Master of Science Gestalt in Organisations. Ledarskap och skam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Master of Science Gestalt in Organisations. Ledarskap och skam"

Transkript

1 Master of Science Gestalt in Organisations Ledarskap och skam Lennart Kågström O-20 Dissertation Handledare Anna Johansson Göteborg Fil.dr. sociologi

2 Abstract Forskningsfrågan för denna studie är: Vilken betydelse har skam för ledarskap? Syftet med studien är: - att utforska ett antal ledares upplevelse av vad skam är för dem, men också hur de ser på eller kopplar ihop detta med sitt ledarskap. - att bidra med kunskap i frågan om ledarskap och skam. Förhoppningsvis till organisationslivet och dess ledare, men också till konsulter som arbetar i företag och organisationer. Metod Studien har en kvalitativ ansats. För att söka svar på forskningsfrågan har jag valt att använda mig av semistrukturerade intervjuer med intervjuguide. Intervjuerna har jag bandat och själv transkriberat. I analysfasen har jag använt mig av IPA (Interpretativ Phenomenological Analysis) som är en fenomenologisk och hermeneutisk metod för att tolka de texter (transkript) jag skrivit ut från intervjuerna. Resultat Studien visar att det i det empiriska materialet finns fyra övergripande kategorier. Under dessa finns ett antal teman kopplade till deltagarnas olika berättelser. De övergripande kategorier jag hittat är: 1. Vad är skam 2. Hur upplever deltagarna skam 3. Hur går skambeläggande till 4. Hur kan man hantera skam 2

3 You did not bear the shame you resisted sacrificing your life for freedom, justice and honor From the German Resistance Memorial, Berlin Stort TACK till de som bidragit till att denna uppsats blivit möjlig: Min familj Elisabeth, Fanny, Andrée och Petter som är källan till mina drivkrafter Min handledare Anna som tålmodigt delat med sig i hela processen och oförtrutet stöttat Mina kurskamrater Karin, Ulrica, Susanne, Zenita, Katarina och Annica som läst och givit återkoppling Alla mina vänner som varit nyfikna och stöttat mig 3

4 Abstract 2 Tack 3 Innehållsförteckning 4 Inledning 6 Hur är skam intressant 6 Min forskningsfråga/syfte 7 Min förförståelse 8 Teori 9 Vad är gestalt 9 Fältteori 10 Ledarskap och organisation 11 Skam, makt och status 12 Vad är skam 17 Affekt, känsla och emotioner 18 Skammens kompass 20 Gestaltperspektiv på skam 21 Ledarskap och makt 23 Tidigare forskning och litteratur vad finns skrivet om skam, ledarskap och organisation 25 Metod 27 Kvalitativ undersökning 27 Att sätta sin egen förförståelse inom parentes 28 Etik 29 Urval 30 Reliabilitet och validitet 31 Intervjuerna 32 Analys 33 Tillvägagångssätt i analysen 34 Steg 1 ordagrant notera 34 Steg 2 hitta nyckelord 35 Steg 3 kategorier 35 Resultat 37 - Vad är skam 38 Vi är ovana att benämna skam 38 4

5 Skam är något negativt 39 Skam och värderingar 40 Skam och självbild 40 Reflektioner 42 - Hur upplever deltagarna skam 43 Upplevelse av skam och ensamhet 43 Upplevelse av skam och att bli avvisad 44 Minnen av skamupplevelser kan påverka oss här och nu 45 Reflektioner 46 - Hur går skambeläggande till 47 Att skambelägga andra 48 Att själv bli skambelagd 48 Att se andra bli skambelagda 49 Reflektioner 49 - Hur kan man hantera skam 50 Att vända skamkänslorna mot sig själv 50 Att vända skamkänslorna mot andra 51 Att försöka undvika skammen 51 Att dra sig ur skamsituationer 52 Reflektioner 52 Slutdiskussion 53 Skam har betydelse för ledarskap 56 Förslag till vidare forskning 57 Uppsatsens tillgångar och brister och mitt egna lärande 58 Litteraturlista och referenser 59 Bilagor 62 Antal ord: exklusive försättsblad, abstract, innehållsförteckning, referenser samt bilagor. 5

6 Inledning De flesta människor har en uppfattning om, eller egna upplevelser av skam. Från min egen barndom har jag bilder av hur jag vid ett tillfälle blev skickad av min Mor till affären för att handla. På den tiden skrev vi upp inköpen i en bok på för att senare reglera den uppkomna skulden i slutet av månaden. När jag plockat samman mina varor och kom fram till kassan fick jag förklarat för mig att krediten redan var förverkad. Jag kunde inte handla. Jag fick lämna alla varor och gå därifrån. Blickarna från kön bakom mig brände i ryggen. En mycket obehaglig känsla av förödmjukelse växte inom mig. Då benämnde jag det inte med skam. Den insikten, om skammens ständiga närvaro, finns på ett helt annat sätt för mig idag. Skam påverkar oss och den omgivning som vi finns i. På en del av de arbetsplatser där jag jobbat med grupputveckling hanterar man problem som uppstått genom att leta syndabockar. Vem som gjort fel blir ibland viktigare än hur man ska undvika det framöver. De flesta skyller ifrån sig och bollar snabbt över frågan till någon annan person, funktion eller avdelning. Det kan handla om vem som ska få bära skammen, som kunder eller överordnade lagt på gruppen för det man misslyckats med. Denna uppsats handlar om skam och dess betydelse för ledarskap hur deras agerande kan påverka individer, grupper och organisationer med koppling till skam. Hur är skam intressant Nyligen läste jag en tidningsartikel med rubriken Fler känner skam på jobbet (DN ). Den handlade bland annat om hur viktigt det kan vara i en arbetsgrupp att människor vill/vågar erkänna att de gjort något som blivit fel - eller att de inte riktigt klarat en arbetsuppgift. Detta med tanke på de höga krav på förbättring och prestation som finns i dagens arbetsliv. Intresset för skam som fenomen har för mig växt under de senaste åren. Starten för det har varit i mitt arbete som konsult i olika organisationer. En terapeut jag till och från jobbar ihop med pratade om känslor och affekter och däribland skuld, skam och skammens kompass (Nathansson, 1992). Kort därefter såg jag för första gången en videofilm med en föreläsning av Berit Ås. Den handlade om härskartekniker och en av dessa benämnde hon 6

