Datacentralens informationstidning

Transkript

1 DC -papperet Datacentralens informationstidning 2012

2 Chefredaktör: Ansvarig utgivare: Sari Lindström Stig-Göran Lindqvist

3 I detta nummer: Ledare, inledare, avledare, halvledare? Personalnytt...6 Björn Pundars från Wärtsilä till ÅA:s Datacentral...7 Automatiska e-postlistor...7 VETUMA...8 E-lomake / e-blankett...9 IT-anskaffningar Upphandlingsregler för ÅA Multifunktionsskrivare, alltså MFP, alltså kopiatorer Printservrarna IT-tjänstebeskrivningen Ny IT-utrustning, stöds den av Datacentralen? Ny och småningom tätare brandvägg del Angående lagring av data, backup och kryptering av känsligt material...18 Hostning av servrar Skiv- och backupsystem för olika sorters behov Åtkomst till det personliga hemområdet hemifrån...23 Eduroam, ett internationellt trådlöst nät för universiteten Antivirus...25 Portalprojektet...26 IT-stödet Allegro Connect Pro är Adobe Connect Serverrelaterat Virtuella nyheter...31 Linux-nytt, ny ÅA-Linux-distribution Moodlenytt våren Kalender Installation av Microsoft Office på en Macintosh Remote Desktop till egen PC Ansiktslyft bland de allmänna datorklasserna Är det endast du som är du?...41 Vet du var den iphone som köpts på ditt kreditkort befinner sig?...45 Användarnamn, e-postadresser och lösenord...47

4 Ledare, inledare, avledare, halvledare? Stig-Göran Lindqvist Den här gången föredrar jag att tala om en avslutare,då det troligen är det sista DC-papperet vars skriverier jag för min del deltar i. Hur framtidens DC-papper ser ut är också under diskussion, skall den få formen av en blogg (och i så fall hurudan), och skall papperspappret leva vidare vid sidan om en elektronisk variant? Avslutaren blir en enkel översikt av DC-papperets 30 år, med tonvikten på 80- och 90-talen. DC-papperets innehåll är samtidigt en spegling av akademins IT-historia. Det numrerade DC-papperet började utges hösten Informationsbehovet berörde då ibruktagandet av Åbohögskolornas nya centraldatorer Univac1100/10 och DEC20 samt av dataväxeln. DCP nr 1 hade dock föregåtts av diverse sporadiska DC-meddelanden redan i 10 år. År 1981 upptog förteckningen över erbjudna IT-tillämpningar så gott som enbart olika programmeringsspråk samt statistiska och matematiska programpaket. Idag uppskattar vi att antalet tillämpningar som används vid akademin räknas i många hundra. Datakommunikationens utveckling går som en röd tråd genom pappren. Dataväxeln 1981 representerar det första famlandet efter ett lokalt datanät. Dataväxeln var designad av DC, byggd vid tekniska högskolan och finansierad av UVM. Den kunde på basen av ett kommando av användaren vid sin terminal koppla upp terminalen bl.a. till önskad centraldator längs telefonkablar. År byggde ÅA som ett av de första universiteten i Norden ett höghastighetsnät på koaxialkabel och fibrer täckande hela campusområdet. Hög hastighet innebar då 10 Mbps, idag är vi 1000 gånger snabbare. (Dataväxeln brann annars upp olämpligt några dagar innan det nya nätet togs ibruk). Dataöverföringen kontrolleras med hjälp av en samling överenskommelser, protokoll. I medlet av 80-talet kämpade olika protokollfamiljer om platsen i solen, bl.a. IBM:s EARN/Bitnet, DEC:s DECnet, Xerox XNS och TCP/IP (ARPA). Det sistnämnda protokollet var, såsom annat gott (?), utvecklat vid USAs försvarsdepartement (DoD) TCP/IP vann sedan kampen och blev grunden för Internet. Ännu 1988 var det dock endast nordamerikanska universitet som hade fasta förbindelser mot Internet. De finländska universitetsdatacentralernas nät, Funet, förenade 1988 de lokala näten med - 4 -

5 varandra. ÅA konverterade för sin del från XNS till TCP/ IP i sitt campusnät. Universitetsfinland var moget för Internet. Tillsammans med de övriga nordiska ländernas datacentraler (Nordunetsamarbetet) lyckades man, trots DoD:s dubier, få en fast anslutning till Nordamerika. Ungefär samtidigt kom några andra europeiska länder med (bl.a. England och Holland). Internet, Nätet av nät, en ihopkoppling av nationella och lokala datanät, blev internationellt. De ursprungliga Internettillämpningarna, e-posten, filöverföringen, mötessystemet News m.fl. åtföljdes av nya. WWW var bland dem (på protokollspråk HTTP på TCP/IP). Webbens utveckling tog fart i medlet av 90-talet och den blev den kanske viktigaste Internettillämpningen. Och resten är, ja, historia. Vad använde man annars före det fanns:... laserskrivare? (den första kom till DC 1986 och kostade c:a mk) Svar: För kvalitetsutsskrifter, t.ex. för Sture-intygen, använde man elektroniska skrivmaskiner som anslöts till datanätet (30 tecken/s). Före det använde man icke-anslutna skrivmaskiner..., och stenciler... webb? ( ) Svar: ÅA:s webb föregicks 1993 av Gophersystemet, den globala hjärnan, som funktionellt liknade webben men var endast textbaserat. Före det läste man anslagstavlor och promenerade till bibban... bloggar och FaceBook? Svar: Man hade tid att sitta i kafferummen och idka interaktiv kommunikation i realtid bl.a. med utnyttjande av en stor vit skärm på kanske 80 tum eller mera och med ett fingerstyrt interface (även kallad tuschtavla)... Google o wiki? Nåja, ÅA använde nog mycket flitigt e-diskussionsforumet Com (senare PortaCom) under 80-talet, tillsammans med Stockholms högskolor och från 1988 också med Hfors universitet. Bland de hundratals diskussionsämnena hittade man varutorget, börsnytt, ozonhålet, fräckisar, gudsbilder, DC o annat nyttigt o skadligt. Svar: Man skickade sin fråga till Internets diskussionsforum News, några av dess tusentals möten, och fick sitt svar så snabbt som nu tidszonerna det tillät - 5 -

6 Diverse andra plock ur pappret: drabbades ÅA av sin första hacker (författaren vill nu rätta sig och tala om cracker) sålde datacentralen ÅA:s sista hålkortsstans på auktion stiftades personregisterlagen lärde ÅA sig att smiley inte var detsamma som Le Carre s spion med stort S, J föddes Oraklet, liksom Orakelspalten i pappret trädde teleoperatörerna (bl.a. Post- och Tele, Elisa) in på scenen och Nätets kommersialisering började, på gott och ont. Personalnytt Stig-Göran Lindqvist Jens Granlund vikarierar Niklas Sjöström som sektionschef för sektionen för datakommunikation och serverfunktioner under Sjöströms tjänstledighet Kim Kronberg har börjat som IT-planerare. Kim jobbar inom teamet för administrativa IT-system. Kim ersätter Christoffer Chaj Brunberg som övergått till en privat arbetsgivare. Andreas Lawast efterträder Marika Birell som IT-planerare vid DC i Vasa. Andreas jobbar med e-lärandeverktyg, bl.a. Moodle, samt inom användarstödet. Marika har övergått till en privat arbetsgivare. Erik Kallankari är anställd som IT-instruktör inom helpdesken och användarstödet i Åbo. Gunnar Magnusson, tidigare amanuens vid Övningsskolan har organisatoriskt flyttats över till datacentralen. Gunnar fortsätter med IT-användarstöds- och underhållsuppgifter vid VÖS. Telefonisterna Mary-Ann Lindblad och Maj-Britt Ramstedt överförs likaså organisatoriskt till datacentralen från september. Mary-Ann och Maj-Britt sköter fortsättningsvis i första hand telefonväxelfunktionen. Avdelningssekreterare Susanne Wahlman, Vasa, som tidigare jobbat för såväl FÄ som DC, har överförts till DC på heltid. Ulf Thors är anställd vid DC i Vasa som IT-instruktör på deltid fram till Ulf jobbar inom användarstödet. Nataniel Jhutti är anställd som IT-instruktör fram till Nataniel jobbar inom användarstödet. Christian Bogel utför sin civiltjänstgöring vid datacentralen. Christian jobbar med användarstöd.

7 Björn Pundars från Wärtsilä till ÅA:s Datacentral Stig-Göran Lindqvist (utdrag ur ÅA:s nyhetsarkiv) FM Björn Pundars har valts till ny direktör för Datacentralen vid Åbo Akademi. Han efterträder Stig-Göran Lindqvist som går i pension den 1 september Björn Pundars är 50 år och arbetar sedan 1994 inom ITfunktionen vid Wärtsilä i Vasa. Han har framgångsrikt ansvarat för ett flertal strategiska IT-projekt både nationellt och internationellt. För närvarande är han Business IM Manager for Support Functions. Pundars är filosofie magister från Åbo Akademi med administrativ ADB (IT) och beslutsplanering som huvudämne. Pundars är numera inskriven som doktorand vid ÅA inom IAMSR vid institutionen för informationsteknologi. Vid akademin har han under åren arbetat som fortbildningskoordinator och vid Svenska Handelshögskolan som universitetslektor. Pundars har svenska som modersmål och goda insikter i finska och engelska. Automatiska e-postlistor Barbro Sjöblom Det finns ett antal automatiskt underhållna epostlistor avsedda att användas då man vill skicka ut information till akademins personal eller studerande. Medlemskapet på en viss lista bestäms utgående från informationen i personal- och/eller studentregistret, man kan inte för hand lägga till eller ta bort medlemmar eller avanmäla sig från listan. Om man t.ex. arbetar på Teologiska fakulteten så kommer man automatiskt med på listan tf-personal@abo.fi och om man är studerande med huvudämnet matematik så kommer man med på listan natvet-grundstuderande@ abo.fi eller natvet-forskarstuderande@abo.fi. På studentlistorna finns alla närvaroanmälda studerande och på personallistorna alla som får lön av akademin. För tillfället saknas bl.a. vissa timlärare och forskare med - 7 -

8 extern finansiering. Under vårens lopp kommer dessa icke-anställda men ändå personal att göra ett avtal med akademin om användning av olika resurser och därmed registreras uppgifterna i personalregistret. Detta innebär att vi hoppeligen till hösten kan få med också denna personalkategori på listorna! I första hand är listorna avsedda för information från akademin till studenter och personal. Alla meddelanden måste godkännas av en moderator innan de sänds ut. Eftersom man inte kan avanmäla sig från listorna är det viktigt att det inte skickas onödiga meddelanden. Ifall du vill skicka ett meddelande till någon av dessa listor kan det vara bra att kontakta moderatorn i förväg och kontrollera att det är ok. Du når moderatorn genom att skicka e-post till adressen lista-owner@abo.fi, ersätt lista med den aktuella listans namn. Det finns också behov av en friare typ av listor för personalen, som inte är modererade och som tillåter att man avanmäler sig. Just nu finns hhaa-allpersonal@abo.fi och hf-allpersonal@abo.fi. Dessa listor får också sina medlemmar automatiskt från personalregistret men tar därtill med personer som enligt DC:s register skall finnas på listan. Eftersom dessa listor inte är modererade och vem som helst kan posta till dem så är det viktigt att det finns en möjlighet att avanmäla sig från listan. Du avanmäler dig genom att kontakta lista-owner@abo.fi (ersätt lista med den aktuella listans namn). Information om listorna hittar du på webben under Datacentralen > E-post > E-postlistor VETUMA Barbro Sjöblom Datacentralen har i april ingått avtal med Vetuma, den offentliga förvaltningens gemensamma identifieringsoch betalningstjänst (på finska Verkkotunnistaminen ja -maksaminen). Avtalet innebär att man kommer att kunna identifiera sig med hjälp av nätbankernas koder till vissa av våra tjänster, bl.a. till webbsidan för lösenordsbyte. För tillfället är det svårt att på ett säkert sätt kunna ge ut nya lösenord till användare som inte kan hämta dem personligen i Datacentralens helpdesk, men i fortsättningen kommer den som har glömt sitt lösenord att kunna ändra det själv genom att först logga in med nätbankskoderna

9 Under år 2012 är det meningen att Vetuma också skall möjliggöra identifiering med mobilcertifikat. Telefonens SIM-kort förses med ett elektronisk idententitetbevis som kan användas för att styrka innehavarens identitet i olika tjänster. Vetuma ger oss möjlighet att erbjuda också detta identifieringssätt om vi så önskar. Staten står för vissa utgifter i samband med Vetuma, men bankerna (och mobiloperatörerna) uppbär egna startavgifter samt avgift för själva användningen (per transaktion). Datacentralen kommer att stå för startavgifterna samt transaktionsavgifterna för DC:s egna tjänster, t.ex. lösenordsbyte. Betalningstjänsten som erbjuds i samband med Vetuma kan säkert utnyttjas på många olika sätt, men i skrivande stund är det ännu oklart vilka tjänster som skall kopplas till denna. E-lomake / e-blankett Sari Lindström E-lomake 3 är en mjukvara som används med hjälp av en webbläsare. Med E-lomake gör man enkäter, blanketter osv. Svaren kan överföras till kalkyl- och statistikprogram som Excel och SPSS. Inloggning på e-lomake/eblankett via ÅA:s webb, Anställda-portalen > Verktyg > e-blankett. För varje e-blankett som skapas bildas en unik url/webbadress som ges åt de som ska besvara enkäten. Det är bra att komma ihåg att det går att ordna anonyma enkät med hjälp av temporära engångsanvändarnamn. Ett sådant skickas per mail åt varje deltagare som hör till gruppen som fått inbjudan, och ett svar som gruppens enkät fått går då inte att kombinera med namn. Med hjälp av temporära användarnamn behöver inte alla inbjudna deltagare ha användarnamn på akademin. Användarguider för e-blankett hittas på akademins webb under: Anställda > Stödenheter > Lärcenterverksamheten > Lärcentret > Utrustning & programvara > e- blankett /e-lomake Betalningsmöjlighet med hjälp av Vetuma kopplat med e-blankett hör till de tjänster som vi planerar att ta i bruk. Det ger stor nytta t.ex. vid kursanmälningar med hjälp av e-blankett. Bankerna uppbär ofta egna avgifter per transaktion

10 IT-anskaffningar Stig Söderback Hansel Som vanligt finns det en del nyheter på området IT-anskaffningar, nya ramavtal och annat. Utvecklingen går vidare med nya, kraftigare processorer, större minne och lagringsutrymmen samt skärmar med stor arbetsyta och bra bildkvalitet. De processormodeller som främst rekommenderas i datorer anskaffade till ÅA är för tillfället Intels 2:a generation av i5 och i7 -modeller. Processorserien har en bra kombination av hög processoreffekt, stabil funktion och låg strömförbrukning. LED-tekniken har långt tagit över på skärmsidan, vilket inneburit en märkbar förbättring av bildkvalitet också på förmånligare skärmmodeller. Gällande skärmformatet fortsätter det att gå mot endast modeller av Wide-format (16:9). Utbudet på bra skärmar av annat format har tyvärr minskat. En världsomspännande brist på hårdskivor (orsakad av översvämningar i Thailand) har inneburit en del problem i samband med datorleveranser. Många modeller har haft en betydligt längre leveranstid än normalt. Främst har det här påverkat leveranserna av bärbara datorer men inte heller bordsdatorernas leveranser har alltid fungerat som de ska. För att avhjälpa situationen har DC avtalat med återförsäljarna om att några exemplar av våra standardsammansättningar hålls i buffertlager. Mer information gällande IT-anskaffningar till ÅA hittas på sidan: Hansel Ab har under 2011 och 2012 förnyat några av de ramavtal som de upprätthåller för att förenkla statlig upphandling av utrustning. Bland de nya avtalen kan nämnas: Presentationsteknik Via det här avtalet kan man köpa ett brett utbud av presentationsteknik, bland annat dataprojektorer, högtalare, kameror samt utrustning avsedd för konsumentmarknaden (TV:n, digiboxar osv.) I avtalet ingår också planerings-, installations-, underhålls- och skolningstjänster för AV-utrustning och lösningar. Den delen av avtalet har dock försenats på grund av att konkurrensutsättningens resultat har överklagats till marknadsdomstolen. Den del av avtalet som gäller köp av utrustning har däremot trätt i kraft från och vald leverantör för dessa produkter är Businessforum Oy. Ramavtalet har

11 endast en vald leverantör vilket innebär att offertrundor inom ramavtalet med avsikt att välja leverantör inte är nödvändiga. Datalagringslösningar Ett nytt avtal gällande utrustning för SAN- och NASlösningar har gjorts. Några av de tidigare leverantörerna har fallit bort från Hansels avtal och de nu tillgängliga leverantörerna av lagringslösningar är Hewlett-Packard, Fujitsu, Dell och Proact. Konkurrensutsättningar inom Hansels ramavtal De flesta av Hansels ramavtal är uppbyggda så att ÅA måste ordna en så kallad mini-offertrunda inom avtalet för att välja leverantör. Datacentralen har ordnat sådana offertrundor inom några av avtalen under sommaren, hösten och vintern: Multifunktionsskrivare Hansels ramavtal omfattar fyra stycken tillverkare av multifunktionsskrivare och i ÅA:s konkurrensutsättning blev Kyocera-Mita vald till leverantör. Mer information om det valda märket, information för beställning samt exempelmodeller finns på: Datanät Inom Hansels ramavtal för LAN och WLAN utrustning ordnade DC också en konkurrensutsättning för att avgöra leverantör av switchar och trådlösa stationer. Vinnare av den offertrundan blev HP Network med bland annat Turun Tietokeskus, ATEA och Businessforum som möjliga återförsäljare. Baserat på det avtalet kan HP:s switchar och WLAN-stationer köpas till ÅA till ett förmånligt pris utan skild konkurrensutsättning. Andra konkurrensutsättningar Inom områden där Hansel inte har ramavtal har datacentralen också aktivt deltagit i några gemensamma konkurrensutsättningar tillsammans med de andra universiteten i Finland. Till dessa hör: Microsoft EES EES står för Enrollment for Education Solutions vilket är namnet på Microsofts nya version av det tidigare Campus-avtalet. På samma sätt som det tidigare avtalet ger det ÅA möjlighet att hyra ett brett utbud av Microsoftlicenser, både för arbetsstations- och servermiljö. Avtalet är gjort för en tre års period. ÅA har deltagit i en konkurrensutsättning av återförsäljare av EES-avtalet tillsammans med de övriga finska universiteten. Som återförsäljare för avtalsperioden valdes ATEA Oy

12 MAC / Apple Inköpen av Apples produkter till ÅA har ökat märkbart de senaste åren och den trenden ser ut att fortsätta den närmaste tiden. ÅA:s upphandlingsregler (och även lagstiftningen) förutsätter att en korrekt konkurrensutsättning genomförs för produkter som köps för ett värde över Euro per år. Värdet räknas sammanlagt för ÅA:s alla institutioner och enheter. Tillsammans med de flesta av de övriga universiteten i Finland har ÅA ordnat en offertrunda för Apples produkter. Bland de produkter som på det här sättet konkurrensutsatts finns: Apples bordsdatorer (imac, Mac mini) Apples bärbara (MacBook, MacBook Pro, MacBook Air) Apples ipad samt tillbehör till dessa. Baserat på offertrundan har tre leverantörer valts, Ilona IT, Kampus Data och Humac Oy. ÅA har slutit anskaffningsavtal med Ilona IT och Humac Oy samt förhandlar i skrivande stund med Kampus Data. Beställningar av Apples produkter kan göras via DC. Mer information om anskaffningar av Apple på sidan: Upphandlingsregler för ÅA Stig Söderback, Stig-Göran Lindqvist Fortfarande uppdagas fall då enheter och institutioner missförstått eller inte varit medvetna om innehållet i upphandlingsreglerna och gjort IT-upphandlingar på felaktiga sätt. Därför vill vi passa på att påminna om ÅA:s allmänna regler för anskaffningar: samt Åbo Akademi är en offentligrättslig inrättning som lyder under den lagstiftning som gäller offentlig upphandling. Då det gäller anskaffningar av IT-utrustning, programvara och servicetjänster samt utrustning för kopiering till ÅA har upphandlingen koncentrerats till Datacentralen

13 Anskaffningsavtal Specialfall ÅA har avtal gällande anskaffningar av följande produkter: Produkt Leverantör Avtalstyp Bordsdatorer Hewlett Packard Hansel Bärbara datorer Lenovo Hansel Skärmar Samsung Hansel Apple produkter Humac/Ilona/Kampus univ. gem. Laserskrivare Hewlett Packard* ÅA Multifunktionsskrivare Kyocera-Mita Hansel Datanät Hewlett Packard Hansel Servrar DELL* Hansel Brandvägg StoneGate Hansel Microsoft mjukvara ATEA univ. gem. Adobe mjukvara Adobe ÅA (CLP) SPSS campus SPSS ÅA Mathematica Wolfram ÅA *) Under konkurrensutsättning för tillfället. Avtalen gäller för hela ÅA och anskaffningar till institutioner och enheter ska basera sig på dem. IT-utrustning, som på grund av dess användningsändamål inte kan köpas från de valda leverantörerna, kan anskaffas från andra leverantörer i specialfall. (Till exempel datorer till laboratorieutrustning med specifika krav på tillverkare eller komponenter) Också då det gäller sådana anskaffningar ska enheterna kontakta Datacentralen för information, rekommendationer och assistans. Multifunktionsskrivare, alltså MFP, alltså kopiatorer Kenneth Sandholm Kopiatorerna är Hanselavtalade Under hösten gjordes en liten Hansel-konkurrensutsättning för Åbo Akademi av multifunktionsapparater som vanns av Kyocera-Mita. Fem olika modeller med priser togs upp på rekommendationslistan, tre färgmaskiner och två svartvita. Listan hittas under anskaffningar på Datacentralens sidor i ÅA:s webbportal. I och med avskrivningsförfarandet blir det avsevärt billigare att köpa maskinen och skriva av den på fem år än att göra ett leasingavtal, därför finns inte leasingmöjligheten längre. Serviceavtal för tre år med möjlighet till två års förlängning kan ingås för alla modeller.

14 Skanning Det går att skanna med alla nätkopplade kopiatorer. Tyvärr går det inte att ge en allmängiltig instruktion för hur det går till eftersom det beror på märke, modell och installerade funktioner. Eftersom tillgången på allmänna kopiatorer är dålig just nu behöver studerande och utomstående kunna ha tillgång till skanningsfunktioner, kontakta Datacentralen så går vi igenom hur det fungerar på er maskin. Printservrarna Kenneth Sandholm Kontrollera dina utskrifter I ÅA:s webbportal under Datacentralen, Utskrifter finns information om gällande kvoter och regler. Där finns även en länk du kan använda för att kontrollera vad du skrivit ut och till vilken kostnad. Där går även att begära återbetalning av misslyckade jobb. (Refund under Recent print jobs). Nya funktioner Efter årsskiftet kom ett par uppdateringar till PaperCut (printserverprogrammet) med några intressanta nya funktioner. Nu går det att göra alla printjobb för en viss printer till svartvita och/eller duplex. Det här kan användas för att undvika onödiga utskrifter i färg på en färgskrivare. I praktiken går det till så att vi skapar dubbla skrivarköer för en skrivare, den ena kön ger utskrifterna i färg och den andra endast svartvita. Vi har provkört systemet i Åbo i ASA-klasserna och på Datacentralen och i Vasa har vi tagit det i bruk för nya skrivare. Möjlighet att minimera ofrivillig färgutskrift är förstås viktigt när det gäller att. Hålla nere utskriftskostnader Ett serviceavtal gör det oftast avsevärt billigare att utnyttja en nätkopplad kopiator som skrivare än en fristående laserskrivare. Ett serviceavtal kostar ca 0,4 cent/ svartvit sida och 3 cent per färgsida (dvs. priset för serviceavtalet), och det ska jämföras med ca. 1 cent/svartvit sida, 3 cent per färgsida för en laserskrivare (dvs. kostnader för färgkassetter och underhåll). Papperskostnaden är samma, så den ingår inte i dessa uträkningar. Anskaffningskostnaden med avskrivningar måste förstås tas i beaktande när nya maskiner skaffas. Finns det dock en nätkopplad kopiator med serviceavtal stående i korridoren lönar det sig att utnyttja den maximalt

15 IT-tjänstebeskrivningen Stig-Göran Lindqvist Datacentralen utarbetade sommaren 2011 en tjänstebeskrivning ( Akademins IT-tjänster. Beskrivning av datacentralens uppgifter och ansvar ). Arbetet utfördes av DC:s delegation, ett sakkunnigorgan med representanter för institutioner och enheter, utsett av nämnden för gemensamma funktioner. Tjänstebeskrivningen godkändes sedan av nämnden i september. Vi samlar på synpunkter (och frågor) som kunde beaktas då nästa version av pappret görs upp, och tar alltså gärna emot dina kommentarer. Beskrivningen hittas via DC:s hemsida, se: Organisation > ÅA:s IT-tjänster, beskrivn Datacentralen har därtill utarbetat interna guider för prioritering av tjänsterna och för beskrivning av vad de olika prioritetsnivåerna innebär. Ny IT-utrustning, stöds den av Datacentralen? Kim Lindell Ny IT-utrustning kommer ut på marknaden i en allt snabbare takt och urvalet växer. Det börjar bli vanligt bland personalen att man, förutom den traditionella bordsdatorn, har även annan IT-utrustning, kanske en bärbar dator, läsplatta eller intelligent mobiltelefon. Förutom den utrustning som man har via jobbet har man kanske ytterligare privat utrustning som man delvis vill använda i jobbärenden. Hur är det med all denna nya ITutrustning, stöds den av datacentralen? Tyvärr har datacentralen inte resurser att erbjuda stöd åt allting nytt som kommer ut på marknaden. Vi är tvungna att begränsa stödet till vissa produkter, system och tjänster. Vi upprätthåller någonting som vi kallar rekommendationslistor där vi listar de produkter som vi stöder. När det gäller datacentralens rekommenderade utrustning och tjänster så är stödet omfattande och inbegriper de flesta tänkbara problemsituationer som uppstår när problemet är relaterat till arbetet, forskning, undervisning eller studier

16 IT-stödets nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 DC delar upp sitt IT-stöd i fyra nivåer, där den första nivåns stöd är mest omfattande medan den fjärde nivån gäller system eller produkter vi inte stöder överhuvudtaget. Den första nivån har det mest omfattande stödet. Till den här nivån hör datorer och allmän programvara som finns på Datacentralens rekommendationslista samt ITtjänster som DC erbjuder. IT-stöd-ärenden som tillhör den här nivån sköts fullt ut av IT-stödet, helpdesken och systempersonal. Stödet inbegriper rådgivning, guider, felsökning och problemanalys. Exempel på tjänster inom denna nivå är: rekommenderade bordsmaskiner, rekommenderade bärbara, rekommenderade operativsystem, rekommenderade program samt tjänster som DC erbjuder hela akademin. Till den andra nivån hör utrustning och tjänster som Datacentralen delvis stöder. IT-stöd-ärenden som tillhör den här nivån har ett mera begränsat stöd. Typiskt för utrustning på den här nivån är att Datacentralen har testat utrustningen och har guider för hur basfunktionerna fungerar men vi har inte resurser att stöda produkten fullt ut. IT-rådgivningen begränsar sig till guiderna och innebär ingen problemanalys av problemfall. Till denna nivå hör bl.a. MAC-omgivningen, där vi har stöd för basfunktioner så som printning, e-post, webb, informationssäkerhet och vissa administrativa tillämpningar. Till denna nivå hör även vissa namngivna modeller av smarttelefoner där vi har stöd för e-post, kalenderfunktioner och synkronisering av data. Till den tredje nivån hör utrustning som vi kan försöka stöda. Detta är typiskt ny utrustning som inte är bekant för Datacentralen. IT-stöd ärenden som tillhör den här nivån har låg prioritet och inga som helst garantier på att vi erbjuder någon form av lösning. Till den fjärde nivån hör utrustning som datacentralen inte stöder. Till den här nivån hör bl.a. utrustning som Datacentralen har konstaterat att inte fungerar inom ÅA:s datoromgivning eller inte uppfyller våra säkerhetskrav. Ny IT-utrustning som kommer på marknaden startar på nivå 3, vilket innebär att DC:s stöd är mycket begränsat, och vårt kunnande är likaså begränsat. För att stödet för en produkt skall kunna stiga till nivå 2 bör följande uppfyllas:

17 Produkten blir allmän och används av flera personer Användandet av produkten medför fördelar inom förvaltningen, undervisningen, forskningen eller underlättar studierna. Datacentralen har möjlighet att skaffa produkten, för att testa samt utveckla guider För att ny utrustning skall nå nivå 1 krävs ytterligare Privat utrustning Studeranden Dedikerad systempersonal, som ansvarar för produkten. Datacentralen stöder i regel inte privat utrustning. Inga former av utryckningar inklusive hembesök görs, varken till studenter eller personal. Begränsad rådgivning ges dock av helpdesken, och omfattar främst konfigurering och inställningar av akademins IT-tjänster enligt våra guider. När det gäller privat utrustning ger helpdesken rådgivning på basnivå, t.ex. omfattar det IT-säkerhet (virusskydd, brandmursinställningar, VPN), e-post samt applikationer som t.ex. MS-Office, SPSS, Mathematica och F-secure. Trenden verkar vara att privatpersoner mer och mera har egen IT-utrustning och man vill använda den för att t.ex. läsa sin e-post eller för att komma åt resurser inom akademin för att jobba hemma eller på resan. Det är en utmaning för DC att kunna erbjuda IT-stöd till all tänkbar utrustning som personalen vill använda. IT-stödet för ÅA:s studerande täcker rådgivning kring de tjänster som DC erbjuder. Rådgivningen begränsar sig i huvudsak till våra guider. Exempel på tjänster som vi hjälper studenter med: VPN-förbindelse till ÅA, inloggningsproblem på ÅA:s allmänna maskiner, problem med hemområdet m.m. När det gäller studenternas privata utrustning ger helpdesken rådgivning på basnivå. Hur är det med MAC:ar. Apples produkter är för tillfället mycket populära och det säljs mycket MAC:ar. Stödet för MAC inom akademin är dock endast på nivå 2, d.v.s. vi stöder inte MAC:en fullt ut. Om man skaffar en MAC måste man vara beredd att själv ställa in vissa saker samt installera program. Datacentralen sköter inte heller garantireparationer eller andra hårdvaruproblem. DC har testat MAC:ar i ÅA:s datoromgivning och producerat en del information, guider och instruktioner för MAC:arna, de hittas på portalen:

18 Ny och småningom tätare brandvägg del 2 Jan Wennström I det förra DC-papperet nämnde jag att principerna för den nya brandväggen dragits upp. Projektet har nu framskridit så att ledningsgruppen för informationssäkerhet på sitt möte den beslutat att reglerna på den nya brandväggen skall utformas i likhet med de i Vasa, så att tillgång från den yttre världen till tjänster på det interna nätet tillåts endast till på förhand avtalade servrar. Det sagt kommer åtstramningen av reglerna inte att ske över en natt då den nya brandväggen tas i bruk under vårens lopp. Istället kommer var och en av de enheter som visar sig ha servrar som betjänar och nås från världen att kontaktas. Detta för att verifiera att servrarna i fråga är legitima, godkända av enheten (som bär ansvaret för dem) och upprätthålls och administreras enligt rådande praxis. Angående lagring av data, backup och kryptering av känsligt material Jan Wennström Hur lagrar du dina datafiler? Kommer du alltid åt dem då du behöver tillgång till dem? Vad händer om du av misstag raderar dem eller dina filer stjäls; har du en kopia? Och sist men inte minst, kan skurkarna missbruka det data de stulit? Vid lagring av data bör uppmärksamhet fästas vid den fysiska säkerheten, säkerhet och gardering mot programfel och användarmisstag samt skydd mot obehörig åtkomst. Med fysisk säkerhet avses att data sparas på en enhet (ex. på olika enheter är hårdskivor och USB-minnespinnar) som förvaras stöldsäkert (ex. en samling nätkopplade hårdskivor i ett bevakat maskinrum eller inlåst i ett kassaskåp). Avsikten med den fysiska säkerheten är att lagringsmediet inte skall kunna stjälas i samband med ett inbrott. Med säkerhet mot program- och användarfel avses möjligheten att återskapa data i de fall då filerna förstörts exempelvis av det program som sparat filerna eller av

19 användaren själv då denne organiserat om bland sina filer, flyttat dem och av misstag raderat dem. Med skydd mot obehörig åtkomst avses att endast de personer som skall komma åt datafilerna också gör det; ju känsligare data (det kan vara frågan om till exempel personuppgifter och/eller forskningsdata), desto viktigare är det att endast behöriga personer har tillgång till det. I denna kategori inkluderas också stöld av data, datorer och lagringsenheter. För att gardera dig mot ovanstående risker och spara data säkert bör du i första hand lagra data på de nätskivor DC erbjuder dig och din enhet; ditt hemområde och instskivan. Att lagra data på nätskivorna möjliggör också skydd mot obehörig åtkomst till datat; kataloger och filer på ditt eget hemområde har bara du själv tillgång till, filerna och katalogerna på instskivan kan skyddas så att antingen hela enheten eller en mindre grupp har tillgång till vissa kataloger. På så vis kan du och din forskargrupp arbeta med samma filer förvissade om att bara medlemmarna av gruppen har tillgång till filerna. Fråga alltid it-kontaktpersonen på din enhet om hjälp, denne vänder sig vid behov till DC, vid justering av filskydden. Sätt aldrig filskydden själv på eget bevåg, gör du det finns det risk för att du sätter dem antingen för lösa (så att andra än de som skall ha åtkomst får åtkomst till filerna) eller strikta (du kan i värsta fall låsa ut dig själv eller dina kollegor). Lagring på de nämnda nätskivorna medför också att DC tar säkerhetskopior av dina filer. På så vis kan du få tillbaka filer (från föregående dygn) ifall något händer med din fil; det har hänt att datafiler förstörts av det program som sparat filen och också att användare av misstag raderat filer. I och med att DC varje natt tar säkerhetskopior av filer som sparats på nätskivorna och som ändrat går det alltså att få fram filen i den form den var dygnet innan. Kontakta oss ifall utrymmet på nätskivorna verkar snålt tilltaget så kan vi säkerligen komma till en ändamålsenlig lösning. Då du sparar data lokalt, på din arbetsstation, laptop eller externa minnesenheter så som USB-minnespinnar och -hårdskivor blir frågan om stöld och det faktum att du mister data ytterst angelägen. Orsaken är enkel: enheterna transporterar du oftast med dig varvid den fysiska säkerheten lider. En annan sak är naturligtvis ifall du tar backup till en extern hårdskiva och låser in den i ett kassaskåp. Då har du åtminstone någon version av filerna kvar även om de stjäls

20 För lokal lagring gäller alltså samma principer som tidigare: Se till att ha backup så att den enda kopian av data inte försvinner och lös problematiken kring att någon utomstående får fingrarna på datafilerna. Backup-aspekten kan lösas genom att flytta över filerna till en lämplig nätskiva (antingen hemområdet eller instskivan) med jämna mellanrum. Lösningen för att gardera sig mot obehörig användning av data ifall datorn eller minnesenheter stjäls heter kryptering. Kryptering innebär att utomstående parter inte kan tillgodogöra sig det data de stulit, de kommer helt enkelt inte åt att läsa det utan att känna till den nyckel som används för att låsa upp krypteringen. I praktiken får skurken alltså visserligen utrustningen, men kommer inte åt det som är lagrat på vare sig dator eller minnesenheter. I samband med kryptering är nyckelhanteringen den stora utmaningen: Ifall nyckeln försvinner kan ingen komma åt det lagrade datat. Däremot kan krypteringen av dator och minnesenheter enkelt tas i bruk på nyare laptopar och arbetsstationer, kontakta Datacentralen för att ta i bruk egenskapen. Summa summarum: Se till att ditt data är säkerhetskopierat, att ingen kommer över det i samband med stöld och att det, ifall det faller i fel händer, är krypterat (detta senaste speciellt då det gäller personuppgifter och annat känsligt material). Rådfråga DC angående krypteringen och låt oss sköta den delen. Det vi rekommenderar för datorer anslutna till vårt nät är användning av Windows 7 och BitLocker. Hostning av servrar Jens Granlund Det har blivit allt vanligare att enheter har egna applikationer som de vill driva. Tidigare var proceduren den att man skaffade en egen server för sin applikation, men i dagens läge är det så gott som alltid vettigare att köpa serverresurserna som en tjänst, så att man kan koncentrera sina egna resurser på att driva själva applikationen och slipper bekymra sig om själva driften av servern. Enheten kan sluta ett avtal med datacentralen om att DC tillhandahåller servern och sköter om grundunderhåll

21 och backup mot en årlig kostnad. Kostnaderna baseras på DC:s självkostnadspriser. Kostnaderna baseras på hur mycket resurser det behövs t.ex. lagringsutrymme, säkerhetskopiering, minneskapacitet, processorkapacitet samt lite för drift, installation och licenser. DC kan också stå till tjänst med att hjälpa till med att virtualisera en gammal existerande server som t.ex. är i behov av att förnyas. Enheten behöver inte bekymra sig om anskaffning, serviceavtal, drift, backup, eventuellt UPS och kylning. Man får också mycket stor flexibilitet. Om mera eller mindre resurser behövs för applikationen så kan man enkelt få resursbehoven och kostnaderna justerade. Man kan också köpa enbart lagringskapacitet på DC:s filservrar om enheten behöver mera lagringsutrymme än vad som fås i form av hemområde och pcinst-område. Skiv- och backupsystem för olika sorters behov Jens Granlund Datacentralen började på allvar virtualisera serverparken 2008 och då skaffades också ett SAN-system (SAN = Storage Area Network) för att det skulle vara möjligt att implementera Virtualserverkluster. De första systemen var Fibrechannel -baserade EMC CX3:or och i samband med detta skaffades ett skivbaserat backupsystem med global deduplicering och replikering, Avamar. Systemen har tjänat sitt syfte väl, men i Åbo hade man vissa prestandaproblem, vilka gjorde att man lite tidigare än planerat uppgraderade CX3:an till en EMC NS-120, som är en EMC CX4 med NAS funktionalitet. Reservsystemet i ICT uppgraderades till en CX4. Också i Vasa har CX3:an bytts ut mot en NS-120. Sommaren 2011 installerades NS-120:an i Vasa och under hösten migrerades alla data över från det gamla systemet till det nya. Migreringen av data kunde göras helt utan avbrott i användningen, tack vare den långt drivna servervirtualiseringen. I NS-120 och CX4 kan man blanda olika typer av skivor, så som FC, SATA och SSD. Systemet har också auto-tiering stöd vilket betyder att de skivområden som har mycket accesser, kan automatiskt flyttas till snabbare skivor och vice versa

22 I och med att så gott som alla servrar är virtualservrar nuförtiden, inser många enheter som tidigare drivit egna servrar att det kanske inte är ändamålsenligt att bygga upp en helt egen virtualserverinfrastruktur. Pga. detta har det blivit allt populärare att enheter vill att Datacentralen skall driva enhetens servrar som virtualservrar i Datacentralens maskinrum. Enheterna har ofta väldigt stora datamängder och kostnaderna per GB har i många fall ansetts höga på DC s Fiberchannel-baserade (NS-120) skivsystem. Många enheter har också datamaterial som är färdigt komprimerat, så som t.ex. bilder och videomaterial. Denna typ av material dedupliceras inte bra och därför kan det bli väldigt dyrt att säkerhetskopiera detta med Avamar. De ovan nämnda behoven ledde till att Datacentralen började söka efter förmånligare lagrings- och backupsystem, som kunde komplettera de primära systemen. DC har nu 2 st Promise VessRAID 1840i, iscsi baserade lagringssystem med 16 st 2TB SATA diskar i vardera. Dessa kan användas för att erbjuda förmånligt lagringsutrymme åt olika enheter och projekt, samt för diskbaserad säkerhetskopiering. För säkerhetskopiering och replikering av virtualmaskiner har DC tagit ibruk programvaran Veeam Backup and Replication. Programvaran är optimerad för säkerhetskopiering av virtualmaskiner. Programvaran fungerar så att en virtualmaskin som fungerar som backup proxy läser ett snapshot av en annan maskins skivor direkt från SAN och genom att beakta vilka diskblock som ändrats (Change Block Tracking) skickas dessa till en backup repository, där data skrivs till disk. Komprimering och deduplicering används för att ytterligare optimera processen. Nästan exakt samma teknik används för att replikera en virtualmaskin t.ex. från VMware klustret i Vasa till motsvarande i Åbo. Detta ger en extra säkerhet och en möjlighet att enkelt flytta maskinerna mellan datacentren, så att maskinrummet på den andra orten kan fungera som disaster recovery site för det andra. Recovery-Site konceptet är inte helt klart i detta skede, men närmar sig produktionsbruk

23 Åtkomst till det personliga hemområdet hemifrån Åtkomst till det personliga hemområdet hemifrån Jens Granlund, Jan-Eric Flück Alla användare har ju ett personligt windows-hemområde för att spara personliga filer. Det är automatiskt Alla användare har tillgängligt ju ett personligt från datorer windows-hemområde i akademis nät och för att har spara en kvot personliga filer. Det på är 1 GB, automatiskt vilket innebär tillgängligt att sammanlagda från datorer i storleken Akademis på nät de och har en kvot på filer 1 GB, man vilket sparar innebär där inte att sammanlagda får överskrida storleken denna gräns. på de filer man sparar där inte får överskrida denna gräns. Man har från tidigare kunnat komma åt sitt hemmaområde kunnat från andra komma datorer åt sitt utanför hemmaområde ÅA:s nät från genom andra att ut- Man har hittills också datorer utanför ÅA:s nyttja nät VPN genom (Virtual att utnyttja Private VPN Network), (Virtual men Private nu finns även Network), men nu möjligheten finns det även att ytterligare använda WebDAV. möjlighet att använda WebDAV. Med hjälp av WebDAV som använder sig av https-protokollet kan man komma åt filservrar vid ÅA via webben från som vilken använder internetansluten sig av https-protokollet dator som helst, kan man utan att Med hjälp av WebDAV komma åt filservrar koppla vid ÅA upp via en webben VPN-förbindelse. från vilken internetansluten Observera att man dator inte som helst, utan att skall koppla surfa upp till en sitt VPN-förbindelse. hemområde via Observera en web-klient, att man utan inte att skall surfa till sitt man hemområde skall välja via att en ansluta web-klient, sig till utan ( Mappa ) att man skall området välja från att ansluta sig till ( Mappa ) Windows Explorer området som från en Windows nätverksenhet Explorer (network som en drive). nätverksenhet (network drive). Då man kopplar upp sig till sitt hemmaområde med Då man kopplar upp WebDAV sig till är sitt det hemmaområde viktigt att känna med till WebDAV den exakta är det adressen viktigt att känna till till den sitt exakta område adressen enligt nedan. till sitt område enligt nedan. Tjänst Pchome1 Hemområde i Åbo Användarnamn börjar på a k Pchome2 Hemområde i Åbo Användarnamn börjar på l z Home Hemområde i Vasa Home Hemområde i Jakobstad Home Hemområde VÖS grundstadiet Home Hemområde VÖS gymnasium Adress Tjänst Adress

24 Exempelvis en användare i Åbo vid namn Kalle Kanin med användarnamn kkanin skulle alltså mappa Härefter frågas efter användarnamnet, som skrivs in i formen kkanin@abo.fi, samt lösenordet. Undvik att spara lösenordet på den lokala datorn för att undvika eventuellt missbruk i fall av att den kommer bort. Vissa operativsystem såsom Windows 7 och Mac OS X har direkt stöd för WebbDav men det finns även olika klientprogram man kan använda. Mera info om WebDAV och åtkomst till hemområdet hittas via DC:s webb under rubriken Hemområden > PC-hemområdet Eduroam, ett internationellt trådlöst nät för universiteten Thomas Backa Eduroam är ett internationellt samarbete för att ge studerande och anställda vid högskolorna anslutna till samarbetet tillgång till varandras trådlösa nätverk. Nätet baserar sig på 802.1x-tekniken och inte webb-inloggning som i Sparknet x gör det enklare speciellt för mobila apparater att ansluta sig eftersom inloggningen sköts av systemet i bakgrunden. Radiotrafiken är krypterad till skillnad från Sparknet. Tanken är att ÅA:s eduroam ska finnas tillgängligt på alla ställen dit det nya trådlösa nätet byggs ut både i Åbo, Vasa och Jakobstad. Sparknet kommer att finnas kvar i Åbo men tillgången från Sparknet till nättjänster vid ÅA kommer att begränsas till i princip bara VPN-servrarna, tanken är att Sparknet ska fungera som gästnät åt de som inte har eller får ha tillgång till eduroam. De flesta högskolor i Finland är med eller kommer att ansluta sig till eduroam-samarbetet under Täckningen bland högskolorna i Europa och världen kan ses på adressen

25 Instruktioner för hur man konfigurerar eduroam på sin laptop eller mobiltelefon finns på Datacentralens websidor > trådlöst och mobilt. Men i korthet är det SSID eduroam man ska se om det finns i luften. Antivirus Glenn Sveholm Mycket har hänt och händer på antivirusfronten På serversidan har en ny server tagits i bruk. En server i Åbo och en i Vasa har för enkelhetens skull ersatts med en gemensam. Arbetsstationerna som tidigare styrts från de gamla servrarna är nu flyttade så att de styrs från den nya servern. I samma veva har mjukvaran för centralstyrningen uppgraderats. På arbetsstationerna kör F-Secures Client Security version 9. Stödet för version 8 upphörde vid årsskiftet vilket betyder att virusdefinitionerna för denna version samt tidigare versionerna inte längre uppdateras. Det gäller att inse att en maskin med ett virusskydd innehållande föråldrade virusdefinitioner kan jämföras med en maskin som är helt utan virusskydd. Det finns flera faktorer som påverkar en arbetsstations säkerhet och många sätt att förbättra den. Operativsystemet görs säkrare via säkerhetsuppdateringar. Säkerhetsaspekten har tagits på fullt allvar i Windows 7 vilket i praktiken betyder att Windows 7 är säkrare än Windows XP. Apples operativsystem har hittills klarat sig relativt bra från virus. Med stigande användarantal ökar även intresset för ett operativsystem bland virusskaparna. Denna trend kan redan skönjas bland Apples operativsystem. Antalet virus för dessa operativsystem är fortfarande lågt men ökar kraftigt. En annan viktig aspekt är att hålla programmen uppdaterade. De flesta säkerhetsläckor som idag uppdagas har anknytning till Java, QuickTime, Flash Player och pdfläsare såsom Adobes Acrobat Reader. Om det inte finns något program som nödvändigtvis kräver en äldre version lönar det sig att uppdatera programmen

26 Ett antivirusprogram på arbetsstationen är ett absolut måste i dagens läge. Ett företag i antivirusbranschen rapporterade att det varje dag endast bland deras kunder uppdagas 20 miljarder säkerhetsincidenter av vilka 14 är nya för dagen. Med introduktionen av smarttelefoner har gränsdragningen mellan jobb- och privat användning blivit mera diffus. Detta återspeglas även på säkerheten. Vad gäller virus för operativsystem i smarttelefoner så är Android det populäraste bland virusskapare. Ett öppet och okontrollerat system av applikationerna är en bidragande orsak till detta. Apples ios är säkrare delvis eftersom utvecklingen av applikationer är relativt sluten och kontrollerad. Intresset för svagheter i Windows Mobile-operativsystem återstår att se. Microsoft har satsat på säkerheten i Windows Mobile 8, som är på kommande. Populära plattformer används i många olika smarta system. Som exempel finns det idag TV-apparater som använder sig av Android-operativsystemet. Dylika system kan snart behöva virusskydd. På Datacentralens webbsidor under rubriken Datasäkerhet > Antivirus och brandvägg hittar du information om hur du går tillväga om du misstänker att din maskin är infekterad. Portalprojektet Stefan Lostedt Förnyelsen av Åbo Akademis webb omfattar inte bara en ny layout utan även strukturen kommer att omarbetas. Tekniken bakom systemet förnyas inte denna gång men Datacentralen har ändå en stor roll i projektet. Reklambyrån Briiffi valdes som layoutleverantör och jobbet kring utseendet har hunnit långt. Datacentralens viktigaste uppgifter är att se till att den nya layouten fungerar med nuvarande portalprogramvara + innehållshanteringssystem och att skapa de fyra nya portalerna. Vill man läsa mera om hur portalprojektet framskrider kan man läsa bloggen:

27 - 27 -

28 IT-stödet Kim Lindell Fördelningen av närplanerare enligt ÅA:s nya organisationsmodell är nu genomförd och institutionerna har nu en dedikerad närplanerare. Varje enhet vid akademin har en ansvarig DC-närplanerare. Närstödet har till uppgift att hjälpa akademins enheter och datoranvändare vid problem gällande akademins IT-miljö och de gemensamma tillämpningarna. Närplaneraren fungerar som kontaktlänk mellan institutionen och Datacentralen, i samarbete med institutionens egen IT-kontaktperson. Närplaneraren deltar i planeringen och utvecklandet av enhetens IT-resurser och -kunskaper och i mån av möjlighet med IT-sakkunskap i enhetens olika projekt. Enheter som har verksamhet på flera orter har alltid en lokal närplanerare. Närplanerare Listan över närplanerarna hittas i portalen: Institution / Enhet Närplanerare Telefon Biovetenskaper Erik Kallankari (80)4386 CLL, Vasa Jens Granlund (80)7213 CLL, Åbo Johan Olin (80)4871 CSK, Vasa Jens Granlund (80)7213 CSK, Åbo Johan Olin (80)4871 Donnerska institutet Johan Olin (80)4871 Förvaltningen, Vasa Petri Vuorinen (80)7132 Förvaltningen, Åbo Mattias Eriksson (80)4474 Handelshögskolan Johan Olin (80)4871 Humanistiska fakulteten John Sjöholm (80)4827 Informationsteknologi Erik Kallankari (80)4386 Kemiteknik Glenn Sveholm (80)4922 Lärcentret, Åbo Johan Olin (80)4871 MediaCity Petri Vuorinen (80)7132 Naturvetenskaper Glenn Sveholm (80)4922 Pedagogik, Jakobstad Thomas Anderssén (80)5049 Pedagogik, Vasa Andreas Lawast (80)7232 Psykologi och Logopedi John Sjöholm (80)4827 Rättsvetenskper John Sjöholm (80)4827 Socialvetenskaper, Vasa Mats Lipkin (80)7124 Socialvetenskaper, Åbo Thomas Nylund (80)4733 Statsvetenskaper, Vasa Lena Ståhl (80)7398 Statsvetenskaper, Åbo Jussi Laaksonen (80)4462 Studentkåren, Vasa Mats Lipkin (80)7124 Studentkåren, Åbo Johan Olin (80)4871 Teologi Thomas Nylund (80)4733 Tritonia Lena Ståhl (80)7398 ÅAB Andreas Söderlund (80)