Nutritionsbedömning. Nutritionsdagen Ur Vårdhandboken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2015-03-27. Nutritionsbedömning. Nutritionsdagen 2015. Ur Vårdhandboken"

Transkript

1 Nutritionsdagen 2015 Nutritionsrådet Akademiska sjukhuset Nutritionsbedömning Karin Blom Malmberg, Leg Dietist Socialstyrelsens föreskrift 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring 6 Vårdgivaren ska fastställa rutiner för 1. hur undernäring ska förebyggas, och 2. hur undernäring ska behandlas. Ur Vårdhandboken Patientrelaterade mål: Alla patienter ska ha en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov. Alla patienter ska få den hjälp och det stöd de behöver för att äta eller på annat sätt täcka sitt energi- och näringsbehov. Patientens värderingar, rätt till självbestämmande och behov av delaktighet ska respekteras i all nutritionsbehandling. forts. ur Vårdhandboken Verksamhetsrelaterade mål: Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och vård. Det ska finnas en av verksamhetschefen fastställd ansvarsfördelning mellan professioner för nutritionsvårdsprocessen. Det ska finnas personal med adekvat nutritionskompetens på eller knuten till vårdenheten. Riskidentifiering och riskbedömning ska göras för att identifiera patienter som är undernärda eller riskerar att utveckla undernäring. Ofrivillig viktförlust Lågt BMI Ätproblem Riskbedömning Läs mer om utredning och åtgärder i Kvalitetshandboken: Kvalitetsnorm Undernäring, prevention och behandling i slutenvård /Undernäring,%20prevention%20och%20behandling%20i%20slutenvård.pdf 1

2 Logopedens bedömning Eva M Sandin Sväljer SÄKERT Sväljer TILLRÄCKLIGT Att svälja Om ätsvårigheter - bedömning Strukturerad testmåltid med mätning av oral transporttid och sväljningskapacitet Fiberendoskopisk Undersökning av Sväljning FUS Genomlysningsfilmning, hypofarynxfilmning, videofluoroskopi Helt normalt. Hur gör man? Om ätsvårigheter - bedömning Om ätsvårigheter - bedömning FUS- undersökning Titta på en vanlig måltid! 2

3 Om ätsvårigheter - bedömning Om ätsvårigheter - bedömning Äter lite/tar tid att äta (hela måltiden) Muntransporten tar tid (skattas) Mat kvar i munnen efter sväljning Tuggproblem Sen sväljning Mat kvar i halsen (harkling/eftersväljning) Tecken på felsväljning (ev. hosta/aspiration/ gurglig röst) Om ätsvårigheter - insatser Förekomst av dysfagi Befolkningen Sverige: 8% någon grad av dysfagi och 1,3 manifest medelsvår till svår dysfagi (USA 5%) Stroke: 37-78% Neurologiska sjukdomar: ALS MS Parkinsons sjukdom: >40% Vård och omsorgsboende I Sverige: 59 80% (olika kriterier) säkert vad vi ger hur vi anpassar hur vi matar tillräckligt av energi, näring och vätska Om ätsvårigheter - bedömning Lunginflammation på grund av felsväljning - aspiration Databasgenomgång av åren Dysfagi vid stroke 277 artiklar dysfagiförekomst vid screening (37% till 45%) något högre vid klinisk testning (51% to 55%) högst vid instrumentell bedömning (64% to 78%) Martino, R., Foley, N., Bhohal, S., Diamant, N., Speechley, M., & Teasell, R. :(2005), Dysphagia after stroke: incidence, diagnosis and pulmonary complications, Stroke; 36(12), PURPOSE OF REVIEW: The aim is to describe recent advances concerning pneumonia in older patients in relation to epidemiology, microbiology, and factors related to severity, treatment, and prevention. This article is a review of studies on pneumonia in older people. RECENT FINDINGS: The incidence of oropharyngeal dysphagia is increasing among older people. SUMMARY: Pneumonia is increasingly caused by viral pathogens, and the pneumococcal and influenza vaccines may not be as effective as was first published. Recent studies have shown that aspiration is an increasing risk factor for pneumonia among older people. Cabre, M.: (2009). Pneumonia in the elderly. Curr Opin Pulm Med. May;15(3),

4 Munvård och sond Daglig munvård reducerar risken för lunginflammation hos patienter med sond Maeda, K. & Akagi, J.: (2014), Oral care may reduce pneumonia in the tube-fed elderly: a preliminary study. Dysphagia; 29 (5), Pneumonier (bakteriella) riket Ökning 2,6 ggr mellan Socialstyrelsens statistikdatabas Pneumonier (bakteriella) Uppsala Administrationsvägar, olika sätt att ge sondmat, upptrappning av sondmat samt kort- och långtidsbruk, toleransproblem/komplikationer Ökning 4,4 ggr mellan Lena Frick, Leg Dietist Eva Björklund, Leg Dietist Socialstyrelsens statistikdatabas Sondmatning Till patienter som inte kan täcka energioch näringsbehov men har en fungerande mag-tarmkanal. Till exempel vid: Sväljsvårigheter Pre- och postoperativa nutritionssvårigheter Psykiska sjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Trauma: olyckor, brännskador Aptitstörning Medvetslöshet Fördelar med sondmatning Motverkar atrofi av tarmslemhinnan, risken för infektionskomplikationer minskas Mer ekonomiskt än PN Energibehovet tillfredsställs Underlättar övergång till fast föda 4

5 Kontraindikationer Mekaniska hinder i tarmen, ileus Akuta bukbesvär som blödning Chock trauma Instabil cirkulation Fistlar beroende var de sitter Praktiska problem Etiska frågor Administrationsvägar -Nasogastrisk sond -Nasoduodenal sond -Gastrostomi när behovet av sondnäring beräknas kvarstå under lång tid PEG percutan endoskopisk gastrostomi Kirurgisk gastrostomi (Witzelfistel) - Laparoskopi, knapp in direkt -Jejunostomi -Transgastrisk jejunalsond PEG byts till knapp efter 6-8 veckor Skötsel Gastrostomi Tvätta med tvål/ vatten dagligen kring stomat Vrida knappen 1/2 varv varje dag Knappen byts var 3:e månad Ok att ge mediciner i gastrostomi Fortsättning skötsel Dusch går bra Bad ok efter 2 veckor Kuffen ska kontrolleras efter 2 veckor och därefter varannan vecka Komplikationer Läckage Granulombildning Smärta Stopp i knappen Gastrostomislang eller gastrostomiknapp som åkt ur stomat, isättes så fort som möjligt (< 4-6 timmar). OBS! Före 6 veckor in till sjukhus för kontrollröntgen Probiotika? Finns få vetenskapliga studier.. Beprövad erfarenhet: - mindre granulom - bättre fart på magen Pro Viva Superfrukt 80 ml/dag Sempers magdroppar 5/dag 5

6 Sondmatning och upptrappningsschema Finns inga nationella riktlinjer. Lokala riktlinjer kan finnas. Sondmatningsschemat behöver individanpassas med hänsyn till diagnos och nutritionsstatus. Källhänvisning Handbok för personal inom hälso- och sjukvård Se nationella Vårdhandboken och lokala Kvalitetshandboken Tillförsel av sondnäring Kontinuerligt med sondmatningsaggregat och pump. Matningen sker kontinuerligt över dygnet, oftast med vila mellan Intermittent med sondmatningsaggregat och pump eller via gravitationsaggregat. Matningen sker under 2-3 timmar med uppehåll Bolusmatning, oftast med sondspruta. Mängden motsvarar en måltid och ges under minuter Nutritionspump Nutritionspump används efter ordination av dietist eller läkare. Hälsooch sjukvårdspersonal som hanterar nutritionspump ska ha kunskap om hur den används, skötsel, eventuella risker och hur fel åtgärdas. Indikation för användning av nutritionspump Nutritionspump ska endast användas då en kontrollerad, långsam och jämn tillförsel av sondmat är nödvändig, t.ex. vid: o tillförsel i tunntarmen (jejunostomi) o risk för aspiration o besvär från magtarmkanalen som förbättras av långsam tillförsel o problem med slembildning som förbättras vid långsam tillförsel Grundmodell för upptrappning Dag 1 En fjärdedel av behovet Dag 2 Halva behovet Dag 3 Tre fjärdedelar av behovet Dag 4 Hela behovet då sondmat med hög viskositet används och risk finns för att flödet försämras i ett vanligt droppaggregat då pumpen (med tillhörande ryggsäck) är nödvändig för att möjliggöra aktiviteter utanför hemmet då intag med hjälp av spruta eller droppaggregat av annan anledning inte fungerar. 6

7 Upptrappning kontinuerlig matning Matning med pump eller gravitation Dag 1: ml/tim. Dag 2: ml/tim. Dag 3: ml/tim. Dag 4: ml/tim. Vid behov långsammare upptrappning, kan ta upp till en vecka innan behovet täcks Övergå till bolusmatning Matning till tarmen Näringstillförseln med matpump bör inledas långsamt till en individuell toleransgräns. Hastigheten bör ej överskrida 125ml/timme Lägre hastigheter för barn Läkemedel ges som regel inte i jejunostomier eftersom det kan orsaka stopp Långsam kontinuerlig upptrappning För patienter med långvarig svält Dag 1: 10ml/timme i 20 timmar = 200ml Dag 2: 20ml/timme i 20 timmar = 400ml Dag 3: 30ml/timme i 20 timmar = 600ml Dag 4: 40ml/timme i 20 timmar = 800ml Dag 5: 50ml/timme i 20 timmar = 1000ml Dag 6: 60ml/timme i 20 timmar = 1200ml Dag 7: hela behovet ges under 20 timmar ex. 1500under 20timmar=75ml/timme eller 100ml/timme under 15 timmar Öka långsammare om behov av större mängd Bolusmatning. När patienten ej bedöms vara undernärd och fastan ej varat längre än tre dygn Dag 1 50ml-100ml x 5 = 250ml-500ml Dag 2 75ml-150ml x 5 = 375ml-750ml Dag 3 100ml-200ml x 5 = 500ml-1000ml Dag 4 150ml-250ml x 5 = 750ml-1250ml Dag 5 200ml-300ml x 5 = 1000ml-1500ml Vid behov fortsätt öka successivt Övergå till 4 måltider och större mängd när det fungerar utan problem 39 Klinisk nutrition -14 Bolusmatning Sträva efter en regelbunden och jämnt fördelad måltidsordning Vanligt med 500 ml x 3 eller 500 ml x 4 Tänk på att nattfastan inte får bli för lång DROPPTAKT vid gravitationsmatning Fungerar bäst vid mängder över 100ml/timme och då sondnäringen har normal viskositet 25 ml/timme = 8 drp/min 50 ml/timme = 17 drp/min 75 ml/timme = 25 drp/min 100 ml/timme = 33 drp/min 200 ml/timme = 66 drp/min 300 ml/timme = 100 drp/min 400 ml/timme = 132 drp/min 500 ml/timme = 165 drp/min 42 Klinisk nutrition -14 7

8 Komplikationer de vanligaste Diarré: -för snabb matningshastighet -för kall sondnäring -fel sondnäring Förstoppning: -för lite vätska -välj fibersondnäring om möjligt Illamående: -för snabb matningshastighet -långsam motorik i mag- tarmkanalen Temperatur Sondmaten bör vara minst rumstempererad I vissa fall kroppstempererad värm i så fall i vattenbad Matningshastighet Mata inte för snabbt, följ ordination Sondmat till tunntarmen ej snabbare än 125 ml/tim Komplikationer. Aspirationspneumoni: Tänk på läget vid matning: -så upprätt ställning som möjligt -om sondmaten behöver ges i sängen ska huvudänden höjas till minst 30 grader Vid långtidsbruk Logopedkontakt för bedömning av sväljförmågan Måltidsmiljön Sondnäringens innehåll av bl a protein, natrium och kalium Vätskebehov och vätskeintag Vätskebehovet minst 30ml/kg kroppsvikt/dag Räkna endast 70-80% av sondmatsmängden som ren vätska beroende av viskositet 8

9 Vätskeintag Räkna och dokumentera Glöm inte att räkna det vatten som ges i sonden för att administrera läkemedel Läkemedel vid sondmatning Läkemedelsverket har riktlinjer för administration av läkemedel vid enteral nutrition Bl a: -kunskapsstöd -poster -bildspel Refeeding Sondmatning efter svält, nutritionsmarkörer Potentiellt dödlig shift i vätska och elektrolyter. Kan uppträda vid all artificiell nutrition (EN o TPN) Nyckelelektrolyt är fosfat(-brist). 100% incidens för hypofosfatemi Torbjörn Karlsson, Leg Läkare T ex Koncentrationslägerfångar, skeppsbrutna, svältande i katastrofområden Riskpatienter Anorexia Nervosa Etyliker Onkologiska patienter Pat med dåligt kontrollerad diabetes mellitus Svältande Kroniskt malnutrierade M fl Riskbedömning En av följande: BMI<16 Viktsförlust >15% på 3-6mån Ingen nutrition på 10 dagar Lågt Kalium, Fosfat eller Magnesium före nutrition Två eller fler av nedanstående: BMI<18,5 Viktsförlust>10% på 3-6mån Ingen nutrition på 5 dagar Etylism, drogmissbuk, kemoterapi, kroniskt bruk av antacida. 9

10 Vad händer? Fosfatdepåer utarmas när energin tar slut (ATP; ADP) Na/K pumpen slutar fungera utan energi (K läcker ut ur cellerna, Na in) Magnesiumbrist pga läckage Tiamin-brist Hur gör man? Börja försiktigt = hypokalorisk nutrition dag 1. Vuxna cirka 25kcal / kg eller ca 1000kcal/d 1kcal/ml eller mer Protein 0,8-1 g/kg/d Kontrollera elektrolyter (Na, K, P, Magnesium). Viktigast dygn 1. Minimalt med Na K enligt resultat, kan krävar mkt. Fosfat iv om fosfat <0,3 mmol/l (0,8mmol/kg Kaliumfosfat i infusion över 12 tim) Ge vitaminer före nutrition (ffa Tiamin,men även övriga vatten och fettlösliga). Fortsätt med vitaminer minst 10 dagar. Substituera järnbrist. Fett Sondmat vid övervikt och fetma Mindre metabolt aktiv än fettfri kroppsmassa vilket innebär att det inte krävs lika mycket energi för bevara fettmassa Sigrid Wegener, Leg Dietist Justeringar för beräkning av energibehov utifrån kroppsmassa behöver göras. Hur hantera övervikten? Infoinsamling ssk i Cosmic Schablonberäkningar för energibehovsberäkning finns inlagt i Cosmic i sjuksköterskornas inskrivningsmallar. Utgå från den vikt som patienten skulle ha med BMI 25 Lägg till ¼ av den överskjutande vikten. Status Nutrition Energibehov vid BMI>25 (25 Kcal/kg/dygn) Info. text Cosmic: För patient som är äldre än 70 år eller till sängbundna som har ett BMI>25 skall energibehovet beräknas på den kroppsvikt som patienten skulle haft vid BMI 25 med tillägg av 25% av den överskjutande vikten. Energibehov vid BMI>25 (30 kcal/kg/dygn) Info. text Cosmic: För uppegående patient som är yngre än 70 år och har ett BMI>25 skall energibehovet beräknas på den kroppsvikt som patienten skulle haft vid BMI 25 med tillägg av 25% av den överskjutande vikten. 10

11 Beräkning av energibehov exempel Längd 164 cm, Vikt 120 kg 67 kg = vikt vid BMI kg = överskjutande vikt (120 67) 13 kg= 25% eller 1/4 av den överskjutande vikten (0,25x53 = 13) 80 kg = vikt vid BMI % av överskjutande vikt. Beroende på patientens ålder, aktivitet och tillstånd multiplicera med 20, 25 eller 30 kcal/kg/dygn 20 x 80 = 1600 kcal (kritiskt sjuk, sängläge) 25 x 80 = 2000 kcal (äldre eller lika med 70 år eller fysiskt inaktiv yngre än 70 år) 30 x 80 = 2400 kcal (yngre än 70 år, uppegående) Proteinbehov Finns inget vedertaget sätt att beräkna eller justera utifrån övervikt. När energibehovet justeras utifrån övervikt innebär det i praktiken att även proteinintaget hamnar lägre om man räknar utifrån den aktuella vikten och använder färdiga sondnäringar. Utifrån tidigare exempel. Energibehov 2000 kcal: Standard sondnäring 4x500ml ~75 g protein(75g/120kg ~0,6g/kg alternativ beräkning 75/80~ 0,9g/kg) HP energy 1350ml~101g protein (0,84g/kg om man utgår från 120kg om man använder sig av 80 kg 1,05g/kg) Tidsaspekt På kort sikt: ge hellre i underkant än för mycket På längre sikt: Sätt ett mål för viktutveckling Önskvärt med en sakta kontrollerad viktnedgång? Om möjligt kombinera med anpassad fysisk aktivitet Bevara muskelmassan Sondmat till barn Leg. Dietist Agnes Pal Akademiska Barnsjukhuset Barn, från 450 g till 70 kg Tillväxtkurva för pojkar 0-2 år 11

12 Snabbräkning av energibehov Ålder Flickor kcal/kg/dag Pojkar kcal/kg/d > v mån mån år år år Vätskebehov ml/kg/ 24 tim 0-6 mån mån mån år år år år ) ESPGHAN ) NNR 2012; Henrys ekvation för REE + PAL Produkter att välja mellan 100 Val av sondmat till barn då dietist inte är i tjänst! Dokument i kvalitetshandboken Ålder/vikt Val av sondmat Förslag på produkt Energiinnehåll/1 ml - 6 mån Bröstmjölk Bröstmjölk 0,50-0,80 kcal Modersmjölksersättning Baby Semp 1 / NAN 1 ca 0,66 kcal Spädbarnssondnäring Infatrini 1 kcal 6-12 mån Tillskottsnäring/välling * Baby Semp 2 / NAN PRO 2 / ca 0,66 kcal Mild havrevälling Spädbarnssondnäring Infatrini 1 kcal Barnsondnäring Minimax Barnsondnäring 1,2 kcal ca 8-45 kg Barnsondnäring fiber Nutrini multifiber 1 kcal Barnsondnäring Frebini original 1 kcal Över 45 kg Vuxensondnäring fiber Fresubin original fiber 1 kcal Vuxensondnäring Fresubin original 1 kcal Slutmål för sondmat till barn Hygienaspekter vid sondmatning Barbro Liss, Leg Sjuksköterska TACK! 12

13 Sondsprutan Hygienrutiner Viktigt för att undvika bakteriekontamination Noga med handhygien Basala hygienrutiner - Kvalitetshandboken ett antal dokument kring rengöring av sondsprutan från olika avd. Vårdhygien särskilda rutiner, överensstämmer tillverkare / Varuförsörjningens rutiner Viktigt skilja på engångs / flergångssprutor Överstruken 2 OBS engångs! Skötsel OBS! Handhygien!! Nasogastrisk sond Inspektera näsan varje dag Tvätta och torka av sonden samt näsborren där sonden går in Var observant på sår och krustor Avsluta alltid måltiden med vatten så att det inte finns mat kvar i sonden Hjälp till med munhygien ofta Undvik tryckskador ändra läge Kateter i Witzelfistel, PEG eller knappstomi Sårinfektion runt katetern vanligaste komplikationen Inspektera dagligen Rengör dagligen huden runt katetern eller knappen med tvål och vatten - Torka torrt - Byt förband dagligen samt vid behov Varför är det så noga med hygienen vid enteral nutrition? Näringslösningen utgör en ypperlig växtplats för bakterier (näring och fukt) Förbrukningsartiklar är ofta gjorda av plast bakterier har stor förmåga att fästa vid plast Bakterier har förmåga att vandra upp i slangar (från sond till aggregat till näringslösning) Vi använder våra händer för att utföra arbetet -vad finns på dom? Produktval, rutiner vid utskrivning Karin Blom Malmberg, Leg Dietist 13

14 UPPHANDLAT SORTIMENT Benämning Produktnamn Sondmat utan fibrer 46722FRES ORIGINAL FRESUBIN ORIGINAL 1000ML P SONDN 100KCAL/100ML 46721FRES ORIGINAL 500ML P SONDN 100KCAL/100ML FRESUBIN ORIGINAL Sondmat med fibrer 46725FRES ORIGINAL FIBRE 1000ML P SONDN FIBER 100KCAL/100ML FRESUBIN ORIGINAL FIBRE 46724FRES ORIGINAL FIBRE 500ML P SONDN FIBER 100KCAL/100ML FRESUBIN ORIGINAL FIBRE Sondmat för patienter med ökat energibehov 46730FRES ENERGY 500ML P SONDN ENERGI 150KCAL/100ML FRESUBIN ENERGY 43994FRES ENERGY FIBRE 500ML P SONDN FIBER 150KCAL/100ML FRESUBIN ENERGY FIBRE Sondmat för patienter med lågt energibehov NUTRISON COMPLETE ML 51479P SONDN KOMPL 124KCAL/100ML NUTRISON COMPLETE FRES 1000 COMPLETE 1000ML P SONDN PROT FIBER 100KCAL/100ML FRESUBIN 1000 COMPLETE Sondmat för patienter med högt energi- och proteinbehov 46755NUTRISON PROT PLUS 500ML P SONDN PROT 125KCAL/100ML NUTRISON PROTEIN PLUS NUTRISON PROTEIN PLUS 46756NUTRISON PROT PLUS MF 500ML P SONDN PROT FIBER 125KCAL/100ML MULTIFIBRE FRESUBIN HP 52436FRES HP ENERGY FIBRE 500ML P SONDN PROT FIBER 150KCAL/100ML ENERGY FIBRE 46723FRES HP ENERGY 500ML P SONDN PROT MCT 150KCAL/100ML FRESUBIN HP ENERGY 49878FRES 2 KCAL HP 500ML P SONDN PROT MCT FIB 200KCAL/100ML FRESUBIN 2 KCAL HP 49879FRES 2 KCAL HP FIBER 500ML P SONDN FIBER 200KCAL/100ML FRESUBIN 2 KCAL HP FIBRE Sondmat för patienter med olika toleransproblem 44200NOVASOURCE GI CONTROL 500ML SONDN VID DIARRÉ 110KCAL/100ML NOVASOURCE GI CONTROL 44189ISOSOURCE MIX 500ML SONDN MIXAD MAT 109KCAL/100ML ISOSOURCE MIX 44107NUTRISON SOJA 1000ML P SONDN MJÖLKFRI 100KCAL/100ML NUTRISON SOJA 46747FRES SOYA FIBRE 500ML P SONDN FIBER MJÖLKFRI 100KCAL/100ML FRESUBIN SOYA FIBRE SONDN PROT FIBER 150KCAL/100ML SUPPORTAN 51457SUPPORTAN NEUTRAL 500ML P Sondmat med diabetesanpassning 46735DIBEN DIABETES 500ML P SONDN DIABETES FIBER 105KCAL/100ML DIBEN NUTRISON ADVANCED DIASON ML P SONDN DIABETES 103KCAL/100ML NUTRISON ADVANCED DIASON Sondmat för patienter med behov av peptidbaserad sondmat NUTRISON ADVANCED PEPTISORB ML SONDN KOMPL MCT 100KCAL/100ML NUTRISON ADVANCED PEPTISORB 51461PEPTAMEN AF 500ML PL-FL SONDN PROT MCT 150KCAL/100ML PEPTAMEN AF 44193PEPTAMEN 500ML PL-FL SONDN 100KCAL/100ML PEPTAMEN 46736SURVIMED OPD 500ML P SONDN ELEMENTAR MCT 100KCAL/100ML SURVIMED OPD forts. ur Vårdhandboken Nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder ska dokumenteras i vårdplan och följas upp. Säkerställ att all involverad personal har kunskap. Rutiner vid byte av vårdavdelning el utskrivning: Information om patientens näringstillstånd, behov, aktuell nutritionsordination, ätstödjande åtgärder och målsättning med nutritionsbehandlingen ska överföras till den vårdgivare som övertar vården. Vid utskrivning Ordination och beställning av sondmat. Kontakta dietist i god tid. Checklista sondmat Dokument i Cosmic Beställning och ordination av nutritionspump &docid=ee47b6a13cb209afc1257d4d002fc77b&selection=lul/uas&sortorder=start&category=vå rd varor.lul.se Dagens presentationer hittar du på: Navet/Kunskapsbanken/Sjukvård/Nutritio nsrådet 14

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Emma sätter i halsen igen!

Emma sätter i halsen igen! Emma sätter i halsen igen! 151009 KI ACT Stockholms sjukhem Eva Sandin, AC, Vo Paramedicin Akademiska sjukhuset, Uppsala eva.m.sandin@akademiska.se Vem är Emma? Namnet på en av alla inom äldreomsorg. Namnet

Läs mer

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond Sondmatning Enteral nutrition - flytande näring via sond Patienter som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig föda på vanligt sätt och därmed riskerar otillräcklig energi och näringstillförsel, bör utredas

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

Beställningslista Mediq Sverige AB

Beställningslista Mediq Sverige AB Beställningslista Mediq Sverige AB Leveransadress: Kund Signatur: Beställningsdatum: Beställning från Mediq Sverige AB http://4care.mediqsverige.se, E post: ks.sjukvard@mediq.com Ɩ Telefon: 0771 999 888

Läs mer

Enteral nutrition Näringslösningar, kosttillägg, berikningsprodukter, modermjölksersättningar, aggregat

Enteral nutrition Näringslösningar, kosttillägg, berikningsprodukter, modermjölksersättningar, aggregat 2015-06-23 PRODUKTKATALOG Enteral nutrition Näringslösningar, kosttillägg, berikningsprodukter, modermjölksersättningar, aggregat Avtal 1202492, 2013-09-01--2017-08-31 för Region Skåne och Skånes kommuner

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Beställningslista Nestlé Health Sciences nutritionsprodukter

Beställningslista Nestlé Health Sciences nutritionsprodukter Beställningslista Nestlé Health Sciences nutritionsprodukter Leveransadress: Version 141107 Kundnummer: Signatur: Beställningsdatum: Beställning https://www.nestle.biz/b2b/nhs E-post: ordernhs@se.nestle.com

Läs mer

Skriven av Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn Utfärdad 1998

Skriven av Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn Utfärdad 1998 Skriven av Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn Utfärdad 1998 Status Denna version, nr 5, Reviderad upplaga 2006-09-08 utfärdad av referensgruppen för Enteral nutrition Granskad av; Jan-Olov Strandell Fouad

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna

Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer för Nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer Nutrition 2011 Innehållsförteckning Inledning 2 Målsättning 3 Ansvarsfördelning

Läs mer

PEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken.

PEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken. Gastroenterologisk avdelning, GEA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset PEG information och skötselanvisning PEG är en förkortning av: Perkutan genom huden Endoskopisk en teknik där man använder ett böjligt

Läs mer

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar

Läs mer

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr. Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är

Läs mer

Fresubin. Komplett energi- och proteinrik sondnäring. 1,5 kcal/ml. 7,5 g protein/100 ml. Fr e s u b i n h p e n e r g y. Supportan

Fresubin. Komplett energi- och proteinrik sondnäring. 1,5 kcal/ml. 7,5 g protein/100 ml. Fr e s u b i n h p e n e r g y. Supportan sondnäring från fresenius kabi original original fibre* energy energy fibre* HP energy 1000 complete 1200 complete Komplett sondnäring med* och utan fiber. 1 kcal/ml. Fr e s u b i n o r i g i n a l 500

Läs mer

Information till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond

Information till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond Information till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond 1 Reviderats 2013-05-30 Inledning Vid olika typer av sjukdomar, där man har svårt att svälja vanlig mat, kan det bli aktuellt att anlägga

Läs mer

Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken.

Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken. Sonden läggs i en mjuk båge bakom örat och tejpas med Fixomull mot näsan och kinden. Genomskinlig OpSite kan också användas och ger bättre kosmetik. Några råd till dig som får näring via Nasogastrisk sond

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad 1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Kirurgiska kliniken. Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp

Kirurgiska kliniken. Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp Kirurgiska kliniken Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp Inledning Om du tidigare fått sondvälling tillförd via PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) så finns en kanal (stomi)

Läs mer

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar. enteral nutrition

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar. enteral nutrition 1 (34) Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och 2 (34) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Omfattning... 3 Ansvar... 3 Indikationer/ kontraindikationer för... 3 Ansvarsfördelning... 4 Inläggning av

Läs mer

Information till dig som får sondnäring genom PEG

Information till dig som får sondnäring genom PEG Information till dig som får sondnäring genom PEG Inledning Vid olika typer av sjukdomar där man har svårt att svälja vanlig mat, kan det bli aktuellt att anlägga en PEG. En PEG är en 15-20 cm lång slang

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Författare/dokumentansvarig Erika Norberg och Marie Lindeborg Datum 2012-01-03

Författare/dokumentansvarig Erika Norberg och Marie Lindeborg Datum 2012-01-03 Författare/dokumentansvarig Erika Norberg och Marie Lindeborg Datum 2012-01-03 Avdelning: Medicin Kliniken Gäller fr.o.m: 2012-01-01 Revideras: 6 mån från anv. start. KUNSKAPSUNDERLAG NASOGASTRISK SOND

Läs mer

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 Mat i Vård och Omsorg Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 ~2007~ Matglädje till alla Goda råd Fullvärdig kost är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Maten skall vara sammansatt så

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

MIC-KEY. GASTROSTOMIPORT MED LÅG PROFIL för barn och vuxna VÄGLEDNING FÖR KORREKT ANVÄNDNING OCH VÅRD

MIC-KEY. GASTROSTOMIPORT MED LÅG PROFIL för barn och vuxna VÄGLEDNING FÖR KORREKT ANVÄNDNING OCH VÅRD MIC-KEY GASTROSTOMIPORT MED LÅG PROFIL för barn och vuxna VÄGLEDNING FÖR KORREKT ANVÄNDNING OCH VÅRD FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Meda-koncernen har sedan 1994 lagt ned betydande resurser på att ge bästa

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg.

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Kapitel Vätsketerapi De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Basala behov per dygn Vätska 25-30

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Några råd till dig som får mat genom. Nutricias PEG Flocare

Några råd till dig som får mat genom. Nutricias PEG Flocare Några råd till dig som får mat genom Nutricias PEG Flocare Några råd till dig som får mat genom Nutricias PEG Flocare Vid olika typer av sjukdomar där man har svårt att svälja vanlig mat kan det bli aktuellt

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling BEHANDLINGSRIKTLINJER Vätsketerapi och Nutritionsbehandling 2011 Behandlingsriktlinjerna har utarbetats av Läkemedelskommitténs expertgrupp för vätske- och nutritionsfrågor. Medlemmar: Överläkare Veronika

Läs mer

Mini-One Den lilla mjuka knappen

Mini-One Den lilla mjuka knappen Mini-One Den lilla mjuka knappen 1 1 Rätt näring är avgörande för att våra kroppar ska fungera och utvecklas. Olika sjukdomstillstånd kan göra det svårt eller till och med omöjligt för en person att äta.

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Flocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta

Flocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Flocare Gastrostomikateter Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Bruksanvisning Tvätta händerna noga och torka av dem på ren handduk. 1. Lägg patienten i ryggläge.

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Riktlinjer. för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus. Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken

Riktlinjer. för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus. Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken Riktlinjer för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus av Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken 3 Introduktion...................... 5 Screening........................ 6 Åtgärder vid malnutrition..........

Läs mer

Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI

Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Att få tillräckligt med fullgod näring är avgörande för att man ska kunna tillgodogöra sig medicinsk behandling, för att upprätthålla

Läs mer

Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling

Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling För sjuksköterskor Dokumenttyp: Rutiner och arbetssätt Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 18 Version: Rutiner för

Läs mer

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid

Läs mer

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring Sårläkning och nutrition Vad ska vi gå igenom? Therese Bratt Dietist, medicinmottagningen NÄL 20 mars 2014 Utbildningsdag Bensårspatienten i vårdkedjan Energi- och näringsbehov vid sår Malnutrition Nutritionsstatusbedömning

Läs mer

Sortimentslista livsmedel

Sortimentslista livsmedel 2015-10-13 Sortimentslista livsmedel L= Livsmedel som är förskrivningsbara på livsmedelsanvisning för barn under 16 år Varunr Namn Förpackning/ Smak Antal Tillverkare Livsmedel för speciella medicinska

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg

Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg 3 2006, 2:a utgåvan, plan4.se DENNA SKRIFT ÄR FRAMTAGEN AV Dietisternas Riksförbund Nutritionsnätet för sjuksköterskor Svensk Förening för Klinisk Nutrition (Svenska Läkaresällskapet) SWESPEN Swedish Society

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK 14 B TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-01-16 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Innehåller per 100 ml. Innehåller per 100 ml

Innehåller per 100 ml. Innehåller per 100 ml sondnärin Närinsmässit kompletta sondnärinar färdia att använda. finns i flera varianter för att kunna anpassas till varje patients behov. Ett säkert och enkelt system för enteral nutrition. sondnärin

Läs mer

Riktlinjer för mat i äldreomsorgen

Riktlinjer för mat i äldreomsorgen Riktlinjer för mat i äldreomsorgen Foton: Maria Månsson Omslaget visar grönsaker från Ås Trädgård Maten för äldre Riktlinjer om mat för äldre i Krokoms kommun. Innehållet är framarbetat av en arbetsgrupp

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Sondnäring och kosttillägg Beställning, leverans och ekonomiskt ansvar

Sondnäring och kosttillägg Beställning, leverans och ekonomiskt ansvar 2012-08-31 Sondnäring och kosttillägg Beställning, leverans och ekonomiskt ansvar Ordinärt boende Sondnäring och kosttillägg är receptfria livsmedel för särskilda näringsändamål (särnär) och kan beställas

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Celsite implanterbara injektionsportar

Celsite implanterbara injektionsportar Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A. Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011

Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A. Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011 Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011 Innehållsförteckning Del A- Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3 Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 Bedömning 4 Dokumentation vid nutritionsproblem 4 Uppgifter som skall

Läs mer

Enteral nutrition. Näringstillförsel via en sond till mag-tarm kanalen. Växjö Kommun Distriktssköterskor Zita Fredriksson Annika Tarstad

Enteral nutrition. Näringstillförsel via en sond till mag-tarm kanalen. Växjö Kommun Distriktssköterskor Zita Fredriksson Annika Tarstad Enteral nutrition Näringstillförsel via en sond till mag-tarm kanalen. 20110920 Växjö Kommun Distriktssköterskor Zita Fredriksson Annika Tarstad Innehållsförteckning Bakgrund, referenser, ansvarsförhållanden..

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Produkter för din gastrostomi

Produkter för din gastrostomi Acknowledgements Association AFAO-F Armand www.afao.asso.fr VéroniqueMillet Nutritionssjuksköterska/omvårdnadscoordinator Paule Moisan Pediatrisk stomaterapisjuksköterska Véronique Rousseau Pediatrisk

Läs mer