7 som Påförande av skuld och skam (Videon De fem härskarteknikerna utgiven av Växjö Kommun 1992). Härskartekniker handlar om mäns sätt att genom att säga saker och det kroppsspråk man använder utöva makt över kvinnor. Härskartekniker har varit ett givet inslag i många ledarutvecklingsprogram som jag arbetat med under åren. Redan nu kan det sägas att skam påverkar mycket i vår vardag, åtminstone alla oss som någon gång gjort något som varit pinsamt. Eller att vi upplevt att vi inte räckt till eller på något sätt inte har upplevt oss accepterade (Lee och Wheeler, 2003). Som ledare finns man dessutom i en maktposition, vilket för mig innebär att kunskapen om sig själv och sitt förhållande till skam blir extra viktigt just av det skälet. Som härskarteknik kan påförande av skam ställa till med mycket skada. Självklart har skam gradvis även blivit en del av min personliga vardag, i takt med att jag blivit mer medveten om vad det kan vara eller hur den kan ta sig uttryck. Att till exempel ta emot andras uppfattningar av mig när dessa är lite kritiska kan var svårt ibland. Nyttan konkret för de ledare jag intervjuat kan bli inledningen till en ökad medvetenhet om ämnet skam, där förändringar i ledarskap och gruppklimat kan bli aktuella. Dessutom har grundläggande gestaltprinciper som kontakt, kontaktstilar, fält osv. sin givna plats i skamprocesser, vilket i sig är intressant. Min forskningsfråga och syfte med studien - Vilken betydelse har skam för ledarskap? Till den har jag ett antal underfrågor som har funnits med i de halvstrukturerade intervjuer jag gjort med ledare i en organisation: - Vilka erfarenheter har ledaren av skam? - Vad är skam för den enskilda ledaren? - Hur har ledaren förstått skam? - Vilka känslor förknippar ledaren med skam? - Att skamma någon, hur kan det gå till? Syftet med denna studie är att utforska ett antal ledares upplevelse av vad skam är för dem, men också hur de ser på eller kopplar ihop detta med sitt ledarskap. Det är en explorativ 7

8 studie vilket innebär att jag inte har någon hypotes som utgångspunkt. Däremot har jag en del förförståelse utifrån mina erfarenheter. De ledare som är med i undersökningen är erfarna ledare på olika nivåer och från olika företag. Jag har intervjuat lika antal kvinnliga som manliga ledare. Ett syfte med studien är givetvis också att bidra med kunskap i frågan om ledarskap och skam. Förhoppningsvis till organisationslivet och dess ledare likväl som till gestaltfältet i stort. Min förförståelse Min egen erfarenhet som konsult inom grupp- och ledarutveckling samt min utbildning inom Gestalt-Akademin utgör en grund i denna uppsats. De viktigaste fundamenten i mitt förhållningssätt är att se ledarskap som en relation som utifrån god kontakt med varandra, innehåller både omsorg om medarbetarna och utmaningar till desamma. Relation och god kontakt innebär ett jämlikt, respektfullt givande och tagande med dialogen som bärande del. Mitt och gruppens viktigaste fokus är det som händer här och nu och hur vi genomför vårt uppdrag är lika viktigt som att vi gör det. Här upplever jag att konsulter med hjälp av gestaltmetodik och dess bärande idéer har mycket att bidra med till dagens organisationer. Vi har alltid någon form av förväntningar när vi tittar på och tolkar olika fenomen i livet. Min uppfattning är att jag är en subjektiv varelse som i någon mening är marinerad i min livsvärld och av mina erfarenheter. Om inte annat så har det blivit tydligt i det lärande jag gjort under denna resa med att utforska ledarskap och skam. Jag läser och tolkar min uppsats annorlunda idag jämfört med för ett år sedan. Min förförståelse bygger på 25 års erfarenhet av att arbeta som konsult i företag och organisationer. Dessa har varit av varierande storlek, olika branscher, kända och okända, olika delar av landet samt med olika uppdrag och resultat. Inriktningen har dock alltid varit mot grupputveckling och ledarskap. Några av de ledare som jag intervjuat jobbar i verksamheter där jag har eller har haft uppdrag som konsult. Det viktigaste i min förförståelse består av att jag ser ledaren som en person som påverkar individen och gruppen genom sitt sätt att vara. Jag tänker att det finns olikheter i makt och inflytande mellan ledaren och gruppmedlemmarna. Jag tror dessutom att skam dagligen påverkar det samspel som sker på en arbetsplats osäkert dock hur det gör det men jag ser skam som en viktig regulator av mellanmänskligt samspel. Jag kommer själv från arbetarklass men har också gjort en 8

9 klassresa dock finns mina rötter där och gör sig påminda. Givetvis är jag är medveten om att min förförståelse påverkar men inte alltid hur. Teori Jag är intresserad av att undersöka vilken betydelse skam har för ledarskap och hur det påverkar relationen till gruppen och det ledaren och gruppen ska göra tillsammans. Ambitionen i det följande avsnittet är att beskriva relevant gestaltteori som i denna uppsats i huvudsak är Lewins fältteori. Jag vill också definiera ledarskap och ett gestaltiskt sätt att se på det och organisationer. Ett perspektiv för mig i ledarskap är makt vilket jag också vill belysa. Vad är gestaltterapi Gestaltterapin är en humanistisk terapi som utvecklades under 1950 och 60-talet av Fritz och Laura Perls som båda två hade sina rötter i Freud och psykoanalysen. Inspiration till att utveckla gestaltterapin fick de bland annat från gestaltpsykologin där en bärande ide är att människan har en inneboende strävan att skapa helhet (hela gestalter) av sina upplevelser. Helheten är dessutom mer än summan av delarna (Mannerstråle 1995). Gary M. Yontef, som är psykolog och gestaltterapeut, har definierat gestaltterapi i några principer varav den första är, att dess enda mål är awareness. Vidare att den bygger på dialogisk existensialism, holism och fältteori (Yontef 1993:200). Existensialism här står för att vi själva konstruerar våra liv genom de val vi gör och holism innebär helhet. Awareness är ett viktigt begrepp inom gestaltterapi. Det brukar översättas med vakenhet, medvetenhet eller uppmärksamhet. Yontef skriver: awareness is a form of experiencing. It is the process of being in vigilant contact with the most important event in the individual/environment field with full sensorimotor, emotional, cognitive and energetic support. (Yontef 1993:202). Awareness är något som sker här och nu och består av en process där vi själva med våra tankar, känslor och behov, men även vår omgivning finns med i uppmärksamheten. Alla våra sinnen tillför något i denna process och awareness är mycket centralt i vårt bildande av hela 9

10 gestalter, där den hjälper oss att förtydliga det som är viktigt just nu av alla möjligheter i bakgrunden (Nevis 2005). Detta är i korthet gestaltterapins fundament. Mitt fokus i uppsatsen och som gestaltkonsult är mer det som sker mellan människor än inom dem. Eftersom jag arbetar i organisationer och med grupper och ledare, blir fältet där dessa personer ingår i ett samspel mitt naturliga perspektiv i jobbet likväl som i denna uppsats. Här är fältteorin ett bra stöd för att gemensamt skapa förståelse för att påverkan sker här och nu, även av sådant vi inte konkret ser. Den hjälper oss också att förstå att beteenden i delarna av en organisation påverkar och påverkas av helheten. Fältteori Kurt Lewin ( ), som var gestaltpsykolog anses vara upphovsman till fältteorin. Fält här ska dels förstås som det ekologiska, att allt hänger samman. Jag påverkar andra och andra och annat påverkar mig. Det är ett holistiskt (helhets) sätt att tänka om oss själva och vår omgivning. Dels ska det ses som det psykologiska fältet. Det innebär att vi alla finns i ett fält som påverkar vårt varande i livet. Vi blir av vårt fält och vårt beteende är sålunda en funktion av det och vår egen person och historia. Fältet utgör en helhet där varje subjekt ingår med sitt eget lifespace (det som är mitt liv just nu). Det som organiserar fältet är varje enskild persons behov som kan växa och bli till gruppens, eller en del av gruppens behov. I fältet kan finnas för mig stödjande och/eller hindrande krafter för det jag vill uppnå (föreläsningar inom Gestaltakademin av Sean Gaffney 2006). I min praktik som konsult är ofta utgångspunkten för olika insatser, att jag hjälper min uppdragsgivare att göra en nulägesanalys. Yontef skriver: Field theory is an approach to studying something and field is a basic tool in that approach. Anything can be studied from a field perspective events, objects, organisms or systems (Yontef 1993:294). Lewin själv föreslår att analyser alltid ska utgå från helheten först: What is important in field theory is the way the analysis proceeds. Instead of picking out one or another isolated element within a situation, the importance of which cannot be judged 10

11 without consideration of the situation as a whole, field theory finds it advantageous, as a rule, to start with a characterization of the situation as a whole (Kurt Lewin 1997:214). Om vi bara tar ut en isolerad del och försöker lösa ett problem är risken stor att vi missar något viktigt samband med helheten och hur det påverkar. I organisationer möter jag ibland en hållning som just isolerar delen från helheten. Att försöka skapa arenor för möten på både individ- och gruppnivå över organisatoriska gränser, kan vara ett viktigt inslag för att se mer innan vi ska värdera situationer på arbetsplatsen. Alla individer kommer in i fältet med sitt eget lifespace och att dela det med andra bidrar ofta till en mer gemensam och sammanhållen helhet. I sin uppsats Se in i mina ögon skam ur ett relationistiskt perspektiv har Anna Johansson skrivit: Mötet kan också beskrivas som ett fält. I Lewins fältteori framträder ett subjekt som tolkar och bearbetar det fält som omgivning utgör och som utvecklar figurer utifrån sina skiftande behov. Enligt Wheeler skall den subjektiva erfarenheten alltid förstås i relation till en dynamiskt strukturerad bakgrund (familjesystemet, livshistorian, gruppen/organisationen etc.) (Johansson 2000:7). Så mitt och andras hela liv är viktigt för det som händer här och nu. I de organisationer jag arbetar synliggörs detta sällan. Det innebär att faktorer i fältet ibland påverkar utan att de inblandade ser hur det sker, eller ens är medvetna om att det sker. Problemlösning i arbetet eller hur en grupp har det tillsammans kan halta betänkligt av sådan påverkan. En förväntan finns idag på ledare att ha någon form av individuella samtal med sina medarbetare. Där finns en bra möjlighet att utveckla relationer för att bättre förstå individers handlande. Utifrån det kan ledaren ha en mycket viktig roll att hjälpa gruppen att handla mer utifrån förståelse, acceptans och helhet, än isolerade detaljer. Att försöka se och förstå för oss hindrande och stödjande krafter i fältet och hur det påverkar i vår strävan att uppnå olika saker, är det som gör fältteorin så viktig och intressant. Ledarskap och organisation För att få perspektiv på ledarskap, organisation och makt har jag använt Mats Alvessons bok Organisationskultur och ledning (Alvesson 2009). I den tydliggör Alvesson mångfalden av 11

12 begreppet företagskultur och har för mig bidragit till ökad kunskap kring detta. Andra viktiga perspektiv och reflektioner i boken är kopplat till ledarskap, kön, makt och förändringsarbete. Vi lever i ett organisationssamhälle. Där vi föds, går på dagis och skola, arbetar eller utövar fritidsaktiviteter finns alltid någon form av organisationer. En organisation är ett sätt att på ett effektivare sätt försöka uppnå mål och ambitioner och där idén kan sägas vara - att helheten bör bli större än delarna var för sig. Genom arbetsfördelning, specialisering, samordning och styrning ska detta uppnås. Ledarskapet utgör en viktig del i detta och ses även av vissa som en naturlag (Michels citerad i Bruzelius och Skärvad 1995:17). Organisationer är hierarkiska när det gäller fördelning av formell makt. Ledare på olika nivåer har olika mandat att besluta om ekonomi och vad, när och hur saker ska genomföras. Min syn på makt i organisationer är att det inte alltid är den formella makten som påverkar eller styr det som sker. I det långa loppet är det svårt att tvinga människor till det de inte vill. Acceptans och legitimitet är avgörande för att få behålla makten (Engelstad 2006). Fredrik Engelstad har också i sin bok Vad är makt föreslagit en minimidefinition: kan vara att makt är förmågan att få något att hända (Engelstad 2006). Det är inte en heltäckande definition men kan tjäna som utgångspunkt för ett resonemang kring makt. Vilken informell makt kan den enskilde individen ta eller få? I organisationer har jag sett otaliga exempel på grupper eller enskilda medarbetare, som inte gör som ledaren sagt och därmed styr det som sker med sitt agerande. Långsiktigt brukar det givetvis vara svårt att upprätthålla den makten då resurser och de medel som finns till förfogande är långt större hos den formella makten. Skam, makt och status Skam är ibland statusbunden. Det kan handla om social status i ett samhälle eller på arbetet och kan styras av utbildning och position i företaget likväl som klass, kön eller etnicitet. Statusordningen har också en koppling till makt. I boken Emotioner, vardagsliv & samhälle skriver författarna: 12

13 Skam har betydelse för den sociala statusen eftersom skam innefattar en ängslan att förlora i anseende och respekt den som visar sin skam förlorar makt (Dahlgren & Starrin 2004:26). Det skulle innebära att i det fält som en ledare med sin arbetsgrupp i organisationen utgör, så är skammen redan en påverkansfaktor. Vi visar inte gärna vår skam och det kan bli begripligt om vi riskerar att förlora makt när vi gör det. Fältteorin utgör ett sätt att tänka om styrning i organisationer - man påstår att fältkrafterna (den energi som skapas av människors behov) kan påverkas men inte styras. (Föreläsningar inom Gestaltakademin av Sean Gaffney 2006). Det innebär att människor i en organisation ständigt agerar med drivkraft även från sina egna behov även om det inte alltid har en direkt koppling till arbetsuppgiften. Har man en öppen och bra kommunikation - vilket inte alltid är fallet så har kanske ledaren en rimlig påverkansmöjlighet i det som sker. Med tanke på antalet människor som en och samma ledare kan ansvara för så ter det sig helt omöjligt att momentant kunna vara närvarande i allt. Människor i en organisation gör dagligen handlingar utifrån egna behov som ledaren inte känner till. Yontef skriver: The field is interactive, determined by the forces concurrently present. This preference for interaction includes a reluctance or suspiciousness of simple one-way linear causality, since linear explanations do not account very well for the complexity of multiple factors and mutual influences that occur in interaction (Yontef 1993:295). För ledarskapet i en organisation kan fältteorin som angreppssätt för utveckling och förändring bli en stor kontrast till alltför linjära styrmodeller och förhållningssätt. Förändringsbenägenhet är ett begrepp som är populärt och ibland innebär att medarbetare ska anpassa sig till det som sker, utan att protestera. I boken Gestalt History, Theory and Practice skriver författaren till en av artiklarna: Looking at resistance as a creative adjustment, rather than a force that needs to be obliterated, applies as well at home as in international relations (Woldt och Toman red. 2005:238). 13

14 Utifrån ett gestaltteoretiskt perspektiv blir alltså ledarens roll att ha en idé om hur man ska se på och hantera motstånd. Egenskaper som tydlighet, pondus eller beslutsför hör jag ofta efterfrågas i sådana situationer i organisationer. Mats Alvesson har i sin bok Organisationskultur och ledning (2009), beskrivit ledarskap som en påverkansprocess snarare än en uppsättning egenskaper. Det som sker menar Alvesson är en komplicerad social process, som dessutom bygger på ett ojämlikt förhållande och som behöver förstås i sin kontext. Det ojämlika handlar om skillnader för gruppen och ledaren med avseende på inflytande eller makt. Grupperna kommer att ha olika uppfattning om och lägga olika innebörd i ledarskap, beroende på kontext. Detta är viktigt att ta hänsyn till om vi vill förstå ledarskap. I sin bok refererar Alvesson till Yukl som definierat ledarskap så att det: inkluderar att utöva inflytande över viktiga mål och strategier, över de anställdas hängivenhet och efterlevnad av de påbud som skall uppnå målen, inflytande över gruppsammanhållning och identifikation med och inflytande över organisationskulturen (Yukl citerad i Alvesson, 2009:126). Den definitionen, min egen erfarenhet och gestaltperspektiv på ledarskap och organisation, ser jag som den grund jag står på i denna uppsats. Med dessa perspektiv vill jag förstå ledarskap och vilken betydelse skam kan få om man tillför det i processen som utgör ledarens samspel med gruppen. Det kan bli ett sätt att komma bort från den ibland alltför standardiserade uppfattningen om ledarskap som fokuserar enbart på beteenden. Alvesson föreslår att ett antal teoretiska idéer kan bygga på att man också lyssnat sensitivt på dem man vill förstå. Detta skulle kunna inrymma följande inslag: 1. ledarens handlande 2. sociala relationer mellan ledare och medarbetare 3. den organisationskulturella kontexten som ger scenen för ledarskapsrelationen 4. hur medarbetarna tolkar och förhåller sig till ledarens handlande (Alvesson 2009:129) Ett viktigt gestaltperspektiv på ledarskap är att se ledarskapet som en process. Det innebär att vi vet riktningen vi ska gå i, men inte alla detaljer i hur resan ska se ut. Målet är vad, processen är hur. I det kommer några viktiga gestaltbegrepp in: medvetenhet i nuet, dialog, 14

15 kontakt, fältet som vi påverkar och som påverkar oss, awareness osv. Men hur kan man som ledare se sig själv i det som händer just här och nu? I boken Organisational Consulting A gestalt approach skriver Nevis: One cannot operate effectively without self-questioning; all approaches to professional practice make this clear (Nevis 2005:89). Ett sätt att vara medveten i nuet skulle vara att ställa frågor till sig själv. Han förespråkar en form av reflekterande praktiker i det att man som ledare kan sitta på sin axel och vara medveten om sitt eget agerande i samspel med det ämne vi avhandlar, den situation vi är i och de människor som är inblandade. Centrala förmågor hos en gestaltpraktiker (terapeut, konsult, ledare) menar han är bland annat att kunna dela med av sig själv, mobilisera energi och att kunna bidra till kontakt. Att känna till sina egna styrkor och begränsningar är också viktigt (Nevis 2005:90ff). Kontakt En av de centrala förmågorna som Nevis nämner är att som ledare kunna bidra till kontakt. Utan kontakt blir det svårt att bygga upp ett ledarskap som sätter relationen i centrum. Kontakt är min upplevelse av mötet med mig själv mina tankar och känslor och min omgivning. Jag ser den andre och den ser mig. I min uppsats har kontaktbegreppet en viktig plats utifrån att personers agerande i en organisation ibland blir svårt att förstå om det sker utan kontakt. Hanne Hostrup har beskrivit det så här: Kontakt förutsätter olikhet och rörelse och kan beskrivas som ett möte, mellan minst två åtskilda människor, då det förkommer ett utbyte av känslor, ord, tankar, blickar, handlingar etc. (Hostrup 1999:129). Utbyte blir här en viktig del av upplevelsen. Kontakt är något som sker mellan mig och någon eller något annat och det sker med närvaro här och nu. En aspekt av kontakt är den så kallade kontakt- eller energicykeln. Det är en modell av processen kring själva kontakten. Den försöker visa vad som händer före under efter i den processen (Nevis 2005). 15

16 Mounting energy mobilization or excitement is the progressive leaving behind of the ground Energy longs for action SENSATION AWARENESS ENERGY ACTION CONTACT RESOLUTION Figur 1: The Gestalt Cycle of Experience as an Orienting Principle (Nevis 2005:26). Här kan vi se kontakten som den process den är med någonting som väcker mitt intresse, skapar en sensation, via awareness, energi och action till kontakt och så småningom tillbakadragande. Kontaktcykeln är en metafor för hur någonting blir viktigt för mig här och nu, växer fram till en figur ur en grund av medvetna fenomen,och uppmanar till att agera (Nevis 2005). I mötet mellan mig och omgivningen kan kontakten upprätthållas eller brytas. Det kan ske med eller utan awareness och på olika sätt som inom gestalt benämns som kontaktstilar. Kontaktstilar är ett av många begrepp som används inom gestalt för att beskriva det som sker på gränsen mellan organismer, personer eller subjekt om man så vill. Andra namn på samma process eller företeelse kan vara kontaktavbrott, kontaktstörningar, kontaktformer, försvar eller kontaktmodaliteter. Kontakt med andra är en grundförutsättning för att vi ska kunna förhålla oss friska som människor och i den kontaktprocessen med andra människor spelar kontaktstilarna en viktig roll. Kontaktstilarna är mitt personliga sätt att vara i kontakten med mig själv och andra. Ett viktigt perspektiv på kontakt är om det sker vid en viss punkt, en kontaktgräns och om det går att säga att vi antingen har kontakt eller också har vi det inte. Anna Johansson refererar till Gordon Wheelers kritik av kontaktbegreppet när hon skriver: En central punkt i Wheelers resonemang är att han definierar kontakt som självets organisering i fältet. Man kan således inte tala om en speciell arena för kontakt eller en punkt 16

17 av kontakt utan denna pågående dynamik ÄR kontakt, oavsett form, stil eller typ (Johansson 2009:31) Kontakt är en ständigt pågående process där motstånd till kontakt är en del av den processen, mer än ett eget fenomen (Wheeler citerad i Johansson 2009). Vad är skam Skam aktiveras av något som vi upplever som bristfälligt i självet (Sonnby-Borgström 2005:55). Om det moderna samhällets framväxt och förhållandet till det individuella jaget har Anthony Giddens skrivit i boken Modernitet och självidentitet självet och samhället i den senmoderna epoken (Giddens 1997). En sak han reflekterar över i den är att skuld i vårt moderna samhälle håller på att ersättas av skam. Utöver detta vill jag i följande avsnitt ge en överblick över skam och vad det kan vara, hur vi kan se på skam samt ge ett gestaltiskt perspektiv på skam som fältfenomen, vilket är mitt perspektiv i denna uppsats. Fältet är mycket omfattande och inte helt lätt att överblicka. Angreppssätten rör sig från att man undersöker och definierar skam som biologiskt medfött, till socialt och kulturellt konstruerat. I historisk belysning har begreppet skam använts på väldigt olika sätt med koppling till det sammanhang det använts. Kontexten har spelat roll och det kan därför vara svårt att hitta en gemensam och nu gällande definition av begreppet skam (Pattison refererad i Moss & Pettersson 2009:12). Som ett exempel på förändringen över tid kan vi gå till den tyske sociologen Norbert Elias. Han har satt en gräns vid medeltiden för att titta på hur människans beteende förändrats över tid. Helt uppenbart var inte skam då kopplat till samma beteenden som i vår tid. Beteenderegler runt middagsbordet om att inte putsa tänderna med bordsduken t.ex. har inte samma legitimitet idag (Elias 1989). Som stöd för tankar om skam kan vi sätta in skamkänslor på en skala från mild till stark. Att vi å ena sidan kan känna oss generade, blyga, pinsamma till å andra sidan känna oss förlöjligade, kränkta, hånade, ful och fel eller dumma i huvudet. Ord vi använder kan variera 17

18 men handlar ofta om utskämd, tillintetgjord, förnedrad, löjlig, osynlig, värdelös eller äcklig. Kroppsliga reaktioner som rodnad, nedslagen blick och paralyserad finns oftast med som ett inslag i våra upplevelser av skam. Poeten och psykoanalytikern Else-Britt Kjellqvist har benämnt det som den röda och den vita skammen. Den vanligare formen är den röda, från de rodnande kinderna. Det vi upplever som pinsamt. Den vita är den som förlamar och på djupet påverkar vårt liv och hur vi bemästrar vår skam som är inympad i oss via våra tidigaste upplevelser av livet och ibland till och med innebär att vi är fast övertygade att vi inte ens är värda att bli älskade (Kjellqvist 2006). Skam i sig är skamligt och vi vill gärna dölja den. Ordet skam kommer från indoeuropeiskans skem eller skam som betyder att täcka (Cullberg Weston 2008:21). Min erfarenhet är att de flesta människor har upplevt skam eller vet vad det är, men det är mindre vanligt att vi pratar om det vi tycker är skamligt. Skam är en av våra grundkänslor som alla människor omfattas av, men som kan te sig olika utifrån situation och person. (Havnesköld och Mothander 1995). Om jag ska förstå hur just du upplever tex. skam, då måste jag veta något mer om din bakgrund, hur ni handskades med skam i din familj och i din kultur och vad som kan utlösa skam i din egen värld. Hur har ditt fält sett ut och hur ser det ut nu? Begreppet skam kan också kan också benämnas som en affekt, en emotion eller en känsla. Affekt känsla emotion Begreppen affekt, känsla och emotion används ofta med anknytning till det som skrivs om skam. Av det skälet kan det vara viktigt att definiera vad dessa betyder. Om affekter är vår biologi så kan emotioner sägas vara vår biografi (alltså minnen vi har av liknade upplevelser som satt igång en affekt). Känsla är vår personliga upplevelse av något och innehåller vår självreflektion. Affekterna (nio stycken grundaffekter enligt Tomkins) är kroppens biologiska svar på ett eller flera behovsdrivna motivationssystem vi alla bär på (Havnesköld 1995). Det skulle innebära att vi alla är lika i så motto att affekterna är medfödda men det vi gör av dem är personligt och bygger på de minnen som bara jag har av till exempel skam, skuld eller ilska. Havnesköld skriver: 18

19 Om du ska förstå hur just jag upplever ilska, då måste du veta något väsentligt om min bakgrund, om hur vi handskades med ilska i min familj, hur ilska socialiserades i min speciella kultur och vad som utlöser ilska i min privata värld (Havnesköld och Mothander 1995:134). Ett sätt att se på skam är alltså kopplat till Tomkins affektteori vilket innebär att skam som affekt är ett fenomen som har både en biologisk och en psykologisk natur. Människan är en varelse med ett komplext förhållande mellan bio-psyko-sociala förhållanden. Våra grundaffekter är medfödda och utgör ett av våra viktigaste motivationssystem för överlevnad (Soonby-Borgström, 2005). Affekterna kan sägas vara reaktioner på ett stimuli, inre eller yttre och förmedlas via den subkortikala delen av hjärnan och det autonoma nervsystemet, för att sedan påverka vårt beteende. Skam kan också ses som ett ständigt inslag i de flesta sociala samspel, något som konstrueras här och nu i det att vi möter andra människor eller grupper. Det behöver inte vara så för att vi känner skam direkt, utan blotta rädslan för att vi kommer att känna skam får oss att vilja undvika den och kommer därför att påverka vårt beteende (Dahlgren & Starrin, 2004). Att något är socialt konstruerat betyder att det behöver förstås utifrån ett historiskt perspektiv och att det också innebär att det går att påverka eller förändra (Johansson, 2002). Hur ser då vårt nuvarande historiska perspektiv ut? I boken Modernitet och självidentitet, skriver författaren Anthony Giddens: till följd av en allt starkare psykologisk bortträngning av skuldkänslor som det moderna livets komplexitet kräver. Jag menar att det snarare handlar om en institutionell bortträngning, där skam snarare än skuld är det dominerande draget. (Giddens 1991:17). Skam, som är kopplad till vår identitet och självkänsla, håller på att ersätta skuld i vårt moderna samhälle. Dagligen hör och ser jag saker som är kopplat till vår självuppfattning och huruvida vi duger eller ej i våra egna och andras ögon. Giddens bok handlar om samhällets och dess institutioners globalisering, individen och allas vår strävan att bemästra framtiden. Inom Gestalt-Akademin har Anna Johansson också skrivit om: 19

20 hur skam i det moderna blivit knuten till känslor av personlig otillräcklighet, till självkänslans osårbarhet, till en grundläggande osäkerhet i om man är giltig eller värdig som person.(johansson 2000:5). En viktig distinktion att göra är skillnaden på skuld och skam och huruvida det finns någon skillnad. Det vanligaste brukar vara att säga att skuld har vi för det vi gör och skam för den vi är (Cullberg-Weston 2008). Skam handlar alltid i botten om identitet, självkänsla och rädslan för att bli avvisad eller utesluten från en gemenskap. Att visa vår svaghet. Skuld brukar beskrivas som känslor i förhållande till någon annan. Att vi inte vill bete oss på ett sätt som skadar andra (Kjellqvist 2006:28-35). Skam berör hela vår personlighet men skuld är mer specifik eftersom: den handlar om att man med en viss handling inte levt upp till sina etiska regler eller värderingar (Weston, 2008:87). I mitt arbete med uppsatsen har jag sett att många blandar samman begreppen skuld och skam, om vi tittar på dessa definitioner. Ibland kan det vara svårt och kanske inte nödvändigt att skilja på vad vi ska kalla de känslor av obehag vi har. Just att inte leva upp till sina egna värderingar är ett återkommande tema i mina intervjuer. Vårt sätt att hantera eller de strategier vi har att agera kring skam har Nathansson tydliggjort med begreppet skammens kompass. Skammens kompass I boken Shame and pride affect, sex and the birth of the self (Nathansson 1992) har författaren grundligt redogjort för sin syn på människans emotionella/affektiva natur. Nathanssons bok handlar om skam som en biologisk affekt, utveckling av skam och stolthet, samt den numer ganska kända metaforen med skammens kompass. Nathanssons skammens kompass är en metafor för hur vi hanterar eller skyddar oss från skam. Den har fyra riktningar och är ett sätt att beskriva de strategier vi människor vanligtvis väljer för att mer eller mindre medvetet hantera våra skamkänslor. En av riktningarna i den är attack mot självet. Det är kanske inte alltid så lätt att se när andra gör attacker mot sig själva, men likafullt finns det där och påverkar det som sker i fältet. En annan riktning är attack mot andra. Det kan vara lättare att upptäcka och kan också på ett tydligare sätt påverka vad som sker i samspelet med andra. De övriga kallas för 20

21 undvikande samt tillbakadragande. Skammens styrka styrs av glappet mellan vår egna idealiserade och den i ögonblicket avslöjade självbilden (Nathansson1992). Här en modell av Nathanssons så kallade skammens kompass: Attack mot andra Tillbakadragande Undvikande Attack mot självet Modell 2: Skammens kompass Denna metafor är användbar och kan bli begriplig i relation till det som händer inom människor medan mitt perspektiv i uppsatsen är det som händer mellan människor och hur skam kan förstås där. Gestaltperspektiv på skam Inom gestaltterapi finns boken The Voice of Shame med Robert G. Lee och Gordon Wheeler som redaktörer (Lee och Wheeler 1996). De båda är själva gestaltterapeuter och har erfarenhet av forskning och kliniskt arbete med skam. Den boken får ses som en huvudbok inom gestalt och består av bidrag från tretton gestaltterapeuter, med koppling till skam och dess betydelse i självets utveckling. En huvudpoäng i boken är förhållningssättet att undersöka och definiera skam som ett fältfenomen: något som sker i relation till andra. Mitt perspektiv på skam i denna uppsats är att titta på det som sker mellan människor, i den relation som vi har till andra i omgivningen och de med oss. Gestaltperspektiv på ledarskap är viktigt likväl som perspektiven på fält, kontakt och det möte som sker och där skam blir en social och kulturell konstruktion. För att begripliggöra detta behöver vi också tänka oss en 21

22 kontaktgräns mellan mig och dig, som finns mellan oss för att vi ser varandra som subjekt. Skulle jag se dig, eller du mig, som objekt så uppstår inte mötet utan den andre blir bara ett medel för de syften som jag har just nu. Kontaktgränsen är en fenomenologisk konstruktion där kontakt kan uppstå och bidra till något nytt. Fenomenologisk innebär att det sker här och nu och kontakten är varken mer eller mindre än som fenomenet kontakt visar sig för oss (Johansson 2000). The field model, then, is subjectivist and phenomenological in that it is understood as organized around my (or your) active construction of an experiential reality, using what I know of my inner world and what I see and belive of the outer world including your world, your point of view, as best as I understand and imagine it (Lee & Wheeler 2003:43). Skam sker i relation till människor i vår omgivning och här har gestalt mycket att bidra med genom sina idéer kring fältteori och skam. Något sker alltså när vi vill ha kontakt med något eller någon i fältet och där vi kan få support eller bli avvisade. Lee & Wheeler skriver: In this way, the experience of shame facilitates our pulling back from risks that are possibly unsupported. When working optimally, together with support, shame (in such forms as embarrassment, shyness, and disappointment) facilitates us in making contact, finding areas of common interest in every instance of contact we seek (Lee & Wheeler 2003:19). Skam är en tillgång för oss, det som kan hjälpa oss att hitta gränser och upprätthålla dem. Om vi utgår ifrån att vi mer eller mindre ständigt har en process igång där vi söker stöd i fältet för våra behov och antigen möter support eller blir avvisade, så är det där vi uppfattar en gräns. Vi går inte vidare utan att omforma vårt sätt att framställa behovet, eller så väntar vi helt enkelt till ett annat tillfälle. Kanske beroende på hur mycket frustration som uppstår. Lee och Wheeler skriver så här: Thus, as stated from a Gestalt perspective, shame is a major regulator of the boundary between self and other. It is a field variable, a ground condition that is the opposite of support. (Lee och Wheeler 2003:10). 22

23 Givetvis kan vår skam också ställa till med mycket problem för oss beroende hur vi hanterar den, hur sårbara vi är. En poäng i Lee och Wheelers bok är kopplad till sårbarhet:..we are only vulnerable to the experience of shame when we care about something; the experience of shame is only possible to the extent that something matters to us. (Kaufman citerad I Lee och Wheeler 2003:5). Det citatet får hjälpa mig sammanfatta mitt försök att visa innebörden av skam som något som uppstår i relation till vår omgivning. I vår omgivning finns förhoppningsvis de personer och relationer som betyder något för oss. I samspelet med dessa får vi hjälp med gränserna för vad som är okey och inte. Vi kan också få support för våra behov samtidigt som vi kan bli avvisade. Skam fungerar som regulator i allt detta och kan vara en stor tillgång så länge inte sårbarheten tar överhanden och styr oss i en riktning som missgynnar våra möjligheter till växande. Ledarskap och makt Dahlgren & Starrin har skrivit boken Emotioner, vardagsliv & samhälle - en introduktion till emotionssociologin (Dahlgren & Starrin 2004). Med sociologin som bas har de skrivit om intresset för emotioner och normer för att uttrycka känslor med koppling till samhälle och organisationer. Skam som känsla har en stor plats i boken och ett av de mer intressanta avsnitten handlar om statusbunden skam (Dahlgren & Starrin 2004:25). Individer får eller förlorar emotionell energi vid interaktioner som präglas av makt och status. Den som har makt och kan beordra andra, som t.ex. chefen på en arbetsplats, får emotionell energi medan den som tar emot order, t.ex. arbetstagaren, förlorar emotionell energi. Känslan av att ha hög status i gruppen höjer den emotionella energin medan känslan av att ha låg status minskar den emotionella energin (Collins citerad i Dahlgren & Starrin 2004:23). Formell makt ger redan det emotionell energi och beroende på hur den utövas och tas emot, kan medarbetare hamna långt ned på statusstegen som bara det kan aktivera skam. 23

24 Ett begrepp som har betydelse med koppling till makt är Berit Ås härskartekniker. Hon var Norges första kvinnliga partiledare. I den positionen upplevde hon sig behandlad på ett för henne nedvärderande sätt av männen. Framförallt i sättet att säga saker och med det kroppsspråk de hade. Hon benämnde detta som härskartekniker. Dessa har som funktion att sänka den andres status och därmed ta makten över en situation. Härskarteknikerna benämns av Berit Ås som: - Undanhållande av information - Osynliggörande - Förlöjligande - Dubbelbestraffning - Påförande av skuld och skam (Videon De fem härskarteknikerna utgiven av Växjö Kommun 1992). Att undanhålla information handlar om att bara män får tillgång till en viss information. Osynliggörande handlar om att helt enkelt glömma att en kvinna finns i en viss situation. Att förlöjliga någon kan vara tex. när män kallar kvinnors samtal för kackel. Dubbelbestraffning är att män har bestämt sig för att vad kvinnan än gör så ska han sörja för att det blir fel (fel om hon gör något, fel om hon inte gör). Att påföra skam eller skuld är att, genom det man säger eller gör, lägga över detta på kvinnan. Dessa tekniker kan användas mot alla undertryckta grupper för att upprätthålla sin makt, men Berit Ås menar att i speciella situationer och kombinationer är härskarteknikerna det som män gör mot kvinnor. Detta är enligt henne en del av den rådande manskulturen (ROKS broschyr om härskartekniker citerad på http: www. kilden.forskningsrådet.no). Med detta teoriavsnitt vill jag att det ska framgå att min hållning som konsult - och även i denna uppsats - är att ledarskap är en relation som utövas i ett fält som påverkar och påverkas av de som finns där just nu. Awareness, kontakt, skam och makt finns i fältet och påverkar individen och gruppen likväl som organisationen i stort. Vilken betydelse skam har i processen är det jag vill undersöka med de intervjuer jag gjort med ledare i denna uppsats. 24

25 Tidigare forskning vad finns skrivet om skam, ledarskap och organisation Om skam finns det massor av arbeten gjorda, om ledarskap finns det hur mycket som helst. Om ledarskap och skam har jag hittat en del intressanta artiklar även om det inte är mycket skrivet. Oftast har jag hittat det som avsnitt eller ett antal sidor under en annan rubrik. Eller som artiklar i tidskrifter där det kan handla om ledares privatmoral kopplat till att de tar ut för höga arvoden eller kör bilar som inte är tillräckligt miljövänliga och av det skälet bör skämmas. Först av allt vill jag referera till ett paper av Christian F. Poulson Shame and Work (Poulson 1998). Han hänvisar i sitt resonemang till forskning likväl som han lägger ut en del egna hypoteser. Han backar upp det som även är en del av mina erfarenheter av att söka forskning kring ledarskap och skam när han skriver: - While the role of emotions in organizational life may be underexplored, shame as an emotion has been underexplored in general (Poulson 1998:3). I sitt paper föreslår han utifrån detta ett antal enligt honom framtida forskningsfrågor. Det handlar om: identify shame-inducing experiences and management practices both those that are formally established and those that that are informally used. A second area would be to study the impact of shaming practice on individuals. (Poulson 1998:34). Men han förslår också att det behövs forskning på:..in the informal organization it would be helpful to examine the nature of harrassing behavior and its origins (Poulson 1998:34). Jag har fått tillstånd av James M. Hunt som är professor vid Bobson College att referera till ett paper han skrivit med titeln Organizational Leadership and Shame (Hunt 2000). Det bygger på två fallbeskrivningar från företag som varit inne i förändring. Hunt menar att dessa fallbeskrivningar pekar på att skam hindrar förmågan hos individer, grupper och hela organisationer att lära av de problem som varit förknippat med dessa förändringar. Men även 25

