Dokumentation från konferensen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation från konferensen"

Transkript

1 Dokumentation från konferensen Telge Forum den 16 november 2005 Text och foto: Tina Westerlund Formgivning: Kima George

2 Vi ser inte tillgången i flera språk Carl-Gustav Sidenqvist, utbildningskontorets utvecklingschef Syftet med dagen, sa Carl-Gustav Sidenqvist som inledning på konferensen, var att alla närvarande ska etablera kontakter, sprida kunskaper och skapa nätverk för det arbete som han lovade kommer att fortsätta med oförminskad styrka, även när storstadsarbetet avslutas. - Det är märkligt, sa han, att det finns en problemdiskussion när det gäller språk. Vi ser inte den oerhörda tillgång som många språk faktiskt är i en värld som kräver samarbete över språkgränserna. - Låt oss hoppas att den här dagen hjälper oss att vara banbrytare och föredömen i det värdegrundsarbete som ett språkutvecklande arbetssätt är. Språk är ett prioriterat område utbildningsnämndens ordf Johan Andersson (s) Utbildningsnämndens ordförande Johan Andersson (s) hälsade konferensdeltagarna välkomna och öppnade med att fundera kring orden god morgon. - Det finns på alla språk, sa han, varav jag kan några stycken. Men om jag haft två modersmål, vilket skulle komma från ryggmärgen då? Johan pratade om vad som gjorts politiskt när det gäller modermålsfrågan. - Vi har tagit fram en språkutvecklingsplan och språk är ett av de fyra prioriterade områdena i skolan. Det är politikernas uppgift att sätta målen och sedan är det er viktiga uppgift att förverkliga dem. Johan Andersson önskade lycka till med dagens arbete och hoppades att många nya idéer och tankar skulle födas ur det. Språkutveckling bara vid snäppet över fil dr Veli Tuomela berättade om språkarbetet i Södertälje under rubriken Att få en syl i vädret Veli Tuomela - inte Velli (som betyder välling på finska) eller Veeli - är fil dr i tvåspråkighet, han har tidigare arbetat på Stockholms Universitet, centrum för tvåspråkighet, och är numera konsult. Veli har de senaste 2

3 åren arbetat i Södertäljes förskolor med ett projekt om ett språkutvecklande arbetssätt. Det började år 2001 med en föreläsningsserie, berättade han, vilket uppdagade att det fanns ett sug efter mer kunskaper och det resulterade i en vidareutbildning. Frågan var: hur skulle så många som möjligt få en gedigen utbildning? Det fanns 50 förskoleavdelningar i de fyra aktuella storstadsområdena och det var för mycket. En förskola inom varje förskolechefs område valdes ut, sex förskolor och totalt 24 avdelningar. Knappt 100 personer ingick i den tvååriga utbildningen. - Jag skulle önska att de som arbetar med barn skulle kunna gå ut ur sig själva. Det är så lätt att bli hemmablind, konstaterade Veli. Hur sker utveckling? Veli auskulterade, observerade med block och penna, träffade personalen tre gånger under första terminen. Utbildningen hade två delar, en kurs, en del i form av observationer. Den första delen kallades Se språket. Personalen ville gärna veta: hur ska vi göra? Vad ska ett barn kunna? Hur sker utveckling? - Många har en ganska diffus bild om detta, konstaterade Veli. Del två bestod av två terminer under rubriken Det språkutvecklande samtalet. Hur får man förskolan mer språkutvecklande än den är idag? - Under den här perioden var jag med och observerade och gav direkt uppföljning. Bra att få direkt återkoppling, tyckte personalen. Efter det återstod en termin och den ägnades åt tre saker: 1. Hur kan man arbeta mer med skriftspråket? 2. Läsning och högläsning 3. Barnens modersmål - Det var lite kort tid för att hinna med allt det, konstaterade Veli. Inte metoder eller tips Många tror att det handlar om metoder, praktiska tips, eller språkutvecklande material. Men inget av allt detta förekom under de år utbildningen pågick. Det finns mycket kunskap och forskning kring detta, och det handlar inte om metoder, tips eller material. - Det är som bantning - inga metoder hjälper. Det handlar om kost och motion i lagom mängd. Och det är samma sak med språkutveckling, sa Veli. Trots egna observationer brukar Veli ställa frågan till förskolornas personal: vad gör ni här som utvecklar barnens språk? - Och det vanligaste svaret - solklar etta - är rim och ramsor. Som tvåa kommer Bornholmsmodellen, på tredje plats språkpåsar och god fyra språksamlingar. Och det är ju praktexempel på modeller, tips och material. Vi blandar ihop Det beror på att vi blandar ihop språkutveckling med något som ligger nära, men inte riktigt är språkutveckling: det handlar om utveckling av den språkliga medvetenheten. Små barn vet inte att språket består av ord, det är något som måste 3

4 läras. Som exempel tar Veli det faktum att en lång sak som ett tåg kan heta ett kort ord - tåg. Ordet myra är ju faktiskt längre - fast myran är så liten. Orden består av språkljud. T ex var börjar och slutar tåg? Med lok och vagn? Eller med t och g? - Rim och ramsor är utmärkt för den språkliga medvetenheten, att leka med språket är bra. Men det utvecklar inte språket. Ordet helgdagsrock är kanske inte det viktigaste ordet att lära sig för dagens barn. Ska man av det dra slutsatsen att rim och ramsor är umbärliga? Nej, inte alls. De är en kulturskatt, det är socialt och trevligt. Men det är inte språkutvecklande. - Skilj på de två, uppmanade Veli. Språket sitter i huvudet Vanligt är också att man blandar ihop språk och tal. - Språket sitter i huvudet, talet sitter i mage och strupe. Mycket av det man gör i förskolan i tron att det är språkutvecklande arbete handlar i stället om taltekniska övningar. Det är en enorm skillnad. Vem tror att barnet som säger gass inte vet vad glass är? Läs- och skrivövningar blandas också lätt ihop med annat. - Medge att det lätt blir en salig röra av alltihop. Vi måste lära oss skilja på de olika sakerna. Och det har vi gjort i förskolan i Södertälje. Språkpåsar är hur bra som helst, men de är inte språkutvecklande. De är rekvisita, sa Veli och berättade att han själv kom till Sverige vid sex års ålder, gick i lekskola och lärde sig snart Björnen sover utantill - utan att ha en aning om vad en björn är. - Det finns inget stöd i forskningen för språksamlingar, sa Veli och jämförde med SFI, där folk kan gå hundratals timmar utan att lära sig svenska. - En samling är en punktinsats - på förmiddagar mellan 11 och arbetar vi språkutvecklande. Det är inte vad som behövs. Fånga språket i rutinerna Professionellt språkutvecklande arbete tar fasta på rutinsituationerna, där tillägnar sig barnen ett eller flera språk, och det är en konst att fånga språket i rutinerna. - Nu kanske någon tycker att vi pratar ju med barnen i rutinsituationerna. Då undrar jag: har jag utvecklat mitt språk efter 20 timmars föreläsande den här veckan? Nej, svarade Veli. Det räcker inte att lyssna till språket och använda det. Det är mer komplicerat än så. Man måste ha en uppsjö av språkpedagogiska principer, som ska användas samtidigt. Och det är samma principer i förskolan som i grundskolan och i gymnasiet, fast med lite olika fokus. Ett barn utvecklar språket i förskolans vardag. Veli Tuomela räknade upp fem rutinsituationer där man ska fråga sig hur man får dem språkutvecklande: måltiderna, hygiensituationerna, inneleken, utevistelsen och den skapande verksamheten. - Bygg in arbetet i vardagen - det är vad det handlar om. Personalen oerhört viktig Att erbjuda barnen upplevelser är en språkpedagogisk princip. - Ett barn utvecklar sitt språk om det får nya upplevelser. Ja eller nej? 4

5 - Ja, sa publiken lydigt. - Nej, nej, nej, sa Veli. Nya upplevelser som kläs i ord, med personalen hjälp, utvecklar spåket. Personalen är oerhört viktiga personer för barnens språkutveckling och för utvecklingen av det svenska språket. Veli tog exemplet med en ny helikopterleksak till flickan som gillar helikoptrar; det är en ny upplevelse, men det är inte språkutvecklande i sig. Men med frökens hjälp, med förklaringar, beskrivningar blir det det. - Det krävs en mix mellan nya och gamla upplevelser. Förskolan har ett enormt problem i att så mycket går på rutin, menade Veli, att barnen får vänta så länge på nya upplevelser. - På fyra år tillbringar barnen timmar på gården. Hur många nya upplevelser återstår då? Det är ett problem. Mer berättande och högläsning Samtalet är otroligt viktigt och det är de nya samtalsämnena som gör det, något som förskolan lider brist på. Bristen på nya samtalsämnen är skälet till att så många invandrarbarn inte utvecklar sin svenska, slog Veli fast. Berättandet - vuxna som berättar för barn - är också viktigt. - Vi är duktiga på dialog, men det sker på bekostnad av berättandet, hävdade Veli och menade att vissa ämnen lämpar sig för dialog, medan andra faktiskt passar bättre för berättande. Högläsning ska också till. - Det önskar jag mig innerligt mera utav - det vidgar barnens värld. Om det finns tre vuxna på en avdelning, då är boken den fjärde vuxna. Och om det finns organisatoriska hinder för läsning, omorganisera då. Det ligger i vuxnas makt att göra. Vilken språknivå ska man ha i förskolan? Svaret, menade Veli, är snäppet över. - Språklig utveckling sker vid snäppet över. Och bara då. Ofta lägger sig personalen under barnens språknivå, för att de är rädda att barnen inte ska förstå. Man måste våga lite. Om man hela tiden bara säger se och titta, aldrig stirra, blänga, bliga eller glo - hur ska då barnen lära sig nya ord? Lägger man sig för högt tappar barnen självförtroendet, för lågt sker ingen utveckling. - Man måste bli medveten om språknivån. Språk och språkbruk En annan pedagogisk princip är språkbruket. Det är skillnad på språk (det som finns inne i huvudet) och språkbruk (det som kommer ut), menade Veli och spelade upp en liten scen om hur det kan låta på en frukost i förskolan. Det var den här hit och den där dit, och vill du ha en sån eller en sån?. - Fröken tänkte nog smörgås med ut kom bara den. Det är hemmablindheten som spökar. Man hör inte sig själv. Orden tvätta händerna används ständigt i förskolan, orden handfat eller tvättställ nästan aldrig. - Och ett ord man aldrig hört kan man ju inte. Förskolans personal är experter på situationsbundet språk, sa Veli och visade genom att gestikulera stort och tydligt, så att minst halva budskapet bars av gestik. 5

6 - Inte bara språk utan gester, mimik, föremål och hela sitautionen talar och det finns en fara med det: man kan överskatta barnets förståelse. För att illustrera sin point tog Veli upp Metin Rhawi från Suroyo-TV på scenen och talade livligt på finska till honom. Gå dit, ta den, gör så - och Metin gjorde allting rätt - utan att kunna ett ord finska. Men gesterna var ju tydliga. Suroyo-TV med uppgift att bevara språket - Metin Rhawi berättade om den nya TV-stationen Metin, som är programledare och informationsansvarig på Suroyo-TV, avslöjade uppriktigt sina förväntningar på dagens konferens; han hade tänkt sig en massa kritiska lärare som pratade på medan han kunde halvsova tills det blev dags för det egna anförandet. - Så hörde jag Veli, och insåg att han pratar ju om det jag håller på med, sa Metin. Suroyo-TV är en assyrisk/syriansk TV-station med säte i Viksängen i Södertälje. Den har funnits i drygt ett år, den drivs helt med insamlade medel och med ideella krafter. Man sänder på flera språk, huvudsakligen arameiska, men också arabiska och svenska. I dag sänder man cirka 20 timmar per vecka, såväl nyhetsprogram som debatter, samhällsprogram, sport, barnprogram och mycket annat. Sändningarna har en miljonpublik, de når drygt 80 länder över hela världen via satellit, och i Södertälje kan cirka hushåll se programmen via kabel-tv. - Det handlar om att bevara det arameiska språket, som är på väg att dö ut, sa Metin. Ideellt arbete Metin Rhawi själv har tagit ledigt från frisörjobbet för att ägna sig åt TV-kanalen. Han är en av ett 20-tal som jobbar ideellt, och alla en handfull olika uppdrag. Språket, berättade Metin, kallas arameiska, turabdinska eller suryoyo, och var en gång ett stort språk. - Vi saknar ett eget land och därmed saknar vi möjligheterna att utveckla det egna språket. Språkutveckling kanske normalt inte är en uppgift för en TV-kanal, men när det inte kan göras på annat sätt så Det är märkligt, som skolministern Ibrahim Baylan konstaterat, tyckte Metin att vi kan satsa miljoner och applåderar när någon lär sig persiska. Men när våra barn pratar sitt eget språk - då är det ett problem. Suroyo-TV sänder barnprogram. - Jag vet inte om vi har rätt pedagogik, tyckte Metin. Det handlar inte om det. - Mina barn Gabriel och Rebecca får höra sitt eget språk på TV. Och då blir det ett viktigt språk och ett riktigt språk. Inte bara något som man pratar med farmor för att hon inte kan något annat. - Det finns många åsikter om hur språket ska läras ut. Men det viktiga är inte hur vi gör det utan att vi gör det. På det sättet gör kanalen en viktig insats. 6

7 Suroyo-TV förenar Metin kunde också konstatera att den här konferensen, med cirka 200 deltagare, är den största grupp icke-assyrier/syrianer som han pratat om TV-kanalen inför. - Att integreras är att vara en individ under sina egna förutsättningar. Jag är kanske till 50 procent svensk - men det är jag som bestämmer det. - Här pratar vi bara svenska hette det på rasterna när jag var barn och gick på Ronnaskolan, sa Metin. Det hoppas jag att man inte säger längre idag. Ett stort problem är skriftspråket, berättade han. Det lever bland cirka fem procent av assyrier/syrianer idag. Kanalen måste använda sig av det latinska alfabetet. Suroyo-TV förenar över språk, religion och nationsgränser. Stationen kallas Suroyo- TV för att hålla sig neutral, den väljer inte sida när det gäller benämningar och försöker att behandla alla grupper lika. Känner jag dig? framträdande av elever från Wendela Hebbegymnasiet Ett 15-tal av eleverna på Wendela Hebbegymnasiets teaterprogram, årskurs 3, bjöd på ett kulturellt inslag under konferensdagen. 15 minuters intensiv upplevelse av ordlös sång, sång på ryska och rörelse. Framträdandet var också ett drama i form av små korta sketcher om möten - ömsom suggestivt med påståendet alla är olika och ibland aggressivt med frågan känner jag dig? Det handlade om hur olika vi alla är, hur lika vi ändå är, om hur våra fördomar bekräftas eller vederläggs. Språk är inte en särskildhet - det är allt Storstadssamordnare Eva Bjurholm och utvecklingsledare Lena Aronsson om utvärdering av språkinsatser inom storstadsområdet Eva redogjorde för storstadspolitikens portalmål: Att ge goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt, bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen samt verka för jämlika levnadsvillkor för människor i storstäderna. Storstadssatsningen har haft sju nationella målområden: sysselsättning, folkhälsa, trygghet, demokrati och delaktighet, dessutom tre mål som gäller utbildning, nämligen kompletterande förskola, utbildning och ett mål som gäller just språkutveckling. 24 stadsdelar i sju kommuner har fått del av storstadssatningen, varav fyra stadsdelar i Södertälje. - Södertälje har arbetat med alla sju målen de senaste fem åren. 7

8 Bryta stuprörsprincipen Ett kännetecken för storstadsarbetet har varit att bryta stuprörsprincipen, som Eva kallade det. Ett tvärsektoriellt arbetssätt, där underifrånperspektiv, samverkan och långsiktighet är kännetecknen. - Med underifrån menas att folk ska vara med i processen. För Södertäljes del var boenderåden ett sätt att åstadkomma det. - Boenderåden finns kvar i Hovsjö och Fornhöjden idag. Vi startar verksamheter, sedan lägger vi ned dem, sa Eva. Totalt har Södertälje fått 180 milj kr de senaste sex åren. Av detta har en tredjedel lagts på åtgärder inom sysselsättning, 34 procent har spenderats på de tre utbildningsmålen. En del av pengarna har också använts till processledning, administration, information och inte minst till utvärderingar. - Utvärdering är mycket viktigt. Vi har ett samarbetsavtal med Lärarhögskolan sedan år 2001 om utvärdering av språkarbetet. Det vi gör idag är en del i det. - Av LHS vill vi ha utveckling, utvärdering, en forskningsbaserad kompetens. Och - sist men inte minst - kompetensutveckling av personalen, avslutade Eva Bjurholm. Fem delrapporter hittills Lena Aronsson, utvecklingsledare när det gäller språkutveckling, berättade om de utvärderingar som Ing-Marie Parszyk har gjort, hittills har fem delrapporter kommit ut. De fyra första finns på Södertälje kommuns hemsida Den tredje rapporten handlar om Velis utbildning och heter Se förskolan! - Vad Ing-Marie vill ha sagt med det är att det är intressant, väl värt att titta på, sa Lena. Vi har arbetat med saker och gjort rön som är värda uppmärksamhet. Rapport nr 4 heter Skoltradition språk och lärande och har skolan i fokus. - I den här titeln finns inget frågetecken, inga utropstecken. Förgivettagande är ibland ett problem, konstaterade Lena. Traditionerna, synsätten, är inte alltid så lätta att få syn på. Rapporternas rubriker är ofta talande och intressanta. Delrapport nr 5 heter Möten i fokus och kom precis före sommaren, den handlar om arbetet de senaste två åren när uppdraget har sett lite annorlunda ut. Utvecklingsledarna har arbetat med kunskapsspridande, med fördjupning. - Ing-Marie poängterar förekomsten och betydelsen av möten, att nätverken är viktiga liksom att lära av varandra. Allas rätt till sitt språk Arbetet har haft tre inriktningar, stått på tre ben, allt sedan Blommanpengarna, förklarade Lena. Språkbedömning, föräldrasamverkan och kompetensutveckling. - I språkbedömningen ingår modersmålet, allas rätt till sitt språk. Föräldrasamverkan står för röda trådar genom systemet, samverkan i vid bemärkelse, även mellan olika skolformer. Och kompetens innefattar också nätverkande, att lära av varandra. 8

9 Ing-Marie Parszyk talar i sina rapporter om en Södertäljemodell, om att nätverksarbetet är nyttigt och verksamt. Att pedagogerna träffas kontinuerligt är ett etablerat sätt att arbeta, en tydlig modell i Södertälje. - Det ska vi vara aktsamma om, tyckte Lena. Vi försöker ge utrymme för att lära av varandra, Proffsdagen är ett exempel på det. - Kompetensutveckling är ett sätt att förmera insatsen, visar utvärderingarna. Ett annat värde med nätverken är att kunskaperna förändras. Det jag lärt mig förändras när jag delar med mig av det, kunskaper utvecklas i nätverken. Gynnsamma och intressanta strategeier skriver Ing-Marie. Fördjupad kontakt - När det gäller föräldrasamverkan lyfts det fram en kvalitativt fördjupad kontakt mellan skola och hem, liksom språkjournalerna och det stöd man har av dem. - Vi har testat och tampats med attityder. Allt blev inte bra, men vi har prövat. Individuella utvecklingsplaner har Södertälje länge haft och nu införs det som ett nationellt mål. Just god dokumentation lyfts fram i utvärderingarna som angeläget. Det tredje benet - språkbedömning och modermål, språkjournalernas betydelse, språkets komplexitet tas upp i rapporterna. Identitet, integration, lärande och kunskapsutveckling - det perspektivet finns hela tiden med i utvärderingarna. - Därför säger vi att vi egentligen har fyra språkmål. Lena pekade på språkutvecklingsmålet i kommuens utbildningsplan: I Södertälje vill vi särskilt värna om kvaliteter kring barns och ungdomars förmåga i muntlig, skriftlig samt alternativ kommuinikation, läsförståelse och modersmål. Dessutom vill vi att barn och ungdomar tillägnar sig fler språk och uttryckssätt utöver det talade och skrivna språket. Målet gäller svenska, svenska som andraspråk, kommunikation samt för ämnet modersmål för de elever som valt sådan undervisning. - Här skottar man in många perspektiv på språk, konstaterade Lena. Tal i två tungor - Det blir tydligt i de intervjuer och citat som finns i utvärderingarna att det talas i två tungor när det gäller modersmål, menade Lena Aronsson. Olika språk värderas olika, vi säger ett och menar ett annat. Flera språk är bara en tillgång för vissa, i vissa sammanhang, och helst ska man starta i svenskan. - Skolan är bra, det är eleverna det är fel på, känns igen i Parszyks rapporter. - Är skolan en kunskapsarena eller en integrationsarena? Det måste vi fundera över. Lena visade ett talande diagram med två axlar, en skala med svårighetsgrad, en tidsaxel, och hur faktorerna kunskap, attityder, individens beteende samt en organisations beteende förhöll sig till skalorna. Att tillägna sig kunskap var lätt och går fort, att ändra en organisations beteende fanns längst ut på såväl tidsaxeln som svårighetsskalan. - Det finns stöd för den här modellen både hos Parszyk och i det Veli säger, menade Lena Riktigt intressant blir det förstås längst ut på skalan, med en hel organisation av modersmålslärare t ex. 9

10 Måste man ha raster? Skolans organisation anförs ibland som ett hinder för ändring. Vi kan styra över lektionerna, men inte över rasterna. - Vem har sagt att man måste ha raster? undrade Lena. Om de inte fungerar kan man avskaffa dem och ha en annan typ av pauser i stället. Hon avslutade med att dra slutsatsen att - Vi går från språk som särskildhet till att språket är allt. Liten yta och enorma avstånd i skolan Josefina Eliaso berättar om sin D-uppsats En skola - två kulturer Josefina har utbildat sig på Södertörns högskola, som hon valde för att den är mångkulturell. Hon arbetade två år med sin magisteruppsats, med Ing-Marie Parszyk som handledare. Josefina, som själv tillhör den assyrisk/syrianska folkgruppen, är lärare på Södertälje Friskola. Hennes uppsats bygger på intervjuer med fem tjejer och fem killar i nian på en skola i ett storstadsområde i Södertälje. Hon konstaterade att Södertälje är speciellt, att ungdomarnas situation här inte kan överföras till övriga assyrier/syrianer i Sverige. - Jag kan själv inte identifiera mig med deras situation. De frågor hon ställde till ungdomarna gällde hur de känner sig, dels i förhållande till svenskarna, dels i förhållande till den egna folkguppen. - Jag noterade hur deras självuppfattning varierade beroende på vem de talar med. Hårt klimat i skolan Ungdomarna trivdes i skolan, de kände sig inte annorlunda, de var hemma både i skolan och i sitt område. Och de pratade mycket om nationalitet. - Alla kände sig trygga, trots att skolklimatet ansågs hårt. Josefina menade att skolans värld är uppdelad på ett för oss osynligt sätt. Ytan är liten men avståndena oenorma. Svenska och assyrisk/syrianska elever möts aldrig. - Det var två skilda världar. De vägrade att vistas på varandras del av ytan. Mitt klassrum ligger längst bort, vid svenskarna. Jag gillar inte det sa en flicka t ex. Josefina beskrev en sitaution där uppdelningen var total. Det finns skillnader på alla områden: språk, umgänge, kulturer, kläder, allt. Och eleverna kände till mycket lite om varandras grupper, även om det fanns en hel del bestämda åsikter, som t ex att svenska föräldrar är frånvarande i barnens uppfostran och att alla svenskar super. En stor skillnad menade Josefina var den svenska individualismen kontra assyrier/syrianer, där guppen är allt. Man håller sig till sina egna, det är enklast. Verbal förmåga hinder - De assyrisk/syrianska ungdomarna kände sig underlägsna när de pratar svenska. De blir korrigerade när de säger fel och då känner de sig utanför. Den verbala förmågan blir ett hinder, de känner att de uppfattas som mindre intelligenta. Detta gällde inte bara i relationen elever emellan, även lärare uppför sig nedsättande. 10

11 - En del lärare betraktar det som underförstått att de assyrisk/syrianska eleverna klarar sig sämre eftersom föräldrarna inte kan hjälpa till med skolarbetet. Elevernas självuppfattning formas av omgivning och av det faktum att många svenskar inte tycks acceptera eleverna som svenskar. - De tror att de alltid kommer att vara främmande, sa Josefina och konstaterade att bråk och slagsmål blir resultatet. Hon menade att hela gruppen döms efter vad en eller två gör. Hon talade om en immanent pedagogik, ett opåtagligt, dolt språk. - De assyriska/syrianska eleverna känner sig maktlösa och de håller ihop. De anser att de svenska eleverna får mer bekräftelse i klassrummet av lärarna. De känner att de får bära skulden för mycket, för störande beteende, för klotter. Slutsatsen, menade Josefina, är att det egna folkets uppfattning blir viktigare än allt annat. Rykten har en viktig roll som kontrollmekanism för att hålla ihop gruppen. De pratar Täljesvenska Brytningen spelar också stor roll, utan den upplevs man som svensk. Eleverna behärskar inte något språk fullständigt, de blandar friskt och de blir halvspråkiga. - De pratar Täljesvenska Den första generationens invandrare var glad över att komma hit och tyckte att de fått det bättre än de hade det i hemlandet, andra och tredje generationen jämför sig med majoriteten och ser att de har det sämre - de är andra klassens medborgare. - Jag hoppas på en förändrig när det gäller de här ungdomarnas självuppfattning - och det kan bara ske med majoritetens hjälp, avslutade Josefina Eliaso. En tillgång att vara flerspråkig? Paneldebatt med deltagarna Johan Andersson (s), Josefina Eliaso, Carl- Gustav Sidenqvist, Kima George, Lena Aronsson, Broula Barnohro Oussi, och Pirkko Väyrynen. Eva Bjurhom var mederator. Moderatorn Eva Bjurholm öppnade diskussionen med en fråga kring rubriken; hur, med betoning på hur, kan det vara en tillgång att vara flerspråkig i Södertälje? Frågan skulle inte behöva ställas, det är självklart att det är en tillgång. Men alla tycker inte det, därför måste det formuleras, sa Johan. - Självklart är det alltid en tillgång, menade Carl-Gustav. Men jag hävdar att vi värderar olika språk olika. Engelska och syrianska värderas inte lika, men det kommer vi att behöva ändra på. - Jag lever med det här frågorna, sa Kima, både som förälder och i mitt jobb. När jag hörde Josefina kände jag att nu får det vara nog. - Det är definitivt så att alla språk inte är lika mycket värda, sa Broula, och hänvisade till sina egna erfarenheter från uppväxten i Södertälje och numera som gymnasielärare i stan. 11

12 Mindre språk förbisedda - Det här är inte bara en fråga för skolan, sa Lena Aronsson som höll med när det gäller värderingen av språk. Även Josefina instämde. - All forskning som handlar om att stärka eleverna innebär att eleven måste behärska det egna modersmålet. Södertälje är mycket speciellt, sa också Josefina. Pirkko förde in en lite annan aspekt i diskussionen, den om de mindre språken, som hon menade är mycket förbisedda i Södertälje. - Varför är vissa språk mindre värda och hur kan deras värde höjas, var Eva Bjurholms nästa fråga. - Det finns en finstilt signalsystem, menade Carl-Gustav. Det är viktigt att vara bra i svenska om man ska bo i Sverige, ja visst, men svenska är ett litet språk i världen. - Vi tycker inte att elevernas modersmål är ett värdefullt redskap. Större öppenhet kring de här frågorna efterlystes av Kima. Det pratas mycket i ämnet, men inte öppet, menade hon. Ett sätt att ändra på de gällande normerna är att sprida de kunskaper som utvunnits ur storstadssatsningen till hela Södertälje. Broula, som undervisar i italienska, menade att elever som behärskar flera språk har lättare att lära sig ytterligare ett. - Men det finns en negativ attityd till att elever pratar sitt modersmål. Johan påpekade att det råder bristande kunskaper bland etniska svenskar om assyrier/syrianer och deras språk. Skillnanden mellan tal- och skriftspråket t ex, är relativt okänt för majoritetsbefolkningen. - Vi borde bli mer involverade i detta, inte som skolmänniskor utan som medborgare. Det berör hela Södertälje, tyckte Lena. Finska som förvaltningsspråk - Ta tillvara alla språk, manade Pirkko, det gäller även de mindre språken. Som exempel nämnde hon att den lärare som undervisar fem elever i kinesiska kanske också kan användas som lärare i andra ämnen. Publiken släpptes in i diskussionen och Pelle Norlin menade att etniska svenskar borde lära sig något av de aktuella språken, som i Finland. - Vi vänder ryggen till och det borde vi sluta med, sa han. Eva Bjurhom berättade om den statliga utredning som nu föreslår ett utvidgat användande av finska som förvaltningsspråk; idag är det så i Tornedalen, utredningen föreslår att det ska utvidgas till att gälla också i hela Mälardalen, ett femtiotal kommuner runt Mälaren, inklusive Södertälje. - Det är en väg mot större hänsynstagande, tyckte hon. Ronnaskolans rektor Patrik Derk menade att detta är en värdegrundsfråga och tyckte att det bara finns en lösning: fler tvåspråkiga lärare. - Hur möter vi våra elever? Vi jobbar mycket med det på Ronnaskolan. - Vi pratar mycket och gör lite, tyckte Nursel Avrohum och hänvisade till att Lek & Lär i Hovsjö, som visat så goda resultat, är på väg att läggas ned. Johan försvarade skolnedläggningar, som en lärare i publiken tagit upp. Att lägga ned en skola är något av det svåraste en politiker kan göra, men en anpassning måste till när elevantalet förändras. 12

13 - Det är trots allt innehållet i skolan som är viktigast, inte byggnaden, sa Johan. Modersmålet är viktigt Broula sa att svenskan är hennes starkaste språk, ändå behöver hon både arabiska och suryoyo för att känna sig hel - och även skriftspråket. Vi har undervisning på närmare 30-talet modersmål i Södertälje, berättade Pirkko som är rektor för modersmålsundervisningen. Ett bra hur tyckte hon skulle vara att samarbeta med högskolan och titta på hur man kan följa kursplanen trots de stora skillnaderna när det gäller språken. - Vad gör Uk när det gäller värdegrunden? undrade Pirkko. - Vi tar de frågorna på största allvar, hävdade Carl-Gustav. Vi arbetar serioöst med frågorna - och lyckas delvis. Vi hävdar entydigt att det här inte är valfrågor, fritt att tycka vad man vill. Vi vill ge entydiga signaler att modersmål är viktigt och vi uppmanar till det. Många barn får inte det de har rätt till. - Vi måste bli mer kunskaps- och forskningsinriktade. Sluta använda sunt bonnförnuft, avslutade Carl-Gustav diskussionsstunden. Allas rätt till ett sitt eget språk Carl-Gustav Sidenqvist, utbildningskontoret - Alla har rätt till sitt eget språk, slog utbildningskontorets utvecklingschef Carl- Gustav Sidenqvist fast när han avslutade och sammanfattade konferensdagen. Han underhöll publiken genom att läsa högt ur en bok om skolans historia och berättade att vid mitten av 1800-talet kunde 90 procent av Sveriges befolkning läsa. Tanken, som gick tillbaka till 1600-talet, var att alla skulle kunna läsa guds ord. - Fast biskop Tegnér i Växjö menade att det var skadligt att kunna mer än man behöver, sa Carl-Gustav. Han frågade sig hur mycket flickor och böndernas barn egentligen behövde kunna. - Och där är vi idag: vem ska få tillgång till vilka kunskaper? - Bildning och upplysning är för människan vad regnet är för jordens fruktbarhet, sa Carl-Gustav och lät tanken sjunka in. - Det finns en strukturell diskriminering när det gäller språkundervisning, sa han. Min förhoppning är att den här dagen ska ha hjälpt oss att vinna vägen till varje barns rätt till sitt eget språk, och därmed till sin egen identitet. 13

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Gemensam plattform för ordningsregler

Gemensam plattform för ordningsregler Gemensam plattform för ordningsregler April 2014 1 Gemensam plattform för ordningsregler, Bäckadalsgymnasiet Rektor är den i gymnasiets organisation som är formellt ansvarig för att fatta beslut om ordningsregler

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Man jobbar oftast i smågrupper så att man både kan stödja de som ligger efter och stimulera de som ligger långt före.

Man jobbar oftast i smågrupper så att man både kan stödja de som ligger efter och stimulera de som ligger långt före. BOLOGNA 22 25 september 2007 Första besöket var på en kommunal förskola med barn mellan 3-5 år som inrymdes i en skola för barn mellan 3-11 år. I den delen som hade förskola fanns 2 klasser med 25 barn

Läs mer

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan? Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan är framtagen utifrån språknyckeln som är

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Likabehandlingsgruppen: Sammankallande: Anette

Läs mer

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolförvaltningen Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer