmer kommit att uppmärksamma neuropsykiatriska funktionshinder hos barn, som exempelvis ADHD/DAMP 1) eller olika autistiska 2) diagnoser. Den neuropsykiatriska problematiken tros åtminstone delvis bero på ärftliga faktorer eller förlossningsskador. Även andra 13

15 psykiatriska tillstånd, som depression eller schizofreni 1), har viss genetisk betingning. Den medfödda eller i samband med förlossningen förvärvade sårbarheten är dock inte tillräcklig som förklaringsfaktor. Vissa personlighetsdrag innebär en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa. Dessa egenskaper kan vara genetiskt betingade, men kan lika väl vara en konsekvens av förhållanden i det sociala samspelet med andra människor. Exempel på personlighetsdrag som innebär en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa är aggressivitet, bristande impulsförmåga och dåligt självförtroende. Barn som saknar förmåga att leka eller på annat sätt uttrycka sig befinner sig också i riskzonen. Andra egenskaper - medfödda eller förvärvade - fungerar istället som en friskfaktor. En hög intelligens, kreativitet och förmåga att ta egna initiativ är egenskaper som har visat sig ha en hälsofrämjande effekt. Ett barn som visar empati med andra människor och som har förmåga att utveckla sociala relationer löper också mindre risk att utveckla psykisk ohälsa. Självständighet, en förmåga att ta hand om sig själv och en känsla av att själv kunna styra sitt liv är andra egenskaper som motverkar psykisk ohälsa hos barnet. Optimism, förmåga till problemlösning samt god impulskontroll kännetecknar också dessa överlevare Risk- och friskfaktorer i det sociala samspelet med andra Många av de individuella personlighetsdrag som beskrivits ovan kan i sin tur bero på hur samspelet med andra människor har utvecklats. Utvecklingen av en trygg anknytning mellan barn och föräldrar har en avgörande betydelse för den psykiska hälsan, både under uppväxten och senare i livet. Anknytningsmönstret utvecklas under de första åren av barnets liv, och är därefter relativt stabilt. Forskning från en rad länder visar att anmärkningsvärt många föräldrar inte förmår utveckla ett lyhört samspel med sina barn. Barnet påverkas också av relationsproblem inom familjen. Gräl, bråk och misshandel är faktorer som har en negativ påverkan på barnets psykiska hälsa. Ogynnsamma sociala förhållanden, som en ansträngd ekonomi eller arbetslöshet, kan bidra till konflikter inom familjen. 1) Schizofreni: Psykisk sjukdom med symtom som sinnesvillor och verklighetsfrämmande föreställningar. 14

16 Som tidigare påpekats har det första levnadsåret en avgörande betydelse för barnets psykiska hälsa. En stark känslomässig samhörighet mellan barn och förälder under det första levnadsåret kan därför kompensera för senare brister i relationen. Även relationer till andra personer i familjen, som syskon eller far- och morföräldrar, kan kompensera för en dålig relation till föräldrarna. Det är också viktigt att det finns klara regler och gemensamma värderingar inom familjen, och att familjerelationerna präglas av en ömsesidig respekt. Förmåga att kunna tala med varandra och att lösa problem på ett konstruktivt och flexibelt sätt är exempel på andra friskfaktorer. Även om relationerna inom kärnfamiljen har en avgörande betydelse för barns och ungdomars psykiska hälsa får man inte bortse från betydelsen av andra sociala relationer. När barnet börjar i förskolan och skolan ökar betydelsen av relationer med personer utanför kärnfamiljen. Brist på kamrater och fritidsaktiviteter, men också ett alltför starkt kamratberoende, är faktorer som kan ha ett negativt inflytande på den psykiska hälsan. Här kan vuxna i omgivningen, som exempelvis lärare och fritidshemspersonal, ha ett positiv inverkan på barnets hälsa Risk- och friskfaktorer på samhällsnivå Barnens och barnfamiljernas samlade ekonomiska, sociala, politiska och kulturella resurser har stor betydelse för deras hälsa. Barn och ungdomar i socialt missgynnade miljöer har generellt sett en sämre hälsa, både fysiskt och psykiskt. Hög arbetslöshet, dålig ekonomi och bostadssegregation är exempel på riskfaktorer på samhällsnivå. Barns och ungdomars psykiska hälsa påverkas också av hur den kommunala basverksamheten, som exempelvis förskola och skola, fungerar. När dessa verksamheter fungerar optimalt utgör de ett viktigt komplement för utsatta barn när det gäller att tillfredsställa behovet av såväl intellektuell som känslomässig utveckling. Även utformningen av samhällets hjälpinsatser, i form av barnhälsovård, elevvård och socialtjänst, har stor betydelse för hälsoutvecklingen hos barn och ungdomar. 15

