Effektiv och likvärdig psykosvård i Region Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effektiv och likvärdig psykosvård i Region Skåne"

Transkript

1 Effektiv och likvärdig psykosvård i Region Skåne 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Effektiv och likvärdig psykosvård i Region Skåne... 3 Bakgrund och syfte... 3 Medverkande... 3 Arbetsgång... 3 Effektmål, resultat av vård och behandling... 4 Helhetsmått... 4 Utvärderingsmetoder... 4 Bästa möjliga process för psykospatienters bästa möjliga resultat... 5 Hur når vi bästa möjliga resultat?... 6 Definition av patientgruppen... 6 Bedömnings och utredningsfasen, nyinsjuknade... 6 Beslut om åtgärder vårdplan och behandlingsfas... 7 Processanalyser... 8 Förbättringsområden... 8 Ersättningsmodell... 9 Fortsatt arbete... 9 Nätverk... 9 System för uppföljning Ekonomiska kalkyler Mätningar av helhetsmått och delprocessmått Intern revision Attityder Processledare Vårdprogram Pågående arbeten som stärker patientprocessen inom psykosvården Bättre metoder Ökat inflytande Individuella lösningar Samarbete med kommun Öppnare samhälle Bättre fysisk hälsa Läkemedelsgenomgångar inom Psykiatrin

3 Effektiv och likvärdig psykosvård i Region Skåne Bakgrund och syfte Ett av Psykiatri Skånes övergripande mål är att skapa en effektiv vård för patienterna. Fokus i detta arbete ligger på att utvärdera kvalitet och resultaten av verksamhetens insatser och att skapa en likvärdig vård för patienter med psykossjukdomar. Nationella riktlinjer och resultat från tidigare utvärdering av patientprocesserna inom psykosvården har varit viktiga utgångspunkter för arbetet. Medverkande Staffan Borgstedt, VO Helsingborg Lennart Kanelind, VO Kristianstad Sven Scharnell, VO Lund Karin Torell, VO Lund Jadwiga Lachowicz, VO Malmö Lars-Olof Hultman, VO Malmö Malin Braun, VO Trelleborg David Ershammar, förvaltningsledningen (delvis) Anette Falkenroth, förvaltningsledningen (delvis) Göran Stenberg, Procyon, metodstöd Christina Svensson, Psykiatriförvaltningen, projektledare Arbetsgång Arbetet har bedrivits genom en projektgrupp för psykosvården i Skåne med representanter för samtliga verksamhetsområden; Helsingborg, Kristianstad, Lund, Malmö och Trelleborg. Gruppen har träffats regelbundet varje månad sedan maj 2011 med undantag för sommarmånaderna. Mellan varje möte har lokala psykosteam arbetat. Dessa team har haft en central roll för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning samt förankring av framtagna förslag till mått, mätmetoder, bästa möjliga psykosprocess och förbättringsområden. En viktig framgångsvariabel har varit att dela problembilden mellan alla berörda och dela förslag till lösningar för att hitta gemensamma underlag för uppföljningssystem. Projektgruppen har också inbjudit företrädare för patientföreningar vid tre tillfällen och expert på uppföljning av patienters upplevelse av vården för återhämtning. 3

4 Projektledaren och metodansvarig har också träffa de lokala teamen och diskuterat angelägna frågor i samband med psykosvården. Effektmål, resultat av vård och behandling Helhetsmått Följande mått för medicinsk kvalitet, patientnöjdhet och livskvalitet har tagits fram: - Hög återhämtning - Symtomfrihet/reduktion - Funktionsförmåga ökad/ bibehållen - Få läkemedelsbiverkningar - Hög somatisk hälsa - Ökad livskvalitet - Lågt återinsjuknande/ återinläggning - Hög patientupplevd kvalitet och Nnöjda närstående Utvärderingsmetoder - PsykosR för utvärdering av symtom, funktionsförmåga, läkemedelsbiverkningar, somatisk hälsa - EQ-5D för utvärdering av livskvalitet och hälsa, patientens egen bedömning - CGI för utvärdering av sjukdomens svårighetsgrad, professionens bedömning - Inspire för utvärdering av organisationens förmåga att stödja patientens återhämtning alternativt CEPI-enkät (se nedan) - Återinläggning följs upp i befintligt system - För att följa upp nöjdhet hos närstående finns idag inget befintligt instrument och behöver utvecklas - NPE Nationell patientenkät för utvärdering av patientupplevd kvalitet För återhämtning behövs ett nytt utvärderingsinstrument. I Inspire ingår, förutom att utvärdera organisationens förmåga att stödja patientens återhämtning, även kompletterande frågor där patienten gör egna bedömningar vad som är viktigt för dem inom de olika frågeområdena. Nackdel är att det är under utvecklingsfas och har nyligen översatts till svenska och ännu inte tillräckligt validerats i Sverige. På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen i sitt arbete med utveckling av grunddata och kvalitetsindikatorer inom psykiatriområdet initierat ett metodutvecklingsprojekt för att mäta vård- och 4

5 omsorgstagarens upplevelser av kvalitet och bemötande i de insatser som ges. Projektet har genomförts av CEPI vid Lunds universitet (Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser), och resulterat i ett förslag på patientenkät Min syn på psykiatrisk vård, stöd och service. Enkäten är tänkt att komplettera den nationella enkäten. Vad slutresultatet blir av denna enkät är idag inte fastställt, vilket gör att projektgruppen inte har tagits ställning för vilken enkät som är mest lämpad att användas. I nuläget förordas Inspire då den har styrkan att ta tillvara på patientens egna bedömningar, vilket ger en bra återkoppling till organisationen. För utvärdering och indikation på patientupplevd kvalitet finns idag den nationella patientenkäten att tillgå. Bästa möjliga process för psykospatienters bästa möjliga resultat En förutsättning för hög kvalitet är att organisationen är väl förtrogna med hur patientprocessen fungerar och vilka resultat som är möjliga att nå för patientgruppen baserat på evidens i t.ex. nationella riktlinjer eller internationellt. Processens effektivitet analyseras genom kartläggning av alla aktiviteter som görs och en bedömning av vilka aktiviteter som tillför värde för patienten/organisationen. Då identifieras också vilka aktiviteter som inte skapar värde och dessa ska reduceras så mycket som möjligt. Målen för patientprocessen kan fastställas först när resultatmått och processmått är fastställda och uppföljningsmetoder är på plats och statistiskt underlag finns tillgängligt. Mätmetoder och frekvenser ska vara lika för alla psykosprocesser i Skåne. Avvikelse mellan bästa möjliga målnivå och processens resultat kan bero på kvalitetsbrist eller bristande kostnadseffektivitet eller båda delarna. Fig. 2. Samband mellan bästa möjliga kvalitet och ekonomisk effektivitet 5

6 Hur når vi bästa möjliga resultat? Hur ser våra gemensamma och bästa möjliga processer ut inom Psykiatri Skåne? Processer med övergripande aktiviteter och beslut - Bedömning/utredning - Beslut om diagnos - Beslut om åtgärder i vårdplan - Behandling Definition av patientgruppen o F 200 F 299 Bedömnings och utredningsfasen, nyinsjuknade Inom parentes anges vilka processer som idag kan följas upp. I de fall det inte finns möjlighet till registrering eller nationell uppföljning av nationella riktlinjer (Socialstyrelsen SoS) förordas uppföljning med intern revision. Se nedan om det fortsatta arbetet. o Tillgänglighet av specialistbedömning inom 24 timmar, ex. NIP-team o Anamnes som involverar närstående o Somatisk utredning, inklusive neurologisk status Blodprov (Blodstatus, leverprover, elektrolyter, thyreoidea, b-glukos) EEG, CT vid misstanke om organisk skada BMI, bukomfång o Missbruksutredning - alkohol och drogscreening AUDIT och DUDIT (PsykosR) o Riskbedömning (suicid- farlighetsbedöming?) (PsykosR) o Psykologisk/neuropsykiatrisk utredning o Psykosocial bedömning/utredning (PsykosR, KVÅ) o MINI (därtill PANSS som ingår i kvalitetsregister, PsykosR) o Symtom och funktionsbedömning, CGI (GAF som ingår i kvalitetsregistret, PsykosR) o Diagnostik senast efter tre besök o För en hög kontinuitet - teamarbete med fast vårdkontakt i öppenvården som tidigt kommer in i processen. (SoS) 6

7 o Familjeintervention och stöd i föräldraskapet. Patientens och närstående skall aktivt involveras i processen; utredningen, dialog om förväntningar, vad man vill uppnå, information (PsykosR, KVÅ, SoS) Beslut om åtgärder vårdplan och behandlingsfas o Symptomdämpande insatser o Minsta mängd läkemedel Läkemedelsbehandling Aktivt och medvetet val med följsamhet till terapigruppens och förvaltningens riktlinjer. Dokumenterad motivation till ställningstagande. o Nyinsjuknande Om möjligt vänta med antipsykotika tills utredning/diagnos finns Tidigt inventera/samordna åtgärder och vid behov initiera kontakt med annan huvudman eller annan vårdgivare, ex enligt ACT-modellen (SoS) o Vårdplan för varje patient (PsykosR, KVÅ, SoS) Vilka behov patienten har Vilka behandlingar som ska ske Vem som ska utföra behandlingar När den ska utvärderas Individuell samordnad vårdplan (med kommun m.fl.) o Psykologisk behandling vid kvarstående symtom. Behandlingsmetoder enligt Socialstyrelsens rekommendationer i de nationella riktlinjerna. o KBT (PsykosR, KVÅ, SoS) o Kontinuerlig kontakt patient behandlare Aktivt skapa en relation med patienten genom behandlingsfasen o Fast vårdkontakt som håller ihop patientens process oavsett var insatser sker ex casemanager. o Psykopedagogiska insatser till patient och närstående för ökad kunskap om sjukdomen och minska risken för återfall (PsykosR, KVÅ, SoS) o Delat beslutsfattande för att skapa förutsättningar för patienten att vara delaktig i beslutet om sin behandling o Psykosociala insatser utifrån patientens individuella behov för ökad möjlighet till självständigt liv och minskat utanförskap (boende, sysselsättning, arbetslivsinriktad rehabilitering, social färdighet mm) inom ramen för psykiatrins ansvar i kontakt med andra berörda och ansvariga aktörer. (PsykosR, KVÅ, SoS) 7

8 o Integrerad psykologisk terapi - kognitiv träning (IPT-k) för förbättrad psykosocial funktion och kognition. (SoS) o Hälsoundersökningar för hög somatisk hälsa Processanalyser Varje psykosteam inom respektive verksamhetsområde har genomfört kartläggning av sina psykosprocesser och dokumenterat dessa som underlag för analys av styrkor och svagheter. Sammanfattningsvis kan konstateras att psykosvården bedrivs med olika förutsättningar vad gäller bl.a. resurser och kompetenser samt arbetsformer i processerna. Processkartläggningarna har presenterats och diskuterats i projektgruppen och ur detta har gemensamma förslag till förbättringsåtgärder tagits fram. Förbättringsförslagen har olika bäring för förbättringsmöjligheterna inom psykosprocesserna men anses vara viktiga för samtliga av dessa. Nedan redovisas några gemensamma förbättringsområden som gruppen tagit fram. Förbättringsområden 1. Samarbete mellan öppen vård och heldygnsvård 2. Psykospatienter direkt till psykoskompetens. Ha tillgång till rätt kompetens från början. 3. Registrering av relevanta kvalitativa data hur få hög täckningsgrad? Hur få en kultur där människor förstår att registrera? Hur stödja en sådan kultur? 4. Dokumentation i vårdplan. Alla ska ha en vårdplan med krisplan i hela processen. 5. Dagpsykiatri mellanvård 6. Utveckling av case-management 7. Förbättrade kontakter med brukarorganisationer 8. Möta patienten som individ med egna resurser 9. Hur få tillgång till psykoskompetenser för andra enheter i regionen vid behov? Kan gälla smala specialistkompetenser. 10. Utbildningar för patient/närstående 11. Inventera psykosociala insatser, utveckla de som ger värde och sortera bort de som inte ger. 8

9 Ersättningsmodell Målet för projektet är att förbättra vården och resultaten för patienter med psykos. För att stimulera ökade insikter i kvalitetsarbetets resultat och för att styra kostnadsutvecklingen ska ersättningen för arbetet med psykospatienter framöver också bygga på uppnådda resultat och inte enbart på utförd produktion. Detta kräver ett omfattande arbete att kostnadsberäkna patientprocessen så att resultatförbättringar i kvalitet och process kan avläsas ekonomiskt. Nedan ges exempel på hur sambandet kan se ut mellan kvalitet och resultat. Fig. 3 Modell för ersättning för kvalitetsresultat Modellen beskriver sambanden mellan kvalitet och kostnader som underlag för ersättning. Utgångspunkten är att uppdragsgivaren och processansvarig kommer överens om vilken vård som ska utföras och vilka kvalitetsmål som ska gälla för den enskilde psykosprocessen. Överenskommelsen kan ses som ett kontrakt. För överenskommen kvalitet och volym ersätts med överenskommen nivå. Avvikelser från denna hanteras olika beroende på vilken relation som råder mellan kvalitet och kostnad. Fortsatt arbete Nätverk Det projektarbete som nu lagt grunden till att kunna utvärdera kvalitet och resultat behöver hållas vid liv och följas upp. Gruppen fortsätter men mer då som nätverk. Ett första uppföljningsmötet inplanerat i oktober System för uppföljning Uppföljning av helhetsresultat och delprocessresultat behöver ske regelbundet enligt ovan beskriven uppföljningsmetodik för respektive parameter. Det är viktigt att få ingångsresultat som utgångspunkter för fastställande av mål. Uppföljningen syftar till att få underlag till kontinuerlig resultatförbättring och stöds ekonomiskt av ersättning i förhållande till uppnådda resultat. Mätningar behöver snarast starta. 9

10 Ekonomiska kalkyler Ekonomgruppen i Psykiatri Skåne har involverats och kommer utifrån resultat ta fram ekonomiska kalkyler för att beräkna ersättning som förutom produktivitet beräknas för ersättning av resultat. Inför budget 2013 är det rimligt att lägga en s.k. skuggbudget för att utvärdera ersättningen. En hel del kvarstår. Steg 1 är att få en uppfattning om utgångsläget generellt för att i nästa steg besluta om vilken målnivå som förväntas uppnå. Mätningar av helhetsmått och delprocessmått För mätningar förutsätts att registreringar i PsykosR ökas betydligt. En målrelaterad ersättning för att öka täckningsgraden kan initialt vara av värde. Intern revision Följsamhet till de gemensamma processerna kan inte i alla delar följas upp genom olika registreringar. Förslag att medarbetare tillsammans med representanter av brukarföreringar genomför en intern revision. Revisionen genomförs av personer verksamma inom psykosvården och görs hos varandra. Attityder Vid kontakter med patient- och närståendegruppen framkom vid flera tillfällen om behovet att förbättra attityden inom vården för patienter med psykossjukdomar och då framför allt se till individens egen förmåga. Av de arbeten som idag pågår i inflytandearbetet är detta ett område som ytterligare kan belysas. Processledare Förslag att utse processledare som under verksamhetschefen ansvarar för att förväntade resultat uppnås för psykospatienterna inom respektive område. Till sin hjälp har processledaren sitt processteam. Viktiga uppgifter är att löpande följa upp resultat, ta fram åtgärdsförslag och förankra dessa och genomföra förbättringar. 10

11 Vårdprogram Projektgruppens arbete är inte något heltäckande vårdprogram. För att minska de regionala skillnaderna finns däremot ett grundmaterial som kan vidareutvecklas för att utarbeta ett gemensamt vårdprocessprogram inom Psykiatri Skåne. Pågående arbeten som stärker patientprocessen inom psykosvården Nedanstående arbeten tillför projektet ytterligare dimensioner och ökar förankringstillfällena att stärka patientprocessen för psykosvård och förutsättningarna för att nå bästa möjliga resultat. Bättre metoder Implementering av Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Lennart Kanelind och Karin Torell, två av projektgruppens medlemmar på uppdrag av förvaltningschefen Psykiatri Skåne. Ökat inflytande På individ och gruppnivå påverka vårdens innehåll genom att strukturer och inflytande och dialog utvecklas på olika nivåer i organisationen. David Ershammar, strateg inflytandefrågor, Förvaltningsledningen Psykiatri Skåne. Dialogutbildning för delaktighet i vård och stöd. Katarina Andersen, projektanställd koordinator inflytandefrågor, Förvaltningsledningen Psykiatri Skåne. Individuella lösningar Förbättrad samordnad individuell planering. Arbetsgrupp på förvaltningsledningen. 11

12 Samarbete med kommun Bättre och mer gemensamma former för case-management eller team över huvudmannagränser i Skåne. Samverkansprojekt med Kommunförbundet Skåne. Marit Grönberg-Eskel, projektanställd för gemensam kompetensutveckling, Förvaltningsledningen Psykiatri Skåne. Öppnare samhälle Attityduppdrag för mer öppet samhälle för personer med psykossjukdomar. Johanna Schmidt, Koncernkontoret Region Skåne. Bättre fysisk hälsa Hälsoundersökningar av patienter med psykossjukdom genom bättre kontakt med vårdcentralerna. Emelie Sundén, Koncernkontoret Region Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom Psykiatrin Läkemedelsgenomgång, metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt, i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. Det övergripande syftet med att genomföra läkemedelsgenomgångar är att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen. För neuroleptika fokuseras särskilt på effekt, biverkningar och medvetna val av läkemedel hos dem som har minst två neuroleptika. Åsa Bondesson, Koncernkontoret Region Skåne. Göran Stenberg Procyon, metodstöd Christina Svensson Förvaltningsledningen, projektledare 12

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Varför kvalitetsregister -Mäta och utvärdera vårdkvalitet -Uppmuntra vården till förbättringsarbete -Ge patienterna underlag att välja Nyttan med register? Register

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Balanserat styrkort 2012

Balanserat styrkort 2012 Balanserat styrkort 2012 Rödmarkering innebär särskilt prioriterat område Psykiatrin Halland Telefon: 0346-571 15 Fax: 0346-581 50 E-post: psykiatrin@regionhalland.se Webb: www.regionhalland.se/psykiatrin

Läs mer

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev ) Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013 Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning Specifik uppföljning 1 Uppföljning LS 1112-166 HSN 122-252 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Utprovning av en ny verksamhetsmodell

Utprovning av en ny verksamhetsmodell Utprovning av en ny verksamhetsmodell Bakgrund Uppdraget Resultatet Kontraktsprocessen Teorin Nästa steg 1 Bakgrund 2 Diagnos Det är tveksamt om man ännu hittat rätt nivå för avtalsdialogen mellan sjukvårdsområden

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri Revideras senast april 2017 Malin Braun Bodil Gervind Elisabeth Hansson Lena Hedlund Cecilia Håkansson Jannike Lind Sven Scharnell Marie Sjögren

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Processbeskrivning. Uppdrag

Processbeskrivning. Uppdrag Processbeskrivning Uppdrag Varför Processorientering? Med kundens perspektiv som ideologi Kräver en kundfokusering Skapar en förbättringskultur Att uppdra genom överenskommelser och avtal Varför finns

Läs mer

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient- och Närståenderapporterade mått och Psykos R Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient och närstående-medverkan i

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig

Läs mer

Värdeskapande förhållningssätt

Värdeskapande förhållningssätt Värdeskapande förhållningssätt Jan Inge Lind 2012-02-08 Göteborg Vilka värden ska skapas? Bättre kvalitet/nöjdare patienter Lägre kostnader Mer likvärdig vård 2012-02-13 Jan-Inge Lind 1 Ett värdeskapande

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

intk)1 4 21414...ne.,nek Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar av verksamheten

intk)1 4 21414...ne.,nek Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar av verksamheten ESLÖVS KOMMUN intk)1 4 21414...ne.,Nek SKANE SKANE Primärvården i Eslöv Psykiatri Skåne Båda huvudmännen har vidta it föl'ande åt ärder Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Projekt Utskrivningsguiden. Med stöd av Allmänna Arvsfonden

Projekt Utskrivningsguiden. Med stöd av Allmänna Arvsfonden Projekt Utskrivningsguiden Med stöd av Allmänna Arvsfonden Medlemmar Stadgar Att organisera samverkan mellan patient-, brukar- och anhörigorganisationer. Att arbeta för öka inflytandet för personer med

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning HSN 116-594 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att uppfyller sitt Åtagande och vidmakthåller

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Med avstamp i regeringens ANDT-strategi På många områden sker en positiv utveckling inom missbruksoch beroendevården. Stort intresse

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren Utdrag Protokoll I:9 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8974/FS/(delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302793 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Psykiatriöverenskommelse 2014

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Lönekriterier för Vård- och omsorgsförvaltningen. Biståndsenheten

Lönekriterier för Vård- och omsorgsförvaltningen. Biståndsenheten 2008-02-05 Vård och omsorgsförvaltningen Lönekriterier för Vård- och omsorgsförvaltningen Biståndsenheten Generella utgångspunkter Lönebildningen och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Barn och familj Missbruk/ beroende. Ökad måluppfyllelse av länsgemensamma mål inom UIV. Ekonomiskt bistånd/ rehab Funktionsnedsättning.

Barn och familj Missbruk/ beroende. Ökad måluppfyllelse av länsgemensamma mål inom UIV. Ekonomiskt bistånd/ rehab Funktionsnedsättning. 1 AKTIVITETSPLAN SUD 2013-2014 antagen SUD-rådet 2013-11-22 Reviderad 2014-03-10 Implementering Med implementering avses här: implementerings- och processtöd i syfte att nå de mål som anges i form av nationella

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer