Dokumentation från konferensen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation från konferensen"

Transkript

1 Dokumentation från konferensen Telge Forum den 16 november 2005 Text och foto: Tina Westerlund Formgivning: Kima George

2 Vi ser inte tillgången i flera språk Carl-Gustav Sidenqvist, utbildningskontorets utvecklingschef Syftet med dagen, sa Carl-Gustav Sidenqvist som inledning på konferensen, var att alla närvarande ska etablera kontakter, sprida kunskaper och skapa nätverk för det arbete som han lovade kommer att fortsätta med oförminskad styrka, även när storstadsarbetet avslutas. - Det är märkligt, sa han, att det finns en problemdiskussion när det gäller språk. Vi ser inte den oerhörda tillgång som många språk faktiskt är i en värld som kräver samarbete över språkgränserna. - Låt oss hoppas att den här dagen hjälper oss att vara banbrytare och föredömen i det värdegrundsarbete som ett språkutvecklande arbetssätt är. Språk är ett prioriterat område utbildningsnämndens ordf Johan Andersson (s) Utbildningsnämndens ordförande Johan Andersson (s) hälsade konferensdeltagarna välkomna och öppnade med att fundera kring orden god morgon. - Det finns på alla språk, sa han, varav jag kan några stycken. Men om jag haft två modersmål, vilket skulle komma från ryggmärgen då? Johan pratade om vad som gjorts politiskt när det gäller modermålsfrågan. - Vi har tagit fram en språkutvecklingsplan och språk är ett av de fyra prioriterade områdena i skolan. Det är politikernas uppgift att sätta målen och sedan är det er viktiga uppgift att förverkliga dem. Johan Andersson önskade lycka till med dagens arbete och hoppades att många nya idéer och tankar skulle födas ur det. Språkutveckling bara vid snäppet över fil dr Veli Tuomela berättade om språkarbetet i Södertälje under rubriken Att få en syl i vädret Veli Tuomela - inte Velli (som betyder välling på finska) eller Veeli - är fil dr i tvåspråkighet, han har tidigare arbetat på Stockholms Universitet, centrum för tvåspråkighet, och är numera konsult. Veli har de senaste 2

3 åren arbetat i Södertäljes förskolor med ett projekt om ett språkutvecklande arbetssätt. Det började år 2001 med en föreläsningsserie, berättade han, vilket uppdagade att det fanns ett sug efter mer kunskaper och det resulterade i en vidareutbildning. Frågan var: hur skulle så många som möjligt få en gedigen utbildning? Det fanns 50 förskoleavdelningar i de fyra aktuella storstadsområdena och det var för mycket. En förskola inom varje förskolechefs område valdes ut, sex förskolor och totalt 24 avdelningar. Knappt 100 personer ingick i den tvååriga utbildningen. - Jag skulle önska att de som arbetar med barn skulle kunna gå ut ur sig själva. Det är så lätt att bli hemmablind, konstaterade Veli. Hur sker utveckling? Veli auskulterade, observerade med block och penna, träffade personalen tre gånger under första terminen. Utbildningen hade två delar, en kurs, en del i form av observationer. Den första delen kallades Se språket. Personalen ville gärna veta: hur ska vi göra? Vad ska ett barn kunna? Hur sker utveckling? - Många har en ganska diffus bild om detta, konstaterade Veli. Del två bestod av två terminer under rubriken Det språkutvecklande samtalet. Hur får man förskolan mer språkutvecklande än den är idag? - Under den här perioden var jag med och observerade och gav direkt uppföljning. Bra att få direkt återkoppling, tyckte personalen. Efter det återstod en termin och den ägnades åt tre saker: 1. Hur kan man arbeta mer med skriftspråket? 2. Läsning och högläsning 3. Barnens modersmål - Det var lite kort tid för att hinna med allt det, konstaterade Veli. Inte metoder eller tips Många tror att det handlar om metoder, praktiska tips, eller språkutvecklande material. Men inget av allt detta förekom under de år utbildningen pågick. Det finns mycket kunskap och forskning kring detta, och det handlar inte om metoder, tips eller material. - Det är som bantning - inga metoder hjälper. Det handlar om kost och motion i lagom mängd. Och det är samma sak med språkutveckling, sa Veli. Trots egna observationer brukar Veli ställa frågan till förskolornas personal: vad gör ni här som utvecklar barnens språk? - Och det vanligaste svaret - solklar etta - är rim och ramsor. Som tvåa kommer Bornholmsmodellen, på tredje plats språkpåsar och god fyra språksamlingar. Och det är ju praktexempel på modeller, tips och material. Vi blandar ihop Det beror på att vi blandar ihop språkutveckling med något som ligger nära, men inte riktigt är språkutveckling: det handlar om utveckling av den språkliga medvetenheten. Små barn vet inte att språket består av ord, det är något som måste 3

