BRIS BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BRIS BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET"

Transkript

1 BRIS-rapporten Samtalen till BRIS stödtelefoner 2000 Publicerad i februari 2001 BRIS BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET

2 Innehåll Sammanfattning 4 Fortsatt ökning av samtalen från barn och ungdomar försök att nå Barnens Hjälptelefon 4 Förövare vid övergrepp kartlagda för femte året i rad 6 BRIS Vuxentelefon om barn 7 Samtalen från barn och ungdomar 9 Antal barnsamtal per år FIGUR 1 9 Antal barnsamtal per månad 2000 FIGUR 2 11 Samtalens karaktär 11 Problemområden vid barnsamtal FIGUR 3 12 Förövare vid barnsamtal om fysisk misshandel FIGUR 4 18 Förövare vid barnsamtal om sexuella övergrepp FIGUR 5 19 Vilka ringde till Barnens Hjälptelefon? 24 Barnens ålder vid barnsamtal FIGUR 6 24 Har pojkar och flickor samma problem? 24 I vilken miljö finns problemen? 25 Hur barnsamtalen fördelar sig på olika problemmiljöer FIGUR 7 25 Hur påverkas problemen av ålder och miljö? 26 Familjebild och problemområden 26 Barnens boende vid barnsamtal FIGUR 8 27 BRIS hänvisar 27 Hänvisningar av barnsamtalen TABELL A 28 Uppdragshantering 28 Nya BRIS.SE 29 Dokumentation av e-postsvar under år Problemområden vid e-postsvar till barn FIGUR 9 31 Samtalen från vuxna om barn 32 Vilka vuxna ringer? 32 De uppringande vuxnas relation till det barn samtalet gällde FIGUR Barnens åldrar vid vuxensamtal FIGUR Vad ringer de vuxna om när det gäller barnen? 33 Problemområden vid vuxensamtal FIGUR Hit hänvisade BRIS de vuxna som ringde 37 Hänvisningar vid vuxensamtalen TABELL B 37 Avslutning 38 2 BRISRAPPORTEN SAMTALEN 2000

3 BRISrapporten Samtalen 2000 till Barnens Hjälptelefon och BRIS Vuxentelefon om barn För varje samtal som kommer till BRIS stödtelefoner och som ger tillräckligt med underlag ifylls ett statistikformulär som är olika för barn- respektive vuxensamtal. Inga personuppgifter registreras, men formulären innehåller till exempel uppgifter om barnets kön och ålder, boende och vad barnet uttryckt i samtalet. Eventuella uppgifter om förövare och för barnet viktiga kontakter samt uppgifter om samtalstid, hänvisning, datum och vem som tagit emot samtalet ifylls också. Uppgifterna från dessa formulär sammanställs sedan och presenteras slutligen i den årliga BRIS-rapporten. Riksförbundet BRIS Gunnar Sandelin, pressekreterare Peter Irgens, utvecklingssekreterare Februari 2001 Text: Research: Foto: Foto omslag: Layout: Repro och tryck: Gunnar Sandelin Peter Irgens Martin och Karin Nauclér Moa Edlund Rolf A Olsson ÅlandsTryckeriet BRISRAPPORTEN SAMTALEN

4 Sammanfattning Fortsatt ökning av samtalen från barn och ungdomar Under år 2000 statistikfördes samtal från barn och ungdomar till Barnens Hjälptelefon hos BRIS. Millenniets första år är ett rekordår för BRIS verksamhet. Samtalsökningen fortsätter; aldrig tidigare har så många barnsamtal inkommit under ett kalenderår. Samtalen under år 2000 innebar en ökning med 22 procent jämfört med Sedan 1990-talet har samtalen till landets i särklass största stödtelefon för barn och ungdomar mångdubblats. Jämförelsevis behandlades cirka 3000 barnsamtal statistiskt under Bara under ett par år vid nittiotalets mitt uppstod en marginell minskning. Särskilt under de tre senaste åren har barnsamtalen åter ökat markant. BRIS anser att samtalsökningen till stor del beror på att Barnens Hjälptelefon genom opinionsarbete har blivit mer känd. Men också för att barn och ungdomar generellt sett lever i ett öppnare klimat än för fem till tio år sedan. Detta medför en större frimodighet att våga berätta om svåra problem. Samtidigt får BRIS också signaler på att en möjligtvis ökande grupp av barn och ungdomar lever i en tillvaro där de är multi-utsatta av kränkningar och övergrepp, som både fysisk och psykisk misshandel, vanvård och sexuella övergrepp. De av BRIS statistiskförda samtalen under år 2000 utgjorde dock endast cirka 11 procent av den totala samtalsmängden! Under året inkom sammanlagt samtal till Barnens Hjälptelefon, vilket är en ökning med 50 procent jämfört med året före, men nästan nio samtal av tio innehöll otillräcklig information för vidare säker statistisk bearbetning. Till största del utgör dessa övriga påringningar så kallade test- eller bussamtal, där främst ungdomar ringer till BRIS för att testa om en vuxenkontakt är möjlig eller för att skoja med oss. Många ringer också för att omedelbart lägga på luren eller är tysta. En kännbar utveckling är också den ökade uppringningen via mobiltelefon. En undersökning i oktober visade att 64 procent av samtalen till Barnens Hjälptelefon kom från mobiltelefoner och dessa stod för 87 procent av samtalskostnaderna försök att nå Barnens Hjälptelefon Trots att BRIS fortsätter att prioritera en utbyggnad av telefonlinjerna så kommer bara vartannat samtal till Barnens Hjälptelefon fram direkt. Då tillgängligheten under år 2000 uppmätts till mindre än 50 procent, innebär detta att det gjordes uppskattningsvis försök från barn och ungdomar att komma fram till BRIS. Motsvarande siffra uppskattades till cirka samtalsförsök under BRISRAPPORTEN SAMTALEN 2000