17 2.3 Barn med ökad risk för att utveckla psykisk ohälsa Vissa barn och ungdomar befinner sig i en särskilt utsatt situation, eftersom de påverkas av flera riskfaktorer samtidigt. Barn till missbrukare, psykiskt sjuka och utvecklingsstörda är exempel på grupper som är särskilt utsatta Barn till missbrukande föräldrar Mellan % av alla barn har åtminstone en förälder som missbrukar alkohol. I Sverige finns det mellan tunga narkomaner, varav ungefär en tredjedel är kvinnor i fertil ålder. Till detta kommer dessutom ett stort antal läkemedelsmissbrukare. Missbruk i familjen leder till att båda föräldrarna, även den som inte missbrukar, har svårt att vara en bra förälder. Ett aktivt missbruk hindrar ett normalt samspel mellan barnet och föräldern. I de drogfria perioderna hindrar det dåliga samvetet hos föräldern samspelet med barnet. Den andre föräldern har ofta fullt upp med att till varje pris skydda familjehemligheten, och har därför varken tillräckligt med tid eller energi för att ta hand om barnet. Många undersökningar visar att barn till missbrukare har symtom som till exempel störande beteende, ångest eller depression. De utvecklar en dålig självkänsla och misslyckas ofta i skolan, vilket i sin tur leder till ytterligare anpassningsproblem. Många utvecklar också tidigt ett eget missbruk. Det är dock viktigt att påpeka att det naturligtvis inte är så att alla barn till missbrukare får egna problem. Huruvida barnet får problem eller inte beror i hög grad på barnets förmåga och möjligheter att knyta kontakter med personer utanför familjen (se vidare under avsnittet risk- och friskfaktorer i det sociala samspelet med andra ). Av tradition har verksamheter för missbruksvård och vuxenpsykiatri behandlat missbrukare utan att på allvar beröra föräldraskapet och barnets situation. Det är vanligt att föräldern själv förnekar missbrukets konsekvenser för barnen, men det händer också att den person som behandlar föräldern förnekar problemen. Förnekelsen kan bero på bristande kunskap om hur missbruket påverkar samspelet mellan barn och förälder, eller på att behandlaren är rädd för att förlora behandlingskontakten genom att fråga om barnet. Det kan också vara så att behandlaren inte vill eller vågar se att barnet far illa, ef- 16

18 tersom han eller hon inte vet hur man ska agera Barn till psykiskt sjuka föräldrar Barn till psykiskt sjuka föräldrar är en betydande riskgrupp. Det är svårt att säga exakt hur många barn som växer upp tillsammans med en psykiskt sjuk förälder, men man räknar med att omkring 7-8 procent av alla svenska barn någon gång under uppväxttiden kommer att få uppleva att en av deras föräldrar får en psykisk sjukdom som kräver behandling i öppenvård. Studier visar att barn till psykiskt funktionshindrade löper en ökad risk för störd psykosocial utveckling eller för att senare i livet utveckla egna psykiska symtom. Barn till schizofrena föräldrar löper en betydligt större risk att utveckla schizofreni eller andra psykoser. Även om ärftliga faktorer har viss inverkan spelar även förhållanden inom familjen en avgörande roll. Man har till exempel kunnat påvisa avvikelser i det tidiga samspelet mellan schizofrena mödrar och deras barn. En mängd studier visar också att barn till deprimerade föräldrar uppvisar anpassningsproblem i större utsträckning än andra barn, och att risken för dem att bli kliniskt deprimerade är avsevärt högre. Psykiska problem hos någon av föräldrarna innebär ofta andra psykosociala påfrestningar på barnet. Flera forskare har visat att personer med allvarliga psykiska funktionshinder har ett starkt begränsat kontaktnät och lever mer eller mindre isolerat. Förekomsten av samlevnadsproblem och osämja mellan föräldrarna, skilsmässa och ensamföräldraskap är vanligare bland psykiskt funktionshindrade föräldrar. Personer med ett psykiskt funktionshinder har svårt att behålla ett arbete, vilket påverkar familjens ekonomi. Det är också vanligt att en oproportionerligt stor del av inkomsten används för att tillfredsställa förälderns behov, vilket ytterligare försämrar ekonomin. Om barnet kommer att få psykiska eller psykosociala problem till följd av förälderns psykiska sjukdom beror på en mängd samverkande omständigheter. Sjukdomens varaktighet, intensitet och svårighetsgrad är av stor betydelse, liksom barnets ålder. Om båda föräldrarna är psykiskt sjuka eller om det finns en missbruksproblematik kopplad till sjukdomen är barnet naturligtvis än 17

19 mer utsatt. Det är viktigt att påpeka att flertalet barn och ungdomar som har en psykisk sjuk förälder inte själva kommer att drabbas av psykiska problem. Forskning visar att två tredjedelar av de barn som växer upp i familjer med åtminstone en psykiskt sjuk förälder inte kommer att uppvisa några beteendemässiga eller emotionella symtom på lång sikt. Här har tillgången på de friskfaktorer som nämndes i avsnitt 2.2 en avgörande betydelse för utvecklingen Barn till föräldrar med en svår kroppslig sjukdom En grupp som befinner sig i en risksituation är barn till föräldrar som drabbas av en svår kroppslig sjukdom. Sjukdomen gör att den vuxne står i centrum för uppmärksamheten, också inom familjens eget nätverk. Barnen riskerar att lämnas ensamma med sina frågor, och upplever på så sätt ett dubbelt svek från vuxenvärlden. Det vanliga tycks vara att barn lämnas utanför då sjukvårdspersonal informerar om sjukdom, behandling och negativ prognos. Problemet har dock fått ökad uppmärksamhet under senare år, och på flera håll har man tagit initiativ till metodutvecklingsprojekt för att ge de drabbade barnen ett bättre stöd Barn i familjer där det förekommer våld En grupp särskilt utsatta barn är de som lever i familjer där våld och övergrepp förekommer. I dessa familjer är barnen ofta extremt utelämnade och skyddslösa, eftersom barnen i regel försummas av bägge föräldrarna. Oftast är det pappan som hotar och slår, och barnen kan inte förlita sig på att mamman ska skydda dem. Misshandeln är ofta så psykiskt nedbrytande att förmågan till omsorg och omhändertagande sviktar, vilket gör att ingen av föräldrarna har möjlighet att ta ett fullständigt föräldraansvar. Även om barnet inte själv misshandlas far det mycket illa av att en av föräldrarna i de flesta fall mamman utsätts för våldshandlingar. Även om antalet barn som utsätts för någon form av fysisk bestraffning har minskat kraftigt under de senaste decennierna är det fortfarande relativt vanligt att fysiskt våld används som en uppfostringsmetod. Knappt tio procent av alla föräldrar anger att de använt sig av denna typ av bestraffning någon gång under det senaste året. Cirka en 18

20 1) Uppgifterna om fysiskt våld är hämtade från slutbetänkandet från Kommittén mot barnmisshandel (Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda, SOU 2001:72). procent av alla barn och ungdomar utsätts för mycket allvarliga och ovanliga bestraffningsformer 1), t.ex. hot med kniv eller skjutvapen. Det är osäkert om det har skett någon minskning av dessa mycket allvarliga bestraffningsformer, utan siffran tycks ha varit i princip oförändrad under de senaste åren. Det finns ett starkt samband mellan kvinnomisshandel och barnmisshandel, som det är viktigt att vara medveten om Barn till föräldrar med en utvecklingsstörning Barn till personer med en utvecklingsstörning är i riskzonen för att fara illa. Det är dock svårt att generalisera de förståndshandikappades föräldraskap. Faktorer som stabila emotionella egna uppväxtvillkor hos föräldern, graden av handikapp hos föräldern samt det sociala nätverkets kompetens och grad av engagemang är helt avgörande för hur barnet har det. Det är viktigt att betrakta förståndshandikappet som en del i sammanhanget, och att försöka stödja föräldrarna och nätverket utifrån deras särskilda behov Barn med funktionshinder/barn med en kronisk sjukdom Barn och ungdomar med funktionshinder befinner sig i en livssituation som gör att de löper en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa. Utvecklingsproblem av den typ som alla barn upplever i någon grad relaterade till sömn, mat, rädslor och självständighetssträvan kan bli mer uttalade och fastlåsta på grund av funktionshindret. Många barn reagerar också med ilska och sorg över funktionshindret eller inför smärtsamma behandlingar, vilket omgivningen inte alltid kan hantera. Barn med en neurologisk skada kan ha svårigheter att förstå och relatera till omgivningen, vilket medför en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa. Att växa upp med ett funktionshinder kan också medföra svårigheter när det gäller exempelvis kamratrelationer, fritidsaktiviteter och utbildningsmöjligheter. Bemötandet från omgivningen har stor betydelse för barnets utveckling. En oförstående omgivning kan förvärra konsekvenserna av funktionshindret genom att ha orealistiska förväntningar på barnet. Ett väl fungerande socialt nätverk med goda kunskaper om funktionshindret och ett positivt för- 19

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Psykisk ohälsa hos vuxna. Program för Landstinget i Uppsala län

Psykisk ohälsa hos vuxna. Program för Landstinget i Uppsala län Psykisk ohälsa hos vuxna Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 18 december 2002 Förord Landstinget påbörjade år 2001 ett arbete för att ta fram program kring olika

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor. ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ANSÖKAN DNR 2010-106-2.1.1. 2010-03-31 Handläggare: Toni Mellblom Telefon: 508 10 320 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Socialavdelningen Box 22067 104 22 Stockholm Projektplan

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer