Spolspänningen på en kontaktor, och motorskydd som kortslutningsskydd Postad av Electrum - 10 okt :22

Transkript

1 Spolspänningen på en kontaktor, och motorskydd som kortslutningsskydd Postad av Electrum - 10 okt :22 Tjaba. I fredags hamnade jag i ett litet ombygge av en liten motordrift (en cirkulationspump) där det bytts till en enfas från trefas. Och då behövde jag ett motorskydd med lite högre märkström och mindes att det stod några rätt fräscha sådana på firman för att användas vid behov. Så jag ryckte med mig en vid lunchen och kom ut och skulle montera och precis då slog det mig att jag inte hade en aning om vilken spolspänning det var på kontaktorn (A1-A2). Det är ett Telemecanique (Schneider idag va?) LC1D09. Och ser ut såhär: Och på märkplåten på sidan fick jag inte heller någon info om spolspänning: Postad av Electrum - 10 okt :29 För att försöka reda ut det hela så ohmade jag spolen och fann att den var på ca 500ohm. Tjaha tänkte jag, då kan det knappast vara en 230V spole då (som jag behövde), så jag avbröt allt då och tog helg. Och tänkte att jag ska googla lite hemma, och kanske fråga lite här. Men med 500ohm så skulle det gå en spolström på 0,46 A och en effekt på över 100W inne i kontaktorn. Det lät ju inte riktigt bra. Den borde brinna upp ganska omgående. Men det är ju förvisso likströmsmotstånd, men kan det verkligen bli så väldigt mycket mer ohm vid 50Hz...? 1 / 8

2 Postad av Electrum - 10 okt :32 Men nu när jag fotograferade den för att få bilder hit, så vred jag runt den och råkade få syn på en liten märkning jag missat förut: Betyder detta att det är en 230V spole? Det borde ju göra det... Men kan likströmsmotståndet verkligen vara så lågt som 500 ohm då? Postad av Michell Andersson - 10 okt :47 Märkningen visar i alla fall spolspänningen så det är åtminstone en 230V-spole. Spolarna är ju utbytbara så därför märker de inte spolen på kapslingen. Och i min värld så lär resistansen skilja väsentligt från impedansen eftersom det är just en spole. Oavsett så är det inga värden som slår en som värden som skulle visa på något fel egentligen. Postad av Electrum - 10 okt :08 Nej det måste nog vara helt korrekt, en 230V AC-spole det där. Jag satt och lekte med produktväljaren på schneiders hemsida nu, och alla kontaktorer (typ) med 230V 2 / 8

3 AC-spole heter P7. Så den där lilla etiketten måste ju helt enkelt vara spolspänningen. Så egentligen har jag nog ingen fråga längre. Igår kände jag mig helt vilsen ute i tassemarkerna, men nu känns det som att jag kan samla mig inför måndagens arbete och tjoffa in detta motorskydd och inte vara orolig att det kommer låta "kaboff". Men jag låter gärna frågeställningen övergå till om det är meningsfullt att försöka ohm-mäta spolen för att avgöra vad för kontaktor man har i handen? Eller varierar det så stort mellan typer och fabrikat att det inte ger någon vettig info? Postad av Ronnie Lidström - 10 okt :09 Till enfaspumpar brukar man väl inte behöva motorskydd? Postad av Michell Andersson - 10 okt :23 Electrum skrev: Så den där lilla etiketten måste ju helt enkelt vara spolspänningen.etiketten du tittar på sitter direkt på spolpaketet och syns genom ett hål i kapslingen. Upplägget är så just för att det ska synas vilken typ av spole som ligger i kontaktorn även om den bytas. Din andra fråga är ju klurigare. Resistansen beror ju enbart på ledarens längd och area och detta kan kanske skilja mellan fabrikat eller t o m mellan olika batcher. ELLER så är det kanske t o m standardiserat. Men det skulle ju hjälpa att veta vilket i felsökningssyfte. Känns som att Torbjörn sitter på svaret på den frågan... 3 / 8

4 Postad av Electrum - 10 okt :24 Nej precis så. De som nu är uppsatta har eget motorskydd. Men motorskyddet ifråga sitter i ett styrskåp, där DUC'en styr pumpen via A1-A2 ingången, en hjälpkontakt på kontaktorn skickar tillbaka en bekräftelse. Larm triggas av hjälpkontakter på strömkännaren, och förreglar säkert en massa andra saker i systemet, jag kan misstänka att spjäll och fläktmotorer och allt mellan himmel och jord påverkas. Och slutligen så är det ingen säkring innan heller, bara en grov huvudsäkring och huvudbrytare. Så skippar jag motorskyddet åker jag ändå på att montera in säkring för kretsen, relän och hjälpkontakter. Det var liksom inte värt jobbet att inte bara byta motorskyddet. Ett problem som jag dock ser är vi får ingen övervakning av pumpens inbyggda motorskydd och de händelser som då ska följa i anläggningen. Ty jag är relativt säker på att något spjäll ska stängas och/eller någon fläkt stoppas för att inte värmebatteriet ska frysa sönder om cirkulationspumpen stannar. Jag har tagit upp detta, men alla bara rycker på axlarna. Postad av Stefan Ericson - 10 okt :41 Elektrum! 4 / 8

5 Tveklöst 230Vac. Spolen är bytbar och går att få med 24Vdc,110Vac, 230Vac och 400Vac. Postad av Torbjörn Forsman - 10 okt :38 Electrum skrev: Nej det måste nog vara helt korrekt, en 230V AC-spole det där. Men jag låter gärna frågeställningen övergå till om det är meningsfullt att försöka ohm-mäta spolen för att avgöra vad för kontaktor man har i handen? Eller varierar det så stort mellan typer och fabrikat att det inte ger någon vettig info? För några år sedan mätte jag på en del olika kontaktorer med manöverspänning 24 VAC, och jag vill minnas att de var relativt lika varandra oavsett fabrikat (Telemecanique, ABB och ytterligare något märke). Spolens induktans gör ju att strömmen vid 50 Hz blir mycket lägre än vid likspänning, och man kan också notera att strömmen är 3-4 gånger lägre då kontaktorn är fullt tillslagen och det inte finns några luftgap i den magnetiska kretsen, än då ankaret står i viloläge. Anledningen till mätningarna var ett styrkort som använde 16 triacar för att styra manöverström till lika många kontaktorer, det var problem med att triacarna gick sönder och det var svårt att få plats med större och kraftigare triacar eller kylflänsar. Huvudproblemet visade sig vara att en av kontaktortyperna (jag tror det var ABB) hade en tendens att kärva vid tillslag, då de var nya och inte "inkörda", det gjorde att den höga tillslagsströmmen låg kvar onormalt länge och någon enstaka gång kunde det hända att en triac inte höll för den. En intressant sak är att de där kontaktorerna bara kärvade när de var horisontellt monterade (som det ju blir när de sitter på DIN-skena i ett reläskåp), när de stod vertikalt fungerade även de trögaste exemplaren perfekt. Postad av Stefan Ericson - 10 okt :10 Om en en spole är märkt men 50-60Hz. Så betyder det att en 50Hz spole får mer än 20% Effekt än en 5 / 8

6 60Hz. Det gör att dom blir heta så att man btänner sig på dom och att dom brinner. Postad av Torbjörn Forsman - 10 okt :52 Om kontaktorn är någotsånär väl tilltagen och man inte har snålat till det yttersta på både koppar och järnplåt, så är det inga problem att få pålitlig funktion och måttlig värmeutveckling vid både 50 och 60 Hz. Men, precis som med transformatorer, asynkronmotorer m m, så blir ju marginalen till mättning av järnkärnan större vid högre frekvens, så tåligheten mot långvarig överspänning blir såklart bättre vid den högre frekvensen. Ett sätt att bedöma hur nära järnmättning en kontaktor är: Mata spolen med exakt sinusformad spänning (alltså inte spänning från elnätet, utan använd t ex en tongenerator + effektförstärkare), och lägg en lågohmig mätshunt i serie med den för att kunna se strömmens kurvform med oscilloskop. Koppla in en kondensator parallellt med spolen och prova ut värdet på den så att effektivvärdet på strömmen blir så lågt som möjligt (faskompensering). Ju bättre sinusform den "faskompenserade" strömmen har, desto bättre marginal till järnmättning har spolen. Man kan gärna prova att variera spänningen t ex % och se hur strömmens kurvform ändras. Postad av Magnus Olsson - 11 okt :33 Precis som du skriver så får du ingen övervakning på pumpen när dess inerna motorskydd löser vilket oftast är känsligare / bättre än det som sitter i skåpet. Jag drar alltid ut en extra ledare till pumpen så att jag kan använda pumpens interna skydd. Blev lite fundersam när det inte finns någon säkring till pumpen. Det står på märkningen att det får vara max 4-10A försäkring beroende på typ. Postad av Electrum - 11 okt :12 Iom att jag byter motorskydd till ett med lämplig märkström så får motorskyddet agera säkring, tänker jag. 6 / 8

7 Postad av Magnus Olsson - 11 okt :13 Det hade varit skillnad om det varit en motorskyddsbrytare och inte ett överströmsskydd. Överströmsskyddet skyddar mot just överström och inte mot kortslutning vilket en motorskyddsbrytare typ GV2 gör. Postad av Electrum - 11 okt :08 Aha, menar du att det kommer bli fel om jag sätter det motorskyddet i bilderna i början av tråden före den nya cirkulationspumpen. (En Grundfors Magna 3 enfas, med inbyggt motorskydd). Detta motorskydd kan alltså ej ersätta säkring? Postad av Stefan Ericson - 11 okt :55 Electrum! Om det är mindre än 3m ledningar, mellan säkringar och kontaktorn och om en kortslutning löser säkringen, så kan det räcka med att överstömsskydd som begränsar strömmen så att ledningarna inte blir varma. Torde inte vara ett problem i ditt fall. Postad av Electrum - 11 okt :14 Varför skulle det bli bättre med under 3 meter ledning? Instinktivt kan jag känna att man ev skulle klara sig bättre om det är långa ledningar istället... 7 / 8

8 Varför 3 meter längd? har inte arean något med det att göra? Har du någon aning om hur överströmsskyddet fungerar i ett motorskydd? T.ex. tid/ström-karaktäristik? Postad av Stefan Ericson - 11 okt :09 Kortare ledning, är mindre felrisk. Resistansen minskar. Det kan vara dehär reglerna dom lutat sig mot. Postad av Electrum - 11 okt :48 Stefan Ericson skrev: Kortare ledning, är mindre felrisk. Resistansen minskar. Och varför är det bättre i detta fall. Du får ursäkta att jag frågar dig mycket, men jag vill se bra motiveringar också. Du har historiskt visat på en ganska dålig koll på läget och förståelse för fysiken, så jag kommer inte nöja mig med att det bara verkar vara din privata åsikt/tro. Vilken bara denna sista slutkläm verkar bevisa... Det kan vara dehär reglerna dom lutat sig mot. 8 / 8