Dualistiska hyressystem kontra enhetliga hyresmarknader
|
|
- Ingemar Arne Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dualistiska hyressystem kontra enhetliga hyresmarknader Jim Kemeny Institutet för bostads- och urbanforskning Uppsala universitet 11e mars 2003 Copyright These papers are drafts only but may be cited or quoted. They may be downloaded for personal use but they may not be reproduced or published elsewhere electronically or otherwise without the express permission of the author.
2 Inledningen Det hävdas ibland i litteraturen att i ett modernt samhälle ökar andelen äganderätt med välstånd. Men när man rangordnar länder enligt andel hushåll som bor med äganderätt blir det uppenbart att procent av äganderätt inte återspeglar ländernas relativa välstånd, inte ens om man utesluter lågurbaniserade länder där ibland över 90 procent av befolkningen på landsbyggden äger sina bostäder. En annan förklaring krävs för att förstå relationen mellan andel äganderätt och välståndet. Problemet är att bland länderna med de lägsta andel äganderätt hittar man några av de allra rikaste länder, såsom Tyskland och Schweiz, men också Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike (Kemeny, 1981 tabell 1.1). I mina jämförande studier utgick jag från hypotesen att den bakomliggande orsaken till denna skillnad är att i de länder där en allmän tillgänglig och attraktiv hyresrätt odlas, blir det ett konkurrenskraftigt alternativ till både vinstdrivande hyresrätt och äganderätt. Äganderätts dragkraft är i hög grad beroende av en begränsad tillgänglighet till en attraktiv hyresmarknad med självkostnadshyror, hög bostadsstandard och starkt besittningskydd. Ju mer attraktiv hyresrätten är desto svagare blir efterfrågan på äganderätt även i rika länder. En närmare granskning av de rika länder som har en låg andel äganderätt avslöjar utmärkande strukturella egenskaper hos deras hyressektorns organisation. Medan i engelsktalande länder samt fler Skandinaviska länder Norge, Finland och Island - samt ett antal andra länder hålls självkostnads bostadsverksamhet utanför den öppna hyresmarknaden genom att ringa in den i ett förstatligad och ickemarknadsmässig fattig hyressektor, i Tyskland, Sverige, Danmark, Nederländerna, Schweiz och Österrike, har man odlat självkostnads bostadsföretagens ekonomisk styrka och försökt integrera de med den öppna hyresmarknaden. Jag har givit dessa två modeller benämningen det dualistiska hyressystemet respektivt den enhetlig hyresmarknaden. Ett dualistiskt hyressystem kännetecknas av två sorts hyresrätt som hålls isär och därigenom gestaltar sig som två helt olika hyresrättsmässiga besittningsformer. På den öppna hyresmarknaden tillåts bara vinstdrivande hyresvärdar delta. Självkostnads bostadsförsöjning hålls borta från den öppna hyresmarknaden genom att den förstatligas och styrs administrativt av ett byråkratiskt regelverk som begränsar allmänn tillgänglighet till det självkostnads bostadsbeståndet. Man helt enkelt upprättar en planekonomisk offentlig bostadssektor för att den öppna hyresmarknaden ska skyddas från den konkurrens som icke-vinstdrivande verksamhet kan tänkas bjuda. Paradoxalt nog, den så kallad öppna hyresmarknaden som lovprisas av nyliberala ekonomer bevaras genom upprättandet av en planekonomisk statlig styrning av självkostnads hyresrätt. Med en enhetlig hyresmarknad syftar man på en gradvis anpassning av självkostnads bostadsförsöjning till hyresmarknaden genom att skydda de nyetablerade självkostnads bostadsbolag och inleder en nödvändigvis lång men alltmer påtaglig nedtrappning och avveckling av subventioner och regleringen. Syftet är att odla fram ett effektivt självkostnadsbaserat inslag på hyresmarknaden som ska ha en dämpande effekt på hyresnivån, ska var normgivande för bostadsstandard, samt ska förebygga de
3 bostadsbrister som uppstår när privatkapital flyr hyresmarknaden för tillfällinga mer vinstgivande investeringar i börsbubblar, såsom IT, och export av krigsmaterialet. 