Mäta på 230 Live med oscilloskåp... Postad av Electrum - 18 okt :40

Transkript

1 Mäta på 230 Live med oscilloskåp... Postad av Electrum - 18 okt :40 Detta förfarande är väl inte direkt snutet ur näsan. Om jag har ett vanligt äldre analogt skåp med katodrör och vanliga prober så säger det väl bara "kaboff" om jag lägger mätningen mot en 230V strömförande del? Och förhoppningsvis överlever jag själv, men knappast något annat? Jag har en felsökning jag måste ta itu med under veckan, (helst i imorgon ), det är en automatsäkring som surrar. Vi har bytt den mot några andra, men det surrar om den alltjämt, det surrar dessutom rätt kraftigt. Denna säkring matar några Helvar DIN-skene-monterade dimmers, varav en inte är speciellt frisk. Vi har beställt och fått en ny dimmer, men då dessa är ganska långt ifrån gratis så skulle jag vilja försöka kolla upp lite på matningssidan innan jag byter, ni vet det här med orsak eller verkan... Vore synd om den nya ryker omedelbart då jag kopplar in den. Och jag kommer inte på så mycket annat än oscilloskåpet att mäta och kolla med. Postad av Michell Andersson - 09 nov :04 Sökte på blocket idag. Hittade ett trevligt, men jag lämnade skambud... Får nog inte höra av den annonsören mer... Postad av Electrum - 09 nov :19 Jag har ett gammalt 10MHz 2 kanaligt philips (eller kanske det var 15MHz). 1 / 5

2 Men det har pajat lite (eller mycket), det sveper bra horisontellt, men inga signaler på BNC-ingångarna genererar något i y-led. Felet med skåpet har antagligen med saltsyra att göra. Det låg packat lång tid i samma låda som ett par flaskor med saltsyra resp väteperoxid. Och när jag tog upp grejerna så insåg jag att plastflaskor tydligen inte är 100% täta, så lite smärre frätskador kunde ses på lite olika föremål som varit i lådan, och jag har inte öppnat oscilloskåpet och kollat, men skulle inte förvåna mig om det är kraftig oxid eller lite frätskador någonstans. Jag skänker glatt skåpet till vem som helst som är intresserad. Själv orkar jag inte börja försöka laga, då man får hantek PC-oscilloskåp för 5-600:-, och vanliga TFT-minnesoscilloskåp för ett par tusen. Postad av Stefan Ericson - 09 nov :04 Electrum, kolla då att inte gnd knappen är intryck. Annars så är nog der du beskrivit, ett av de bättre sätten att förstöra elektronik lågsamt. Postad av Tomas Karlsson - 10 nov :59 Som ett litet exempel på hur material och dimensionering av järnkärnor spelar in passade jag på att tomgående mäta upp två små trafos. Båda i samma effektområde i detta fall ca: 10 VA och med liknande sekundärspänning 18 V respektive 16 V nomunellt. Adapter Hang Chen Low 230 V 18 V 10 VA driven primärt 235 V dvs i stort nominellt. 2 / 5

3 Gammal trafo made in W.G ingenjörsmässigt dimensionerad och utförd sent 70-tal därför 220 V 16 V 11 VA driven primärt 235 V alltså lätt övermagnetiserad. De bäda exemplaren, den första till vänster i bild och ca: 20% lättare pga klenare dimensionering förhoppningsvis har de väl åtminstone fått i lite kisel i smältan också men inte mer. Postad av Electrum - 10 nov :09 OK, så den första kurvans dåliga utseende beror alltså på snåldimensionering av trafon och därmed mättnad i kärnan? Och den andra är en betydligt bättre dimensionerad trafo? Postad av Tomas Karlsson - 10 nov :35 Det visar på både rena materialegenskaper och hur man bygger upp både kärna och lindningar. Fixa en trafo där kärnan är gjord av samma material som i en vettig JFB:s summatrafo så får du se andra sidan av myntet. Den första trafons bild pekar på stora järnförluster men det är ju inget som uppmärksammas vid denna typ storlek några VA men givetvis lika fel och idiotiskt som mycket annat byggt i den andan. Den andra visar på omvändningen, rätt material och utförande även för en sån liten obetydlig tingest. Och för Michell som nu verkar ha ett ferromagnetiskt trafo-skov måste jag fråga om han sett och framförallt hört en Hexaformer i drift? Där ligger det mesta av det som varit uppe i denna och kusintrådarna helt rätt dvs riktig teori används i praktisk teknik. En annan närliggande sak är ju hur man ser på en Fourierutveckling av första trafons trace, mycket talande isig. 3 / 5

4 Postad av Michell Andersson - 10 nov :48 Tyvärr Tomas, har varken sett eller hört en hexaformer på riktigt. Förstår dock tanken med konceptet, tror jag. Vi vill ha lika reluktans för samtliga magnetiska faser? Och mellan de två yttersta benen i en kärntrafo, trebenstyp, så har jag ett läckflöde genom luften. Samma flöde i en hexaformer föreställer jag mig går jämnt och fint i kärnan. Mot bakgrund av detta så tänker jag mig att en hexaformer är tystare och svalare med lägre förluster som följd. Dock så verkar det inte vara en lätt kärna att lägga!! Superorienterad plåt på det så blir det smaskens kan kag tänka mig! Helt riktigt så har jag ett skov Tomas! Jag har dock fastnat på en tröskel precis och behöver alltså få ordentlig kläm på vissa saker innan jag kan gå vidare. En av frågorna är bättre förståelse för mot-emk. Säkert en barnlek för vissa... inte för mig dock. Gällande oscilloskop så finns det Vellermans på Kjell med Wifi. Tilltalande tanke! Hur står USB-oscilloskopen sig generellt gentemot ett gammalt hederligt? Utöver Hantek då alltså? Postad av Electrum - 10 nov :15 Michell Andersson skrev: Gällande oscilloskop så finns det Vellermans på Kjell med Wifi. Tilltalande tanke! Perfekt när man mäter på 400kV, och gärna står några meter ifrån. Postad av Torbjörn Forsman - 10 nov :45 När det gäller jämförelsen mellan småtransformatorerna så vet vi ju i det här fallet inte hur kurvformen såg ut på 230 V -sidan. 4 / 5

5 En annan sak som kan spela in är om den ena transformatorn är dimensionerad för att ha mycket hög läckinduktans, en del små nätadaptrar är ju gjorda på det sättet för att få så låg kortslutningsström att de kan anses 100 % kortslutningssäkra. Om man råkar ut för en sådan transformator som dessutom är gjord så att sekundären har bättre magnetisk koppling till kärnan än vad primären har, så kommer distorsion pga tomgångsström att synas oförtjänt tydligt på tomgångsspänningen. Man känner igen de där kortslutningssäkra transformatorerna på att sekundärspänningen i tomgång är uppåt dubbla märkspänningen, medan de lämnar spänning enligt typskylten då man belastar dem med märkström. Och följaktligen blir kortslutningsströmmen omkring dubbla märkströmmen. Jag var med om ett intressant fall av mättad järnkärna när jag jobbade som tv-reparatör i slutet av 80-talet. Det var tv-apparater tillverkade av Samsung, billiga 14" och 20", nätdelen bestod av en fulltransformator med två sekundärlindningar på ungefär 20 V och 100 V, 20 V-lindningen användes bara som standbylindning för att mata fjärrkontrollmottagaren medan 100 V -lindningen matade tv:n via relä, likriktarbrygga och serieregulator. Nu klagade en del kunder på att tv:n surrade i standby-läge men surret försvann när man slog på den. Det visade sig bero på att om nätspänningen låg lite i överkant eller hade olämplig kurvform så blev transformatorns kärna mättad och spred mycket läckfält omkring sig. Runt kärnan låg ett varv järnplåt som magnetisk skärm för att inte läckfältet skulle ge upphov till bildstörningar, den där plåten låg lös och skramlade i vissa transformatorexemplar där den inte hade klibbat fast tillräckligt bra i lacken som alltsammans var indränkt med. Så småningom kom det ut ett servicemeddelande om att felet skulle åtgärdas genom att ta bort skärmplåten, linda några varv eltejp runt kärnan och sedan sätta ihop alltsammans igen. Anledningen till att surret försvann när tv:n var igång var såklart att magnetflödet genom kärnan minskade pga läckinduktans mm då transformatorn belastades för fullt. 5 / 5