Ägande som medicin mot utanförskap?

Transkript

1 Institutet för bostads- och urbanforskning Ägande som medicin mot utanförskap? Beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik Magisteruppsats i Urbana studier Vårterminen 2007 Författare: Hilde Klasson Handledare: Lena Magnusson-Turner Examinator: Nils Hertting

2 Abstract Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet. Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl. KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad. Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag. Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet. Vidare ger översikten en klar bild av att Sverige rent allmänt är på väg att lämna den generella bostadspolitiken mot en mer selektiv sådan. Det innebär i sig att det som varit en av de bärande delarna i den svenska välfärdsmodellen är på väg att raseras. I detta är KD delaktig genom de bostadspolitiska idéer man för fram. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är ett tecken, motviljan mot allmännyttans hyresreglerande roll en annan. KD har ett relativt tydligt inslag av välgörenhetstänkande i sin bostadspolitik och man poängterar de selektiva inslagen man vill införa i förhållande till den politik som råder idag. Vad som inte framgår av det politiska materialet, men väl av det som framkommer i den bostadspolitiska översikten är att det under framförallt 1990-talet har varit den dåvarande borgerliga regeringen som format den politik som sedan verkställs av socialdemokrater. Motivet att bryta utanförskapet genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter verkar vara sekundärt, men i 1

3 den politiska retoriken lyfts det fram som det primära. I stället menar jag att det handlar om att KD vill minska statens inblandning i bostadspolitiken och syftet är att reducera statens och kommunernas inblandning på bostadsmarknaden så mycket som möjligt. Jag menar också att KD:s politiska retorik med betoning på människovärde, etik och moral förvillar och bakom detta döljer sig en vilja att reducera den svenska välfärdsmodellen sådan den sett ut de senaste decennierna. Att angripa bostadspolitiken är ett grundskott som får långt vidare konsekvenser än utförsäljningen av allmännyttan. Jag menar att utanförskapets uppkomst ser ut att hänga samman med huruvida bostadspolitiken är dualistisk, liberal och selektiv eller enhetlig, socialdemokratisk och generell. I det förstnämnda finns en större grogrund för utanförskap och möjligheterna att förändra och bryta det är små. Därför ser jag inte att en omvandling mot bostadsrätter har någon större effekt på att bryta utanförskapet så länge bostadspolitiken följer den nu inslagna vägen. Jag menar att både diagnosen och behandlingen mot hur utanförskap uppkommer och hur det bryts, som Kristdemokraterna framställer det, är i grunden felaktigt. Nyckelord: Bostadspolitik, generell, selektiv, hyresrätt, bostadsrätt, utanförskap, omvandling 2

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte/ frågeställning Avgränsning Disposition av uppsatsen Metod, materialval Traditionell svensk bostadspolitik Bakgrund Avvecklingen tar fart Principer för hyressystem och hyressättning Dualistiska hyressystem eller enhetliga hyresmarknader Generell eller selektiv bostadspolitik? Liberal kontra socialdemokratisk bostadspolitik? Mer mångfald i framtidens boende Vägen mot marknadshyror Allmännyttans nya roll Boendesegregation och utanförskap Planering för minskad boendesegregation Integration 2005, Boendet Är hyresrätten hotad? Presentation av KD:s bostadspolitik Kristdemokraternas principprogram Boende och samhällsbyggande En politik för framtidens boende Analys/diskussion KD, utanförskap och omvandling Den svenska bostadspolitiken Omvandling och utanförskap- vad säger forskarna? Slutsats Avslutande reflektion Litteratur/ källförteckning Övriga tryckta källor, artiklar och dokument Internetkällor

5 1 Inledning Riksdagsvalet 2006 är över och Sverige har efter 12 år med socialdemokratiskt styre nu en borgerlig regering, Alliansen, bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Bostadspolitiken är en av många frågor som har lyfts fram under valrörelsen av Allians för Sverige 1 och då framför allt diskussionen om fastighetsskattens existens. I denna uppsats har jag valt att fokusera på Kristdemokraternas (KD) bostadspolitik för framtiden. Skälet till detta är att KD är det enda parti i Sverige som har en klart uttalad koppling mellan kristna värderingar och politik och diskuterar boende och ägandefrågor i termer av människovärde, etik och delaktighet. KD står för en politik som bygger på kristendom i en västerländsk kontext i och som mycket tydligt markerar människans okränkbarhet och vikten av att ta ansvar för hela skapelsen, vilket gör att de klart skiljer ut sig i förhållande till övriga partier. Man förespråkar också tydligt subsidiaritetsprincipen 2 vilket skulle kunna ha bäring på diskussionen om var hyressättningen ska ske. Bärande tankar för KD är också det som benämns personalism 3 och förvaltarskapstanken 4. KD lyfter in frågan om etik och moral när det gäller skatten på boende i äganderätt och säger att det är att se som djupt orättfärdigt att staten tar ut en skatt på det ägda boendet. När det gäller svarta affärer med hyresrätter säger man att detta riskerar att smitta av sig till andra områden av samhället. Jag fokuserar på perioden 1990-tal-2007 när jag gör en översikt av den svenska bostadspolitiken därför att det är under denna period som ett återtåg sker enligt en del av de forskare jag valt att använda i uppsatsen. I bland annat det lokala kommunalpolitiska programmet inför valet 2006 i Uppsala Kommun skriver KD att man ska blanda upplåtelseformerna i alla stadsdelar, konkurrensen inom 1 Den benämning de fyra riksdagspartierna Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna gick fram under i valrörelsen Subsidiaritetsprincipen innebär att en uppgift ska fullgöras på lägsta möjliga nivå, dvs. stat/kommun ska inte fatta beslut som individen är bättre skickad att fatta. 3 Enligt Principprogrammet definieras personalism enligt följande: Varje människa är unik i och med att hon existerar, hon har kroppsliga, själsliga och andliga behov. Kristdemokratisk politik tar sin utgångspunkt i denna människosyn. Till detta ska fogas det som kallas förvaltarskapstanken som innebär att man som människa har en skyldighet att värna både materiella och andliga värden. 4 4

6 FTPT byggbranschen ska tas tillvara och ungdomsbostäder med låg hyra ska produceras. Man vill också att det kommunala bostadsbolaget ska få direktiv som innebär att man ska ta social hänsyn vid fördelning av bostäder. Viktigt är också att införa en tak över huvudet-garanti för hemlösa. 5 På nationell nivå utgår KD från en rapport avgiven av Kristdemokraternas boendespolitiska kommitté och antagen av KD:s partistyrelse, Rapport nr 79 En politik för framtidens boende, 6 där utgångspunkten sägs vara den enskilda personens ansvar, möjligheter och skyldigheter. Den enskildes rätt att äga sitt boende är i sammanhanget central. Samhällets insatser ska begränsas till att tillhandahålla stabila och långsiktiga spelregler samt att garantera att de som inte har ekonomiska möjligheter ändå erbjuds ett bra boende. 7. KD:s Principprogram , som gavs ut i samband med valrörelsen 2002, tar också fasta på ägandefrågan och framför att de boende måste få chans att påverka sin bostadssituation, och därför bör omvandling av hyresrätter till bostadsrätter ske i större omfattning än vad som sker i nuläget. 9 Jag avgränsar mig till perioden 1990-tal-2007 när jag gör en översikt av den svenska bostadspolitiken därför att det är under denna period som ett återtåg sker enligt en del av de forskare jag valt att använda i uppsatsen. De begrepp som är centrala för uppsatsen i detta kapitel är segregation och utanförskap på bostadsmarknaden. Det är vidare generell och selektiv bostadspolitik. Jag anger här hur dessa begrepp tolkas av författarna till mitt valda material. I Rapporten Planering för minskad boendesegregation, åtskillnad. Man talar där om tre olika kategorier av segregation; definieras segregation som Demografisk segregation vilket innebär skillnader i rumslig fördelning efter kön, ålder och hushållstyp. Socioekonomisk segregation som betyder att klass- och resursfördelningar strukturerar fördelningen i rummet. 5 Kristdemokraterna, Kommunpolitiskt program, Handlingsprogram för Kristdemokraterna i Uppsala Kommun inför mandatperioden Rapport 79, En politik för framtidens boende, En rapport från Kristdemokraternas boendepolitiska kommitté, fastställda av partistyrelsen Rapport 79, En politik för framtidens boende, sid 8 8 Kristdemokraterna, Principprogram, Klippan Kristdemokraterna, Principprogram 10 Rapport 1, 2007, Planering för minskad boendesegregation, Region och trafikplanekontoret, Stockholm 5

7 Slutligen den etniska segregation som innebär att människor med samma religiösa, etniska eller kroppsliga kännetecken tenderar att samlas i vissa områden. KD:s definition av utanförskap hämtar jag ur ett anförande av Stefan Attefall 11 19/ i riksdagen: Jo det handlar om människor som inte får chansen att försörja sig själv, uppleva gemenskapen kring fikabordet på jobbet eller känna sig efterfrågad av arbetskamrater och arbetsgivare 12 När det gäller begreppet segregation säger KD i motion 2005/06:Sf att: Den mest kraftfulla åtgärden för att motverka segregation är att se till att alla bostadsområden har en blandad bebyggelse. För detta behövs fler bostäder. För att åstadkomma en rörlig bostadsmarknad måste fler hyresrätter byggas.(.) Dessutom måste den socialdemokratiska regeringen sluta försvåra friköp av hyresrätter som skulle öka blandningen av upplåtelseformer och därmed människors inflytande över sitt boende. Här kopplar KD ihop boendet med utanförskapet och menar att boendefrågan är det man ska satsa på om man vill bryta segregation/utanförskap, tvärt emot vad som skrivs i Alliansdokument som pekar på arbetet som enskilt största faktor. Begreppet generell bostadspolitik definieras enligt Bo Bengtsson enligt följande: En generellt inriktad bostadspolitik utan individuell behovsprövning, baserad i första hand på kommunalt ägda allmännyttiga bostadsföretag. 14 Den selektiva bostadspolitiken, eller den riktade, beskrivs av bland annat Sven Bergenstråhle, boendeforskare, Hyresgästföreningen, som: I motsats till generella subventioner finns det riktade. Det är bostadsbidrag som utgår med hänsyn till hushållets inkomst, storlek och omkostnader. Men även investeringsbidrag eller andra bidrag som ges till speciella bostadsområden eller boendeformer kan räknas till riktade bidrag Stefan Attefall är riksdagsledamot för Kristdemokraterna Kristdemokraterna, Motion 2005/06: Sf389, sid Bengtsson Bo (red) 2006, sid 102, Varför så olika, Égalité, Malmö 15 Bergenstråhle Sven, sid 4, , Vägval i bostadspolitiken. Generellt eller selektivt stöd? Boinstitutet 6

8 2 Syfte/ frågeställning Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka ståndpunkter och argument som ligger till grund för KD:s bostadspolitik. Detta ställs mot den traditionella svenska bostadspolitiska forskningen. Jag gör det för att klarlägga vilka bevekelsegrunder som föreligger för omvandling av hyresrätter till bostadsrätter ur KD:s perspektiv med inriktning på att bryta utanförskapet. Vilka är de bärande ståndpunkterna i KD:s bostadspolitik och vilken betydelse har denna politik för människors delaktighet i samhället och därmed brytande av utanförskapet? Vilken roll spelar omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter och därmed ägandet enligt KD? 2.1 Avgränsning Den avgränsning jag gör är alltså att jag väljer att beskriva KD:s bostadspolitik eftersom de står för en politik som bygger på kristendom i en västerländsk kontext i och som mycket tydligt markerar människans okränkbarhet och vikten av att ta ansvar för hela skapelsen, vilket gör att de klart skiljer ut sig i förhållande till övriga partier. Man förespråkar också tydligt subsidiaritetsprincipen 16 vilket skulle kunna ha bäring på diskussionen om var hyressättningen ska ske. En annan i sammanhanget viktig princip är förvaltarskapstanken. 17 Jag koncentrerar mig på perioden 1990-tal-2007 när jag gör en översikt av den svenska bostadspolitiken därför att det är under denna period som ett återtåg sker enligt en del av de forskare jag valt att använda i uppsatsen. Dock ger jag en kortfattad bakgrund för svensk bostadspolitik från början av 1900-talet och fram till 90-talet. 3 Disposition av uppsatsen Jag kommer att inleda med en genomgång av den traditionella svenska bostadspolitiken under 1900 talet fram till Därefter gör jag en beskrivning av KD:s bostadspolitiska idéer. Sedan 16 Subsidiaritetsprincipen innebär att en uppgift ska fullgöras på lägsta möjliga nivå, dvs. stat/kommun ska inte fatta beslut som individen är bättre skickad att fatta. Det man inte klarar att lösa i den lilla gemenskapen ska de större gemenskaperna hjälpa till med.( En politik för framtidens boende, sid 6) 17 Enligt KD innebär förvaltarskapstanken att den enskilda människan har ett ansvar att förvalta både egna och gemensamma resurser. Till detta kopplas ägandet, som i sig skulle komma att innebära ett större ansvarstagande för bostaden och för att man blir mer ekonomiskt självständig om man äger sin bostad. (En politik för framtidens boende, sid 6 ) 7

9 ställer jag KD:s framtida bostadspolitik mot den traditionella svenska bostadspolitiken och frågan om effekterna av omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter mot varandra. Slutligen kommer jag att besvara frågeställningarna i uppsatsen. 4 Metod, materialval För att få fram KD:s bostadspolitiska ståndpunkter kommer jag att använda material i form av politiska rapporter, utdrag ur riksdagsanföranden, tidningsartiklar samt andra offentliga dokument. För att ge en överblick över hur diverse forskare ser på traditionell svensk bostadspolitik och vad som händer framförallt under perioden 1990-tal har jag valt att ta upp forskare som redogör för hur den svenska bostadspolitiken växt fram, vad som är tänkbara scenarier för framtiden. Jag ger också en kortfattad beskrivning av svensk bostadspolitik från efterkrigstiden fram till 1990-talet, och placerar in Sverige i ett sammanhang. Jag berör också olika typer av hyressystem. Jag kommer också att redogöra för vad forskningen säger om effekterna av omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter. Efter genomgång av valt material kommer jag att jämföra huruvida det finns stöd i valt forskarmaterialet för den bostadspolitik som KD står för. 5 Traditionell svensk bostadspolitik I detta avsnitt ger jag en överblick av den svenska bostadspolitiken från början av 1900-talet fram till 1990-tal. Det gör jag för att sätta in min uppsats i en kontext. Jag menar att det är av vikt att se hur och varför svensk bostadspolitik och framför allt allmännyttan växt fram över decennierna för att förstå vad som händer inom politikområdet i dag, Fokus kommer att ligga på talet och fram till 2002, då KD:s bostadspolitiska program tas fram, 5.1 Bakgrund I början på 1900-talet började allmännyttan i Sverige att byggas upp, då behovet av bostäder var stort. På 1930-talet kunde de allmännyttiga bostadsföretagen få statliga lån för byggande av bostäder för t ex barnfamiljer och äldre som hade svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. Efter 2:a världskriget, 1946 tog den dåvarande regeringen beslut om allmännyttan och om den bostadspolitik som sedan skulle komma att prägla Sverige under årtionden framåt. I stora drag 8

10 FTPT handlade det om att höja boendestandarden både vad gällde yta och utformning. De bostäder som tillskapades via statens och kommunernas försorg skulle förvaltas av kommunala bolag eller bolag som kommunen utövade tillsyn över. Kommunägda företag byggde bostäderna utan vinstmotiv och allmännyttan fick rollen att vara reglerare vad gällde hyressättningen. 18 Denna period benämns av Bo Bengtsson, Institutet för bostads-och urbanforskning(ibf) i Varför så olika? som uppbyggnadsfasen i svensk bostadspolitik och varade mellan åren Under denna period startar så bygget av det som kom att benämnas miljonprogrammet. På 1960-talet formuleras målen för den generella svenska bostadspolitiken; Samhällets mål för bostadsförsörjningen bör vara att hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader.( prop. 1967:100, s. 172) 20 I mitten på 1960-talet kommer också bruksvärdesregeln som innebär att hyresgästen är skyldig att godta en hyreshöjning när hyresavtalet förlängs såvitt den aktuella hyran inte överstiger nivån i likvärdiga bostäder. Avsikten med detta är bland annat att förhindra hyreshöjningar vidd bostadsbrist. Med andra ord förhindrar det att tillgång och efterfrågan styr priset på boendet. 21 Under 1970-talet står förvaltningen av bostäderna och hyresgästinflytandet i fokus för den svenska bostadspolitiken bland annat på grund av miljonprogrammet och de problem som uppkommer av detsamma. Bengtsson pekar här på de mekanismer som styr utvecklingen under denna tid; det handlar dels om starka hyresgästorganisationer som har kontroll över hyresförhandlingssystemet och en vänsterinriktad politik överlag. 22 I och med att det inträder en intresseförskjutning från produktion av bostäder i och med att miljonprogrammet är klart och efterfrågan på bostäder viker, så kommer nu förvaltningsfasen som av Bengtsson periodiseras till Den präglas också av att subventionerna till bostadspolitiken ökar i en svindlande takt. För perioden uppgår statens utgifter för detta till ca 300 miljarder kronor kl 12:50 19 Bengtsson Bo(red.), Annaniassen Erling, Jensen Lotte, Ruonavaara Hannu, Sveinsson Jòn Rúnar, sid 120,Varför så olika, Ègalitè, Malmö Bengtsson Bo sid Bengtsson Bo sid Bengtsson Bo sid Bengtsson Bo sid

11 5.2 Avvecklingen tar fart I detta avsnitt redogör jag för bostadspolitiken med fokus på perioden Jag tar upp diskussionen om omvandling av hyresrätter till bostadsrätter, delaktighet för de boende och brytande av utanförskap samt det eventuella skiftet från en generell till en selektiv bostadspolitik i Sverige. Avsikten med denna översikt är att kunna ställa den mot KD:s bostadspolitiska ståndpunkter och på så sätt pröva KD huruvida deras politik har stöd i aktuell forskning. Jag inleder med en genomgång av perioden för att sedan övergå till att presentera inlägg från valda forskare som tar upp frågan om den svenska bostadspolitiken under framförallt denna period. Avsnittet avslutas med en sammanfattning. Så inträder då 1990-talet som kännetecknas av att den svenska bostadspolitiken börjar avvecklas i och med maktskiftet i svensk politik 1991, då Sverige fick en borgerlig regering. Landet präglas av ekonomisk kris, och de ekonomiska och sociala klyftorna ökade. Den sanering av ekonomin som inleddes kom i stora drag att drabba just bostadspolitiken eftersom regeringen beslutade om en reduktion vad gällde räntesubventioner mm. Det kom i sin tur att innebära att byggnationerna stagnerade och bostadsbrist uppstod framför allt i storstadsområdena. Under denna period läggs bostadsdepartementet ner, bostadsförsörj-ningslagen, som fastlägger kommunernas ansvar vad gäller bostadsförsörjningen avvecklas. Samma öde röner bostadsanvisningslagen, som ger kommunerna rätt att anvisa bostad hos viss fastighetsägare samt bostadssaneringslagen som hittills gett hyresgästorganisationen inflytande vid ombyggnationer av bostäder. 24 Nu framstår det tydligt att den borgerliga regeringen har som syfte att genomföra ett systemskifte, man vill framförallt få bort de allmännyttiga bostadsföretagens särbehandling för att på så sätt åstadkomma en konkurrens på lika villkor för de privata fastighetsägarna. Regeringen låter dock bruksvärdessystemet vara kvar och allmännyttan får behålla rollen som hyresledande. Skälet till detta avsteg menar Bengtsson skulle kunna vara att regeringen ser systemet som ganska bekvämt, det handlar om förhandlingar med en stor part i stället för flera olika små. Kommunerna kan också behålla kontrollen över de allmännyttiga bostadsföretagen och kan på så sätt kontrollera de lokala bostadsförhållandena. Politiskt väljer man alltså legitimitet och effektivitet framför frågan om maktförskjutning från hyresgästen till fastighetsägaren Bengtsson Bo sid Bengtsson Bo sid

12 !994 står Sverige ånyo inför ett maktskifte och socialdemokraterna kommer tillbaka i regeringsställning. Trots den kritik de tidigare riktat mot den borgerliga regeringens förda bostadspolitik så gör man ingen återgång, bostadsdepartementet förblir nedlagt, man ger inte tillbaka inflytande för de allmännyttiga bostadsföretagen och man fortsätter avvecklingen av subventionerna till bostadssektorn. 26 Under 1990-talet ökar spänningarna mellan fattiga och rika bostadsområden i storstadsområdena samtidig som många mindre orter i Sverige präglas av en utflyttning vilket innebär tomma bostäder och dålig lönsamhet för fastighetsägare. Under denna period inleds också utförsäljning och ombildning av hyresrätter inom allmännyttan och det sker framförallt under de borgerliga regeringsperioderna under 1990-talet. 27 Den sociala roll allmännyttan spelar kvarstår och man upplåter i högre grad än privata fastighetsägare lägenheter till hushåll med särskilda behov. Dock ser man stegrade krav från de allmännyttiga bostadsbolagen vad gäller hyresgäster som inte på egen hand klarar av att få ett bostadskontrakt, allt oftare får socialtjänsten träda in och ordna speciella kontrakt( i enlighet med skyldigheten i socialtjänstlagens 3:e kapitel). 28 Allt detta sammantaget innebär att allmännyttans del av den svenska bostadsstocken viker, och 2007 uppgår allmännyttans del i Sverige till ca 1,4 miljoner lägenheter. Den totala bostadsstocken uppgår till ca lägenheter fördelat på ca 2 miljoner småhus och ca 2,4 lägenheter i flerbostadshus. 29 Det innebär att hyresrätten är den i sammanhanget minsta upplåtelseformen i Sverige. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) skattningar för år 2005 fanns det i hela riket ca lägenheter i småhus samt i flerbostadshus. 30 Statistiken visar också att antalet lägenheter i storstadsregionerna, med Stockholm i täten ökar medan områden som Gävleborg och Jämtland minskar. Sedan 1990 har bostadsbeståndet i storstäderna ökat med ca11,5 % medan siffran för riket som helhet är ca 7,5 % Bengtsson Bo sid Bengtsson Bo sid Bengtsson Bo sid kl 12: bostadsbestånd 2005, : bostadsbestånd , :59 11

13 5.3 Principer för hyressystem och hyressättning I detta avsnitt kommer jag i första hand att redogöra för olika hyressystem samt hur olika typer av bostadspolitik kan förstås. Jag gör det för att placera in Sverige i ett sammanhang vad gäller bostadspolitiken i förhållande till framförallt den europeiska kontexten. Jag redogör för de åsikter i materialet som tar upp frågan om generell kontra selektiv bostadspolitik i Sverige och vad det kan tänkas innebära för den pågående bostadssegregationen eftersom just boendesegregation och sökandet efter lösningar på detta är av vikt för uppsatsens andra del som tar upp den politiska synen på segregation och utanförskap och som föreslår just omvandling och ägande av bostaden som ett medel att bryta boendesegregationen. Avsikten är att se huruvida det finns stöd för att omvandling av hyresrätter till bostadsrätter är en kraftfull väg att gå för att bryta det som benämns som utanförskap eller segregation. 5.4 Dualistiska hyressystem eller enhetliga hyresmarknader Jim Kemeny, IBF, beskriver i artikeln Dualistiska hyressystem kontra enhetliga hyresmarknader två modeller på hyresmarknaden som han benämner dualistiskt hyressystem och enhetliga hyresmarknader. 32 Kemeny pekar också på att länder med en allmän och lättillgänglig hyresrätt gör att efterfrågan på äganderätten försvagas. Det dualistiska systemet kännetecknas av att det finns två sorters hyresrätter; dels den öppna hyresmarknaden där endast privata vinstdrivande hyresvärdar tillåts verka, dels självkostnadsbostadsförsörjning som inte får blandas med den öppna marknaden. Den styrs via ett regelverk som begränsar tillgängligheten till de människor som har störst behov av samhällets stöd för att ordna sitt boende. Kemeny säger att man upprättat en regelrätt planekonomisk offentlig bostadssektor som skyddas från konkurrens eftersom denna är icke-vinstdrivande. Länder som England och Irland präglas av ett dualistiskt hyressystem. 33 Länder som Tyskland, Sverige och Nederländerna har en hyresmarknad som kan betecknas som enhetlig. 34 Det dualistiska systemet öronmärker hyresrätter för de allra fattigaste hushållen. Dualismen ligger i att det inom hyressystemet finns två sorters besittningsformer - en privat som är vinstgivande och en offentligt ägd dito. Den privata hyresrätten kännetecknas av att den har ett 32 Kemeny Jim, , sid 2,Dualistiska hyressystem kontra enhetliga hyresmarknader, Institutet för bostadsoch urbanforskning, Uppsala universitet. 33 Kemeny Jim, sid 1 34 Kemeny Jim, sid 3 12

14 svagt besittningsskydd och en oreglerad hyressättning. Den offentligägda hyresrätten präglas av eftersatt underhåll, centralt satta hyror och sträng inkomstprövning av klienterna/hyresgästerna. Denna form av hyresmarknad, menar Kemeny, förordas av nyliberala ekonomer, trots den statliga inblandningen och är att se som en paradox. 35 Bostadsstocken i länder med ett dualistiskt system har ofta en hög andel äganderätter, få privata hyresrätter samt få lägenheter ägda av det offentliga. Allmännyttan saknas i allmänhet helt. Den enhetliga marknaden är sprungen ur mellankrigstidens Tyskland, där man ville skapa ett system som skulle kunna undvika dels ohämmad vinstmarknad dels kommunistisk kommandoekonomi. Det kom att kallas den tredje vägens politik och bland annat Sverige tog efter detta. 36 Sverige valde en enhetlig lösning med kommunägda bostadsbolag och där medborgarna hade ett indirekt inflytande via sin rösträtt. Andra länder som exv. Danmark valde privatägda bostadsstiftelser och i tysktalande länder valde man alternativet med en mängd olika ägandeformer. Syftet med den enhetliga hyresmarknaden är att få fram ett effektivt självkostnadsbaserat inslag på hyresmarknaden så att det blir en dämpande effekt och blir normerande för hyressättningen och bostadsstandarden. 37 I Sverige är allmännyttan är normerande när det gäller hyressättningen och de privata fastighetsägarna följer efter. Besittningsskyddet är också starkt och boendestandarden kan upprätthållas visavi privata ägare. 38 Kemeny avlutar med att konstatera att uppbyggandet av en självkostnadssektor kräver långsiktighet och ett varierat utbud vad gäller storlekar, lägen och standard. Den måste också vända sig till alla grupper i samhället, inte endast till, som i ett dualistiskt system, de fattigaste medborgarna. 39 Bo Bengtsson och Jim Kemeny redogör i artikeln Från en generell marknadspolitik till en bostadspolitik för dom andra för hur Sverige kan tänkas vara på väg från att ha bedrivit en generell bostadspolitik till en selektiv tilldelningspolitik där staten kommer att dra upp gränser 35 Kemeny Jim, sid 2 36 Kemeny Jim, sid 3 37 Kemeny Jim, sid 2 38 Kemeny Jim, sid 4 39 Kemeny Jim, sid 5 13

15 F mellan givare och behövande. 40 Man stödjer sig här på Bostadspolitiska utredningens betänkande Bostadspolitik från produktions- till boendepolitik ( SOU 1996:156). 41 Utredningen tar inte fasta på skiftet mellan generell och selektiv bostadspolitik utan inriktar sig här på skillnaden mellan boende och produktion. Man skiljer också på de sociala målen med politiken och de ekonomiska förslagen som läggs fram. Bengtsson och Kemeny menar att det handlar om en bostadspolitik som bygger på en uppdelning mellan vi och dom. men att det döljs bakom talet om just boende och produktion, antingen för att man politiskt är omedveten om det eller för att man inte vill tydliggöra konsekvenserna och ta ansvar för dem. 42 Utredningens förslag innebär alltså, om de genomförs att Sverige skulle lämna den generella enhetliga bostadspolitiken för att gå över till en selektiv dito där man riktar stöd till vissa hushåll och områden som faller inom ramen för vad som kan anses som behov som måste tillgodoses av staten/kommunen. Det som är grunden för den generella bostadspolitik som Sverige för är att det finns en integrerad hyresmarknad och att det finns en allmännytta samt att den behandlas likvärdigt med den privata hyresmarknaden. 43 Det finns dock ett krav på allmännyttan, som kvarstår och det är att den ska garantera boende för alla, även sådana hushåll s om kan bedömas som riskfyllda för privata fastighetsägare. Detta kan innebära att allmännyttan hamnar i ett underläge konkurrensmässigt i förhållande till privata hyresvärdar. Allmännyttan ska jämställas med den privata marknaden samtidigt som den har ett socialpolitiskt syfte får i och med detta större kostnader som inte kompenseras av staten/ kommunen. 44 När det gäller den selektiva bostadspolitiken så formuleras den ofta i paternalistiska termer, enligt Bengtsson och Kemeny, vilket innebär att de boende inte vet sitt eget bästa, att någon annan ordnar och tar ansvar. Av detta finns inget spår av i SOU:s utredning, tvärtom så talar den 40 Bengtsson Bo, Kemeny Jim sid 17 i Turner Bengt, Vedung Evert, red.1997, Bostadspolitik för tjugohundratalet Återtåg och nya värden, Meyer Information & Förlag AB, Gävle 41 Bengtsson, Kemeny, sid 17 hänvisning till SOU 1996:156, Bostadspolitik från produktions- till boendepolitik: Slutbetänkande och bilaga till den Bostadspolitiska utredningen. Stockholm, Inrikesdepartementet. 42 Bengtsson Bo, Kemeny Jim, sid Bengtsson Bo, Kemeny Jim, sid Bengtsson Bo, Kemeny Jim, sid

16 FTPT om förutsättningar för alla att leva i en bra bostad till rimliga kostnader, med en allsidig hushållssammansättning och möjlighet till kvarboende. 45 I fallet av generell bostadspolitik pekas inga grupper ut och det går att undvika en paternalistisk inställning, vilket befrämjar autonomin. Det behövs inte heller någon kontroll eller behovsprövning, medborgarna behandlas lika. 46 Slutsatsen i artikeln är att SOU 1996:156 föreslår en radikal omläggning av bostadspolitiken i Sverige och, menar Bengtsson och Kemeny är att likna vid en återgång till den politik som fördes under första halvan av 1900-talet. Nedskärningarna är betydande och det enda stöd som utredningen föreslår är en selektiv subvention till utsatta områden Generell eller selektiv bostadspolitik? I detta avsnitt redogör jag för de åsikter i materialet som tar upp frågan om generell kontra selektiv bostadspolitik i Sverige och vad det kan tänkas innebära för den pågående bostadssegregationen. Syftet är att beskriva hur de olika författarna ser på detta och på så sätt pröva de politiska ståndpunkterna hos KD och nuvarande borgerliga regerings förslag till ny bostadspolitik. Den svenska bostadspolitiken och systemet för bostadsförsörjning kan, enligt Bo Bengtsson i Varför så olika?, sammanfattas: 1. En generellt inriktad bostadspolitik utan individuell behovsprövning, baserad i första hand på kommunalt ägda allmännyttiga bostadsföretag. 2. En integrerad hyresmarknad, med tydliga formella länkar mellan privat och allmännyttig hyresrätt. 3. Ett korporativistiskt system för hyresförhandlingar baserat på en stark och centralistisk hyresgäströrelse.48 Det som utmärker Sverige i detta sammanhang i förhållande till andra länder med generella bostadspolitiska system är att i Sverige finns en stark hyresgäströrelse och det korporativistiska hyresförhandlingssystemet. 49 Bengtsson betecknar den svenska bostadspolitiken som synnerligen 45 Bengtsson Bo, Kemeny Jim, sid Bengtsson Bo, Kemeny Jim, sid Bengtsson Bo, Kemeny Jim, sid Bengtsson Bo, 2006, sid 102, Sverige- kommunal allmännytta och korporativa särintressen i Lindbom Anders (red) Den nya bostadspolitiken, Borea förlag, Umeå 49 Bengtsson Bo (2006) sid

17 FTPT uthållig, dock finns nu tecken på att EU:s regelverk vad gäller konkurrens kommer att bidra till förändringar inom politiken. Men fortfarande har den förda bostadspolitiken ett relativt starkt stöd hos den svenska befolkningen. 50 Sven Bergenstråhle i sin tur skriver i Vägval i bostadspolitiken: Generellt eller selektivt stöd?1997, att den kritik som finns mot det generella systemet kan formuleras enligt följande; generella subventioner påverkar prisbildningen, ger felaktiga fördelningseffekter och räntebidragen minskar kostnadspressen. Dessutom sägs det ibland att riktade subventioner skulle ha större effektivitet. 51 Den sistnämna synpunkten besvaras av Bergenstråhle med att det finns risker med ökat inslag av behovsprövade bidrag därför att det skulle kunna undergräva välfärdsstatens stabilitet. Det finns enligt författaren en bred forskning som visar att det finns en misstro mot att som skattebetalare betala för behovsprövade bidrag. Bidragen är dessutom svåra att rikta, skapar byråkrati och kontrollsystem och kan bli fattigdomsfällor. 52 Bengt Turner, IBF, knyter an till frågan om de selektiva bidragen kontra generella subventioner i artikeln Bostadspolitikens senare öde 1997, och säger att det ibland förs fram argument att de generella subventionerna inte längre skulle behövas eftersom tillgången på bostäder är relativt god samt skattemedel bör användas till annan konsumtion än bostadsdito. Ytterligare skäl som förs fram är att det handlar om att reducera de offentliga utgifterna och värna de offentliga finanserna för att kunna svara upp mot Maastrichtöverenskommelsens konvergenskrav. 53 Sammanfattningsvis under detta avsnitt så pekar mycket på att det pågår ett skifte i Sverige från en generell till en selektiv bostadspolitik och förändringen tycks vara omfattande. Turner och Evert Vedung, IBF, konstaterar slutligen att mycket pekar på att början av 2000-talet i Sverige kommer att utmärkas av ett återtåg av den generella bostadspolitiken och en allt mer selektivt inriktad politik mot utpekade grupper som unga, äldre och invandrare Liberal kontra socialdemokratisk bostadspolitik? Ett annat sätt att se på bostadsmarknaden i förhållande till Kemeny förs fram av J Barlow och S Duncan i Urban Economics. De menar att man kan se tre olika principer för bostadspolitik. Den första betecknas som liberal och återfinns i länder som USA, UK, Australien och Nya Zeeland. 50 Bengtsson Bo (2006)sid Bergenstråhle Sven, 1998,Vägval i bostadspolitiken: Generellt eller selektivt stöd?, Boinstitutet, sid 6 52 Bergenstråhle Sven, sid Turner Bengt, Vedung Evert, 1997, sid 35 Bostadspolitik för tjugohundratalet, Återtåg och nya värden 54 Ibid sid 15 16

18 Den andra benämns korporativ finns i framförallt Frankrike, Österrike, norra Italien och Tyskland. Den tredje och sista är den socialdemokratiska bostadspolitiken där man återfinner länder som Danmark, Norge och Sverige som präglas av en mer eller mindre generell bostadspolitik med en betydande allmännytta och en fördelning som inte bygger på identifierade behov. 55 Inom det liberala systemet är välfärdsstödet minimalt. Äganderätterna dominerar och offentligägda bostäder tillhandahålls endast till dem som är allra fattigast. Det ska ses som ett yttersta skyddsnät för individer som inte klarar att få och behålla en bostad. Det korporativa systemet i sin tur präglas av att staten och samhället ska ses som en möjliggörare snarare än en tillhandahållare och stöttar även här enskilda familjer som inte har möjlighet att klara sig. 56 I det socialdemokratiska systemet ses bostaden som en rättighet och bostadsförsörjningen präglas av en jämlik syn, pengar ska inte vara avgörande för att få en bra bostad. Det finns en stor stock av offentligt ägda lägenheter och priserna hålls nere eftersom allmännyttan kan vara normerande vad gäller prissättning och kvalitet. 57 Slutligen tar Barlow och Duncan upp ett fjärde möjligt system, det rudimentära. Det återfinna framförallt i Grekland, Portugal och Spanien och innebär att det är familjen och släkten och olika nätverk som förmedlar och hjälper till med bostäder för dem som behöver, det finns ingen tradition av välfärdspolitik. 58 I förhållande till Kemeny så menar jag att man kan säga att det liberala systemet alltså har likhetstecken med det dualistiska och det socialdemokratiska med det enhetliga eller integrerade systemet. Alternativt är det liberala systemet att se som selektiv och det socialdemokratiska som generellt. 5.7 Mer mångfald i framtidens boende Att den svenska bostadspolitiken har genomgår stora förändringar under senare år från 1990-talet och framåt står klart i framförallt det jag tidigare under avsnitt Detta märks bl a genom att räntebidragen har skärs ner, planlagstiftningen luckras upp och det sker en successiv anpassning 55 Balchin Paul N, David Isaac, Chen Jean,2000,sid 131, Urban economics, a global perspective,, Palgrave, Wales 56 Balchin, David, Chen, sid Balchin, David, Chen, sid Balchin, David, Chen, sid

19 FTPT till marknadshyror. Det framgår av en artikel skriven av Bengt Turner i Liberal debatt, publicerad Turner påpekar att förändringarna har initierats av borgerliga regeringar och verkställts av socialdemokratiska. Han ställer därför frågan huruvida det håller på att ske en omsvängning i synen på bostadspolitiken. En av indikatorerna på att en förändring i den svenska bostadspolitiken skulle vara att subventionerna till bostadsbyggandet dragits tillbaka. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen ansåg sig inte ha råd med dessa subventioner som minskat från 36 miljarder år 1993 till ca 2 miljarder i början på 2000-talet. Den dåvarande regeringen menar samtidigt att det finns ett minskande behov av att allmänt öka bostadsbeståndet i Sverige. En annan faktor är att synen på bostaden ändras från att ses som en konsumtionsvara vilken som helst till att bostaden blir en markör som signalerar inkomst och förmögenhetsläge. Marknadskrafterna tillåts agera friare och detta sammantaget innebär att statens intresse att detaljreglera bostadsmarkanden minskar kraftigt. 60 Effekterna av detta kan nu ses genom att fattigare hushåll får en kraftig stegring av boendekostnaderna och därmed ett ökat behov av bostadsbidrag. Detta leder i sin tur till att reglerna för bostadsbidrag ändras så att statens utgifter inte ska komma att öka. Antalet nyproducerade lägenheter minskar också drastiskt i tillväxtregionerna samtidigt som det stora flertalet kommuner visar på en ökad vakansgrad. 61 I tillväxtorterna, framförallt i Stockholmsregionen ökar nu svarthandel med hyresrätter inom allmännyttan och trycket att omvandla hyresrätter till bostadsrätter stiger. Motsatt förhållande råder i avfolkningsbygderna, den allmännytta som finns tenderar att bli socialbostäder för de fattigaste och de som har möjlighet flyttar till småhus och äganderätter eftersom priserna i dessa områden sjunker i takt med avfolkningen. 62 Turner pekar också på att byggandet i Sverige ligger på en mycket låg nivå, näst lägst inom EU (2001) och det som byggs riktar sig mot olika grupper, framförallt höginkomsttagare. 59 Turner Bengt, 2001, Mer mångfald I boendet, sid 1www.liberaldebatt.se/nr/2001.5_6/artiklar/mangfald.htm, Balchin, David, Chen, sid 1 61 Balchin, David, Chen, sid 1 62 Balchin, David,Chen, sid 2 18

20 Han säger att man kan se uttryck för rasifiering av bostadsområdena, vilket innebär att framförallt förorterna blir svenskglesa. Det uppstår också spänningar i samhället på grund av bland annat politiskt underskott vilket visar sig i brist på deltagande i de demokratiska processerna och subkulturer som växer fram. Det i sin tur innebär att samhället får svårt att hålla emot när det gäller att minska den geografiska uppdelningen och mycket offentliga medel kommer att behöva satsas i de områden som halkar efter för att kompensera underförsörjningen. Det kan handla om skola, vård och omsorg. Här finns även klara kopplingar till arbetsmarknadspolitiken eftersom arbetslösheten i dessa områden överstiger genomsnittet. 63 Framtiden för hyresrätten kommer förmodligen att gå mot en utglesning även om hyresrätten behövs framöver bl a på grund av den ökande rörligheten i samhället. Turner spår att det kommer att krävas att hyrorna anpassas bättre efter hushållens betalningsvilja, bostadens kvalitet och läge och att Sverige troligen är på väg mot en mindre reglerad hyressättning. De kommunala bostadsbolagen går mot alltmer av socialbostäder, deras roll som redskap inom socialpolitiken ökar och därmed försvinner möjligheten för allmännyttan att vara hyresledande. Sverige kommer i ett allt hårdare socialt klimat att få se mer av kategoriboenden vilket är billigare än härbärgen och hotell, som hittills fått svara för de svaga gruppernas bostadsbehov. 64 Avslutningsvis säger Turner att marknadskrafterna får mer utrymme på bostadsmarknaden och statens roll blir att utforma selektiva åtgärder för utsatta grupper. 65 Turner skriver också, i Den nya bostadspolitiken; Bostadspolitik och samhällsekonomi att det blir märkbart under 1990-talet att bostadspolitiken nu tudelas i dels en socialpolitisk del och i en finansiell del och de fogas inte samman. 66 Slutsatsen Turner drar är att avvecklingen av de generella subventionerna kan ses som ett trendbrott vad avser bostadspolitiken i Sverige. Effekterna av den förda politiken har blivit att de med lägst ekonomiska förutsättningar, boende i hyresrätt har fått de största ökningarna av boendekostnaderna Balchin, David, Chen, sid 3 64 Balchin, David, Chen, sid 3 65 Turner (2001) Mer mångfald I boendet, sid Turner Bengt, 2001, Bostadspolitik och samhällsekonomi i Lindbom Anders, red. Den nya bostadspolitiken, sid 168, Borea bokförlag, Umeå 67 Turner Bengt (2001) Bostadspolitik och samhällsekonomi, sid

21 5.8 Vägen mot marknadshyror Sverige har hittills haft ett system där hyrorna bestäms genom förhandlingar mellan parterna på hyresmarknaden och man har använt sig av den s.k. bruksvärdesprincipen som innebär att hyran återspeglar hyresgästernas allmänna värderingar vilket har lett till att hyressättningen varit okänslig mot läge, storlek och kvalitet. Konsekvensen av detta har varit att hyrorna till och med har kommit att öka ju längre från centrum man kommit. Bengt Turner m fl har i en forskningsrapport kommit fram till att hyresskillnaderna bör öka eftersom hushållens betalningsvilja kraftigt skiljer sig mellan bostadsområden beroende på hur attraktivt området är. 68 Man tar också, i samma rapport, upp att ytterligare skäl för en större differentiering är att man bör beakta principen om tillgång och efterfrågan i respektive område. Om detta skulle genomföras skulle Sverige få se dramatiska skillnader mellan olika typer av områden. 69 Om man till detta lägger en intensifierad utförsäljning av allmännyttans hyresrätter så blir min slutsats att de områden där hyressättningen följer principen om tillgång och efterfrågan, dvs. ju attraktivare ju dyrare så torde bostäderna i dessa områden också vara attraktiva att köpa loss för hyresgästerna och boendesegregationen skulle snarare tendera att öka än att minska. Allmännyttan skulle i förlängningen ha kvar de områden som är minst eftertraktade och där skulle allmännyttans roll vara att förse de fattigaste med bostäder som ingen vill köpa. 5.9 Allmännyttans nya roll Rinkeby kommun har öppnat ett s.k. friköpskontor inför utförsäljningen av allmännyttans hyreslägenheter. Kritik mot detta förs fram av Bengt Turner i en artikel i DN 21/ där han menar att dels kommer det inte att finnas en efterfrågan att köpa sin hyresrätt i förorten eftersom det helt enkelt inte finns ekonomiska möjligheter för de flesta där boende. 70 Vidare så har allmännyttan i stort ett framtida renoveringsbehov som kommer att te sig kostsamt för eventuella köpare. Det går inte heller att sätta priset så lågt att fler skulle köpa, det skulle innebära alltför stora förluster för de kommunala bolagen. 68 Uppsala universitet, Pressmeddelande, , sid 1, Hyressättning på hyresgästernas villkor på väg mot marknadshyror Uppsala universitet (2002) sid 1 70 Dagens Nyheter, Allmännyttan blir filial till socialförvaltningen, www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=

22 Risken är att det även denna gång blir hyresrätterna i innerstaden som omvandlas och det som blir kvar är allmännyttan i förorterna som då kan ses som en filial till socialförvaltningen. Detta innebär också att boende i förorterna får allt mindre möjligheter att göra boendekarriär. 71 Dessa slutsatser bekräftar i stort det jag tagit upp i tidigare avsnitt Boendesegregation och utanförskap Jag redogör här för en uppfattning om utvecklingen vad gäller boendesegregation, vilka mekanismer som påverkar samt också förslag på hur man kan närma sig lösningar på utanförskap, segregation. Jag gör det för att sedan kunna pröva huruvida KD:s syn på hur utanförskapet kan brytas genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter har stöd i vad som framkommer i Roger Anderssons artikel Skapande av svenskglesa områden, 2001,samt att själva ägandet av bostaden skulle leda till ett ökat ansvarstagande och en större delaktighet i bostadsområdets skötsel och planering vilket ju KD hävdar i rapporten En politik för framtidens boende. Roger Andersson, IBF, skriver i artikeln Skapande av svenskglesa områden, 2001, att han vill skissera en förklaringsmodell till varför vissa områden blir svenskglesa. 72 Utgångspunkten är att segregationen är ett samhällsproblem om det leder till negativa effekter för samhället och för de individer som lever där. Han säger vidare att det är av största vikt att den forskning som bedrivs när det gäller segregation måste uppmärksamma de mer än en miljon flyttningar som svenska folket varje år genomför, det är dessa val som ytterst skapar eller motverkar den bostadssegregation som finns. 73 Ett område som präglas av att det finns en åtskillnad mellan rika och fattiga blir också ett område där förutsättningar vad gäller förskola, skola och affärsverksamhet blir lidande. Köpkraften är låg och därmed blir den kommersiella verksamheten låg. Etniska svenskar flyttar ut och segregationen i skolorna blir ett faktum, vilket i sin tur ytterligare driver på utglesningen. Viktigt är också att man inte alltid kan hävda att alla flyttningar sker av individens fria val, det finns ofta stora brister vad gäller ekonomiska, sociala och politiska resurser Dagens nyheter, Andersson Roger, Skapandet av svenskglesa områden, sid i Magnusson Lena, red, Den delade staden, 2001,Borea, Umeå 73 Andersson Roger sid Andersson Roger, sid

23 Andersson menar att man i stället för invandrartäta områden bör tala om svenskglesa dito. I och med detta flyttas fokus över på den svenskfödda befolkningens flyttningar och val av bostadsområde. Här bör man reflektera över att det är ovanligt för en etnisk svensk att bo i ett svenskglest område vilket öppnar upp för myter och rykten om hur det är. Effekterna av boendesegregationen syns överallt i Sverige även om de blir tydligast i storstadsområdenas utkanter. 75 Begreppet segregationsgenererande flyttningar innebär att när andelen utlandsfödda överstiger genomsnittet uppkommer en tröskel och svenskglesningen ökar. Störst är risken om inflyttade personer kommer från Tredje världen, om området ligger i en större stad och om hyresrätten är dominerande upplåtelseform.76 I och med att de områden det gäller domineras av hyresrätter så är det relativt lätt att avflytta. Att bostadsföretagen i dessa områden ofta får bära skulden för segregationen kan stämma, menar Andersson, men påpekar samtidigt att man inte får glömma bort att allmännyttan har lagar, regler och politiska riktlinjer att följa. Bland annat så ska de försöka undvika inkomstförluster och om det finns lediga lägenheter i allmännyttan samtidigt som det finns behov av bostäder för nyanlända invandrare kan man knappast anklaga allmännyttan för att de faktiskt hyr ut sina bostäder. Den bild av miljonprogrammet som Andersson målar upp är följande: Områdena saknar ofta blandningen av bostäder, arbetsplatser, nöje och service. Men han påpekar att detta knappast är unikt för miljonprogrammet, småhus- och radhusområden uppvisar även de denna ensidighet. Kombinationen av arkitektur och materialval i förortsområdena samt det faktum att hyresrätten ger ett mindre engagemang från hyresgästen, stor andel ensamhushåll och hög omsättning samt social oro spelar enligt Andersson roll för hur området står sig i konkurrens med andra områden. Om människor har möjlighet att flytta ter det sig ganska rationellt eftersom det sällan finns något som väger upp nackdelarna. 77 Det finns en annan typ av inflyttning i svenskglesa områden som här benämns som nätverksgenererande flyttningar, och dessa sker utifrån ett mellanmänskligt socialt sammanhang. Etniska grupper som uppvisar en högre arbetslöshet, svag anknytning till bostadsmarknaden samt är relativt nyinvandrade visar starkare klustertendenser än andra grupper. Detta fenomen är dock 75 Andersson Roger, sid Andersson Roger, sid Andersson Roger sid