5 Under år 2000 handlade sju av tio statistikförda samtal i första hand om flickor och genomsnittsåldern var drygt 13 år. Dessa uppgifter har i stort varit identiska under de senaste åren. De vanligaste enskilda problemområdena som barnen ringde om var: Mobbning: 15.5 procent av samtalen, Familjekonflikter: 11.7 procent, Kärleksproblem & -relationer 11.5 procent. Könsutveckling & sexualitet 10.9 procent Även problem som berörde fysisk misshandel, 6.9 procent samt sexuella övergrepp, 6.3 procent, var vanliga. Problemområden som behandlade de tyngsta formerna av övergrepp, och där barnet också var ett brottsoffer, utgjorde uppskattningsvis knappt en tredjedel av alla statistikförda samtal. De statistikförda mobbningssamtalen fortsatte även detta år att öka mest samtal innebär en ökning med 42 procent jämfört med året före. Eftersom det totala samtalsflödet växer, så ökar också de flesta enskilda problemområdena i antal samtal. Här är värt att nämnda att till exempel även samtal om familjekonflikter och fysisk misshandel har ökat medan barnsamtalen om sexuella övergrepp minskat något efter förra årets extrema ökning. Orolig, ledsen, maktlös, ensam och rädd. Uppgifter om barnens sinnesstämning visade att de barn och ungdomar som ringer till BRIS oftast ger uttryck för depressiva känslor. I de allra flesta samtal speglar barn och ungdomar känslor som har att göra med sorg. Skuld- och skamkänslor är också vanliga. I cirka 400 samtal berördes tankar eller planer på självmord. Aldrig tidigare har så många barnsamtal inkommit under ett kalenderår. En kännbar utveckling är den ökade uppringningen via mobiltelefon. BRISRAPPORTEN SAMTALEN

6 Det här är en problematik som vi har märkt av länge och som samhället på allvar tvingas ta tag i, förr eller senare. Och ju längre man väntar med att uppmärksamma de många gånger tysta och nedstämda barnen, desto svårare kommer det att bli, varnar BRIS generalsekreterare Göran Harnesk för andra året i följd i BRIS-rapporten. Göran Harnesk har tidigare varit barnomsorgschef i Stockholmsförorten Rinkeby. För femte året har BRIS kartlagt förövarna vid grövre övergrepp, såsom barn och ungdomar själva berättat det i de statistikförda samtalen. Att offren är källan till kunskap om förövarprofilen anser vi mycket viktigt att göra myndigheter, media och andra organisationer medvetna om. Den i särklass vanligaste brottsplatsen är hemmet och den vanligaste förövaren är en förälder. Enligt barnen själva sker nästan nio av tio fall av fysisk barnmisshandel och mer än hälften av alla sexuella övergrepp inom familjen. Förövare vid övergrepp kartlagda för femte året i rad Förövarstudien visade som vanligt att den i särklass vanligaste brottsplatsen är hemmet och den vanligaste förövaren är en förälder. Enligt barnen själva sker nästan nio av tio fall av fysisk barnmisshandel och mer än hälften av alla sexuella övergrepp inom familjen. På Barnens Hjälptelefon uppgavs biologiska föräldrar som förövare i cirka 73 procent av fallen vid misshandel (far 41 procent, mor 19 procent samt båda vuxna 12 procent). Könstillhörigheten på förövarna vid barnmisshandel är 68 procent män och 32 procent kvinnor. Sexuella övergrepp begicks till 23 procent av en biologisk far. Noterbart är att lärare/skolpersonal (14 procent) samt styvföräldrar av båda könen är starkt representerade som gärningsmän samt att unga förövare (under 18 år) har minskat med nära nog hälften. I 81 procent av fallen uppges en man och i 18 procent en kvinna som förövare. BRIS vill betona vikten av att nyansera bilden av förövaren som uteslutande en vuxen man och offret som uteslutande en flicka, men man bör veta att när det gäller sexuella övergrepp visar samtalen år 2000 att tre fjärdedelar av samtalen om sexuella övergrepp handlar om flickor som offer. Sedan flera år toppar samtalen om mobbning listan på samtal till Barnens Hjälptelefon och den utvecklingen har särskilt accelererat de senaste två åren. Här är det skolkamrater som i 85 procent av fallen (70 procent är klasskamrater) är plågoandar. 6 BRISRAPPORTEN SAMTALEN 2000

7 Mobbning i grupper bestående av båda könen har fördubblats sedan förra året. Mobbningen utförs till 43 procent enbart av pojkar, till 21 procent enbart av flickor och i 36 procent är det mobbare av båda könen som trakasserar sitt offer. Liksom föregående år kan konstateras att närmare sex av tio, av de barn och ungdomar som ringde till BRIS, bor tillsammans med båda sina biologiska föräldrar, medan nästan var femte lever med en ensamstående mor. I normalpopulationen lever dock fler barn i en biologisk kärnfamilj. Barn i styvfamilj är dock överrepresenterade när det gäller grövre övergrepp och problem i hemmet utgjorde en mycket stor del (80 procent) av de samtal som kommer från barn boende i styvfamilj, med en ensamstående far (70 procent) eller i delat boende mellan föräldrarna. Flickor och pojkar ringde i stor utsträckning om likartade problem även om det finns vissa skillnader som att pojkar ringer mer om mobbning, fysisk misshandel, könsutveckling & sexualitet, medan flickor mer kontaktar BRIS för att få tala om familjekonflikter, sexuella övergrepp samt om kärleksproblem & relationer. När det gäller ålder och typ av problem så ökar generellt sett problemen som är relaterade till den egna personen med åldern medan skolproblem avtar för tonåringar. Samtal om problem inom familjen är dock vanligt förekommande i alla åldrar. BRIS har under året tillsammans med Internetföretaget Framfabs ideella insatser byggt upp en ny hemsida / webbplats som bland annat innebär en möjlighet att bedriva en kompletterande del av stödtelefonverksamheten på nätet. Den nya adressen BRIS.SE ger bland annat möjligheter för barn och ungdomar att på bris-mejlen rådfråga BRIS om problem. Under år 2000 har BRIS skickat svar på nästan inkomna mail. Det stora flertalet av dessa, nästan 80 procent, var av ren informationskaraktär. I 20 procent, drygt 600 fall, innebar däremot svaren någon form av stödsamtal eller rådgivning på nätet, där kommunikationen delvis också kunde jämföras med den som sker kring olika problemområden på Barnens Hjälptelefon. BRIS har under året tillsammans med Internetföretaget Framfab byggt en webbplats för främst åringar BRIS Vuxentelefon om barn Till BRIS Vuxentelefon om barn inkom samtal från vuxna, vilket är en knapp ökning med 3 procent jämfört med Vanligen ringde barnets föräldrar (mor 43 procent resp. far 15 procent) men också övriga släktingar, främst mor- och farföräldrar (11 procent) sökte stöd hos BRIS. En knapp majoritet av samtalen handlade om flickor och medelåldern på barnen var drygt 10 år. Knappt en tredjedel av samtalen på BRIS Vuxentelefon om barn berörde skilsmässoproblem och problem runt umgänge, men även problemområden som familjekonflikter, sexuella övergrepp, myndighetsproblem, mobbning / skolproblem och fysisk misshandel var vanligt förekommande. Från BRIS Vuxentelefon om barn insamlades också uppgifter om förövare vid grövre övergrepp. Dessa är i stort sett identiska med förra året. Vid fysisk misshandel uppgavs i drygt tre fall av fyra biologiska föräldrar som påstådda förövare. Vid sexuella övergrepp utpekades, liksom på Barnens Hjälptelefon, fadern som den största enskilda förövaren. BRISRAPPORTEN SAMTALEN

8 Om inte gänget har tid, vem lyssnar då? Även du som är lite äldre kan ringa oss på BRIS om du behöver prata. Du kan vara anonym. Barnens Hjälptelefon BRIS BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET

9 Samtalen från barn och ungdomar Sedan 1990-talets början har de statistiskt behandlade samtalen till Barnens Hjälptelefon hos BRIS ungefärligen tiodubblats. Den mest dramatiska ökningen skedde under decenniets första hälft. Därefter minskade samtalen marginellt under 1996 och 1997 för att sedan accelerera markant under 1998 och Under millenniets första år inkom statistikförda samtal från barn och ungdomar, vilket är mer än någonsin i BRIS trettioåriga historia. En kännbar utveckling är den ökade uppringningen via mobiltelefon, vilket ger barn och ungdomar en möjlighet att tala ostört med BRIS. En undersökning i oktober visade att 64 procent av samtalen till Barnens Hjälptelefon kom från mobiltelefoner och dessa stod för 87 procent av samtalskostnaderna. Samtalsmängden under år 2000 utgör en ökning med hela 22 procent jämfört med året innan. Under 2000 inkom statistiskt bearbetade samtal till Barnens Hjälptelefon hos BRIS. Figur 1. Antal statistikförda barnsamtal Från dessa samtal lämnade de cirka 300 ideella medarbetare som bemannar stödtelefonerna i Stockholm, Malmö, Göteborg, Norrköping och Umeå sedan uppgifter via ett utförligt formulär som därefter ligger till grund för BRIS statistiska bearbetning av barnsamtalen. Men endast 11 procent av de samtal som når Barnens Hjälptelefon får en sådan dokumentation. Sammanlagt inkom under år 2000 drygt samtal från barn och ungdomar, vilket är en ökning med drygt 50 procent av den totala samtalsmängden jämfört med 1999! 89 procent av dessa BRISRAPPORTEN SAMTALEN

10 kunde således inte bearbetas vidare, främst på grund av att de inte innehöll tillräckligt med uppgifter för att ge ett säkert statistiskt underlag. Dessa övriga påringningar var antingen tysta, så kallade bus- / testsamtal eller samtal från vaneringare. I många fall testar, avbryter eller förställer sig den som ringer innan han eller hon vågar be om hjälp. Ibland rör det sig även om mer överlagda bussamtal, men många gånger är det inte helt lätt att avgöra om ett samtal har varit av test- eller buskaraktär. De samtalen var till 11 procent statistiskt bearbetade medan 52 procent av den totala samtalsmängden bestod av bus- / testsamtal. Direkta påläggningar av telefonluren från den uppringandes sida utgjorde 23 procent, tysta samtal var 8 procent, medan vaneringare (ofta psykiskt störda unga eller vuxna) stod för 4 procent och övrigt låg på 2 procent. Vi får allt större anledning att ta test- och bussamtalen på stort allvar. Samtalen innehåller mycket information som skulle behöva lyftas fram i den framtida samhällsdebatten. Många bus- och test är uttryck för allvarliga försök att etablera en meningsfull kontakt med vuxna; en första ingång för att BRIS kan få deras förtroende, kommenterar generalsekreterare Göran Harnesk, som själv är ideell medarbetare i Barnens Hjälptelefon. För BRIS är det viktigt att ha relevant information som sedan ligger till grund för vår opinionsbildning. Därför har vi höga krav på den information som utgör BRIS-rapporten och i det utåtriktade arbetet använder sig BRIS mest av statistiskt genomarbetat material. I BRIS-rapporten 1999 redovisades resultaten av en fördjupningsstudie kallad Övriga påringningar för den som vill veta mer om de icke statistikförda samtalen till Barnens Hjälptelefon. Rapporten Övriga påringningar (BRIS fördjupningsstudie nr 1 / 2000) kan beställas från Riksförbundet BRIS. Eftersom Barnens Hjälptelefon efter kontrollmätningar under året visat sig ha en framkomlighet på mindre än 50 procent, beräknar BRIS att cirka försök gjorts från barn och ungdomar att nå oss. Bristen på framkomlighet har dock att göra med otillräckliga ekonomiska resurser. Då BRIS inte är en myndighet utan en ideell, obunden organisation, finansieras verksamheten till cirka 90 procent genom gåvor, donationer och medlemsavgifter som i första hand används till en fortsatt utbyggnad av Barnens Hjälptelefon. Under år 2001 firar BRIS sitt 30-årsjubileum, vilket ger ökade möjligheter till uppmärksamhet på behovet av ekonomi för en utbyggnad av stödtelefonverksamheten. Den absoluta ambitionen för BRIS verksamhet, både vad gäller såväl alla medarbetare inom vår organisation, men också samhället i stort, måste vara att varje barn som ringer till Barnens Hjälptelefon ska kunna komma fram direkt, understryker Göran Harnesk. BRIS beräknar att cirka försök gjorts från barn och ungdomar att nå oss. De statistikförda samtalen fördelade sig över året som framgår av figur 2. Ökningen kom framför allt under maj då BRIS för tredje året i rad presenterade sin uppmärksammade och prisbelönade informationskampanj om Barnens Hjälptelefon som genom skolornas hjälp nådde landets samtliga femteklassare. Samtidigt gick BRIS för tredje året i rad ut med en artikel på Dagens Nyheters debattsida och berättade att samtalstoppen i maj, den största i BRIS historia, också beror på att många utsatta barn utan föräldrastöd våndas inför sommarlovets brist på övrigt vuxenstöd. Det är då som hela det sociala skyddsnätet monteras ner och samhällets vårdande verksamhet 10 BRISRAPPORTEN SAMTALEN 2000

11 antingen stänger eller går på sparlåga. BRIS har flera år påtalat det oacceptabla i detta svek mot de barn och ungdomar som på alla sätt har det sämst i samhället. Figur 2. Antal barnsamtal per månad 2000 (n = *) *n anger det antal samtal som givit underlag till figuren. Medelsamtalstiden på ett statistikfört samtal är 11,4 minuter och samtalen är sålunda något kortare än förra året. Under år 2000 talades det i drygt timmar på Barnens Hjälptelefon. I genomsnitt tar BRIS emot cirka 60 av dessa samtal varje vardag och på helgerna handlar det om drygt 25 statistikförda barnsamtal per dag. Samtalens karaktär Samtalen till BRIS kretsar huvudsakligen kring ett tema, men det är mycket vanligt att barn och ungdomar under samtalets gång även berör andra problem. Inte ovanligt är att samtal som behandlas inom ett problemområde också kan beröra andra problem. Den grupp av multi-utsatta barn som har det som allra svårast lever inte sällan i en tillvaro som dessvärre kan bestå av både fysisk och psykisk misshandel, sexuella övergrepp, familjekonflikter och mobbning, vilket också noteras i våra statistikformulär. Vår statistik i BRIS-rapporten berättar dock endast om vad samtalet i första hand handlat om. Men det kan vara värt att veta att om man summerar första- och andrahandsalternativ, innebär det ändå ingen större skillnad för rangordningen mellan problemområdena. För förtroendet hos dem som ringer är det av utomordentlig vikt att BRIS inte är en myndighet. Bilden av BRIS som myndighetsorganisation är dock en vanlig missupfattning hos många. BRIS grundläggande verksamhetsidé är sedan starten 1971 att vara tydligt särskiljd från myndighetsutövande, men ändå kunna vara ett komplement när barnet så vill eller medger. BRIS arbete baseras på frivillighet, anonymitet, tillit och respekt. För dem som arbetar med Barnens Hjälptelefon är det ett fundament att barnet är vår uppdragsgivare. För dem som arbetar med Barnens Hjälptelefon är det ett fundament att barnet är vår uppdragsgivare. BRISRAPPORTEN SAMTALEN

12 BRIS är också ett språkrör för utsatta barn och ungdomar som vågar ringa därför att de vet att de har rätt att få vara anonyma. De vet att de får tala med vuxna som har stor erfarenhet och förmåga att lyssna och stödja. Nästan alla jourare som sitter i Barnens Hjälptelefon har en professionell eller ideell erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar. Samtalen till BRIS från barn och ungdomar under 2000 handlade i första hand om: Figur 3. Problemområden vid barnsamtal (n = ) Jag har inga kompisar. Dom säger att jag är ful, fet och äcklig Tror du att lärarna bryr sig om att alla i skolan kallar mig för svartskalle Dom skriver på toaletten: Du ska dö! Du är en hora! Mobbning. År 2000 har varit ett rekordår för samtal om mobbning till BRIS då statistikförda samtal registrerades. Detta är en ökning med 40 procent jämfört med samtalen 1999, som i sin tur var en ökning med 32 procent jämfört med Mobbning är det genom tiderna vanligaste enskilda orsaken till att ringa BRIS, men accelerationen av samtalsflödet de två senaste åren har varit extrem. Jämförelsevis hade BRIS 1992 endast cirka 450 statistikförda samtal i detta ämne. Förutom att mobbningen ökar har BRIS under det gångna året också varnat för en alltmer förgrovad och sexualiserad utstötning, där också flickor influeras av pojkarnas mönster. Tidigare undersökningar har visat en ökad sexualisering av språket och samtalen till Barnens Hjälptelefon de senaste åren visar också på tendenser till att mobbningen förgrovas och sexualiseras. Årets mobbningssamtal visar att den könsheterogena mobbningen med grupper av både pojkar och flickor som aktiva mobbare har ökat klart jämfört med Könsfördelningen ser sådan ut att i 43 procent av samtalen är det pojkar som mobbar, i 21 procent av fallen är det flickor och i 36 procent utförs mobbningen av förövare av båda könen. Både pojkar och flickor mobbar alltså, men det är jämförelsevis vanligare att pojkar 12 BRISRAPPORTEN SAMTALEN 2000

13 både är förövare och offer. Jag är inte så säker på att den verkliga mobbningen ökar vad beträffar just antal mobbade elever, men den visar definitivt tecken på att förgrovas där tjejerna tar efter killarna, säger BRIS mobbningsexpert Ann- Cha Lagerman, som betonar vikten av att dels aktivt ta med eleverna i arbetet mot mobbning, men också av nödvändigheten att skapa ett riksomfattande nät av fortbildning för dem som är inne i verksamheten. Att så många ringer till BRIS om mobbning tror jag i första hand beror på att BRIS har nått ut med sina budskap, men också på grund av mediernas uppmärksamhet kring mobbningsfall. Eleverna vet nu att man kan gå vidare och kräva att skolan ska sätta stopp! säger AnnCha Lagerman. Mobbningen pågår nästan undantagsvis i skolan och där är det till största delen bland klasskamraterna (i 70 procent av fallen) som mobbaren finns. I andra sammanhang kan mobbaren identifieras bland skolkamra- BLYG Tomas di Leva,11 år ENSAM Rebecka Liljeberg, 11 år FINNJÄVEL Markoolio, 9 år MOBBAD Therese Alshammar, 11 år SKILSMÄSSOBARN Fredrik Berling, 9 år Barnens Hjälptelefon Nästan alla människor (idoler också) har haft det svårt någon gång i livet. Och nästan alla svårigheter blir lättare när man talar med någon om dem. Till Barnens Hjälptelefon kan du ringa om både små och stora problem. bris betalar samtalet och det syns inte på telefonräkningen. Självklart får du vara anonym. BRIS OSÄKER Alexander Skarsgård, 8 år UTBÖLING Gry Forssell, 13 år UTANFÖR Anders Lundin, 9 år FATTIGLAPP Sofia Eriksson, 7 år BENRANGEL Lasse Åberg, 13 år Här ser du alla kort som finns just nu. BRISRAPPORTEN SAMTALEN

14 ter (15 procent), andra jämnåriga (6 procent) eller bland lärare (2 procent). Problemen inom skolan avtar påtagligt när eleverna blir några år äldre. BRIS har för fjärde året i rad under våren riktat en informationskampanj till landets samtliga femteklassare om att Barnens Hjälptelefon finns för den som känner sig mobbad, annorlunda och utanför. Kampanjen visade idolbilder på barn som nu är kändisar, men som ändå hade vissa problem under uppväxten. För kampanjen har BRIS tidigare tillsammans med reklambyrån TBWA vunnit reklambranschens prestigefyllda priser, Guldägget och Guldnyckeln. Genom erfarenhet från många års samtal med mobbade vet BRIS att det är vanligt att offret länge går ensam med sina problem innan samtalet till Barnens Hjälptelefon. Svår utsatthet och ensamhet kombinerat med rädsla för att berätta gör situationen ohållbar i längden. Påfallande många gånger framhåller de barn och ungdomar som ringer att de har pratat med lärare eller annan skolpersonal, men inte blivit trodda! Förhoppningsvis är en förändring på gång genom att mobbningen på senare tid har satts under medial lupp. Pappa ska ta mig till doktorn för att se om jag är oskuld. Han slår ihjäl mig när han får veta Jag ringer från toaletten för att mamma och pappa bråkar så mycket Jag kom på när mamma var otrogen. Nu får jag inte säga något till pappa Hur gör man när man är kär? Hon vägrar fatta att det är slut Jag är nazist, men kär i en utländsk tjej Familjekonflikter är ett sedan förra året nyskapat problemområde, som bland annat ersätter den tidigare rubriken störda relationer (inom familjen). Här kan det röra sig om alltifrån konflikter som har att göra med normal frigörelse till konflikter av grövre karaktär. Familjekonflikter är det problemområde som efter mobbning ökat mest under de senaste tre åren. I samtal om familjekonflikter är det företrädesvis barnet och dess mor som bråkar, vilket uppges i vart fjärde samtal. Nästan lika många samtal handlar om konflikter mellan barnet och båda föräldrarna, medan det handlar om konflikter mellan barnet och dess far i 16 procent av fallen. Barnen och ungdomarna som ringer berättar här om frigörelsens ständiga svårigheter, men också om alla typer av djupa och mycket svårlösta konflikter som kan uppstå inom familjen. Ofta kan samtalet behandla att barnet dras in i söndringen mellan föräldrarna och därmed hamnar i tärande lojalitetskonflikter som det inte orkar med. Många av samtalen vittnar om en situation där vuxna inte klarar av att se barnets behov och inte förstår den verklighet som barnet lever i. Samtalskaraktären inom detta problemområde är ytterligt likt förra årets. Den sammantagna känslan som många barn förmedlar är att vara utsatta, oförstådda och motarbetade och att det är svårt att hitta lojala vuxna som lyssnar och stödjer. Kärleksproblem & -relationer toppade för två år sedan listan över problemområden i BRIS-rapporten, men samtalen har ändå ökat i antal sedan dess. Det handlade om en marginell samtalsökning under 1999, men under år 2000 var ökningen vad gäller kärleksproblem & -relationer 28 procent. Antalet samtal inom detta område ökar med det uppringande barnets ålder och är främst ett tonårsproblem. Även om Barnens Hjälptelefon i första hand inte är en kärlekslinje, så har alltid ungdomars sorger och glädjeämnen kring detta livslånga tema haft sin givna andel av samtalsmängden. Tillsammans med könsutveckling & sexualitet utgör dessa samtal sedan flera år tillbaka drygt 20 procent av det sammanlagda samtalsflödet. För BRIS-jouraren handlar samtalen om kärleksproblem & -relationer 14 BRISRAPPORTEN SAMTALEN 2000

15 i vid mening att känna igen sin egen tonårstid, att kunna lyssna och ge råd om problem som ofta handlar om olycklig förälskelse. Här inkommer många berättelser om de svåra och motstridiga känslor som ett förhållande kan väcka, till exempel om man ska fortsätta att vara ihop med någon vars känslor man är osäker på eller som slåss och missbrukar. Att vara kär i sin lärare är heller inte ett ovanligt tema. Kärleksproblem över etniska och kulturella gränser där konflikter med föräldrar, gänget eller med en kulturkrock som följd, är inte ovanliga. Även problem till följd av kontakter som tas via Internet dyker upp då och då, men de utgör inte någon större del av totalmängden. De vanligaste frågorna brukar istället vara av mer allmän karaktär: Hur ska jag få kontakt med den jag är intresserad av? och Vad gör jag när förhållandet tagit slut och jag mår dåligt? Man kan se att det under de senaste åren relativt sett är nästan lika många pojkar som flickor som ringer om kärleksproblem & -relationer, vilket traditionell sett är ett område där flickor har lättare att söka stöd. Könsutveckling, sexualitet & graviditeter är ett problemområde som knyter an till kärleksproblem & relationer. Även här är det företrädesvis tonåringar som kontaktar BRIS. En högre andel pojkar än vad som är vanligt statistikförs inom detta problemområde, trots att graviditeter inte är en ovanlig anledning för flickor att ringa Barnens Hjälptelefon. Många av samtalen handlar dessutom om utseendefixering och vad som för den biologiska åldern kan anses vara normalt vad beträffar kroppslig utveckling. Frågor om sexuell identitet kopplat till omgivningens acceptans är ock- Även om Barnens Hjälptelefon i första hand inte är en kärlekslinje, så har alltid ungdomars sorger och glädjeämnen kring detta livslånga tema haft sin givna andel av samtalsmängden. Bilden är från filmen Eva &Adam. (Foto: Anna Ek/SVT). Är det olagligt att runka? Jag är med barn för att jag var full på en fest Hur gammal är man när man får mens? BRISRAPPORTEN SAMTALEN

16 så mycket vanligt förekommande. Är jag lesbisk? Kan jag vara bög? är sedan många år en återkommande fråga. Rädsla för HIV / aids och könssjukdomar förekommer också. Inom problemområdet könsutveckling & sexualitet ryms många svårigheter och kriser, men också positiva förhoppningar som har att göra med att bli en vuxen och självständig människa. Min bästa kompis talar inte med mig längre.vad ska jag göra? Jag har kommit till en ny skola. Där känner jag ingen Ett gäng tjejer som håller på med djävulsdyrkan och vampyrer har satt en förbannelse på mig... Kamratproblem är ett tema som fortsatt att öka särskilt under de tre senaste åren. År 2000 registrerades knappt samtal som i första hand tog upp kamratproblem. Dessa problem är nästan dubbelt så vanliga för flickor och fyra gånger så vanliga i den yngsta jämfört med den äldsta åldersgruppen. Ofta handlar samtalen om att allt känns meningslöst när en bästis har svikit för en annan väninna. Hur man ska göra för att få sin kamrat tillbaka? Samtalen präglas ofta av sorg, oro och ensamhet. De barn och ungdomar som ringer kan vara helt förkrossade av sitt utanförskap. Samtalen kan också handla om att känna sig utstött ur en gruppgemenskap utan att direkt vara mobbad, att det är bråk eller starka konflikter mellan olika gäng. Andra teman är att man har flyttat och inte funnit några vänner eller att stark blygsel hämmar kontaktförsök med jämnåriga. Frågor om tillit förekommer ofta: Finns det någon kompis som jag kan lita på? Att då först prata med en utanförstående vuxen som till exempel kan förklara att vänskap inte alltid är okomplicerat eller att andra i gänget också kan känna på samma sätt, kan kanske hjälpa. 16 BRISRAPPORTEN SAMTALEN 2000

17 Fysisk misshandel är historiskt sett ett problemområde som har varit primärt för BRIS. I år är det BRIS 30-årsjubileum och det är viktigt att veta att organisationens pionjärer startade BRIS 1971 för att vara det misshandlade barnets ombud, påverka myndigheter och beslutsfattare att på allvar åtgärda förekomsten av fysisk barnmisshandel. Samtalen om barnmisshandel till BRIS har, liksom de polisanmälda fallen, starkt ökat främst sedan mitten av nittiotalet. Genom debattartiklar och annan opinionsbildning har BRIS varit drivande i att den nuvarande parlamentariska Kommittén mot barnmisshandel fått i uppdrag att bland annat utreda barnmisshandels omfattning i Sverige. Även om kommitténs undersökningar visar att allmänhetens acceptans mot fysisk aga av barn samt barnmisshandel i uppfostrande syfte kraftigt har minskat sedan 1960-talet, vill BRIS understryka att barnens egna berättelser inte vittnar om någon minskning av fysiskt våld mot barn inom familjen. Under år 2000 inkom statistikförda samtal till Barnens Hjälptelefon om fysisk barnmisshandel, vilket är en fortsatt ökning; denna gång med knappt 10 procent jämfört med Då ska tilläggas att samtal som berör vanvård / omsorgssvikt (1 procent av den totala samtalsmängden) till skillnad från förra året fått en egen rubrik (se diagram över problemområden). Samtal som i första hand handlar om fysisk misshandel berör i 37 procent av fallen pojkar, vilket är en överrepresentation jämfört med genomsnittet av samtalen på Barnens Hjälptelefon, men det innebär ändå att offret i närmare två tredjedelar av fallen är en flicka. Samtalen handlar också om något yngre barn; medelåldern är här 12,6 år. De misshandlade barnen bor dessutom oftare tillsammans med en ensamstående förälder än vid ett genomsnittssamtal. Vad som övrigt nämnts i sammanfattningen om de multi-utsatta barnen gäller i högsta grad för många barn som ringer till BRIS om fysisk barnmisshandel. Enligt Kommittén mot barnmisshandel utsätts mellan fyra och sju procent av de svenska barnen för misshandel i hemmet. BRIS erfarenheter av en liten, och möjligen ökande grupp svenska barn som tycks få det allt sämre bekräftar detta. Multi-utsatta barn tycks leva i en tillvaro där både fysisk och psykisk misshandel, vanvård och omsorgssvikt förekommer. Samtal som i första hand berör sexuella övergrepp handlar inte sällan också om fysisk misshandel. Föräldrarna till dessa barn verkar inte ha aga som uppfostringsideologi. Vi kan inte säga om det till största delen är okontrollerade impulsgenombrott eller medvetna handlingar, säger generalsekreterare Göran Harnesk. Det är min förhoppning att Barnmisshandelskommittén tar fasta på de uppgifter som kommer fram i årets BRIS-rapport. Vi i BRIS kommer att fördjupa oss i den här frågan. Mamma drar mig i håret och säger att jag är elak och pappa sparkar mig i magen Pappa har slagit mig så att jag kräks blod. Jag vågar inte gå hem Mamma försökte strypa mig med en halsduk. Dom andra bara tittade på. BRIS har för femte året i rad kartlagt förövarna vid barnmisshandel. Det visar sig att bilden är nästan identisk med åren före: I 72 procent av fallen uppgavs en biologisk förälder som förövare. I första hand är det fadern (41 procent) som står för våldet. Men även modern (19 procent) samt i tredje hand båda vuxna (12 procent) är aktiva förövare. I 83 procent av fallen hör förövarna hemma inom familjen. I 10 procent av fallen handlar det om jämnåriga (inklusive syskon). BRISRAPPORTEN SAMTALEN

18 I 64 procent av fallen utfördes misshandeln av enbart en manlig förövare, i 23 procent av en kvinnlig. I 13 procent av fallen var både man och kvinna aktiva förövare. Räknar man strikt könstillhörighet på alla dem som står för den fysiska barnmisshandeln så är det 68 procent män och 32 procent kvinnor som slår. Samtalen till Barnens Hjälptelefon ger därför en mer komplex bild av förövarna än att det bara är mannen / fadern som slår. Figur 4. Förövare vid barnsamtal om fysisk misshandel (n = 1 501) Tilläggas bör att i drygt 10 procent av samtalen är det även, eller istället, ett syskon eller någon annan jämnårig som utsätts. I 6,6 procent av samtalen är det på samma sätt modern eller styvmodern som är offer för våldet. En del samtal handlar om hur pressade föräldrar tappar kontrollen och börjar slå. Alkohol är inget ovanligt inslag i dessa sammanhang. Många gånger berättar också den som ringer om att socialtjänsten valt att bara tro på föräldrarnas version av våldet i familjen. Även barn och ungdomar med utländsk familjebakgrund ringer och vill frigöra sig från familjevåld. Det händer också att barn och ungdomar ringer för att de vill hjälpa en kamrat som blir slagen hemma. Farhågor eller kännedom om barnmisshandel var också ett vanligt skäl under år 2000 för vuxna att ringa till BRIS Vuxentelefon om barn. (Se vidare avsnittet om vuxensamtalen). När mamma jobbar natt kommer pappa in till mig Min kompis pappa våldtog mig i bilen. Jag har inte sagt något till mina föräldrar Jag vill inte ha sex med min styvmor längre Sexuella övergrepp och ofredanden har varit ett problemområde som ökade dramatiskt och därför särskilt engagerade BRIS under Under år 2000 har däremot samtalen om sexuella övergrepp mot barn och ungdomar minskat med nära nog 10 procent, vilket innebär en reell minskning med 100 samtal. Detta kan delvis ha sin förklaring att den ovanligt höga ökning som skedde året innan har ersatts av en mer normal nivå när det gäller samtalen om det kanske svåraste problemområdet på Barnens Hjälptelefon. Sammantaget inkom statistiskt behandlade samtal där sexuella övergrepp / ofredanden angavs som huvudsakligt problemområde under 18 BRISRAPPORTEN SAMTALEN 2000

19 år 2000, vilket ändå över tid kan jämföras med de drygt 300 samtal som inkom i detta ämne under Kunskapen om förekomsten av sexuella övergrepp mot barn ligger bara två decennier tillbaks i tiden och vi får allt mer vetskap om den sammansatta bilden vad gäller både förövare och offer. Under förra året fokuserade BRIS i en debattartikel på att det även fanns kvinnliga förövare av sexuella övergrepp och att även pojkar kan vara offer. Den bilden består: då BRIS för femte året i följd kartlagt förövarbilden på Barnens Hjälptelefon har de utsatta pojkarnas andel ökat jämfört med föregående år till en fjärdedel medan flickor uppges som offer i tre fjärdedelar av barnsamtalen om sexuella övergrepp. År 2000 har andelen kvinnliga förövare ökat till 18 procent, men i 81 procent av fallen rör det sig om en förövare av manligt kön och i en procent handlar det om förövare av båda könen. Särskilt noterbart är också den ungefärliga halveringen till 13 procent av andelen unga förövare under 18 år (jämnårig och syskon) som under föregående år ökat, vilket BRIS tillsammans med Rädda Barnens pojkmottagning tidigare varnat för. De flesta sexuella övergrepp begås med hemmet som brottsplats: 56 procent av förövarna går att hitta inom familjen, vilket är en tämligen konstant siffra år från år, liksom att fadern är den vanligaste enskilda gärningsmannen (i cirka 23 procent av fallen). Samtalen visade på en överrepresentation av barn och ungdomar som bor i styvfamilj. Tämligen konstant är även uppgiften om att lärare / skolpersonal utgör cirka 14 procent av förövargruppen. Lärarna får dock sannolikt anses som överrepresenterade då det är lättare att berätta om övergrepp i skolan än i hemmet, där en vanlig känsla för barnet är att det anger en nära anhörig. Figur 5. Förövare vid barnsamtal om sexuella övergrepp / ofredanden (n = 1190) Det är viktigt att veta att många av samtalen till Barnens Hjälptelefon om sexuella övergrepp handlar om de grövsta kränkningar som finns. Här rör det sig ibland om verbala ofredanden och hands off, det vill säga att offret inte attackeras fysiskt. Men det kan vara gymnastikläraren som dröjer sig kvar i flickornas omklädningsrum eller ordet hora som ekar i skolkorridoren. Det vanliga är dock hands on, det vill säga att offret BRISRAPPORTEN SAMTALEN

20 angrips handgripligen, och ofta handlar samtalen om våldtäkter, våldtäktsförsök eller med psykiskt våld tilltvingade samlag. Merparten av övergreppen som sker inom familjen leder nästan aldrig till en anmälan. Barnet vill sällan ange sina närstående utan ringer istället till BRIS för att de vill få slut på sin plåga. Samtalen om sexuella övergrepp kan föregås av flera testsamtal innan barnet försiktigt börjar att berätta. Det krävs stor professionalitet att hantera dessa berättelser. Sexuella övergrepp är tillsammans med fysisk barnmisshandel det problemområde där det tydligast framkommer att barnet varit utsatt för en i lagens mening brottslig gärning. Under året som gått har BRIS varit med i referensgruppen till Rädda Barnens Hotline mot barnpornografi på Internet Genom sitt banbrytande arbete har denna hotline kunnat hjälpa polisen att avslöja det hittills största svenska nätverk av pedofiler som bedrivit barnpornografisk verksamhet på Internet. BRIS har tillsammans med Riksorganisationen mot sexuella övergrepp (HOPP) anordnat en hearing i riksdagshuset för skapande av handlingsprogram mot sexuellt utnyttjande av barn och ungdomar. BRIS ingår också tillsammans med bland andra RFSU, Rädda Barnen och Wasa PBU i Stockholm i gruppen STOPP! med målsättning att skapa behandlingsresurser utanför anstalterna för både presumtiva och straffade förövare. Så här skrev BRIS generalsekreterare Göran Harnesk tillsammans med bland andra kollegor från RFSU och Rädda Barnen: Skapa möjligheter till vård utanför anstalterna genom att: ge vuxenpsykiatrin kompetens och beredskap att ta emot personer som har begått eller är rädda för att begå sexuella övergrepp mot barn, skapa specialiserade behandlingsenheter över hela landet med ansvar för kompetensutveckling, satsa på forskning för att kartlägga området och utveckla olika behandlingsmetoder. Vi tar ett så stort ansvar som vi kan och som är rimligt, men det är ändå otillräckligt. Kampen mot sexuella övergrepp mot barn är hela samhällets angelägenhet och ytterst en fråga om prioritet. Statsminister Göran Persson förklarade på Riksmötets öppnande att barnen ska stå i centrum för politiken. Det måste rimligtvis också innebära de barn som är mest utsatta. När vi vet att varje förövare kan ha övergrepp på många barn på sitt samvete och att anhöriga till offren dessutom drabbas hårt, så måste vi inrikta alla resurser också på att hjälpa förövaren för barnens skull. Mamma bara dricker och sover. Jag vill att hon ska bli nykter Pappa är alkoholist och slåss. Jag får ta hand om lillebror Jag har sniffat kokain i två år Missbruksproblem. Samtalen från barn och ungdomar som lever i familjer där det förekommer missbruksproblem ökade under år 2000 med 5 procent, efter att året innan ha ökat med 12 procent var ökningen 26 procent, så dessa samtal blir allt fler till antalet även om andelen av total samtalsmängd ligger tämligen konstant runt 5 procent. Noterbart här är att många av samtalen handlar om pojkar. Uppgift om vems missbruk samtalen handlar om har noterats; i 60 procent av fallen berättar barnet / ungdomen att det gäller föräldrarna. Den vanligaste enskilda missbrukaren är modern (i 26 procent av fallen), fadern (19 procent) samt båda föräldrarna (15 procent). Men i en knapp tredjedel (29 procent av samtalen) handlar det om barnets eget missbruk och nästan hälften av dessa samtal handlar om pojkar 20 BRISRAPPORTEN SAMTALEN 2000

RAPPORTEN SAMTAL OCH MEJL TILL BRIS ÅR 2002

RAPPORTEN SAMTAL OCH MEJL TILL BRIS ÅR 2002 RAPPORTEN SAMTAL OCH MEJL TILL BRIS ÅR 2002 INNEHÅLL 01 SAMMANFATTNING SIDAN 04 02 BRIS OCH OMVÄRLDEN SIDAN 07 03 SAMTALEN FRÅN BARN OCH UNGDOMAR SIDAN 10 Statistikförda samtal 11 Kön, ålder & boende 11

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

BRIS-rapporten Samtal och mejl till BRIS år 2003

BRIS-rapporten Samtal och mejl till BRIS år 2003 BRIS-rapporten Samtal och mejl till BRIS år 2003 innehåll 2003 Innehåll BRIS-rapporten 1. Sammanfattning...4 2. Samtalen från barn och ungdomar...6 3. BRIS.se...18 4. BRIS-ombud och jourare...24 5. Barn

Läs mer

Barnen, BRIS och it 2009

Barnen, BRIS och it 2009 Barnen, BRIS och it 2009 jag vill bara tacka alla underbara människor på den här hemsidan, när man loggar in hit kommer man på bättre tankar och man förstår att man inte är ensam om sina problem. det känns

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

- Får jag vara anonym? En studie av samtalen till BRIS Barnens Hjälptelefon

- Får jag vara anonym? En studie av samtalen till BRIS Barnens Hjälptelefon Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Nina Franzén - Får jag vara anonym? En studie av samtalen till BRIS Barnens Hjälptelefon Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/01--SE Handledare: Ragnar

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Vad berättar barn om Internet, IT och mobiltelefoner? En studie av samtal och mejl till BRIS

Vad berättar barn om Internet, IT och mobiltelefoner? En studie av samtal och mejl till BRIS Vad berättar barn om Internet, IT och mobiltelefoner? En studie av samtal och mejl till BRIS INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Metod 4 Resultat 5 1) Kärleks- och kamratrelationer 5 2) Kränkningar och

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Vad berättar barn om Internet, IT och mobiltelefoner? En studie av samtal och mejl till BRIS

Vad berättar barn om Internet, IT och mobiltelefoner? En studie av samtal och mejl till BRIS Vad berättar barn om Internet, IT och mobiltelefoner? En studie av samtal och mejl till BRIS Innehåll Bakgrund och sammanfattning...3 Metod...4 Resultat...4 1) Kärleks- och kamratrelationer...5 2) Kränkningar

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Vad berättar barn om sina kontakter med BUP?

Vad berättar barn om sina kontakter med BUP? Vad berättar barn om sina kontakter med BUP? Kvalitativ analys av barnkontakter från 2006 INNEHÅLL Sammanfattning. 3 Inledning 4 Metod 4 Resultat. 5 Må dåligt och vara utsatt.. 5 Rädsla för att föräldrarna

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Surfa säkert. en guide för barn, ungdomar och vuxna MOT BARNSEXHANDEL WWW.ECPAT.SE

Surfa säkert. en guide för barn, ungdomar och vuxna MOT BARNSEXHANDEL WWW.ECPAT.SE Surfa säkert en guide för barn, ungdomar och vuxna MOT BARNSEXHANDEL WWW.ECPAT.SE Internet har krympt världen Aldrig tidigare har det varit så lätt att kommunicera och söka information globalt. Kontakter

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009 Föräldratelefonen och Föräldraen Årsrapport 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

BRIS-rapporten Ungdom Samtal och mejl till BRIS år 2005

BRIS-rapporten Ungdom Samtal och mejl till BRIS år 2005 05 BRIS-rapporten Ungdom Samtal och mejl till BRIS år 2005 BRIS-rapporten ungdom, 2005 För att skydda barnets anonymitet är alla barncitat något omgjorda. Personer på bilderna har ingen anknytning till

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Barnen, Bris och it 2014

Barnen, Bris och it 2014 Barnen, Bris och it 2014 Ungas vardag online en sammanställning av Bris kontakter 1 Barnen, BRIS och it 2014 Innehåll Barnen, Bris och it Ungas vardag online en sammanställning av Bris kontakter Sammanfattning

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv.

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv. Det här är Bris. Ett enda samtal kan förändra ett barns liv. När vuxenvärlden sviker och ingen ser eller lyssnar så finns Bris. För många barn som kontaktar oss är det första gången de vänder sig till

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Föräldratelefonen. Verksamhetsberättelse 2010

Föräldratelefonen. Verksamhetsberättelse 2010 Föräldratelefonen Verksamhetsberättelse 2010 Jag ringer om min 11-åriga flicka. Hon är deprimerad och nedstämd. BUP har hänvisat mig till er, vad ska jag göra? Mamma ringer om sin dotter FÖRÄLDRATELEFONEN

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Rådgivning och stöd i botkyrka

Rådgivning och stöd i botkyrka Rådgivning och stöd i botkyrka En guide sammanställd av socialtjänsten i Botkyrka. Hit kan du vända dig! At www.botkyrka.se, catalogues are available in suomeksi, English, español, ا ل ع ر ب ي ة.. and

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg Värdegrund och Policy för ATSUB/Göteborg En grundläggande beskrivning av ATSUB/Göteborg finns att läsa i föreningens stadgar där kan man också läsa om organisationens syfte och mål. Detta dokument knyter

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Inledning Det här temanumret producerades i samband med projektet No More Violence. Det är ett samarbete mellan vänkommunerna Haninge,

Läs mer

Rädda Barnen 107 88 Stockholm Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: 08-698 90 00 kundservice@rb.se www.raddabarnen.se

Rädda Barnen 107 88 Stockholm Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: 08-698 90 00 kundservice@rb.se www.raddabarnen.se Rädda Barnen 2013 Författare: Anna Norlén Redaktion: Yara Anttila, Ylva Edling, Anna Fairbrass Formgivning: Lowe Brindfors Illustration: Moa Hoff/ Söderberg Agentur Första upplagan ISBN: 978-91-7321-446-9

Läs mer