26 att skam påverkat tilltron till förmågan att hantera det som krävs för att anpassa sig till nuläget. Hunt föreslår ett antal viktiga frågor som ledarskapet i en organisation behöver hantera med koppling till organisationens identitet. Slutligen bland de internationella referenserna en intressant artikel av Erika Sauer & Arja Ropo som heter Leadership and the Driving Force of Shame (Sauer & Ropo 2006). Sauer & Ropo har med ett socialkonstruktionistiskt synsätt undersökt en teaterensemble under deras repetition. De menar att studien visar att en kreativ process som i detta fall involverar emotionella paradoxer. Speciellt pekar studien ut hur skam kan användas som ett ledarskapsverktyg för att öka prestation och professionell utveckling, snarare än att syftet skulle vara att manipulera som kanske är det mer typiska. I Socialvetenskaplig tidskrift nr skrev Leif R. Jönsson och Bengt Starrin en artikel på ämnet Ekonomi-skam modellen och reaktioner på arbetslöshet (Jönsson & Starrin 2000). De analyserar och diskuterar i artikeln en undersökning kring hur människor reagerat på arbetslöshet uttryckt som fyra olika typbeskrivningar: Opåverkade, Besvärade, Omskakade, Plågade. Allt detta i ljuset av Ekonomi-skam modellen. Undersökningens data kommer från en enkätundersökning med 1249 arbetslösa personer. Resultaten gav ett visst stöd för hypotesen: ju lägre grad av ekonomisk påfrestning och ju mindre grad av skamgörande erfarenheter, desto större andel som upplever sig opåverkade av arbetslösheten. Med tydligare koppling till organisation har Malin Billberg och Robert Juchert skrivit Känslor av skuld och skam i arbetslivet 2005, vars syfte är att undersöka hur anställda upplever, hanterar och påverkas av dessa känslor. Begreppen skuld och skam har deras respondenter lagt in i begreppet dåligt samvete. Som källor till dessa känslor på arbetsplatsen har de intervjuade identifierat sådana saker som känslan av att inte leva upp till andras förväntningar, att inte hinna med allt som de borde, att stanna hemma från jobbet när man vet att man behövs där, vid tydliga konflikter eller kritik kopplat till personliga misslyckanden. En viktig fråga i undersökningen har varit på vilket sätt intervjupersonerna påverkas av känslor av skuld och skam. Resultaten indikerar att människor reagerar negativt på dåligt samvete och där känslorna har varit t.ex. att de känt sig små som människor och att de känt sig otillräckliga. Orsakerna till dåligt samvete sägs i studien vara små vardagliga saker. Alla de sex personer som de intervjuat anser att känslor av skuld och skam är vanligt förkommande i arbetslivet (Billberg och Juchert 2005). 26

27 Inom Gestaltakademien finns en uppsats A phenomenological Study of the Impact of Shaming on the Self Developmental Process in Gestalt Therapy Traning (Tofte 2001) och den fokuserar på skam som ett interpersonellt fenomen kopplat till personlig utveckling. Anna Johansson har också inom Gestaltakademin skrivit uppsatsen Se in i mina ögon (Johansson 2000), som handlar om skam som relationistiskt fenomen. Den refererar bland annat till The Voice of Shame (Lee & Wheeler 1996) och har inspirerat mycket kring fält och kontakt. Jag har inte hittat något som är mer dagsaktuellt än detta. Framförallt inget som är forskat om vilken betydelse skam har för ledarskap. Det innebär att denna uppsats i den meningen är unik, med tanke på att jag vill undersöka skam och vilken betydelse det har för de ledare jag intervjuat. Metod Jag har valt en kvalitativ ansats med ett fenomenologiskt sätt att förhålla mig i intervjusituationen. I analysarbetet har jag använt hermeneutisk metod. För att söka svar på forskningsfrågan har jag valt en undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med intervjuguide. Intervjuerna har jag bandat och själv transkriberat. I analysfasen har jag använt mig av IPA (Interpretativ Phenomenological Analysis) som har en fenomenologisk ansats. Den är också är en hermeneutisk metod för att tolka de texter (transkript) jag skrivit ut från intervjuerna (Smith 2003). Kvalitativ undersökning Jag har valt kvalitativ undersökning för att jag är intresserad av det unika och specifika med varje enskild ledares upplevelser av skam och dess betydelse. Mötet som uppstår i intervjun som metod gör det möjligt att utforska detta. Kvalitativ i detta sammanhang syftar på att utforska arten eller beskaffenheten av något (Kvale 1997). 27

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott Idrottspsykologi för prestation och välbefinnande Fil.Dr Goran.Kentta@gih.se Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott 1 USOC SPORT

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Master of Science Gestalt in Organisations. FÄLT & SYSTEM antingen eller eller både och?

Master of Science Gestalt in Organisations. FÄLT & SYSTEM antingen eller eller både och? Master of Science Gestalt in Organisations FÄLT & SYSTEM antingen eller eller både och? En studie i hur gestaltkonsulter och gestaltlitteraturen ser på begreppen Karin Grönberg O18 Dissertation 29 januari

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM Öka din genomslagskraft i rollen som coachande HR Business Partner och möjliggör organisationens strategiska förflyttning. Business unusual PROGRAM Dill Business Partner

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Utvecklingssamtal. En introduktion för chefer. Kompetensforum vid Uppsala universitet

Utvecklingssamtal. En introduktion för chefer. Kompetensforum vid Uppsala universitet Utvecklingssamtal En introduktion för chefer Kompetensforum vid Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte och innehåll... 5 Varför utvecklingssamtal?... 5 Utvecklingssamtal en del

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap Att leda mig själv och andra utifrån den jag är - med gestaltmetodiken som grund 2014-09-25/CR Gestaltakademin i Skandinavien 2013

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6)

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Anders

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Vinnande Ledarskap. @segermattias

Vinnande Ledarskap. @segermattias Vinnande Ledarskap @segermattias Vad är att vinna? Vad är att vara en vinnare? Vad är att vara vinnande? Vad ser du i bilden? Hur stor del av världens arbetskraft är engagerade i sitt arbete? 13 % Hur

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa? Agenda för workshop Workshop ACT Cecilia Olsson Leg sjukgymnast & beteendevetare www.livspraktiken.se Placera ACT på kartan Kort introduktion till ACT Beteendets funktion & Beteendeanalys ACTs sex kärnprocesser,

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING

Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING PlanB s utbildning Processkonsult med systemteoretisk inriktning

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv. Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Rebecca Popenoe, Fil.dr. Socialantropolog & Adjunkt, Karolinska Institutet Nätverket hälsa och demokrati, 8 februari 2013 Socialantropologi =

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Human Dynamics att förstå sig själv och andra

Human Dynamics att förstå sig själv och andra Human Dynamics att förstå sig själv och andra Vad ger Human Dynamics? Forskning har visat att det största hindret för att skapa framgångsrika företag inte ligger i bristen på affärsidéer utan i bristande

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Alchemy magin i att leda tillsammans

Alchemy magin i att leda tillsammans Alchemy magin i att leda tillsammans I höst har vi den stora glädjen att stå värdar för en internationellt erkänd utbildning i delat ledarskap och upplevelsebaserat lärande. Är den här utbildningen för

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer