NLS gemensamma sektormöte 2014 i Helsingfors

Transkript

1 NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD NLS gemensamma sektormöte 2014 i Helsingfors Mötesdokumentation Tid: Plats: Glo Hotel Art, Lönnrotsgatan 29, Helsingfors Deltagare: Ritva Semi OAJ Förskola och fritidshem Anitta Pakanen OAJ Förskola och fritidshem Elin N. W. Tausen FP Förskola och fritidshem Naussúnguaq Bisgaard NPK Förskola och fritidshem Fjóla Þorvaldsdóttir KI Förskola och fritidshem Haraldur Freyr Gíslason KI Förskola och fritidshem Gun aamodt UEN Förskola och fritidshem Frank Bergli UEN Förskola och fritidshem Anna Tornberg Lärarförbundet Förskola och fritidshem Inger Maurin Lärarförbundet Förskola och fritidshem Bolette Larsen DLF Grundskola Monica Lendal Jørgensen FSL Grundskola Linda Molander-Finell FSL Grundskola Kari Kinnunen OAJ Grundskola Päivi Lyhykäinen OAJ Grundskola Birthe Therkildsen IMAK Grundskola Guðbjörg Ragnarsdóttir KI Grundskola Olafur Loftsson KI Grundskola Kolbjørg Ødegaard UEN Grundskola Reidun Blankholm UEN Grundskola Bjørg Eva Aaslid UEN Grundskola Per Hellström Lärarförbundet Grundskola Ann-Christin Larsson Lärarförbundet Grundskola Helena Linge LR Grundskola Ulla Maria Mortensen DLF Gymnasie- och yrkesutbildning Børge Pedersen Udd Gymnasie- och yrkesutbildning Tina Bøgehave Udd Gymnasie- och yrkesutbildning Lars Prestien GL Gymnasie- och yrkesutbildning Tomas Kepler GL Gymnasie- och yrkesutbildning Joakim Häggström FSL Gymnasie- och yrkesutbildning Olavi Arra OAJ Gymnasie- och yrkesutbildning Inkeri Toikka OAJ Gymnasie- och yrkesutbildning Sirkka Saarikoski OAJ Gymnasie- och yrkesutbildning Henriette Svenstrup YF Gymnasie- och yrkesutbildning Guðríður Arnardóttir KI Gymnasie- och yrkesutbildning Anna María Gunnarsdóttir KI Gymnasie- och yrkesutbildning Anita Rose Bakke UEN Gymnasie- och yrkesutbildning Evy Ann Eriksen UEN Gymnasie- och yrkesutbildning Kontakt Telefon Adress Webbsida Generalsekreterare Anders Rusk Medarbetare Maria Häggman anders.rusk@oaj.fi maria.haggman@oaj.fi Magistratsporten 2 FI Helsingfors

2 2 Marianne Løkholm Lewin UEN Gymnasie- och yrkesutbildning Anders Johansson Lärarförbundet Gymnasie- och yrkesutbildning Ann-Charlotte Eriksson Lärarförbundet Gymnasie- och yrkesutbildning Anders Almgren Lärarnas Riksförbund Gymnasie- och yrkesutbildning Maria Häggman NLS Anders Rusk NLS Likvärdighet och jämlikhet i skolan Universitetslektor Fritjof Sahlström från Pedagogiska Fakulteten vid Helsingfors Universitet inledde mötesprogrammet om temat likvärdighet och jämlikhet i skolan. Sahlströms forskning fokuserar på interaktionen i undervisnings- och inlärningssituationer i och utanför klassrummet. Han försöker förstå skolans roll i den sociala reproduktionen. Sahlström diskuterar social rättvisa och utbildning utgående från en komparativ mikroanalys av inlärning som gjorts av barn med olika bakgrund, både i och utanför skolan. Han diskuterar mikroresultaten i kontexten av de förändringar som nyligen skett i de nordiska utbildningssystemen. Sahlström talade om att skolans utveckling i Finland och Sverige fram till 1990 var ganska lika, man ville ha en skola för alla, fokuserad på progressivism och fostran till självreglering. I Sverige valde man efter 90-talet valfrihet, betygsreformer och kommunalisering. Man har gått från det gemensamma goda till den enskildas goda. I Finland har man i sin tur betonat stabilitet och fokuserat på enhetsskola, man har små skillnader mellan regioner, kommuner och skolor. Sahlström menade att valfriheten utmanar likvärdigheten och att man i Sverige borde sänka reformhastigheten och satsa på offentlig insikt om mångfaldsmervärde i kommunala skolor. Resultaten blir enligt forskning sämre ju mer valfrihet man har i systemet. Det viktiga är att inse att man inte kan få båda. Det är ett ideologiskt val som man gör mellan likvärdighet och valfrihet. Sakkunnig Kurt Torsell från Kommunförbundet kommenterade Sahlströms inlägg med utgångspunkt i konsensustänkandet som präglar skolan i Finland. Torsell tog fasta på tre saker vad gäller likvärdighet - skolan, familjen och samhället. Familjens socioekonomiska ställning syns idag i skolan genom att ägodelar fungerar som mätare. Föräldrarnas utbildningsnivå spelar också roll för barnens förutsättningar och ambitionsnivå. Skolan i sig står i Finland inför stora inbesparningar både från stat och kommun. Högt utbildade behövs i framtiden för Finlands framgång och ett gap mellan dem som klarar sig och andra som inte gör det leder till samhällsoro. Väljer man för mycket valfrihet leder det till oroligheter. Det är den svagaste fjärdedelen som lyfter Finlands PISA-resultat i jämförelse med andra länder. Rektorns roll viktig också som attitydskapare. Beträffande samhället har man i Finland ännu förtroende för skolsystemet. Man litar på att lärarna gör det de ska. Förtroendet tar länge att bygga upp. Vice ordförande Kari Kinnunen berättade om den finska skolans läge, de ekonomiska nedskärningarna och den trista mediabilden av att skolan är gammalmodig. Innan Finlands Pisa-resultat kom diskuterades kontroll av lärarens arbete. Pisa gjorde att man fick fortsatt tillit.

3 3 Learning as fun Lauri Järvilehto, FD, forskare och vetenskapsförfattare höll ett föredrag om Learning as Fun, som är ett akademiskt samarbete med Rovio. Han berättade om hur människan lära sig och att inlärning sker annanstans än innanför klassrummets väggar. Inlärning kan ske var som helst och överallt. Han behandlade tankens karaktär och intuition Han tog upp frågan om det är roligt att lära sig och om det borde vara roligt att lära sig? Han konstaterade att det roliga i att lära sig tar sig uttryck i engagemang, passion och i att man verkligen bryr sig vad man gör. Det finns inga dumma människor utan människor är bara så olika till sin läggning. Människor är intresserade av olika saker. Människor kan alltid bli lite bättre. Framtiden är redan här, den är bara inte jämnt fördelad. Sektorspecifika möten Alla sektorer höll sektorspecifika möten där man diskuterade nästa års verksamhetsplan, nästa års mötestider och sektoraktuella frågor utgående från insända nationella rapporter. Lärarnas arbetstid ett stridsäpple i Norden? Generalsekreterare Anders Rusk inledde diskussionen om lärarnas arbetstid med att berätta om tillit i Finland utgående från Mikael Uljens artikel i tidningen läraren. Arbetstidsdiskussionen som är aktuell i Norden är ett symptom på bristande tillit och tillit är centralt för att kunna utföra läraruppdraget på bästa sätt. Rusk berättade vidare om hur lockout och strejker används i de nordiska länderna. Det finns olikheter i kulturen i de olika länderna och det finns ett tryck mot harmonisering av arbetstiden i Norden. De danska deltagarna berättade om läget i Danmark efter lockouten Alla bestämmelser om arbetstid är upphävda och man har gått från att arbeta på bästa möjliga sätt till att vara bunden till arbetsplatsen. Lärarna undervisar ca 80 timmar mer i året och förberedelsetiden för lärarna är splittrad i segment över arbetsveckan och det är svårt att få flow. Politikerna börjar vakna lite för att det är problematiskt. I fria skolor är reglerna de samma regler som gäller men där tolkas reglerna lite mer fritt. Våren 2015 förhandlar man igen och nu försöker man förbereda sig på hur förhandlingarna kommer att se ut denna gång. Man tror inte att det blir som 2013 men man vet inte heller om man återgår till den nordiska modellen. I gymnasierna har man nya arbetstidsregler sedan ett år tillbaka. Tidigare hade man en fast lön oavsett arbetstimmar, nu har man två möjligheter. Antingen avtalar man lokalt eller så tidsregistrerar lärarna sitt arbete. Det har visat sig att ledarna kan säga att kvaliteten på arbetet motsvarar si och så många arbetstimmar, inte de verkligen använda timmarna. Man har numera inofficiella överenskommelser i stället för avtal på många ställen. Regeringen motverkar lokala avtal trots att det finns utrymme för dem. Arbetstidsförhandlingarna i Norge har varit knepiga under 2013 och 2014 och det finns ett tillitsproblem och en kamp om styrningsrätten mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kraven i avtalsrörelsen var hårda på båda sidor. Arbetstidsförhandlingarna gick in i huvudavtalet och styrelsen i Utdanningsforbundet godkände ett avtal i förlikning med arbetsgivaren som medlemmarna sedan röstade nej till. Medlemmarna motsatte sig 7,5 timme bunden tid på arbetsplatsen och röstade nej

4 4 vilket ledde till strejk. Ledningen hade starkt motstånd i början men fick medlemmarnas tillit och genomförde en lyckad strejk. Misstilliten riktades speciellt mot kommunarbetsgivaren KS. Utdanningsforbundets kommunikationsstrategi lyckades bra under strejken. Offentligt diskuterade man elevernas rättigheter och rätten till att vara en god lärare för dem. Man undvek också att provocera föräldrarna. KS tappade stödet till och med bland kommunerna. Enligt det avtal man kom till har man möjlighet att lokalt avtala för 7,5 h på skolan om man vill. Det finns en stor utmaning i att bygga tillit innanför de nya ramarna och öka tilliten till arbetsgivaren. Processen ska nu evalueras internt i Utdanningsforbundet. Det ser ut som att man trots allt är i medvind. Lärarstrejken var en helt ny situation för förbundet, tidigare har man strejkat som en del av Unio. Nu strejkade enbart lärarna och det började mitt i sommaren. Strejken byggdes i steg över sommaren tillsammans med ett strejkledarteam. Man trappade upp vid lärarnas skolstart. Man valde strategin att strejken inte skulle få drabba de minsta, det var centralt för att vinna opinionen. Man fick igenom budskapet, ge oss tillit vi tar ansvar. Förhandlingsmandatet var väldigt tydligt. Framöver står man för utmaningen att många tycker att strejk är ett medel man vinner med. Det kommer att bli svårt att i nästa runda dämpa strejklusten. Anna Maria Gunnarsdottir berättade om arbetstiden för lärarna i Island Anna Marias presentation Den svenska erfarenheten efter 10 år av bunden arbetstid är att man sett en ökande mängd arbetsuppgifter. Tiden för planering blir de sista timmarna och de räcker inte till. Lärarna använder mycket fritid uppifrån givna arbetsuppgifter.arbetsförhållandena och miljön har blivit sämre. I Sverige har man en överenskommelse om att lockout och strejk inte ska löna sig på arbetsmarknaden. Lärarkåren och arbetsgivaren har inte förtroende för varandra. Arbetstiden är delad i tre delar undervisningstid, undervisningsanknutet arbete och övriga uppgifter. Ibland finns inte tid till förberedelse. Lärarna har haft medvind i media under det svenska valet och den stundande lärarbristen som är på kommande har gjort att politikerna börjat fokusera på skolan. Lärarna toppar listorna för stress och arbetsbelastning. Under valet har partierna överbjudit varandra med löften till lärare. Tydligt i läraravtalet är att man inte efterhand kan avtala om övertid. Lärarna använder sällan diskussion på förhand om för mycket arbetsuppgifter (läs övertid) som avtalet ger möjlighet till. Lärarlönerna har gått upp de senaste åren och man börjar måna om lärarna igen. Kari Kinnunen berättade om lärarnas undervisningsskyldighet i Finland och att man förhandlat om försök för helhetsarbetstid. Arbetsgivaren har inte lovat pengar till förändringen så man har inte gått in för årsarbetstidsförsök. Nu har man avslutat förhandlingar helt med arbetsgivaren.. Pensionssystem för lärarna i Norden Finlands pensionssystem ska förnyas och för ett år sen beslöt regeringen att arbetsmarknadens parter skulle förhandla fram en pensionslösning till denna höst. Man gav ett uppdrag att minska på hållbarhetsgapet och förlänga arbetskarriärerna.

5 5 OAJ är den största medlemmen i akademikerorganisationen Akava som är en av tre centralorganisationer i Finland. I Akava såg man positivt på förlängande av arbetskarriärer. Man ville satsa på att bättra kvaliteten på arbetslivet för att arbetstagare ska orka längre. Lösningen som man kom till efter långa förhandlingar kunde Akava inte godkänna utan Akava lämnade sig utanför den. Akava anser att lösningen inte bidrar till förlängda arbetskarriärer eftersom motiverande element saknas. Enligt avtalet börjar man nu införtjäna pension från 17 års ålder med en konstant införtjäningsprocent på 1,5. Utbildade kommer ofta in på arbetsmarknaden vid 26 års ålder och utbildning uppmärksammas inte alls i den här lösningen. I det tidigare avtalet fanns en höjd införtjäningsprocent i slutändan av karriären, som gynnade högt utbildade eftersom de i högre grad stannad kvar i tjänst. Fram till 2025 ska den lägsta pensionsåldern vara 65. Akava tror inte på att karriärerna förlängs med denna lösning. Fast den idag är 63 är genomsnittet nu 60,9. Saken bereds nu vidare i regeringen. Det finns ett litet hopp om att regeringen skulle våga ta i det här ännu. Pensionsåldern blir enligt avtalet Norges pensionslösning är från Lärarnas pensioner kommer från statens pensionskassa. För övriga medlemmar gäller kommunernas pensionskassa. Man har en tydlig pensionsordning och kan välja att pensioneras vid 62. Man kommer säkert att vara tvungen att kämpa för det här. Viktigast är att huvudorganisationerna står starka tillsammans. Det gäller i synnerhet för den tidiga pensionsåldern. Genomsnittspensionsåldern för lärare kommer med all sannolikhet att stiga. I Danmark har pensionssystemet också reformerats. Åldern är idag 68 för alla under 50 år. För dem som är över 50 är åldern 65. Man har avskaffat den efterlönsordning som funnits. Också i Danmark har ändringarna gjorts för att förlänga karriärerna. I Sverige sade SKL upp pensionsavtalet Det nya avtalet innebär att de som är födda efter 1986 har avgiftsbaserat pensionssystem. Innan dess finns en avgiftsbestämd och en fast ordning. Pensionsåldern höjdes till 67 för något år sedan. Många pensionerar sig redan vid 65. Grönland har två olika pensionsordningar som gäller lärare. Tjänstemän pensioneras vid 65 men man ska arbeta 37 år för full pension. Man kan pensionera sig redan vid 60 men då får man inte full pension. För pedagoger är pensionsåldern 68 år. På Färöarna gäller det samma som för tjänstemän på Grönland och pedagogerna har en pensionsålder på 67 år. Politiskt förväntar man sig en höjning i framtiden, antagligen till 70 år.