1 I de två följande avsnitt diskuterar jag dessa två modeller för sig. Det Dualistiska Hyressystemet Det mest känd internationellt på grund av sin förekomst i alla engelsktalande länder är det dualistiska hyressystemet. I ett dualistiskt hyressystem, förhindras självkostnads bostadsföretag från att konkurrera med vinstinriktade hyresföretag på den öppna hyresmarknaden. De skiljs åt genom att det självkostnads bostadsbeståndet förstatligas och är avskärmat från den öppna hyresmarknaden genom att det blir öronmärkt för de allra fattigaste hushåll - en fattig bostadssektor. Systemet kan betäcknas som dualistiskt eftersom utifrån det som ursprungligen var en besittningsform - hyresrätt - skapar man två olika sorters hyresrättsbaserade besittningsformer en privat vinstinriktad hyresrätt och en offentligägd hyresrätt. Dessa två hyresrättsformer ges helt skilda förutsättningar. Vinstdrivande hyresrätt har oreglerad hyressättning och svagt eller obefintligt besittningsskydd. Självkostnadssektorn i ett dualistiskt hyressystem drivs som en kommando ekonomi. Systemet har alla de igenkännbara förtecken av planekonomin i kommunistiska länder kapitalsvält, nedgångna reparation, hyressättning centralt bestämd av staten utifrån de årsvisa politiska och statsbudgetariska förutsättningar, en förmynderaktig behandling av hyresgäster som klienter i stället för som kunder, samt en byråkratisk tilldelningsmekanismen med tillämpning av en sträng imkomstprövning. Det är något av en paradox att den vinst-drivna hyresmarknaden,lovprisad av nyliberala ekonomer,hålls under armarna och bevaras tack vara att självkostnadshyresrätten förstatligas och utestängs f rån hyresmarknaden. På detta sätt skapar staten en vinstdriven hyresmarknad skyddad från konkurrens från självkostnadsverksamhet. Bengtsson och Kemeny (1997) ger denna form av offentligägda hyresrätt benämningen särnytta för att kontrasta det med allmännytta som är till för allas nytta och inte bara för de fattiga (tabell 2). TABELL 2 BOSTÄDERS BESITTNINGSFORM I NÅGRA LÄNDER (%) 1. NÅGRA LÄNDER MED DUALISTISKT HYRESSYSTEM Äganderätt Privat Särnytta Allmännytta Hyresrätt England Irland Det var kapitalflykten från fastigheterna till krigsmaterialindustrierna under andra världskriget som utlöste upprättandet av den svenska enhetlig hyresmarknaden.
4 USA NÅGRA LÄNDER MED ENHETLIG HYRESMARKNAD Äganderätt Privat Hyresrätt Särnytta Allmännytt a Tyskland Danmark Sverige *För Sverige tillkommer 17 procent bostadsrätt, för Danmark 5 procent privata s k andelsboliger. (Källan: Bengtsson och Kemeny, 1997 s.19) Tabell 2 ska tolkas på följande sätt. I det dualistiska hyressystemet finns två skilda besittningsformer med benämningen hyresrätt. De först odlas fram och sedan hålls isär genom bostadspolitiska åtgärder, samt att ägaren till särnyttan kommunen (till exempel i Storbritannien), delstaten (Australien) eller staten (Nya Zeeland) se till att särnyttan icke skall konkurrera med vinstdrivande hyresrätt. Ju strängare denna principen genomförs desto mindre blir den särnyttiga sektorn och desto fattigare eller till och med utbottade blir dessa hyresgäster. Det finns stora variationer i relativ storleken av privat hyresrätt respektiv särnyttan mellan länderna. England och Irland har relativt stora särnyttiga sektorer och bara en residuell privat hyresmarknad. I USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland är det tvärtom. Den Enhetlig Hyresmarknaden Enhetliga hyresmarknader har sina ursprung i mellankrigstidens Tyskland, där man var angelägen att undvika å ena sidan den ohämnade vinstmarknaden som skapade kaos under weimarrepubliken och å andra sidan den kommunistiska och fascistiska/nazistiska kommandoekonmin. Man vill åstadkomma en mellanform som drar fördelarna av både marknaden och rättstaten utan att belastas av nackdelarna av bådederas extrema utslag. För att åstadkomma detta utvecklade en grupp tyska ekonomer och jurister en ekonomisk filosfi som man odlad fram i en informell forskningsnätvärk som fick benämningen ordoliberalerna. Gruppen hade sina egna seminarier och publikationserie (ett årsbok) och den ekonomisk modell som de utarbetade var ett praktisk försök att undvika både den kommandoekonomi och den låtfara extremerna. De benämde denna lösning soziale Marktwirtschaft (socialmarknaden) och döpte den till der dritte Weg (den tredje vägen). Efter andra världskriget hamnade fler ordoliberaler i nyckelpolitiska positioner i det numeras federala Tyskland. Ludvig Erhardt, först som första ekonomiminister och sedan han efterträde Adenauer som rikskansler, vävde fler ordoliberaler till Bonn administrationen. Bland dessa var hans främste ekonomirådgivare den framstående ordoliberalen Müller-Armack som myntade begreppet socialmarknaden. Det gjorde att den sociala marknadspolitiken tillämpades i uppbygnaden av flera delar av den rasade tyska ekonomin (se Kemeny, 1995 samt Kemeny, 1997 för vidare diskussion och referenser). Den tredje vägen låg till grund för den tyska miraklen men snart växte ur sig förutom i några sektorer av ekonomin där storskalighet och internationel konkurrens var mindre fördelaktig och då främst på bostadsmarknaden.
5 Denna tredje vägens politik, i synnerlighet när det gällde bostadsmarknaden, togs upp av en del andra länder, bland annat av Sverige. Man ska komma i håg att under första hälften av 1900-talet var Tyskland som stormakt en viktig kulturell samt idemässig inspirationskälla, i synnerhet för Tysklands små västerländska grannländer, inklusive Sverige. De länder förutom Tyskland som jag har kunnat identifiera som inneha en enhetlig hyresmarkad är Sverige, Danmark, Nederländerna, Schweiz och Österrike. Dessa länder har ett gemensam betecknande som små västerländska länder som är grannar till Tyskland. Att den enhetlig hyresmarknad råkade adopteras av just dessa länder förfaller mig som en osannolik tillfällighet. Jag skulle påstå att spridningen av den tredje vägens bostadspolitik kan i just detta avseende förklaras med hjälp av diffusionsteori, även om jag har inte kunnat spåra några direkta hänvisningar till den Tyska tredje vägen bland ledande svensk välfärdstatsbyggare under den tiden då svensk bostadspolitik utformades. I stället la Sverige beslag på det Tyska begreppet och giorde det till ett Svensk begrepp. Detta är kanske inte konstigt givet att after andra världkrigets slut ansågs det inte särskillt tilltalande att hänvisa till Tyskland som modell, och då i synnerlighet inte i socialdemokratiska kretsar. 2 Samtidigt utvecklade varje land sin egen version av den enhetlig hyresmarknaden. Andelen av självkostnadsaktörer varierar kraftigt från under 20 procent i Schweiz till 80 procent i Nederländerna. I de tyskspråkiga länder och i synnerhet i Tyskland och Schweiz satsade man på en mångfald av självkostnads försörjare kooperativ hyresrätt, kommuner, privatägda stiftelser, så kallad begränsad vinst bolag (limited-profit companies), mm. 3 I Nederländerna och Danmark litade man i stället på en enformig lösning genom att all självkostnads hyresbostadsförsöjning ordnades av privatägda bostadsstiftelser. Dessutom i Danmark har dessa stiftelser ett starkt inslag av hyresgästinflytande. I Sverige valde man också en enformig lösning, men i stället för privatägda bostadsstiftelser med direkt hyresgäst inflytande satsade man på kommunägda bostadsbolag med indirekt medborgarinflyttande genom rösträtt. 4 Det finns således två skärande sätt att klassificiera enhetliga hyresmarknader. (1) Mångfald versus enhetlighet Enligt ordoliberala principer ska det helst finas många olika typer av aktörer på en socialmarknad såsom länder med en mångfald av olika självkostnads ägare/försöjare har (Tyskland, Schweiz och i midre mån Österrike). Men det också finns länder med en i stort sätt enformig självkostnads sektor när det gäller ägare/försöjare (Sverige, Nederländerna och Danmark) 2 Gunnar Myrdal var bostadsminister under de åren då den moderna bostadspolitik utformades i Sverige. Eftersom han var mycket välkänt världen över är hans omfattande brevväxling med forskare och politiker i många länder en potensiell guldgruva för att kunna fastställa en koppling mellan svensk bostadspolitik och tyska ordoliberala ideeströmmningar. Hans brevsamling utgör över poster och finns bevarad på arbetarrörelsens arkiverna i Stockholm. Förhoppningsvis blir denna samling föremål för granskning av en framtids tyskspråkig bostadsforskare. 3 Ordoliberalernas angelägenhet att skapa mångfalldiga socialmarknadslösningar återspeglas i de tysktalande länderna där ett gemensamt språk banade vägen för större inflytande av ordoliberala tänkandet, och ett antal framstående ordoliberaler fick professortjänster vid universiteter i i Schweiz och Österrike. Kulturella fakorer också spelade in i utformandet av ländernas enhetliga hyresmarknader. Det är kanske inte en tillfällighet att den svenska lösningen byggde på en stark offentlig sektor, både statlig och kommunal, medan I Danmark var lösningen mer decentraliserad. 4 Kooperativ hyresrätt finns också i Sverige men verksamheten är mycket begränsad.
6 (2) Självkostnadssektorer som dominerar, ledar eller bara påverkar hyresmarknaden (a) Länder där självkostnadsverksamheten är så pass omfattande att den spelar en dominerande roll på hyresmarknaden. I en sådan hyresmarknad är marknadshyror detsamma som självkostnadshyror. Det enda exempel på detta är Nederländerna där självkostnadssektorn utgör 80 procent av hyresmarknaden. (b) Länder där självkostnadsverksamheten är ungefär i jämnvikt med vinstdrivande verksamheten som gör att självkostnadsverksamheten är tillräckligt stark för att kunna utföra en ledande roll på hyresmarknaden (Sverige och Danmark). I en sådan hyresmarknad brukar vinstdrivande hyror följer efter självkostnadshyror, även om det lätt uppstå skillnader på grund av kvarstående ojämn spridning av beståndet. 5 (c) Länder där självkostnadsverksamheten utgör en liten andel av beståndet som gör att de kan bara ha en påverkande roll på hyresmarknaden (Tyskland och Schweiz). I en sådan hyresmarknad kan självkostnadsverksamhet bara ha en dämpande effekt på vinstdrivna marknadshyror. Självkostnadssektorn kan också ha en konkurrensmässig inverkan på hyresmarknaden i andra avseenden än hyressättningen. Några exemplar är förstärkningen av besittningsskydd, att vara normgivande för hyresgästernas autonomi samt upprätthållande av bostadsstandard. Men för att kunna agera på ett effektivt marknadsmässigt sätt gentemot vinstdrivande hyresbolag krävs att självkostnadsaktörer är ekonomiskt starka. Dels måste de ha uppnått en hög nivå av soliditet (skuld som en andel av beståndets marknadsvärde), dels ha ett bestånd som sträcker sig över hela hyresmarknaden när det gäller lägenhetsstorlek, bostadstyp, stadsdel osv. Därför är uppbyggnaden av sektorn av avgörande betydelse för att i sikt kunna uppnå maximalt effektivitet. Detta är ingenting som händer av sig själv. Det krävs långsiktiga satsningar och sektorn måste förädlas tills det blir tillräckligt många bostäder i olika årgångar med någorlunda jämn spridning av beståndet över olika stadsdelar, i olika storlekskategorier, samt inriktad till alla sociala grupper för att kunna bjuda på effektiv marknadsmässig konkurrens gentemot vinstdrivande bostadsförsörjare. Självkostnadsorganisationer måste också har en soliditet som är jämförbar med soliditeten i den vinstdrivandesektorn för att kunna vara konkurrenskraftig. En enhetlig hyresmarkad dår självkostnadssektorn har uppnått maximal effektivitet och konkurrenskraft kan beskrivas som en integrerad hyresmarknad 6 Referenser Boberg, Kenneth, Marita Lorentzon, Ronnie Lundgren, Bo Löwendahl, Birgit Modh, Kristina Nilsson och Carl-Eric Wikner 1974 Bostad och kapital: en studie av svensk bostadspolitik Stockholm: Verdandi-debatt, Prisma Bengtsson, Bo; Länderna befinner sig i en övergångsperiod betecknad främst av en långsam uppluckring av hyressreglering. I Sverige har avregleringen pågått alltsedan 60-talet. För en närmare analys se Kemeny (1998). 6 Det bästa svensk skilldring av denna politik är fortfarande Boberg et al (1974).
7 "Från en generell marknadspolitik till en bostadspolitik för "dom andra"" i Bengt Turner och Evert Vedung (reds) Bostadspolitik för tjugohundratalet: återtåg och nya värden Gävle: Meyer ss The myth of home ownership: public versus private choices in housing tenure London: Routledge 1995 From Public Housing to the Social Market: rental policy strategies in comparative perspective Routledge, London 1997 European Social Rental Markets Institute for Housing Research Working Paper 3, Uppsala University 1998 Sveriges hyresmarknad från reglering till den sociala hyresmarknad Nordisk Administrativt Tidskrift Häfte 79 nr.2 (juli) ss
Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att
Läs merDet svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror
1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merVilka av Landskronahems områden ska säljas?
-:ta ~, Socialdemokraterna Landskrona Landskrona 2015-11 -20 IJ\N I' n,.,1_ 2015 -lf- 23 Interpellation till Landskronahems styrelseordförande Kenneth Håkansson (FP) Vilka av Landskronahems områden ska
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merAtt lära av Pisa-undersökningen
Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs merStatsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem
Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet Fler nya hem Bostadsbristen är stor då det under en lång tid har byggts alldeles för få bostäder. Bostadsbyggandet har också varit lägre i
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN
#4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs mer4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna
4 av 5 rapport en håller krisorterna under armarna Det är framför allt i de små företagen i Göteborgsregionen 1, liksom i Sverige i stort, som jobben och tillväxten finns. Det är fler som är sysselsatta
Läs merLandsbygder, varumärken, entreprenörskap och socialt kapital Små kommuner kan också göra något!
Landsbygder, varumärken, entreprenörskap och socialt kapital Små kommuner kan också göra något! Hans Westlund Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm och Internationella Handelshögskolan i Jönköping Befolkningspyramider
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merÖverenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet
Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,
Läs merMedverkande: Moderator: Andreas Bergström, vice vd, Fores
Medverkande: Anna Granath Hansson, teknologie doktor vid Institutionen för fastigheter och byggande, KTH Bo Bengtsson, seniorprofessor i statskunskap vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF),
Läs merREMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 11 oktober 2013 REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation
Läs merDan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi
Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare
Läs merBostaden och läget. Ur rapporten:
Bostaden och läget Ur rapporten: Äldre bor i mycket större utsträckning redan i sin drömbostad jämfört med andra åldersgrupper Utbredd nöjdhet med läget på bostaden En bostad nära bra kommunikationer,
Läs merAntalet unga studenter i Sverige och i andra länder
Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Inledning En kvantitativ jämförelse. (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2005-12-29) I anslutning till de senaste månadernas diskussion om det lämpliga
Läs merREMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE
1 (5) Agneta Dreber Göran Persson Olle Wästberg REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE Föreliggande rapport har inte sänts på remiss men HSB Riksförbund anser att
Läs merBOSTADSHYRES- MARKNADEN
Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016. Hyresgästföreningen Luleå
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 Hyresgästföreningen Luleå 1 Hyresgästföreningen: en rörelse för bostäder på rimliga villkor Hyresgästföreningen är en demokratisk och partipolitiskt obunden medlemsorganisation.
Läs merKapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.
Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den
Läs merPM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef
Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA EN BOSTAD, ETT HEM, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Samhället ålägger varje kommun ansvar för att det finns bostäder efter behov. Järfälla kommun är i ett
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merFörslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos
Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merResultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete
Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,
Läs merbygg med närodlad tillväxt
bygg med närodlad tillväxt stämmoprogram Partistämman 2015 Bygg med närodlad tillväxt En hållbar utveckling och tillväxt med fler jobb, växande företag och resultat för miljön förutsätter att det finns
Läs merUtbildningspolitiskt program
Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast
Läs merPolicy och riktlinje mot mutor för Göteborgs Stad
(Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Personal Gemensamt för staden Policy och riktlinje mot mutor för Göteborgs Stad - Policy Handläggare: Jan Persson Fastställare: Kommunfullmäktige Gällande
Läs merKS 19 6 NOVEMBER 2013
KS 19 6 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Holmgren Ulla Juhlin Henrik Datum 2013-10-02 Diarienummer KSN-2012-0476 KSN-2013-0197 Kommunstyrelsen Motioner av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla
Läs merKundundersökning 2011. Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB
Östgötagården Kundundersökning 2011 Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården kundundersökning 2011, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Rekommendationer 4 Fakta om undersökningen 5 Fakta
Läs mer1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Läs merKOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI
KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI 221 Av sekreterare JAN GILLBERG Radioutredningens betänkanden har nyligen offentliggjorts. "Man behöver inte vara speciellt visionärt begåvad för att våga förutse, att utredningens
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merUtvandring och återinvandring bland Sverigefödda
42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade
Läs merFramtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet
Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merRemissyttrande över betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38)
s. 1(6) Till Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen överlämnar härmed sina synpunkter
Läs merTIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Läs merBehovet av att förändra lärosätens rådighet över lokalfrågor
veriges universitets- 2012-11-21 och högskoleförbund Dnr 12/105 Tryckerigatan 8 111 28 Stockholm Finansdepartementet 103 33 Stockholm Behovet av att förändra lärosätens rådighet över lokalfrågor Inledning
Läs merUnga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1
Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent
Läs merReflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet
Reflektion från seminarium 2 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Region Skånes arbete med tillgänglighet och tillväxt -Stina Nilsson, Region Skåne Processen bakom strukturbild Skåne: - Ett långvarigt
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merDen svenska vården tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse. Carl Grufman, Anders Morin, David Sundblad November 2005
Den svenska vården tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse Carl Grufman, Anders Morin, David Sundblad November 2005 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 2. JÄMFÖRELSE AVSEENDE
Läs merKunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs merGällande lagar och regler
Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr Innehållsförteckning Kortfattad Information Sida 3 Vad är Andrahandsuthyrning Sida 4 Hur länge får jag
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merMARS 2015. Företagsamheten 2015. Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen Jönköpings läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta
Läs merJag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt.
Ordföranden, aktieägare, gäster, Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Jag vill ta detta tillfälle i akt att
Läs merEfter regn kommer sol
Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med
Läs merQ4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.
Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4
Läs merHerr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar
Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology
Läs mer- Fortsatta studier. Studentarbeten
- Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merSvar på angående kommande stambyten i Bergshamra
Svar på angående kommande stambyten i Bergshamra Varmt tack för interpellationen i ett aktuellt ämne. Låt mig börja med en lite längre bakgrund som krävs för att sätta interpellantens olika påståenden
Läs merUnga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011
Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen Malin Sahlén Mars 2011 Inledning 1 Inledning Ungdomar har mycket låg tilltro till att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem till ett arbete. Det framkommer i den här rapporten
Läs merDet livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 Hyresgästföreningen Borlänge / Gagnef / Säter Stora utmaningar för bostadsmarknaden Merparten av Sveriges hyresrätter byggdes
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merTror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning
1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merDet finns mycket mer än socialförsäkringarna
Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.
Läs merIndustrin är grunden f
Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merSammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
Läs merÖverenskommelsen mellan SABO och Hyresgästföreningen second opinion på nyhetsrapporteringen
Överenskommelsen mellan SABO och Hyresgästföreningen second opinion på nyhetsrapporteringen Second Opinion onsdag den 29 april 2009 1 1. Bakgrund Second Opinion har på Fastighetsägarna Sveriges uppdrag
Läs merLönespridning mellan olika sektorer i Sverige
Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots
Läs mer- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård.
BOSTAD Hur bor du? Malin Fasth bor i Jonsered. - Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har :om mycket. Vi har också en stor trädgård. ^ ODe"tä7mycket
Läs merMilitära utgifter i en ny definition av bistånd
Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta
Läs merTak över huvudet En jämförande studie av lokala bostadsmarknader och tillgången på hyresbostäder för studenter i Stockholms län
UPPSATSER FRÅN KULTURGEOGRAFISKA INSTITUTIONEN juni 2013 Tak över huvudet En jämförande studie av lokala bostadsmarknader och tillgången på hyresbostäder för studenter i Stockholms län Ellen Irenaeus Examensarbete
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merBesvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen
Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs mer1982/83: 2150. Motion
9 Motion 1982/83: 2150 Margot Wallström m. fl. Sysselsättningsfrämjande åtgärder för ungdom Den här motionen tar upp några frågor som rör i första hand ungdomars villkor i dag. Vi är naturligtvis djupt
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merEtt övningssystem för att nå automatik
Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt
Läs merFinländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala
Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige
Läs merUTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merVårdval i primärvården
Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården
Läs mer