4 läras. Som exempel tar Veli det faktum att en lång sak som ett tåg kan heta ett kort ord - tåg. Ordet myra är ju faktiskt längre - fast myran är så liten. Orden består av språkljud. T ex var börjar och slutar tåg? Med lok och vagn? Eller med t och g? - Rim och ramsor är utmärkt för den språkliga medvetenheten, att leka med språket är bra. Men det utvecklar inte språket. Ordet helgdagsrock är kanske inte det viktigaste ordet att lära sig för dagens barn. Ska man av det dra slutsatsen att rim och ramsor är umbärliga? Nej, inte alls. De är en kulturskatt, det är socialt och trevligt. Men det är inte språkutvecklande. - Skilj på de två, uppmanade Veli. Språket sitter i huvudet Vanligt är också att man blandar ihop språk och tal. - Språket sitter i huvudet, talet sitter i mage och strupe. Mycket av det man gör i förskolan i tron att det är språkutvecklande arbete handlar i stället om taltekniska övningar. Det är en enorm skillnad. Vem tror att barnet som säger gass inte vet vad glass är? Läs- och skrivövningar blandas också lätt ihop med annat. - Medge att det lätt blir en salig röra av alltihop. Vi måste lära oss skilja på de olika sakerna. Och det har vi gjort i förskolan i Södertälje. Språkpåsar är hur bra som helst, men de är inte språkutvecklande. De är rekvisita, sa Veli och berättade att han själv kom till Sverige vid sex års ålder, gick i lekskola och lärde sig snart Björnen sover utantill - utan att ha en aning om vad en björn är. - Det finns inget stöd i forskningen för språksamlingar, sa Veli och jämförde med SFI, där folk kan gå hundratals timmar utan att lära sig svenska. - En samling är en punktinsats - på förmiddagar mellan 11 och arbetar vi språkutvecklande. Det är inte vad som behövs. Fånga språket i rutinerna Professionellt språkutvecklande arbete tar fasta på rutinsituationerna, där tillägnar sig barnen ett eller flera språk, och det är en konst att fånga språket i rutinerna. - Nu kanske någon tycker att vi pratar ju med barnen i rutinsituationerna. Då undrar jag: har jag utvecklat mitt språk efter 20 timmars föreläsande den här veckan? Nej, svarade Veli. Det räcker inte att lyssna till språket och använda det. Det är mer komplicerat än så. Man måste ha en uppsjö av språkpedagogiska principer, som ska användas samtidigt. Och det är samma principer i förskolan som i grundskolan och i gymnasiet, fast med lite olika fokus. Ett barn utvecklar språket i förskolans vardag. Veli Tuomela räknade upp fem rutinsituationer där man ska fråga sig hur man får dem språkutvecklande: måltiderna, hygiensituationerna, inneleken, utevistelsen och den skapande verksamheten. - Bygg in arbetet i vardagen - det är vad det handlar om. Personalen oerhört viktig Att erbjuda barnen upplevelser är en språkpedagogisk princip. - Ett barn utvecklar sitt språk om det får nya upplevelser. Ja eller nej? 4

5 - Ja, sa publiken lydigt. - Nej, nej, nej, sa Veli. Nya upplevelser som kläs i ord, med personalen hjälp, utvecklar spåket. Personalen är oerhört viktiga personer för barnens språkutveckling och för utvecklingen av det svenska språket. Veli tog exemplet med en ny helikopterleksak till flickan som gillar helikoptrar; det är en ny upplevelse, men det är inte språkutvecklande i sig. Men med frökens hjälp, med förklaringar, beskrivningar blir det det. - Det krävs en mix mellan nya och gamla upplevelser. Förskolan har ett enormt problem i att så mycket går på rutin, menade Veli, att barnen får vänta så länge på nya upplevelser. - På fyra år tillbringar barnen timmar på gården. Hur många nya upplevelser återstår då? Det är ett problem. Mer berättande och högläsning Samtalet är otroligt viktigt och det är de nya samtalsämnena som gör det, något som förskolan lider brist på. Bristen på nya samtalsämnen är skälet till att så många invandrarbarn inte utvecklar sin svenska, slog Veli fast. Berättandet - vuxna som berättar för barn - är också viktigt. - Vi är duktiga på dialog, men det sker på bekostnad av berättandet, hävdade Veli och menade att vissa ämnen lämpar sig för dialog, medan andra faktiskt passar bättre för berättande. Högläsning ska också till. - Det önskar jag mig innerligt mera utav - det vidgar barnens värld. Om det finns tre vuxna på en avdelning, då är boken den fjärde vuxna. Och om det finns organisatoriska hinder för läsning, omorganisera då. Det ligger i vuxnas makt att göra. Vilken språknivå ska man ha i förskolan? Svaret, menade Veli, är snäppet över. - Språklig utveckling sker vid snäppet över. Och bara då. Ofta lägger sig personalen under barnens språknivå, för att de är rädda att barnen inte ska förstå. Man måste våga lite. Om man hela tiden bara säger se och titta, aldrig stirra, blänga, bliga eller glo - hur ska då barnen lära sig nya ord? Lägger man sig för högt tappar barnen självförtroendet, för lågt sker ingen utveckling. - Man måste bli medveten om språknivån. Språk och språkbruk En annan pedagogisk princip är språkbruket. Det är skillnad på språk (det som finns inne i huvudet) och språkbruk (det som kommer ut), menade Veli och spelade upp en liten scen om hur det kan låta på en frukost i förskolan. Det var den här hit och den där dit, och vill du ha en sån eller en sån?. - Fröken tänkte nog smörgås med ut kom bara den. Det är hemmablindheten som spökar. Man hör inte sig själv. Orden tvätta händerna används ständigt i förskolan, orden handfat eller tvättställ nästan aldrig. - Och ett ord man aldrig hört kan man ju inte. Förskolans personal är experter på situationsbundet språk, sa Veli och visade genom att gestikulera stort och tydligt, så att minst halva budskapet bars av gestik. 5

6 - Inte bara språk utan gester, mimik, föremål och hela sitautionen talar och det finns en fara med det: man kan överskatta barnets förståelse. För att illustrera sin point tog Veli upp Metin Rhawi från Suroyo-TV på scenen och talade livligt på finska till honom. Gå dit, ta den, gör så - och Metin gjorde allting rätt - utan att kunna ett ord finska. Men gesterna var ju tydliga. Suroyo-TV med uppgift att bevara språket - Metin Rhawi berättade om den nya TV-stationen Metin, som är programledare och informationsansvarig på Suroyo-TV, avslöjade uppriktigt sina förväntningar på dagens konferens; han hade tänkt sig en massa kritiska lärare som pratade på medan han kunde halvsova tills det blev dags för det egna anförandet. - Så hörde jag Veli, och insåg att han pratar ju om det jag håller på med, sa Metin. Suroyo-TV är en assyrisk/syriansk TV-station med säte i Viksängen i Södertälje. Den har funnits i drygt ett år, den drivs helt med insamlade medel och med ideella krafter. Man sänder på flera språk, huvudsakligen arameiska, men också arabiska och svenska. I dag sänder man cirka 20 timmar per vecka, såväl nyhetsprogram som debatter, samhällsprogram, sport, barnprogram och mycket annat. Sändningarna har en miljonpublik, de når drygt 80 länder över hela världen via satellit, och i Södertälje kan cirka hushåll se programmen via kabel-tv. - Det handlar om att bevara det arameiska språket, som är på väg att dö ut, sa Metin. Ideellt arbete Metin Rhawi själv har tagit ledigt från frisörjobbet för att ägna sig åt TV-kanalen. Han är en av ett 20-tal som jobbar ideellt, och alla en handfull olika uppdrag. Språket, berättade Metin, kallas arameiska, turabdinska eller suryoyo, och var en gång ett stort språk. - Vi saknar ett eget land och därmed saknar vi möjligheterna att utveckla det egna språket. Språkutveckling kanske normalt inte är en uppgift för en TV-kanal, men när det inte kan göras på annat sätt så Det är märkligt, som skolministern Ibrahim Baylan konstaterat, tyckte Metin att vi kan satsa miljoner och applåderar när någon lär sig persiska. Men när våra barn pratar sitt eget språk - då är det ett problem. Suroyo-TV sänder barnprogram. - Jag vet inte om vi har rätt pedagogik, tyckte Metin. Det handlar inte om det. - Mina barn Gabriel och Rebecca får höra sitt eget språk på TV. Och då blir det ett viktigt språk och ett riktigt språk. Inte bara något som man pratar med farmor för att hon inte kan något annat. - Det finns många åsikter om hur språket ska läras ut. Men det viktiga är inte hur vi gör det utan att vi gör det. På det sättet gör kanalen en viktig insats. 6

7 Suroyo-TV förenar Metin kunde också konstatera att den här konferensen, med cirka 200 deltagare, är den största grupp icke-assyrier/syrianer som han pratat om TV-kanalen inför. - Att integreras är att vara en individ under sina egna förutsättningar. Jag är kanske till 50 procent svensk - men det är jag som bestämmer det. - Här pratar vi bara svenska hette det på rasterna när jag var barn och gick på Ronnaskolan, sa Metin. Det hoppas jag att man inte säger längre idag. Ett stort problem är skriftspråket, berättade han. Det lever bland cirka fem procent av assyrier/syrianer idag. Kanalen måste använda sig av det latinska alfabetet. Suroyo-TV förenar över språk, religion och nationsgränser. Stationen kallas Suroyo- TV för att hålla sig neutral, den väljer inte sida när det gäller benämningar och försöker att behandla alla grupper lika. Känner jag dig? framträdande av elever från Wendela Hebbegymnasiet Ett 15-tal av eleverna på Wendela Hebbegymnasiets teaterprogram, årskurs 3, bjöd på ett kulturellt inslag under konferensdagen. 15 minuters intensiv upplevelse av ordlös sång, sång på ryska och rörelse. Framträdandet var också ett drama i form av små korta sketcher om möten - ömsom suggestivt med påståendet alla är olika och ibland aggressivt med frågan känner jag dig? Det handlade om hur olika vi alla är, hur lika vi ändå är, om hur våra fördomar bekräftas eller vederläggs. Språk är inte en särskildhet - det är allt Storstadssamordnare Eva Bjurholm och utvecklingsledare Lena Aronsson om utvärdering av språkinsatser inom storstadsområdet Eva redogjorde för storstadspolitikens portalmål: Att ge goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt, bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen samt verka för jämlika levnadsvillkor för människor i storstäderna. Storstadssatsningen har haft sju nationella målområden: sysselsättning, folkhälsa, trygghet, demokrati och delaktighet, dessutom tre mål som gäller utbildning, nämligen kompletterande förskola, utbildning och ett mål som gäller just språkutveckling. 24 stadsdelar i sju kommuner har fått del av storstadssatningen, varav fyra stadsdelar i Södertälje. - Södertälje har arbetat med alla sju målen de senaste fem åren. 7

8 Bryta stuprörsprincipen Ett kännetecken för storstadsarbetet har varit att bryta stuprörsprincipen, som Eva kallade det. Ett tvärsektoriellt arbetssätt, där underifrånperspektiv, samverkan och långsiktighet är kännetecknen. - Med underifrån menas att folk ska vara med i processen. För Södertäljes del var boenderåden ett sätt att åstadkomma det. - Boenderåden finns kvar i Hovsjö och Fornhöjden idag. Vi startar verksamheter, sedan lägger vi ned dem, sa Eva. Totalt har Södertälje fått 180 milj kr de senaste sex åren. Av detta har en tredjedel lagts på åtgärder inom sysselsättning, 34 procent har spenderats på de tre utbildningsmålen. En del av pengarna har också använts till processledning, administration, information och inte minst till utvärderingar. - Utvärdering är mycket viktigt. Vi har ett samarbetsavtal med Lärarhögskolan sedan år 2001 om utvärdering av språkarbetet. Det vi gör idag är en del i det. - Av LHS vill vi ha utveckling, utvärdering, en forskningsbaserad kompetens. Och - sist men inte minst - kompetensutveckling av personalen, avslutade Eva Bjurholm. Fem delrapporter hittills Lena Aronsson, utvecklingsledare när det gäller språkutveckling, berättade om de utvärderingar som Ing-Marie Parszyk har gjort, hittills har fem delrapporter kommit ut. De fyra första finns på Södertälje kommuns hemsida Den tredje rapporten handlar om Velis utbildning och heter Se förskolan! - Vad Ing-Marie vill ha sagt med det är att det är intressant, väl värt att titta på, sa Lena. Vi har arbetat med saker och gjort rön som är värda uppmärksamhet. Rapport nr 4 heter Skoltradition språk och lärande och har skolan i fokus. - I den här titeln finns inget frågetecken, inga utropstecken. Förgivettagande är ibland ett problem, konstaterade Lena. Traditionerna, synsätten, är inte alltid så lätta att få syn på. Rapporternas rubriker är ofta talande och intressanta. Delrapport nr 5 heter Möten i fokus och kom precis före sommaren, den handlar om arbetet de senaste två åren när uppdraget har sett lite annorlunda ut. Utvecklingsledarna har arbetat med kunskapsspridande, med fördjupning. - Ing-Marie poängterar förekomsten och betydelsen av möten, att nätverken är viktiga liksom att lära av varandra. Allas rätt till sitt språk Arbetet har haft tre inriktningar, stått på tre ben, allt sedan Blommanpengarna, förklarade Lena. Språkbedömning, föräldrasamverkan och kompetensutveckling. - I språkbedömningen ingår modersmålet, allas rätt till sitt språk. Föräldrasamverkan står för röda trådar genom systemet, samverkan i vid bemärkelse, även mellan olika skolformer. Och kompetens innefattar också nätverkande, att lära av varandra. 8

9 Ing-Marie Parszyk talar i sina rapporter om en Södertäljemodell, om att nätverksarbetet är nyttigt och verksamt. Att pedagogerna träffas kontinuerligt är ett etablerat sätt att arbeta, en tydlig modell i Södertälje. - Det ska vi vara aktsamma om, tyckte Lena. Vi försöker ge utrymme för att lära av varandra, Proffsdagen är ett exempel på det. - Kompetensutveckling är ett sätt att förmera insatsen, visar utvärderingarna. Ett annat värde med nätverken är att kunskaperna förändras. Det jag lärt mig förändras när jag delar med mig av det, kunskaper utvecklas i nätverken. Gynnsamma och intressanta strategeier skriver Ing-Marie. Fördjupad kontakt - När det gäller föräldrasamverkan lyfts det fram en kvalitativt fördjupad kontakt mellan skola och hem, liksom språkjournalerna och det stöd man har av dem. - Vi har testat och tampats med attityder. Allt blev inte bra, men vi har prövat. Individuella utvecklingsplaner har Södertälje länge haft och nu införs det som ett nationellt mål. Just god dokumentation lyfts fram i utvärderingarna som angeläget. Det tredje benet - språkbedömning och modermål, språkjournalernas betydelse, språkets komplexitet tas upp i rapporterna. Identitet, integration, lärande och kunskapsutveckling - det perspektivet finns hela tiden med i utvärderingarna. - Därför säger vi att vi egentligen har fyra språkmål. Lena pekade på språkutvecklingsmålet i kommuens utbildningsplan: I Södertälje vill vi särskilt värna om kvaliteter kring barns och ungdomars förmåga i muntlig, skriftlig samt alternativ kommuinikation, läsförståelse och modersmål. Dessutom vill vi att barn och ungdomar tillägnar sig fler språk och uttryckssätt utöver det talade och skrivna språket. Målet gäller svenska, svenska som andraspråk, kommunikation samt för ämnet modersmål för de elever som valt sådan undervisning. - Här skottar man in många perspektiv på språk, konstaterade Lena. Tal i två tungor - Det blir tydligt i de intervjuer och citat som finns i utvärderingarna att det talas i två tungor när det gäller modersmål, menade Lena Aronsson. Olika språk värderas olika, vi säger ett och menar ett annat. Flera språk är bara en tillgång för vissa, i vissa sammanhang, och helst ska man starta i svenskan. - Skolan är bra, det är eleverna det är fel på, känns igen i Parszyks rapporter. - Är skolan en kunskapsarena eller en integrationsarena? Det måste vi fundera över. Lena visade ett talande diagram med två axlar, en skala med svårighetsgrad, en tidsaxel, och hur faktorerna kunskap, attityder, individens beteende samt en organisations beteende förhöll sig till skalorna. Att tillägna sig kunskap var lätt och går fort, att ändra en organisations beteende fanns längst ut på såväl tidsaxeln som svårighetsskalan. - Det finns stöd för den här modellen både hos Parszyk och i det Veli säger, menade Lena Riktigt intressant blir det förstås längst ut på skalan, med en hel organisation av modersmålslärare t ex. 9

10 Måste man ha raster? Skolans organisation anförs ibland som ett hinder för ändring. Vi kan styra över lektionerna, men inte över rasterna. - Vem har sagt att man måste ha raster? undrade Lena. Om de inte fungerar kan man avskaffa dem och ha en annan typ av pauser i stället. Hon avslutade med att dra slutsatsen att - Vi går från språk som särskildhet till att språket är allt. Liten yta och enorma avstånd i skolan Josefina Eliaso berättar om sin D-uppsats En skola - två kulturer Josefina har utbildat sig på Södertörns högskola, som hon valde för att den är mångkulturell. Hon arbetade två år med sin magisteruppsats, med Ing-Marie Parszyk som handledare. Josefina, som själv tillhör den assyrisk/syrianska folkgruppen, är lärare på Södertälje Friskola. Hennes uppsats bygger på intervjuer med fem tjejer och fem killar i nian på en skola i ett storstadsområde i Södertälje. Hon konstaterade att Södertälje är speciellt, att ungdomarnas situation här inte kan överföras till övriga assyrier/syrianer i Sverige. - Jag kan själv inte identifiera mig med deras situation. De frågor hon ställde till ungdomarna gällde hur de känner sig, dels i förhållande till svenskarna, dels i förhållande till den egna folkguppen. - Jag noterade hur deras självuppfattning varierade beroende på vem de talar med. Hårt klimat i skolan Ungdomarna trivdes i skolan, de kände sig inte annorlunda, de var hemma både i skolan och i sitt område. Och de pratade mycket om nationalitet. - Alla kände sig trygga, trots att skolklimatet ansågs hårt. Josefina menade att skolans värld är uppdelad på ett för oss osynligt sätt. Ytan är liten men avståndena oenorma. Svenska och assyrisk/syrianska elever möts aldrig. - Det var två skilda världar. De vägrade att vistas på varandras del av ytan. Mitt klassrum ligger längst bort, vid svenskarna. Jag gillar inte det sa en flicka t ex. Josefina beskrev en sitaution där uppdelningen var total. Det finns skillnader på alla områden: språk, umgänge, kulturer, kläder, allt. Och eleverna kände till mycket lite om varandras grupper, även om det fanns en hel del bestämda åsikter, som t ex att svenska föräldrar är frånvarande i barnens uppfostran och att alla svenskar super. En stor skillnad menade Josefina var den svenska individualismen kontra assyrier/syrianer, där guppen är allt. Man håller sig till sina egna, det är enklast. Verbal förmåga hinder - De assyrisk/syrianska ungdomarna kände sig underlägsna när de pratar svenska. De blir korrigerade när de säger fel och då känner de sig utanför. Den verbala förmågan blir ett hinder, de känner att de uppfattas som mindre intelligenta. Detta gällde inte bara i relationen elever emellan, även lärare uppför sig nedsättande. 10

11 - En del lärare betraktar det som underförstått att de assyrisk/syrianska eleverna klarar sig sämre eftersom föräldrarna inte kan hjälpa till med skolarbetet. Elevernas självuppfattning formas av omgivning och av det faktum att många svenskar inte tycks acceptera eleverna som svenskar. - De tror att de alltid kommer att vara främmande, sa Josefina och konstaterade att bråk och slagsmål blir resultatet. Hon menade att hela gruppen döms efter vad en eller två gör. Hon talade om en immanent pedagogik, ett opåtagligt, dolt språk. - De assyriska/syrianska eleverna känner sig maktlösa och de håller ihop. De anser att de svenska eleverna får mer bekräftelse i klassrummet av lärarna. De känner att de får bära skulden för mycket, för störande beteende, för klotter. Slutsatsen, menade Josefina, är att det egna folkets uppfattning blir viktigare än allt annat. Rykten har en viktig roll som kontrollmekanism för att hålla ihop gruppen. De pratar Täljesvenska Brytningen spelar också stor roll, utan den upplevs man som svensk. Eleverna behärskar inte något språk fullständigt, de blandar friskt och de blir halvspråkiga. - De pratar Täljesvenska Den första generationens invandrare var glad över att komma hit och tyckte att de fått det bättre än de hade det i hemlandet, andra och tredje generationen jämför sig med majoriteten och ser att de har det sämre - de är andra klassens medborgare. - Jag hoppas på en förändrig när det gäller de här ungdomarnas självuppfattning - och det kan bara ske med majoritetens hjälp, avslutade Josefina Eliaso. En tillgång att vara flerspråkig? Paneldebatt med deltagarna Johan Andersson (s), Josefina Eliaso, Carl- Gustav Sidenqvist, Kima George, Lena Aronsson, Broula Barnohro Oussi, och Pirkko Väyrynen. Eva Bjurhom var mederator. Moderatorn Eva Bjurholm öppnade diskussionen med en fråga kring rubriken; hur, med betoning på hur, kan det vara en tillgång att vara flerspråkig i Södertälje? Frågan skulle inte behöva ställas, det är självklart att det är en tillgång. Men alla tycker inte det, därför måste det formuleras, sa Johan. - Självklart är det alltid en tillgång, menade Carl-Gustav. Men jag hävdar att vi värderar olika språk olika. Engelska och syrianska värderas inte lika, men det kommer vi att behöva ändra på. - Jag lever med det här frågorna, sa Kima, både som förälder och i mitt jobb. När jag hörde Josefina kände jag att nu får det vara nog. - Det är definitivt så att alla språk inte är lika mycket värda, sa Broula, och hänvisade till sina egna erfarenheter från uppväxten i Södertälje och numera som gymnasielärare i stan. 11

12 Mindre språk förbisedda - Det här är inte bara en fråga för skolan, sa Lena Aronsson som höll med när det gäller värderingen av språk. Även Josefina instämde. - All forskning som handlar om att stärka eleverna innebär att eleven måste behärska det egna modersmålet. Södertälje är mycket speciellt, sa också Josefina. Pirkko förde in en lite annan aspekt i diskussionen, den om de mindre språken, som hon menade är mycket förbisedda i Södertälje. - Varför är vissa språk mindre värda och hur kan deras värde höjas, var Eva Bjurholms nästa fråga. - Det finns en finstilt signalsystem, menade Carl-Gustav. Det är viktigt att vara bra i svenska om man ska bo i Sverige, ja visst, men svenska är ett litet språk i världen. - Vi tycker inte att elevernas modersmål är ett värdefullt redskap. Större öppenhet kring de här frågorna efterlystes av Kima. Det pratas mycket i ämnet, men inte öppet, menade hon. Ett sätt att ändra på de gällande normerna är att sprida de kunskaper som utvunnits ur storstadssatsningen till hela Södertälje. Broula, som undervisar i italienska, menade att elever som behärskar flera språk har lättare att lära sig ytterligare ett. - Men det finns en negativ attityd till att elever pratar sitt modersmål. Johan påpekade att det råder bristande kunskaper bland etniska svenskar om assyrier/syrianer och deras språk. Skillnanden mellan tal- och skriftspråket t ex, är relativt okänt för majoritetsbefolkningen. - Vi borde bli mer involverade i detta, inte som skolmänniskor utan som medborgare. Det berör hela Södertälje, tyckte Lena. Finska som förvaltningsspråk - Ta tillvara alla språk, manade Pirkko, det gäller även de mindre språken. Som exempel nämnde hon att den lärare som undervisar fem elever i kinesiska kanske också kan användas som lärare i andra ämnen. Publiken släpptes in i diskussionen och Pelle Norlin menade att etniska svenskar borde lära sig något av de aktuella språken, som i Finland. - Vi vänder ryggen till och det borde vi sluta med, sa han. Eva Bjurhom berättade om den statliga utredning som nu föreslår ett utvidgat användande av finska som förvaltningsspråk; idag är det så i Tornedalen, utredningen föreslår att det ska utvidgas till att gälla också i hela Mälardalen, ett femtiotal kommuner runt Mälaren, inklusive Södertälje. - Det är en väg mot större hänsynstagande, tyckte hon. Ronnaskolans rektor Patrik Derk menade att detta är en värdegrundsfråga och tyckte att det bara finns en lösning: fler tvåspråkiga lärare. - Hur möter vi våra elever? Vi jobbar mycket med det på Ronnaskolan. - Vi pratar mycket och gör lite, tyckte Nursel Avrohum och hänvisade till att Lek & Lär i Hovsjö, som visat så goda resultat, är på väg att läggas ned. Johan försvarade skolnedläggningar, som en lärare i publiken tagit upp. Att lägga ned en skola är något av det svåraste en politiker kan göra, men en anpassning måste till när elevantalet förändras. 12

13 - Det är trots allt innehållet i skolan som är viktigast, inte byggnaden, sa Johan. Modersmålet är viktigt Broula sa att svenskan är hennes starkaste språk, ändå behöver hon både arabiska och suryoyo för att känna sig hel - och även skriftspråket. Vi har undervisning på närmare 30-talet modersmål i Södertälje, berättade Pirkko som är rektor för modersmålsundervisningen. Ett bra hur tyckte hon skulle vara att samarbeta med högskolan och titta på hur man kan följa kursplanen trots de stora skillnaderna när det gäller språken. - Vad gör Uk när det gäller värdegrunden? undrade Pirkko. - Vi tar de frågorna på största allvar, hävdade Carl-Gustav. Vi arbetar serioöst med frågorna - och lyckas delvis. Vi hävdar entydigt att det här inte är valfrågor, fritt att tycka vad man vill. Vi vill ge entydiga signaler att modersmål är viktigt och vi uppmanar till det. Många barn får inte det de har rätt till. - Vi måste bli mer kunskaps- och forskningsinriktade. Sluta använda sunt bonnförnuft, avslutade Carl-Gustav diskussionsstunden. Allas rätt till ett sitt eget språk Carl-Gustav Sidenqvist, utbildningskontoret - Alla har rätt till sitt eget språk, slog utbildningskontorets utvecklingschef Carl- Gustav Sidenqvist fast när han avslutade och sammanfattade konferensdagen. Han underhöll publiken genom att läsa högt ur en bok om skolans historia och berättade att vid mitten av 1800-talet kunde 90 procent av Sveriges befolkning läsa. Tanken, som gick tillbaka till 1600-talet, var att alla skulle kunna läsa guds ord. - Fast biskop Tegnér i Växjö menade att det var skadligt att kunna mer än man behöver, sa Carl-Gustav. Han frågade sig hur mycket flickor och böndernas barn egentligen behövde kunna. - Och där är vi idag: vem ska få tillgång till vilka kunskaper? - Bildning och upplysning är för människan vad regnet är för jordens fruktbarhet, sa Carl-Gustav och lät tanken sjunka in. - Det finns en strukturell diskriminering när det gäller språkundervisning, sa han. Min förhoppning är att den här dagen ska ha hjälpt oss att vinna vägen till varje barns rätt till sitt eget språk, och därmed till sin egen identitet. 13

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

Mål med språksamtalet

Mål med språksamtalet Mål med språksamtalet Optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna. Samtalet ska utmynna i en språkplan

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift Språkande förskoleklass en bro mellan tal & skrift 13.00-14.00: föreläsning 14.00-14.30: fika 14.30-15.15: tvärgrupper 15.15-15.30: återsamling 15.30-16.00: arbetslag Språkande förskoleklass ordverket.blogspot.se

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING Kvalitetsredovisning för 2009 Arkens förskola Höllvikens församling. Beskrivning av verksamheten. Förskolan Arken består av 27 barn i åldrarna

Läs mer

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Barn med flera språk i förskolan Förskolan är ansvarig för att arbeta med modersmålsstödet och för att arbeta med värderingar och attityder. Stödet

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan

Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan Utlåtande 2016:41 RIV (Dnr 106-876/2015) Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan Motion (2015:35) av Maria Danielsson (-) och Martin Westmont (SD) Kommunstyrelsen föreslår att

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor Språkutveckling - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor 1 Innehåll 1. Inledning sid 2 2. Vad säger styrdokumenten? sid 2 3. Förhållningssätt sid 3 4.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017 Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen för Ilsbo förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17 Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2011/2012. Skutans förskola

Plan mot kränkande behandling 2011/2012. Skutans förskola Plan mot kränkande behandling 2011/2012 Skutans förskola Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Mål 5 Metoder/strategier. 5-6 Ledningens insatser.. 6 Upptäcka.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Gröna 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3. Rutiner

Läs mer

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Huvudman/Ledning för LEKA Barnens Förskola AB och

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Rektor Elinor Lindsten Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Vision: I förskolan ska alla barn bli sedda,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Språk- och kunskapsutveckling

Språk- och kunskapsutveckling Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz

Läs mer