RAPPORTEN SAMTAL OCH MEJL TILL BRIS ÅR 2002

Transkript

1 RAPPORTEN SAMTAL OCH MEJL TILL BRIS ÅR 2002

2 INNEHÅLL 01 SAMMANFATTNING SIDAN BRIS OCH OMVÄRLDEN SIDAN SAMTALEN FRÅN BARN OCH UNGDOMAR SIDAN 10 Statistikförda samtal 11 Kön, ålder & boende 11 Teman 13 Barns relationer till jämnåriga (inkl. mobbning) 13 Barns utveckling 16 Familjen 17 Misshandel & övergrepp 18 Annat & övrigt 22 Efter samtalet 23 Uppdrag 23 Testsamtal 24 Totala antalet anrop JOURARNA SIDAN BRIS.SE SIDAN 28 BRIS Mejlen 29 Diskussionsforum VUXENSAMTALEN SIDAN AVSLUTNING TEMAN I TIDEN SIDAN 39 RAPPORTEN SAMTAL OCH MEJL TILL BRIS ÅR 2002 Texter: Gunnar Sandelin, presschef Research: Peter Irgens, utvecklingssekreterare Form och produktion: IK Stockholm Februari

3 01 SAMMANFATTNING 4

4 SAMMANFATTNING Barnsamtalen Aldrig har så många ringt BRIS som under 2002, då Barnens Hjälptelefon tog emot drygt samtal från barn och ungdomar. Av dessa var dock en mycket stor majoritet kortare så kallade testsamtal. Kärnan i BRIS-rapporten är de statistikförda samtalen som är betydligt längre än testsamtalen, innehåller nödvändig information och är av stödjande karaktär. Dessa samtal har mångdubblats sedan början av 1990-talet, på senare år till stor del på grund av mobiltelefonin. Under år 2002 inkom statistikförda samtal från barn och ungdomar, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med året innan och det högsta antalet samtal någonsin. Dessa samtal handlade till 74 procent i första hand om flickor och till 26 procent om pojkar, vilket är en mindre andel pojkar än på många år. Genomsnittsåldern för barnen som ringer var drygt 13 år. De flesta bor i kärnfamilj, men barn i styvfamilj eller med ensamstående föräldrar är överrepresenterade. Flickor och pojkar ringer i stor utsträckning om likartade problem men samtal om pojkar handlar förhållandevis oftare om exempelvis mobbning och fysisk misshandel, medan flickornas samtal oftare handlar ämnen som familjekonflikter, kamratproblem, sexuella övergrepp samt ätstörningar. Det som barnen ringde mest om var: Mobbning: 17 % av samtalen, Kamratrelationer: 11 %, Könsutveckling, sexualitet & graviditet: 11 % Kärleksproblem & -relationer: 11 %. Familjekonflikter: 10 % Även problem som berörde sexuella övergrepp/ ofredanden 6.5 % och fysisk misshandel 5.7 % var vanliga. Mobbningssamtalen ligger sedan många år i topp; i år med drygt samtal, en marginell ökning jämfört med Särskilt anmärkningsvärt är dock ökningen med 28 procent av samtalen om sexuella övergrepp och de många flickorna som skär sig, medan barnmisshandelssamtalen detta år minskade något. Sammanlagt var ändå samtalen om sexuella övergrepp och fysisk misshandel drygt Samtal från de tyngsta problemområdena, där barnet också var ett brottsoffer, utgjorde uppskattningsvis knappt en tredjedel av alla statistikförda samtal. Noterbart är också att samtalen om kamratrelationer ökade mest: med 35 procent. Förövarprofil Vid mobbningssamtalen uppger barnen att det i 46 procent av fallen rör sig om pojkar som mobbar, i 18 procent är det flickor och i 36 procent är det mobbare av båda könen. Vid sexuella övergrepp var förövaren i 88 procent av fallen en man, i tio procent en kvinna och i två procent rörde det sig om förövare av båda könen. Den vanligaste enskilda förövaren var en biologisk far, men bland andra lärare/skolpersonal har i flera år också förekommit tämligen ofta. I cirka sex av tio fall skedde övergreppet inom familjen. 85 procent av offren var flickor. Samtalen om barnmisshandel visar att förövaren i mer än åtta fall av tio finns inom familjen och att den vanligaste enskilda förövaren även här är en biologisk far, men ser man till könsfördelningen är en tredjedel av förövarna kvinnor. Det finns en överrepresentation av misshandlade barn i styvfamiljer och bland barn med ensamstående föräldrar. De teman i tiden som BRIS noterat som frekventa under 2002 på både Barnens Hjälptelefon och BRIS Mejlen, men som inte ryms under något enskilt statistikfört samtalsområde, är barn och stress, etnicitet, självdestruktivitet samt ensamhet. BRIS.SE BRIS webbplats BRIS.SE startade i början av 2001 med tanken om en arena där barn och ungdomar befann sig och på ett självklart sätt kunde nå BRIS annat än genom hjälptelefonen. Genom att barnet ikläder sig en fiktiv identitet, en så kallad Mumla, garanteras anonymitet och integritet. På BRIS.SE kan man mejla och diskutera med både vuxna från BRIS och jämnåriga i skyddad form. Under 2002 hade BRIS.SE nästan besök och närmare nya Mumlor registrerades. Det är ungefär 25 procent fler besökare än i fjol. Till BRIS Mejlen kan barn och ungdomar skicka e-postbrev om sina problem och funderingar. Under år 2002 inkom mejl, vilket pekar på en ökning med halva mejlskörden jämfört med motsvarande period under av dessa mejl fick svar av stödjande eller rådgivande karaktär. De statistikförda mejlsvaren är nästan precis dubbelt så många som under

5 RAPPORTEN BRIS Mejlen fungerar som en slags tonårsdagbok där särskilt flickor skriver om tunga problem och självdestruktivitet. BRIS får ta emot trender och företeelser i det dolda innan det kommer fram till allmänhetens kännedom. Vad gäller samtal och mejl tycker jag att det är särskilt allvarligt med det ökade antalet flickor som ringer om utsatthet av sexuella övergrepp och som skär sig, sammanfattar BRIS generalsekreterare Göran Harnesk året som gått. BRIS öppna diskussionsforum på webben är en slags självhjälpsgrupp där barn och ungdomar kan kommunicera och stötta varandra genom utbyte av egna erfarenheter under ledning av en BRIS-moderator. Sammanlagt har Diskussionsforum under 2002 mottagit närmare inlägg från barn och ungdomar. Det största temat var ensamhet. Under 2002 hade BRIS.SE nästan besök och närmare nya Mumlor registrerades. Mejlen handlar om 85 procent flickor och 15 procent pojkar, vilket är större andel flickor än på Barnens Hjälptelefon. Medelåldern är strax under 14 år. Vuxensamtalen Under 2002 inkom samtal från vuxna till BRIS Vuxentelefon om barn. Detta är en ökning med 4 procent jämfört med året innan. Liksom tidigare år är det i första hand barnets föräldrar och övriga släktingar som ringer på vuxentelefonen. I tre fjärdedelar är uppringaren en kvinna; främsta enskilda samtalet kommer från en mamma, men fäder, far- och morföräldrar hör också av sig frekvent. Myndighetsföreträdare vill också gärna konsultera BRIS i svåra ärenden. Liksom året innan handlade 54 procent av samtalen om flickor och 46 procent om pojkar och medelåldern på barnet som samtalet handlar om är just över 10 år. Jämfört med de barn som själva ringer till BRIS oroar sig alltså vuxna för mindre barn. Vuxna ringer ofta till BRIS om skilsmässoproblem, inklusive vårdnads- och umgängestvister, tre av tio samtal handlar om detta. Familjekonflikter och problem i föräldrarollen är också vanliga. Samtalen om sexuella övergrepp, fysisk misshandel och mobbning bekräftar bilden av vad barnen berättar för BRIS: att förövaren oftast är en förälder (av något slag). Många vuxna som har problem med myndigheter i frågor som rör barn vänder sig till BRIS, som inte är en myndighet, för att få hjälp. Vanligtvis gäller det problem med relationerna till socialtjänsten. I 85 procent av vuxensamtalen ges hänvisningar för att gå vidare. 6

6 02 BRIS OCH OMVÄRLDEN 7

7 RAPPORTEN År 2002 går till historien som det år då de ideella humanorganisationerna i Sverige gjorde jättelika ekonomiska förluster. Barnrättsorganisationer som Rädda Barnen och Röda Korset förlorade flera hundra miljoner på den markanta nedgången på börsen. Baksmällan med börsraset innebar drastiskt krympta aktieportföljer, även om investeringarna sett över åtskilliga år sammanlagt genererat vinst. I övriga Norden, däremot, kommer en stor del av inkomsterna till de ideella arbetet genom spelautomater, men detta är inte tradition i vårt land. Barnministern uppvaktades BRIS har däremot valt att investera sina tillgångar i den direkta verksamheten och drabbades inte av krisen på aktiemarknaden. Samtidigt kommer nästan alla våra intäkter från allmänhet och företag i form av gåvor, donationer, sponsring samt medlemsavgifter, vilket gör att BRIS ändå är känsligt för lågkonjunkturer. Staten bidrar endast med några procent av den totala kakan, trots att BRIS är en av de få organisationer som nämns i socialtjänstlagen när det gäller förtjänstfullt preventivt arbete till förmån för utsatta barn. BRIS har därför uppvaktat den nya barnministern Berit Andnor med en hemställan om större statligt ekonomiskt ansvar. Bakgrunden är att Riksförbundet BRIS under 2002 för första gången i organisationens 30-åriga historia tvingades varsla anställd personal om uppsägningar. Resurserna krymper successivt i förhållanden till behoven. Behov som hela tiden präglas av det snabbt föränderliga samhällsklimatet.../vi anser därför att det är viktigt att samhället nu gör ett moraliskt val och bestämmer sig för att ta ställning. BRIS behöver en dialog med myndigheter och näringsliv om värdet av vår samhällsinsats., menade generalsekreteraren och presschefen i en debattartikel i Dagens Nyheter. Mediasituationen under slutet av året, där vi fick berätta vår syn på barns situation, medförde att allt fler insåg vår belägenhet. Gåvorna och donationerna ökade och detta gjorde att budgeten till slut normaliserades, säger BRIS förbundsordförande Kerstin Thuresson. Dyra mobilsamtal Men det är inte bara det ekonomiska samhällsklimatet som spelar in. Samtal och mejl fortsätter hela tiden att öka, vilket leder till behov av allt fler professionella och ideella medarbetare. Samtalskostnaderna till Barnens Hjälptelefon betalas av BRIS och dessa har ökat särskilt dramatiskt de senaste åren genom mobiltelefonin. Så sent som under senare delen av 1990-talet inkom de flesta samtal till Barnens Hjälptelefon från stationära telefoner, vanligtvis i hemmet. Barn passade på när ingen annan var hemma och kunde under några minuter ta mod till sig för att ringa och berätta om sina svårigheter. Men det genomsnittliga barnsamtalet har ändrat karaktär: under 2002 kom 95 procent av närmare två miljoner kronor i utgifter för barnsamtalen från mobiler. Med sådana kostnader är det särskilt viktigt att samtalen till BRIS blir meningsfulla. Eftersom vi tidigare haft en låg tillgänglighet och ett stort flöde så kallade test- och bussamtal gjordes telefonväxlarna om under föregående år för en mer effektiv stödtelefoni. Den gamla analoga telefonin med traditionella ledningar och växlar blev till slut otillräcklig och det operativa systemet klarade inte av belastningen av den kraftiga samtalsökningen. BRIS Mejlen expanderar Det nya digitala systemet innebär avsevärt bättre möjligheter till styrning av det inkommande samtalsflödet. Nya tekniska system som kösystem och bättre möjligheter att minska antalet påringningar som enbart består av provokationer, har gjort det mer möjligt för de barn och ungdomar som verkligen behöver BRIS att få komma till tals. Det nya systemet ger också möjlighet till bättre rapportering, vilket i sin tur ger bättre underlag för verksamhetsutveckling och kunskapsspridning. Men svagheter finns också med den nya tekniken; röstkort som sviktar kan medföra störningar i framkomligheten. Under 2002 har den fördubblade skörden av e-postbrev till BRIS Mejlen också visat på hur viktigt det är att finnas till på ungdomarnas egen arena. Många ungdomar med svåra problem föredrar att skriva i stället för att ringa: Internet är inte längre ett maskulint medium; mejlen visar att åtta av tio som skriver är flickor. Fortsätter ökningen i samma takt så kommer BRIS Mejlen att bli lika central som hjälptelefonen i framtiden. Åtminstone för en viss grupp kontaktsökande ungdomar som finner detta sätt mer reflekterande och tillfredställande. En stor utvecklingspotential vad gäller kommunikation via nätet har dessutom webbplatsen BRIS.SE varit med sitt Diskussionsforum, där barn kan stödja barn med hjälp av en moderator från BRIS. Trots kärva tider har BRIS under de senaste åren satsat på att leva upp till den nya tidens krav på 8

8 BRIS OCH OMVÄRLDEN Internet är inte längre ett maskulint medium; mejlen visar att åtta av tio som skriver är flickor. Fortsätter ökningen i samma takt så kommer BRIS Mejlen att bli lika central som hjälptelefonen i framtiden. ökad specialistkompetens som krävs för den förändrade kommunikationen med unga. Olika nytillkomna befattningar som jurist, projektsamordnare och rikssamordnare för Barnens Hjälptelefon har inrättats permanent. Men trots att allt fler unga vänder sig till BRIS så är vi fortfarande en liten ideell organisation med mycket begränsade ekonomiska resurser. Det är nödvändigt att det samhälle som under alltför lång tid nedrustat vad gäller service, stöd och hjälp till förskola, skola och fritidsverksamhet inser att BRIS ändå är och förblir ett nödvändigt komplement till myndigheterna. BRIS är barnens förlängda och förstärkta röst i samhället, men det är viktigt att inte glömma att det ytterst är samhället med dess skattefinansierade institutioner som har det yttersta ansvaret för de ungas välfärd. 9

9 03 SAMTALEN FRÅN BARN OCH UNGDOMAR 10

10 SAMTALEN FRÅN BARN OCH UNGDOMAR Aldrig har så många ringt till BRIS som under BRIS tog under detta år emot samtal från barn och ungdomar. Av dessa var en mycket stor majoritet kortare så kallade testsamtal, där den som ringer på olika sätt utforskar och testar vad BRIS går för eller om vi håller för ett förtroende. Mer om testsamtalen finns att läsa på sidan 24. Statistikförda samtal Kärnan i BRIS-rapporten är de samtal som är betydligt längre än testsamtalen och av stödjande karaktär. Dessa samtal har givit tillräckligt med underlag så att våra jourare kan fylla i det statistikformulär som BRIS använder för närmare dokumentation. Inga personuppgifter registreras, däremot noteras uppgifter om barnets kön, ålder, boende samt det samtalsområde som det uppringande barnet i första hand berör. Eftersom anonymitet är en förutsättning är det svårt att vara exakt med hur stort antal barn samtalen motsvarar, men tidigare kartläggningar visar att ungefär 10 procent av samtalen kommer från ett återuppringande barn. De statistiskt behandlade samtalen har mångdubblats sedan början av 1990-talet på senare år till stor del på grund av mobiltelefonin, som numera står för nästan alla samtalskostnader. De statistikförda samtalen upptar ungefär två tredjedelar av den totala samtalstiden av alla påringningar och samtal till Barnens Hjälptelefon. Under år 2002 inkom statistikförda samtal från barn och ungdomar, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med året innan. Antal statistikförda barnsamtal Över veckan fördelar sig dessa samtal med i genomsnitt runt 60 per vardag jämfört med 25 på helgerna. De mest frekvent belastade månaderna är mars maj och oktober november. Medelsamtalstiden är 11,4 minuter, men flickor talar ett par minuter längre i snitt än pojkar och de äldsta ungdomarna talar i snitt nästan dubbelt så länge som de yngsta barnen. Kön, ålder, boende. Våra uppgifter avser det barn som samtalet i första hand har handlat om; nästan alltid är det uppringande barnet, men i sex procent av fallen är uppringaren någon annan, exempelvis en kompis eller ett syskon. Av de barnsamtalen till BRIS 2002 handlade 74 procent i första hand om flickor och 26 procent om pojkar. Detta är en mindre andel pojkar än på många år; från att ha närmat sig en tredjedel sjunker nu pojkarnas antal mot en fjärdedel. Flickor och pojkar ringer i stor utsträckning om likartade problem men samtal om pojkar handlar förhållandevis oftare om exempelvis mobbning och fysisk misshandel, medan flickornas samtal oftare handlar ämnen som familjekonflikter, kamratproblem, sexuella övergrepp samt ätstörningar. Genomsnittsåldern för samtalen till Barnens Hjälptelefon var drygt 13 år och pojkarna är genomsnittligt några månader äldre än flickorna. Dessa uppgifter har varit nästan identiskt lika över tid. De flesta samtal handlar alltså om ungdomar i högstadieåldern. Samtal om kärleksrelationer och andra problemområden relaterade till den egna personens utveckling tenderar att öka med åldern. Istället avtar problem med kamrater och mobbning för tonåringar. Samtalen om fysisk misshandel minskar ju äldre barnen blir, medan de om sexuella övergrepp och ofredanden istället ökar med åldern. Barnens ålder vid barnsamtal [n=16 595]! [n=anger det antal samtal/mejl som givit underlag till figuren] ,3 % < ,0 % % % % ,4 % >18 11

11 RAPPORTEN De statistikförda samtalen handlade till stor del om barn som bor i en biologisk kärnfamilj, men dessa är ändå underrepresenterade jämfört med normalpopulationen. Boende i styvfamilj eller med ensamstående föräldrar är däremot överrepresenterat. Barnens boende vid barnsamtal [n= ] 60 % 17 % 6,7 % 5,7 % 3,9 % 3,0 % 1,1 % 2,7 % Styvfamilj Ensam biol. far Delat boende Familjehem Eget boende Annat... Ensam biol. mor Biol. kärnfamilj likt och det är alltid ett grannlaga arbete att översätta ett samtal till statistik. BRIS-jouraren gör därför i sin rapport en bedömning av vad samtalet i första hand handlat om, men har också möjlighet att ange andra områden som berörts. I denna andrahandsranking är det framför allt problem kring missbruk, fysisk misshandel och familjekonflikter som förekommer ofta, men detta förändrar i stort ändå inte fördelningen mellan samtalsområdena. De statistikförda samtal som inkom under 2002 visar en snarlik fördelning mellan samtalsområdena jämfört med åren innan. Mobbning är det enskilda område som sedan många år ligger i topp. Noterbart är också att den största ökningen har skett vad gäller kamratrelationer (+35 procent jämfört med 2001), och sexuella övergrepp/ofredanden (+28 procent jämfört med 2001). Samtalsområden vid barnsamtal [n= ] Rubriken annat kan innebära boende hos släkting eller i någon form av samhällsvård. Tydliga tendenser är att problemområden som familjekonflikter är överrepresenterat i samtal om barn som bor i styvfamilj eller ömsom hos båda föräldrarna. Samtal om misshandel och övergrepp är mycket vanligare om barnet bor i styvfamilj eller med en ensamstående far. Vidare är samtal om missbruk vanligare om barnet bor med en ensamstående mor, i familjehem eller i eget boende. Samtalens karaktär Det är viktigt att understryka att alla samtal sker på barnets initiativ. Under drygt 30 år har BRIS grundidé varit att vara barnets ombud och på den vägen fortsätter det. Den basala verksamhetsidén bygger på att vi aldrig kan agera som någon myndighet, vilket är en förutsättning för en öppen, förtroendefull och stödjande relation till det uppringande barnet. Däremot är BRIS som organisation mån om att vara ett ideellt komplement till våra myndigheter och det lagstadgade ansvar som dessa har. De jourare som arbetar i Barnens Hjälptelefon har nästan alltid en professionellt verksam bakgrund med barn, men hos BRIS agerar de endast som lyssnade vuxna och som barnens språkrör. Vanligtvis koncentreras barnsamtalet kring ett tema eller samtalsområde, men det kan också beröra flera områden. Inget samtal är det andra 17 % 11 % 11 % 11 % 10 % 6,5 % 5,7 % 3,5 % 3,0 % 2,6 % 2,3 % 1,4 % 1,1 % 0,8 % 13 % Mobbning Kamratrelationer Könsutveckling, sexualitet & graviditet Kärleksproblem & -relationer Familjekonflikter Sexuella övergrepp/ ofredanden Fysisk misshandel Missbruk Identitetsutveckling & livsfrågor Skilsmässoproblem Information Åtstörningar Psykisk misshandel Vanvård/ omsorgssvikt Annat & övrigt I denna BRIS-rapport sammanfattas de statistikförda samtalen från barn och ungdomar på de kommande sidorna i teman, där problemområdena i diagrammet ovan ingår. Tanken är att visa på de övergripande mönstren i barnsamtalen så att läsaren förhoppningsvis ska kunna få en helhetsbild av vad de som ringer oss förmedlar. 12

12 SAMTALEN FRÅN BARN OCH UNGDOMAR Vanliga teman på Barnens Hjälptelefon TEMA Barns relationer till jämnåriga Inom denna rubrik ryms samtalsområdena mobbning, kamratproblem samt kärleksproblem och relationer som sammantaget utgör närmare 40 procent av alla de statistikförda barnsamtalen till BRIS. Noterbart är att de samtal som i första hand berör mobbning som vanligt ligger i topp. Därför är arbetet mot mobbning en hörnpelare i BRIS verksamhet. Drygt 3000 samtal under 2002 är en marginell ökning jämfört med året innan, men ändå drygt tusen samtal mer än de samtalsområden som kommer närmast. Över tid har dock mobbningssamtalen ökat dramatiskt: mellan 1999 och 2000 var exempelvis ökningen 42 procent och året innan nästan lika stor. De två senaste åren har däremot samtalen om mobbning verkat stabilisera sig på en hög nivå. Samtalen om kamratrelationer visar däremot i år på den högsta ökningen bland samtliga samtalsområden. Dessa samtal har ökat med 35 procent sedan förra året, medan samtal som handlar om kärleksproblem och relationer visar på en ökning med drygt 2 procent. Vilka mobbar? Mobbningssamtalen är i sig närmare 17 procent av alla statistikförda samtal och BRIS har för sjätte året i följd gjort en sammanställning av vilka förövarna är genom de uppgifter som de uppringande barnen lämnar. Som vanligt visar det sig att det är bland klasskamraterna som plågoandarna i första hand går att finna. Men också andra skolkamrater och jämnåriga finns med i förövarbilden. I några procent av fallen uppges läraren eller annan skolpersonal stå för mobbningen och i lika många fall är det en mobbare som ringer för att få hjälp. Samtal om mobbning handlar relativt sett oftare om pojkar som offer, men det är också vanligast med en pojke som gärningsman. Könsfördelningen ser sådan ut att i 46 procent av samtalen är det pojkar som mobbar, i 18 procent är det flickor och i 36 procent av fallen är det mobbare av båda könen. Här följer några anteckningar som våra jourare gjort efter samtal som i första hand handlat om mobbning. OBS! Alla exempel från Barnens Hjälptelefon som följer i denna BRIS-rapport har på någon punkt gjorts om för att skydda de uppringande barnen. 15-årig invandrarpojke som är väldigt arg. Känner sig mobbad av alla och mobbar och slåss själv. Har flera anmälningar hos polis och soc. Vill nu ändra sitt liv. Vill börja plugga ordentligt och bli advokat. Vi kommer överens om att han ska uppsätta ett kontrakt med sig själv om att försöka ändra sig. Arg flicka ringer om att hon sedan ett och ett halvt år blir mobbad av fyra killar. De kallar henne fitta och andra saker som de vet gör henne ledsen. När hennes kompis försöker försvara henne ger sig killarna på henne också. Flickan är arg för att hon pratat med mamma och fröken men det blir bara bättre ett par dar sedan är det som vanligt igen. Blir mobbad i skolan för att hon är tjock. Mamma säger bara att det försvinner med åren. Har försökt banta. Vill börja spela fotboll, men är rädd för att hon inte är tillräckligt duktig. Vi kommer fram till att styvpappan kanske kan följa med och peppa henne. Flicka, mycket ledsen, beskriver sig som mycket utsatt av klasskamrater. Ryktesspridning och verbal mobbning men även ibland knuffar och slag. Har försökt berätta för olika vuxna utan förbättring, tvärtom. Mycket negativ till att ta hjälp av vuxen i början av samtalet, känns mer tänkbart efterhand. Flicka som mobbas pga utslag i ansiktet. Har en killkompis med handprotes och båda får höra ska ni hem och avla mongo? Färgad kille som blir retad för sin hudfärg, sitt namn etc. av en stor grupp killar i 8-an. De följer efter honom och slår och sparkar honom. Har talat med läraren, men denne säger att mobbning förekommer inte på vår skola. Han har berättat för sina föräldrar, men de säger att det är så i Sverige och att han får vänja sig. Flickan ringer BRIS efter att hon stukade sin hand i samband med mobbningen. Mogen 10-åring som förstod väldigt starkt att pojkarna gjorde fel. Verkade trots allt ganska tuff med sina frågor: 1) Varför lyssnar inte rektorn på mig? 2) Varför tror läraren på dem som mobbar? 3) Varför kan ingen få dem att sluta? 13

13 RAPPORTEN Pojken har varit ett mobboffer sedan åk. 3. Är nu själv mobbare och det tar sig grövre uttryck som misshandel. Han är inne i kriminella gäng. Vill bryta med allt detta men vågar inte av rädsla att själv bli utsatt igen. Kallas bl a hora. Bråk på skolgården (finns inga vakter). Vill inte gå till skolan. Har inga vuxna som hon kan prata med. Skolan borde veta eftersom det står på väggar, men ingen gör något, ingen bryr sig. Jag måste vara knäpp hon hade börjat skära sig på armar och ben. Hon grät hela tiden. Pojken berättar om stor utsatthet i skolan, varit mobbad i 7 år. De skriver på hans skåp, spottar på honom, knuffar honom, kastar saker på honom, hotar, förstört nya cyklar och kläder. En gång hoppade så många på honom att han fick uppsöka läkare. Ingen på skolan ser eller gör nåt för att hjälpa. De mobbade barn som ringer BRIS har oftast varit utsatta under lång tid. De är uppgivna, vill inte gå till skolan; några har suicidtankar. Det är en skam att vara offer och de vill ofta inte belasta omgivningen med sina problem. Påtagligt ofta berättar de att skolan ingenting gör, eller åtminstone är åtgärderna otillräckliga ur det mobbade barnets synvinkel. På många skolor tycks inte heller de obligatoriska handlingsplanerna mot mobbning fungera, vilket också har också att göra med att nedskärningarna bland kurativ och stödjande skolpersonal varit omfattande under många år. Det finns på många skolor ingen utanför klassrummet att vända sig till. BRIS har också under flera år flaggat för den ökade sexualisering i både språkbruk och attityder som präglar en del av mobbningen mot flickor. Men vi har också kunnat skönja tendenser som handlar om att grupper av flickor tar över pojkarnas mer grova sätt att mobba. Vidare har BRIS för femte året i rad fört ut sin informationskampanj till landets samtliga femteklassare om att Barnens Hjälptelefon finns för den som känner sig ensam eller utanför. Kampanjen visar idolbilder på nu kända vuxna som hade problem under sin barndom och uppväxt. BRIS expert i mobbningsfrågor AnnCha Lagerman utbildar sedan många år lärare, skolpersonal och elever i hur man kan bekämpa mobbningen genom systemet med kamratstödjare, mobbningsteam och mentorsamtal. Under 2002 har hon nått representanter för 600 skolor i detta syfte. AnnCha Lagerman ger ändå en bild som är mer hoppfull i kampen mot mobbning än vad de barn och ungdomar som ringer till Barnens Hjälptelefon förmedlar. Jag tycker att utbildningen mot mobbning har haft en stor effekt på de skolor som jag har besökt, men det har varit motiverade skolor som kommit långt och som går vidare med ökad kunskap och bra elevvårdsarbete. Men på flera av dom skolor som inte söker utbildning råder säkert en annan situation. BRIS har också under 2002 varit med i regeringens utbildning på webbplatsen tillsammans.se. Tillsammans var en nationell kampanj mot mobbning som inleddes höstterminen 2001 och som nådde ut till av landets skolor. En annan fråga som varit brännande under det gångna året är mobbning på nätet eller via sms, men där exemplen på Barnens Hjälptelefon få. AnnCha Lagerman ser mobbning på nätet som en del av mobbningen som helhet. Mobbar man någon gör man det nog både i skolan och på Internet. Men eftersom ungdomar har en fiktiv identitet på chattar och så vidare, så menar jag att den formen av mobbning inte skadar lika mycket. Sin riktiga identitet kan man inte gå ur och därför är direkt mobbning mer skadlig. Ungefär vart femte statistikfört samtal till BRIS handlar om kamratproblem samt kärleksproblemoch relationer, där den dramatiska ökningen på 35 procent av kamratproblemen 2002 är särskilt signifikativ. Ensamhet är ett tema som löper som en röd tråd genom de flesta barnsamtal och att hitta kompisar och bli populär är ett outtömligt ämne, liksom etiken i kamratrelationer och hur man ska kunna få vara sig själv och ändå bli omtyckt för den man är. För den yngre gruppen som ringer till BRIS är det särskilt kamratrelationerna som står i fokus. Här följer några exempel från våra jourares anteckningar efter pass i Barnens Hjälptelefon: Blivit av med bästa kompisen för att hon börjat röka. Kompisen vill inte gå med i det häftiga gänget, väljer att gå skilda vägar men har svårt att skiljas. Sårar varandra, vill att den andra skall välja samma livsväg bästisen har fått en ny kompis som är taskig mot henne. Flickan är rädd för att bli trakasserad och hotad av gäng på skolan, efter en händelse under dagen 14

14 SAMTALEN FRÅN BARN OCH UNGDOMAR ensam lisa miskovsky, 5år alkoholistbarn olle sarri, 11 år misslyckad ola lindholm, 10 år då hon kommit i konflikt (av misstag) med gängets ledare. Har INGEN som hon litar på som hon kan prata med, varken föräldrar eller lärare. Rädd inför morgondagen. Tjejen undrar vad hon ska göra eftersom en tjej i klassen är kär i hennes kille som hon har varit ihop med i 1 1/2 (!) år. Hon snackar skit och säger till tjejen att hon ska göra slut. En 12-årig tjej med en rad undringar. Kände sig utanför när två tjejkompisar ofta vill vara för sig själva. Vi pratade om kompisrelationer i allmänhet, och sedan om hur man kan göra för att visa att man gillar en kille. Jag har DAMP och undrar hur jag ska göra för att inte bli så arg på mina klasskamrater, undrar 14-årig pojke. Kärleksproblem och -relationer har också varit ett frekvent tema som har legat högt på listan över samtalsområden de senaste åren. Här penetreras allt från spirande förhoppningar till förälskelsens våndor i alla dess former. Ju äldre det uppringande barnet är, desto oftare handlar samtalet om om något kärleksrelaterat: En kille som mådde dåligt efter att hans ett år gamla förhållande tagit slut.tjejen och han träffades lite fortfarande och då var de inte mer än bara kompisar. Det var det som han tyckte var så jobbigt. fegis mats sundin, 11 år otillräcklig anja pärson, 11 år Flickan (14) är jättekär i sin gympalärare som är 34 år och gift. Vill berätta för honom, men tror kanske inte att det skulle bli så bra.typ pinsamt att gå på lektionerna och att det kan påverka betygen. Vill även berätta för någon, kanske sin mamma. Har varit tillsammans med en tjej i ett år. Det tog slut för en vecka sedan. Han vill att det ska blir bra igen. Hon velar hit och dit. Hon leker med honom, tycker han. Hon (12) vill kramas & pussas med sin pojkvän, men han vågar inte. Hon har pratat med honom om detta. Han tycker att dom är för unga och hon är hans första tjej! Invandrarflicka 15 år som har sällskap med 16-årig svensk kille. Är orolig för att föräldrarna inte accepterar pojkvännen. De vill att hon ska gifta sig med turkisk äldre man. Pappa kom hem. Flickan la på. Kär i en kille hon inte längre är kär i, som kanske nu är kär i henne. Hon är kär i en annan. Men den andra killen är kär i en annan. Samtalet bröts. Min kompis och jag gillar samma kille. Pojke som pussades med sin flickvän men sedan gick mycket längre fastän hon sa nej. Mycket ångerfull. Ser pornografiska filmer. Han skall be om förlåtelse och sedan respektera ett nej. För femte året i rad har BRIS fört ut sin informationskampanj om Barnens Hjälptelefon till landets samtliga femteklassare. Kampanjen visar idolbilder på nu kända vuxna som hade problem under sin barndom och uppväxt. 15

15 RAPPORTEN TEMA Barns utveckling Denna rubrik inkluderar en fjärdedel av barnsamtalen. Den rymmer samtalsområdena könsutveckling, sexualitet & graviditet, identitetsutveckling & livsfrågor samt ätstörningar. Mycket inom temat har ändå att göra med relationer till jämnåriga, men fokus ligger främst på barnets egen utveckling och vuxenblivande. Under 2002 har varje område inom detta tema ökat med procent av samtalskörden jämfört med i fjol. Det finns en nyfikenhet och undran över livet och sexualiteten i många samtal, som handlar om hetero eller homo, snygg och ful, mens, könsbehåring, ligga med eller inte. Duger jag? Existentiella frågor är också vanliga liksom konkreta problem om graviditet och abort. Men det som oroar är den tyngre sidan där ensamhet och självmordstankar är vanliga. Alarmerande är den tydliga ökningen av flickor som skär sig. Ur jourarnas anteckningar från dessa problemområden: Bisexuell kille. Klär sig i mammas kläder och smycken.tycker att han är söt som tjej. Vågar inte prata med någon annan än BRIS om sin läggning. Började provokativt: killen frågade om jag ville knulla med honom etc.till slut sade han att han ville ha sex, men visste inte hur och det blev ett bra samtal om sex i förhållanden, om vad killkompisarna pratar om etc. En 13-årig flicka som är orolig för att hon onanerar så mycket. Ej fått någon form av sexoch samlevnadsundervisning. Har ej fått mens. En kille som haft sex för första gången med en tjej som han varit tillsammans med i 3 mån.trodde inte att det var så skönt för henne, och tyckte att hon verkade ta avstånd från honom. Verkade väldigt orolig för att hon skulle göra slut. Jag rådde honom att låta den här händelsen lägga sig litet. Flicka som varit tillsammans med kille sedan 1 år. De hade sex för 2 3 mån. sedan när de var fulla. Var nu gravid, dock ej testad. Orolig och funderade kring abort. Fått sin första utlösning i sängen i natt. Det var äckligt, känns pinsamt.vågar inte berätta för föräldrarna, har inte pratat med någon kompis. Han hade känslor för sin styvmor. Nu hade dom ett sexuellt förhållande bakom ryggen på fadern. Han hade skuldkänslor inför sin far. Mamma kom in utan att knacka när flickan och hennes pojkvän hade sexuellt umgänge. Gick därifrån utan att säga nåt. Vem ska bryta isen? Eva 10 år helt omedvetande om att få mens. Blev rädd när det kom. Mamma är för arg och sur för att prata med. Skulle gå till skolsyster i morgon. Trodde att hon skulle ha det konstant i alla år alla dagar. Mycket nyfiken tjej med invandrarbakgrund. Flickan ville veta allt om samlag och könsutveckling. Vågade inte prata med någon kamrat eller anhörig. Vill ha sex med sin pojkvän. Har aldrig pussats. Vet ej om man ska ha kläderna på sig och hur man skall hålla fötterna. Först hördes bara snyftningar och hulkningar i över 2 min. Jag vill inte leva. Flickans storasyster (15 år) tog livet av sig i augusti och ingenting är sig likt. Hur blir det när jag blir 16 år? Blir jag storasyster åt min döda syster? Ett samtal som spände över alla kategorier av känslor t o m glädje. Pojke, 15: Jag vill ha det som alla andra har! men jag vet egentligen inte vad de andra har. Det känns så tomt, som att ingen fanns där. Storasyster ringer om lillasyster som skär sig och signalerar självmord. Har visat dagboksanteckningar som visar att lillasyster planerar sin död. Storasyster förtvivlad och panikslagen. Flicka som vill diskutera orättvisor mellan könen. Anser att vi lever i ett kvinnoförtryckande samhälle. Har bildat ett feministiskt nätverk! Flickan har haft ätstörningar sedan nyår. Var med om ett övergrepp och problemen uppstod efter detta. Flickan känner att hon fått hjälp att bearbeta händelsen. Minskat i vikt från 85 kg till 49 kg. Har skurit sig och försökt ta livet av sig. Varit intagen på BUP. Går hos psykolog men har inte tagit upp svälten och kräkningarna. Har höga krav på sig själv. VG i allt. 16

16 SAMTALEN FRÅN BARN OCH UNGDOMAR TEMA Familjen Samtalsområden här är familjekonflikter och skilsmässoproblem som tillsammans står för 13 procent av barnsamtalen, men hemmet förekommer även frekvent som brottsplats under temat misshandel och övergrepp. Familjekonflikter inrymmer allt från normala frigörelseprocesser till kriminella handlingar som exempelvis dödshot och kulturkrockar med invandrarflickors rädsla för hedersmord. När det är konflikter i familjen gäller dessa i tre fall av fyra barnet mot en eller flera vuxna. Främst är det barnet och dess mor som bråkar (tre av tio samtal) eller barnet och båda föräldrarna (vart fjärde samtal) eller barnet och fadern (13 procent). Samtal om skilsmässoproblem som berör umgänge, vårdnad och boende står inte för mer än tre procent av barnsamtalen, men dessa ökar långsamt. De handlar till exempel om svårigheter i nya familjekonstellationer eller längtan efter att få/slippa träffa en förälder. Skilsmässorelaterade problem finns däremot som en grundton i många samtal, där splittrade familjer är en del av helhetsbilden i en svår livssituation. 16-årig kille med invandrarbakgrund. Ville prata av sig pappan i familjen klagar och gnäller över alla och får resten av familjen att må dåligt. Pappan är bitter och har tappat sin mansroll. Ensam flicka som inte mår bra.alla kompisar bortresta jag har inte så många. Jobbigt hemma med pappa som trakasserar. Styvmamman slår lillebror, mamma är psykiskt sjuk. Jag har varit som en mamma till henne. Kan man hitta en annan mamma? Gråter och snyftar i luren, är i mitten av en skilsmässa. En mycket jobbig situation, föräldrarnas aggressivitet går ut över tjejen och hennes syster. Hon blir arg på föräldrarna och svär åt dem. Hon menar inget illa egentligen, men hon är så trött på deras bråk och den jobbiga situationen hemma. Familjen muslimer. Rituella tvagningar tre gånger om dagen och läsning om rätt och fel i Koranen. Storasyster får ej visa sitt ansikte och bär tunga kläder. Pojken älskar en svensk flicka som familjen förkastar och säger att hon är en slampa och att han vanärar hela släkten. Pappa säger att de som överger islam har man rätt att döda. Förtvivlad pojke. Invandrarflicka vars pappa tänker gifta bort henne snart. Hon har en pojkvän som pappan ej vet om, skulle ej godkänna. Hon får inte längre gå i skolan för sin pappa. Mycket maktlös, rädd och ensam flicka. Bekant med Fadimes situation, är säker på att hennes pappa ej heller skulle tveka att mörda henne. Självmordstankar, vill ha hjälp, men det finns ingen hon vågar ta emot det av på grund av rädsla för att pappan ska få veta. Förtvivlad och gråtande pojke 16 år, vars föräldrar i ett halvår önskat bort pojken! Pojken haft svårigheter i skolan och skolkat mycket men det verkar som om föräldrarna inte förstått att han haft det jobbigt. Går nu på gymnasiet och har skärpt till sig men föräldrarna vill helst ha bort honom ur sina liv. Pojke, 13, skäms så över mina föräldrar Dom är inte normala. Normalt är att se fräsch ut vara lagom nyfiken och att ha något att göra. Mina är precis tvärtom. Jag vill ha vanliga föräldrar. Mamma har varit dum mot mig hela mitt liv. Hon säger att jag är dum o ful, knuffar mig o säger att det är mitt eget fel. Jag har ingen som stöttar mig. Jag vill att det ska gå bra för mig. Mamma dricker. Vi har kontakt med PBU men mamma ljuger bra. Mamma och pappa bråkar. Pappa dricker mycket och slåss. Flickan (12) är rädd att han ska slå ihjäl mamma. Säger att det är hennes fel att allt är som det är. Om hon inte hade fötts hade pappa inte druckit och bråkat. Därför säger hon att det är bättre att hon försvinner. Slutar med att hon får numret till socialjouren. 11-årig pojke som vill träffa sin pappa oftare. Föräldrarna skilda.träffar pappan en gång per månad. Föräldrarna ska skiljas. Mamman flyttar utomlands på måndag. Lämnar barnen hos pappan. Han jobbar mycket. Barnen, 7 och 4 år, får klara sig själva och de vill inte bo hos pappan. De får inte ta hem kompisar. Skilsmässa. Pappan har varit otrogen med kompisens mamma. Förtvivlad 13-årig pojke. 17

17 RAPPORTEN Under det gångna året har flera uppmärksammade fall av grov och till och med dödlig barnmisshandel uppmärksammats i media, vilket åter lett till fokus på problematiken. I mars publicerade BRIS en fördjupningsstudie (nr 3/2002) om fysiska, psykiska och sexuella övergrepp mot barn som visade på att det finns en grupp multiutsatta barn i Sverige som dagligen möter misshandel och övergrepp. Studien visar också på att det rör sig om grov misshandel med knytnävar och tillhyggen som mattpiskare, livrem, dammsugarslang, järnrör med mera. Exemplen nedan är från våra jourares anteckningar: Under sju år har BRIS nu gjort en förövarbild som ständigt visar att den som misshandlar står i barnets närhet och vanligtvis finns inom familjen. År 2002 var inget undantag; i mer än åtta av tio fall av barnmisshandel finns förövaren inom hemmet. TEMA Misshandel och övergrepp Rubriken sammanfattar problemområdena fysisk och psykisk misshandel, sexuella övergrepp och ofredanden, vanvård/omsorgssvikt samt missbruk. Det är inom dessa kategorier som de grövsta kränkningarna finns i runda tal handlar ungefär en tredjedel av de statistiskförda samtalen till Barnens Hjälptelefon om brott mot barn i lagens mening. Under 2002 är dessa samtal närmare och det mest frapperande är den stora ökningen av sexuella övergrepp (28 procent) jämfört med 2001, vilket innebär cirka samtal, medan samtal handlade om fysisk misshandel. BRIS grundades 1971 som en reaktion mot en dödsmisshandel av en liten flicka. Sammantaget har barnmisshandelssamtalen, liksom polisanmälningarna, ökat kraftigt sedan nittiotalets mitt, men de två senaste åren har dessa samtal minskat något. Den 15-åriga flickan misshandlas av sin mamma och orkar inte bo hemma längre. Har blivit slagen med olika tillhyggen. Vill ha hjälp att tala med soc. Orkar inte mer. Vill hellre ta livet av sig än att gå hem. Bor nu hos kompis och hennes föräldrar. Föräldrar ger örfilar, mamman använder käpp och pappan skärp. Något hade hänt idag, som gjorde 10-årige pojken rädd att gå hem. Ringde från kompis. Idag var första gången han berättade, var orolig från början men väldigt nöjd efteråt att han kontaktat BRIS. Pappan slår 7-årige pojken och mamman. Nu ska mamman flytta och pojken ska bo kvar hos pappan som inte arbetar och dricker. Pojken vill inte bo hos pappan, men vågar inte prata med någon om problemet, p.g.a risk för mer stryk. Mamma och pappa slår 12-årig flicka i uppfostrande syfte. Jobbigt att dölja alla märken skyller på att hon är klumpig på sjukhuset. Enda lösningen att hon försvinner. Hon känner sig klumpig, ful och äcklig för hon måste göra saker med morfar. Flicka som såg sin kompis (flicka, 10) bli misshandlad av sin onyktre pappa. Kompisen var inte i skolan dagen efter. Går inte heller att nå på telefon. Bor i ett litet samhälle där alla känner alla. Ingen vill lägga sig i vad andra familjer styr med. Pojken (15) har blivit slagen i många år av båda föräldrarna. Han har ADHD och föräldrarna försöker slå bort detta. Har självmordstankar. Idag har mamma slängt ut honom hemifrån. 18

18 SAMTALEN FRÅN BARN OCH UNGDOMAR Flickan (11) är rädd för sig själv.låtsaspappa slår henne och mamman, hotar döda mamman, har sett till att familjen hålls isolerad. Om de anmäler kommer han eller hans kompisar att döda dem. Han har tvingat flickan till samlag. Under sju år har BRIS nu gjort en förövarbild som ständigt visar att den som misshandlar står i barnets närhet och vanligtvis finns inom familjen. År 2002 var inget undantag; i mer än åtta av tio fall av barnmisshandel finns förövaren inom hemmet. Det finns också en överrepresentation av samtal om barn i styvfamiljer eller barn med ensamstående föräldrar. Förövare, fysisk misshandel [n= 1 381] Mamma död. Flickan inlåst i en skrubb när hon inte uppför sig. Självmordstankar för att få träffa mamma i himlen. Pojkar ringer från nån typ av ungdomshem i västra Sverige. Den ene för bådas talan och berättar om hur hårdhänta lärare/vårdare är. Berättar flera trovärdiga episoder. Pojken har haft kontakt på Internet med någon som han tror är pedofil. Mannen ringer honom gång på gång och pojken tycker det är väldigt obehagligt. Varför gör inte mammor något när det är fel? Rädd flicka som berättar om hur pappan psykar henne och hennes lillasyster, tvingar dem att äta möglig mat så de spyr får sedan själva torka upp. 40 % Far 20 % 12 % 9,0 % 6,4 % 4,3 % 2,3 % 2,9 % 1,8 % Mor Båda vuxna Känd jämnårig (ej syskon) Styvfar Syskon Lärare/skolpers Annan känd vuxen Annan Annan känd vuxen kan vara styvmor, familjehemsförälder eller annan vuxen i familjens närhet medan annan syftar på någon okänd person eller att det är förövaren själv som ringer. I några procent av samtalen handlar det även om att det uppringande barnets mor eller syskon också är utsatta. Ser man till könsfördelningen mellan inblandade förövare är 68 procent män och 32 procent kvinnor. I 64 procent av fallen rör det sig om en enbart en manlig förövare, i 23 procent om en kvinnlig och i 13 procent av fallen utförs misshandeln av förövare av båda könen. Vid psykisk misshandel är förövarbilden i stora drag densamma bortsett från att det inte är fullt så ofta som fadern ensam står för förtrycket i 27 procent av fallen, medan modern uppges som ansvarig i 18 procent och båda föräldrarna i 15 procent. Dessa förövarbilder är snarlika sedan många år tillbaka. Efter vissa minskningar under några år ökade samtalen om sexuella övergrepp/ofredanden under 2002 med 28 procent. Sexuella övergrepp sker också till största delen i hemmet. I sex av tio fall går förövaren att hitta inom familjen. 16 procent är jämnåriga. När det gäller förövarens könstillhörighet så var det i 88 procent en man, i 10 procent en kvinna och i 2 procent av fallen rörde det sig om både en man och en kvinna. Jämfört med förra året är detta något mindre andel kvinnliga förövare. Förövare, sexuella övergrepp/ofredanden [n= 1 235] 33 % 11 % 11 % 11 % 4,4 % 2,8 % 6,6 % 9,3 % 10 % Mor Syskon Lärare/ skolpers Styvfar Far Känd jämnårig (ej syskon) Annan i familjen Annan känd vuxen Annan Annan i familjen kan vara båda vuxna, inneboende släkting eller familjehemsförälder. 19

19 RAPPORTEN Vidare handlar sexuella övergrepp i 85 procent av fallen om flickor som offer och oftare om barn som bor i styvfamilj eller med en ensamstående far. Självmordstankar är mycket vanliga i dessa samtal. Vi vet också att det är mycket sällan som det uppringande barnet vill eller kan gå vidare med en polisanmälan. 15-årig flicka som har blivit sexuellt utnyttjad av sin pappa sen hon var liten. Även fysiskt misshandlad. Mamma vet, men bryr sig inte. Har inte berättat för någon i sin omgivning.avbrutet samtal 17-årig pojke som ringer och berättar att han haft samlag med sin mamma. Det låter som att de är ganska isolerade. Pojken trovärdig, men har svårt att sätta ord på vad han känner och hur det blev så här. Flicka berättar om sexuella övergrepp av styvbror. Han vill att hon ska titta på äckliga filmer med honom och göra de saker som de gör på filmerna. Vågar ej berätta för någon, tror att hon skall bli utslängd och att pappan skall dö, om hon berättar. Flicka som blev våldtagen av en lärare igår. Inte vågat berätta för någon. Båda föräldrarna alkoholiserade. Om hon berättar för föräldrarna skuldlägger de nog henne och slår henne igen. Skolsyster brukar plåstra om henne. Har haft kontakt med skolkurator. Blir sexuellt utnyttjad av morbror. Varje vecka sedan ett år tillbaka. Är hotad Om du berättar så....gråter av och till under hela samtalet. Kom fram till att han försöker prata med mamma när hon kommer om en kvart Gubbe raggat denna flicka på Internet. Han undrade om hon ville tjäna Hon svarade ja. Hon har träffat honom för att hon trodde att kunde tjäna pengar på sin röst. Han hade skivbolag och stort rum med videokamera. Lurade flickan att göra saker. Hon känner sig äcklig och skämmig. En 14-årig pojke som säger att han varit dum mot sin lillasyster. Han har utsatt henne för sexuellt övergrepp. Hon har haft den i munnen och stjärten som han uttrycker det. Han är ångerfull och vet inte vad han ska göra. 12-årig flicka. Incest- misshandel. Flickan skar sig för att ontet skulle gå över där inne. Fadern binder henne och tvingar henne svälja äckliga saker. Ber flickan ringa tillbaks för kontakt med soc/polis. Flickan är fosterhemsplacerad sedan ett år tillbaka, biologiska föräldrarna missbrukare. Flickan har blivit sexuellt utnyttjad av sin pappa och blir det nu av fosterpappan också. Är livrädd att ingen ska tro henne. Har ingen att vända sig till. Fosterföräldrarna är respekterade i samhället. Förklarade BRIS-ombudets roll för henne.tyvärr bröts samtalet. Flicka utsatt för sexövergrepp av pappa så länge hon minns. Mamma vet sedan några månader men flickans förväntan att det skulle förändras har inte infriats. Om man vet att det ska hända någonting och så händer det inget då blir man så trött att man ser till att det händer så man får det överstökat,säger hon. Flicka,15, som blivit gravid med fadern. Blivit trodd och får hjälp, men mår mycket dåligt; mycket skuld. Flickan har blivit utsatt för nya grova övergrepp av mammas pojkvän och en kompis till honom. De har just gått ut men kommer tillbaka. Hon vågar inte gå hemifrån för han kommer att hitta henne vart hon än tar vägen. Mamman jobbar alltid natt. Hon vill att nån ska hämta henne, men röjer inte sin identitet ändå. Efter misshandel med tillhyggen blir pappan ledsen och gråter. Då måste den 12-åriga flickan göra honom glad genom sexuella handlingar. Det är hennes fel att pappan är dum, säger han. Flickan väldigt orolig att detta skulle komma ut. 5 killar, kom ifatt flickan. Sedan drog de henne bakom ett hus där de kissade på henne samt genomförde en gruppvåldtäkt där även grenar användes och skadade henne. Hon blöder från underlivet och har ont. Hon har inte berättat detta för någon. Hon känner sig äcklig. Missbrukande moder säljer flickan (12) till män för pengar. Flickan var mycket orolig att vi skulle spåra samtalet. Soc hade varit inkopplade för ett antal år sedan men mamman ljög sig fri. Soc. hade släppt ärendet. 20

20 SAMTALEN FRÅN BARN OCH UNGDOMAR Samtal som inte i första hand handlar om aktivt våld utan om vanvård eller omsorgssvikt är inte så många till antalet men ger ändå bilder av barn som kan fara mycket illa. Barnen uttrycker jämförelsevis oftare ensamhets- och maktlöshetskänslor i dessa samtal. Misär i hemmet eller ansvar för syskon är vanligt förekommande. En flicka som har två mindre syskon som hon ofta tar ansvar för. Mamma är ledsen och trött och flickan vill inte besvära henne. Mamma blir ofta ledsen, och är enligt flickan utarbetad. Vi har nytt hus, ny TV, ny bil...allt är nytt, men vi har lån på allt. Vi får ingen mat på kvällarna, bara fil. Ska det va såhär? undrar 12-årig pojke. Flickor 10 och 5 år, pojke 8 år. Mamman misshandlad. 5-åringen hade suttit inlåst en vecka (end. toalettbesök), fick blöja av pappan. Mamman ringde förskolan och sa att hon var sjuk.alla tre brukade bli instängda i en garderob. Fick inte rena kläder eller dusch. Mamman sa åt barnen att de inte fick säga nåt för då skulle pappa åka i fängelse och när han kom ut skulle han slå ihjäl henne. Samtalen om vanvård och omsorgssvikt hänger ihop med samtalen som i första hand berör missbruk, som ligger runt 4 5 procent av den totala samtalsmängden. Dessa handlar i första hand om föräldrars missbruk, främst moderns i 30 procent av fallen, faderns 19 procent samt båda föräldrarnas missbruk i 14 procent av fallen. I vart fjärde samtal handlar det om barnets eget. Känslor av maktlöshet är särskilt vanliga i samtal om missbruk. 17 årig tjej drogmissbrukare. Strippar för att få ihop pengar. Utslängd hemifrån. Vill sluta med droger men kan ej!! Pojke som blev placerad i familjehem vid 6 mån ålder. Mamman psykiska problem, tog livet av sig när han var 5. Pappan Aspergers syndrom. Med i ett gäng kriminella, droger. En kompis blev ihjälslagen för två år sedan.tar en del droger, dricker. Kraftig ångest. Önskar hjälp. Överlämnas till BRIS ombud. En flicka som fick göra allt hemma. Pappan drack. Ny kvinna som sa till flickan att hon var ful och Sexuella övergrepp handlar i 85 procent av fallen om flickor som offer och oftare om barn som bor i styvfamilj eller med en ensamstående far. Självmordstankar är mycket vanliga i dessa samtal. dum i huvudet, Flickan trodde att hon var tvungen att hjälpa till mer för att hon var så knäpp. Mamma dricker på veckodagarna, super och prostituerar sig på helgerna. Flickan hade ansvar för mamman, hemmet och allt därtill. Sa att mamma hatade henne och om hon inte fanns, behövde inte mamma sälja sig för att kunna försörja dottern. Såg ingen mening med att leva längre. Föräldrarna dricker & flickan (12) få ta hela ansvaret för hemmet & 5-åringen (yngre syskonet). Äldre syskon har flyttat hemifrån. Flickan skulle vilja träffa kompisar och slippa städa efter föräldrarnas fester. 21