UTVECKLINGSPROGRAM 2006 DELPROCESS SAMVERKAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVECKLINGSPROGRAM 2006 DELPROCESS SAMVERKAN"

Transkript

1 UTVECKLINGSPROGRAM 2006 DELPROCESS SAMVERKAN SAMMANFATTNING AV NULÄGESANALYSEN 28 FEBRUARI 2003, Projektsamordnare: Gudrun Boström Projektgrupp: Jonas Ehrling, Christina Skogberg och Niclas Forsling

2 INLEDNING Samverkan utgör en av de horisontella processerna i Utvecklingsprogram I projektplanen för arbetet fanns ett antal delmoment inplanerade. Några av dessa har inte kunnat genomföras på grund av tidsbrist och i något fall på grund av extern parts sjukdom. Det vore en fördel för arbetet om några av dessa delprocesser kunde genomföras under den kommande fasen önskade bilder av framtiden. Fakultetsprocesserna inom ramen för utvecklingsprogrammet skulle belysa såväl grundutbildning, forskning, forskarutbildning som samverkan. I fakulteternas nulägesbeskrivning finns relativt kortfattade beskrivningar av samverkansarbetet. Det finns anledning att tro att samverkansarbetet är betydligt mer utvecklat inom fakulteterna än vad som framgår av dessa dokument. En intressant vidareutveckling av nulägesanalysen vore därför att djupstudera ett antal institutioner vad gäller omfattning av samverkan och syn på samverkan. Följande delmoment ingår i nulägesanalysen: Nulägesdag om samverkan med Uminova Center AB, Externa Relationer, UnivEx, del av Arbetslivscenter och del av Informationsenheten. Enkät till universitetets alumner Företagarträff tillsammans med Handelskammaren i Skellefteå Träff med näringslivs- och samhällsföreträdare i samband med Granddagarna i Stockholm Bench-marking med Linköpings universitet Nulägesanalysen för samverkan har arbetats fram i samverkan med en grupp bestående av Jonas Ehrling (UnivEx), Christina Skogberg (Externa Relationer) samt Niclas Forsling (Uminova Center AB). Nulägesanalysen för samverkan grundar sig i huvudsak på muntliga och skriftliga synpunkter från personer inom samverkansenheterna på Umeå universitet, alumner, företagare och företrädare för samhället samt skriftliga synpunkter från fakulteterna. Därutöver beskrivs den samverkan som idag sker via samverkansenheterna och den samverkan som fakulteterna själva beskrivit i sina nulägesanalyser. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UNIVERSITETETS SAMVERKANSUPPGIFT...4 Ett möjligt sätt att dela in samverkansuppgiften...4 Samverkansenheternas syn på samverkansuppgiften...5 Externa parters syn på samverkansuppgiften...6 Alumnernas syn på samverkansuppgiften...7 Annat universitets syn på samverkansuppgiften...8 SAMVERKANSARBETET I NULÄGET...8 Fakulteternas beskrivning av samverkansarbetet i nuläget...8 Samverkansenheternas samverkansarbete i nuläget... Alumnernas syn på samverkansarbetet i nuläget...4 Annat universitets på samverkansarbetet i nuläget...4 TRENDER OCH FAKTORER SOM PÅVERKAR SAMVERKANSUPPGIFTEN I NULÄGET Fakulteternas syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften...5 Samverkansenheternas syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften...5 Externa parters syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften...7 SAMVERKANSUPPGIFTEN I FRAMTIDEN...7 Fakulteternas synpunkter Samverkansenheternas synpunkter...8 Externa parters synpunkter Alumnernas synpunkter Studenternas synpunkter Synpunkter från personal som slutat på Umeå universitet...22 ORGANISATION AV SAMVERKAN...23 Samverkansenheternas synpunkter...23 Annat universitets syn AVSLUTANDE REFLEKTIONER...25 Bilagor och källor Bilaga Samverkansuppgiften möjligheter och utmaningar, dokumentation från nulägesdagar 9-20 september 2002 Bilaga 2 Samverkan näringsliv och universitet (Handelskammaren och Umeå universitet) Bilaga 3 Utvecklingsprogram 2006: Samverkan-minnesanteckningar från en frivillig halvdag för personal vid UnivEx Bilaga 4 Nulägesbeskrivning Distansutbildning och utbildning i regionen (Hans-Olof Forsberg ) Bilaga 5 Nulägesanalys av samverkansuppgiften SWOT samt förslag till organisation (Externa relationer ) Bilaga 6 Anteckningar från träff i samband med Granddagarna Bilaga 7 Anteckningar från benchmarking med Linköpings Universitet (200302) Bilaga 8 Utvecklingsprogram 2006 sammanställning av enkät för Umeå universitets alumner 3

4 UNIVERSITETETS SAMVERKANSUPPGIFT Enligt ett regeringsbeslut från den januari 997 skall universiteten och högskolorna samverka med samhället. Det har kallats samverkansuppgiften eller den tredje uppgiften. Enligt samverkansuppgiften ska den högre utbildningen bidra till Sveriges ekonomiska och sociala utveckling, och bidra till att utvidga demokratin. Den ska sprida humanistiska samhällsideal och ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskap. Högskoleverket skriver bland annat följande om samverkansuppgiften: Kunskapssamhället kräver mer kunskap Universitetens och högskolornas verksamhet ska vara nyttig och relevant för samhället, eftersom samhället finansierar stora delar av den. Nu lever vi i ett kunskapssamhälle, men det finns inte så mycket kunskap kring att producera och förmedla kunskap. Samverkansuppdraget ska öka den kunskapen. Dessutom ingår det i uppdraget att rekrytera nya grupper till den högre utbildningen och att öka intresset för universitets- och högskolestudier i hela landet. Uppdraget förändrar forskarnas arbete Forskarnas nätverk blir viktiga för att hålla kontakten med näringslivet. Men fortfarande ska forskningen vara självständig och ha sitt fria vetenskapliga förhållningssätt. Det blir alltså svårare för forskarna att balansera mellan samverkan och integritet. Samverkansuppdraget kräver i praktiken att universiteten och högskolorna ändrar sitt arbete även med utbildning och forskning. Till exempel måste allt arbete dokumenteras så att man sedan kan informera om det. Samverkansuppdraget är alltså inte så mycket ett separat uppdrag som ett förhållningssätt till de vanlig arbetsuppgifterna Ett möjligt sätt att dela in samverkansuppgiften I högskolans arbete med sin samverkansuppgift av Bo Talerud, Högskoleverket 2002:2 har författaren försökt göra en indelning av de olika formerna av samverkan mellan högskolasamhälle och näringsliv. Indelningen visar på den bredd av arbetsuppgifter som kan inräknas i begreppet samverkan. Han föreslår följande indelning: Kontaktorgan och miljöer t ex kontaktsekretariat, teknikparker/forskarbyar teknikbrostiftelser, technotransfer och IRC. Samverkan högskola forskning omvärld t ex gemensamma forskningsprojekt, forskningscirklar, uppdragsforskning, forskarskolor, industridoktorander, forskning om samverkan och organ för kommersialisering av forskningsresultat. Externt riktad utbildning t ex uppdragsutbildning, fortbildning och vidareutbildning, lokala lärcentra och distansutbildning. Samverkan högskola/utbildning studenter omvärld t ex adjungerade professorer, fadderföretag, ex-jobb pool, länk student-arbetsliv, kuvösenheter och alumniorganisation. 4

5 Samverkan med näringslivet t ex kompetenscentra, Nutek-företagskonsortier, industriforskningsinstitut, KK-stiftelsens konsortier för kompetensutveckling, NUTEK & KK-stiftelsens uppbyggnad av samverkande centra för kunskapsöverföring, TIPPS-centra, Smelink samt samverkan med t ex Almi Företagspartner, Handelskammare, Svenskt Näringsliv, FR, enskilda företag och fackliga organisationer. Samverkan med offentlig sektor t ex samverkan med kommuner, samverkansprojekt för skolutveckling, samverkan med landsting och samverkan med offentliga myndigheter/organisationer. Direkt riktat till allmänheten t ex samverkan med folkbildning/kulturinstitutioner, kontakt genom massmedia, populärvetenskapliga föreläsningar, populärvetenskaplig vecka, universitets museum, kulturevenemang, rekrytering av nya studentgrupper, forskare/lärares deltagande i det offentliga samtalet, bibliotekets kontakt med omvärlden och science centers. Ytterligare information om högskolans verksamhet t ex tryckt eller muntlig information om utbildningar, elektronisk spridning av forskningsinformation, och lärosätesbundna populärvetenskapliga tidskrifter. Övriga former av kontaktkanaler mellan högskola och omvärlden t ex hemsidor. Samverkansenheternas syn på samverkansuppgiften Det finns många definitioner och sätt att tolka vad samverkansuppgiften är och vad samverkansuppgiften står för och vem som äger frågan. Det är av stor vikt att slå fast en gemensam definition av samverkansuppgiften. Flertalet uttalande stärker synsättet att samverkan är ett förhållningssätt i arbetet med forskning och utbildning och att detta förhållningssätt måste vara grundat i ett vinna-vinnatänkande där såväl universitet som samhälle vinner på samverkan. Samverkansenheterna är då resurser för såväl institutioner som samhälle i arbetet med samverkansuppgiften. Det finns också synsätt där man starkare betonar samverkansenheternas roll i samverkan. Det synsättet kopplas ibland till en stark profilering av samverkansenheterna. Nedan följer förslag till definitioner och synsätt på samverkansuppgiften som har lagts fram vid samverkansenheternas nulägesdagar och från enskilda enheter: Samverkan är ett kunskapsutbyte Samverkansuppgiften är för oss en mäklarroll detta ger minst två kunder. Det behövs mer av internförsäljning för att fler ska se nyttan av samverkan. Vi behöver visa på fler goda exempel, visa vilken hävstångseffekt samverkan med näringslivet kan ge. Samverkan är ett abstrakt begrepp som behöver tydliggöras. Vi behöver bygga fler relationer och bli bättre på att ta vara på näringslivskontakter, visa att +=3. Vi låter oss styras för mycket av den finansiering som erbjuds. Det behövs en uttalad strategi för samverkan. De projekt som ingår i samverkansuppgiften idag bör tydligare avspegla hur de är kopplade till Umu:s profil. Vårt arbete ska avspegla vad Umeå universitet vill kommunicera. 5

6 Samverkan är att med Umu:s kompetenser och möjligheter verka för ett ömsesidigt utbyte med omvärlden Det måste finnas ett gemensamt vinna-vinna-synsätt inom Umu. Om samverkansuppgiften skall fungera på alla nivåer så är det viktigt att alla känner att man har något ut av det. Det går inte att på centralt håll bestämma att man skall samverka, alla måste vinna på det för att det skall fungera. Ekonomistyrningen motverkar samverkansuppgiften. Institutionerna upplever samverkansenheterna som tärande och har inte resurser att ta på sig olika externa uppdrag. Samverkan är ett synsätt inte en uppgift. Om man ser samverkan som något som finns med naturligt i allt man gör och tycker att det finns ett värde i att forskning och utbildning har ett utbyte med det omgivande samhället, då kan de enheter som arbetar med samverkan vara den resurs ved i elden som underlättar för institutionerna att samverka. Samverkan skall alltså vara ett naturligt inslag i verksamheten. Samverkan skall leda till framskjutna positioner för både Umu och det omgivande samhället. Samverkan är ett kunskapsutbyte med tonvikt på utbyte. Samverkan skall gagna alla parter. Alla ska vara inställda på samverkan och se det som en win-win situation: Ett universitet, tusen dörrar. Om vi ser våra partners som kunder kunde man tänka sig att det fanns en helpdesk på universitetet där professionella rådgivare i samverkan med kunden tar en idé vidare till resultat. Vi måste mäta resultatet av samverkan för att vi skall kunna bli framgångsrika. Kvaliteten på våra tjänster är en nyckel faktor för god samverkan. Skulle man kunna tänka sig oberoende mäklare som fritt kan välja bland Sveriges universitet och högskolor? Rollfördelningen är idag otydlig mellan de olika samverkansorganen. Det krävs samsyn. Att verka tillsammans med externa partners, där båda parterna ser nyttan av och främjas av samarbetet eller dess resultat Umeå universitet samspelar med näringsliv och samhälle för ett konkurrenskraftigt universitet och för tillväxt och utveckling i samhället Externa parters syn på samverkansuppgiften Företagare och andra externa aktörer anser bland annat att de begrepp vi använder inom universitetet inte kan förstås utanför universitetet. Det finns kulturskillnader inte bara i språket utan också i arbetssätt som gör att samarbetet inte får den fart man skulle önska. De externa parterna är måna om att både universitet och näringsliv/samhälle skall tjäna på samverkan. Nedan följer några synpunkter från företagare och andra externa aktörer: Universitetet behöver se över sin begreppsapparat. De begrepp som används, samverkan och tredje uppgiften, vittnar om ett inifrån och ut perspektiv. Relationer är ett betydligt bättre ord än samverkan. Det är viktigt att använda sig av mottagarnas begrepp för att få dem att lyssna. Det är viktigt att möta marknaden genom att lyssna. Kundorientering är viktigt. Universitetet behöver se samhälle, näringslivet och studenter som någon form av kunder och använda begrepp som marknaden, samhället förstår. 6

7 Universitetet bör vara en motor för regionen, även för mindre företag. Det är lätt att det blir kulturkrockar när universitetet skall arbeta med mindre företag. Om man skall göra utbildningar för företag kan man inte ha en traditionell roll utan måste tänka teamarbete. Lärarna ska inte bara vara leverantörer. Direkta forskningssamarbeten är det mest viktiga. Det som fungerar bäst är när vi hittar gemensamma frågeställningar och jobbar tillsammans i team med folk från universitetet och företaget. Det är viktigt att ha en personlig kontakt med universitetet. Samverkan måste vara för ömsesidig nytta. Vi måste samverka med en mängd olika spelare. Det gäller att ge och ta. Vad kräver ett företag av universitet. Företagen vill att ni ska leverera kommande arbetskraft och forskningsreslutat. Vad kräver universitetet av företagen, förutom pengar? Det vore bra om näringslivet förstod vad Umu vill få ut av företagen. Det pratas för lite om det. Umu behöver tuffa till sig. Vi vill gärna bli inbjudna till universitetet för att föreläsa men vi blir inte inbjudna. Man lär sig av det. När Umu bjuder in föreläsare ska man bjudas in till samtal, tas emot inte lämnas ensam i en föreläsningssal. Hedersdoktorer kan användas som ett instrument, inte bara som utbildare utan också för att marknadsföra universitetet och för samtal och diskussion. Samverkan handlar om att bygga förtroende. Industridoktorander är bra. Det finns en kultur inom Umu att det inte är fint att samverka med företag. En kultur kan inte ändras utan måste växa fram därför måste man lyfta fram goda exempel. Företagen vill verkligen samverka. Universitetsledningarna har inte kontroll över fakultetsnivån om man vill skapa incitament för t ex samverkan. Företag i Skellefteåregionen anser att universitetssamverkan är det viktigaste utvecklingsområdet för att näringslivets konkurrenskraft skall kunna stärkas. Särskilt viktigt är att finna metoder och systematik som kan öka näringslivets möjligheter att ta tillvara universitetets resurser och kompetenser. Alumnernas syn på samverkansuppgiften Umeå universitets alumner har fått möjlighet att i enkätform besvara frågor om samverkan. De har inte svarat på frågor om vad de anser om samverkansuppgiften med de svarade på frågan om vilken/vilka samverkansformer de kände till. De mest kända formerna var utbildning, examensjobb och seminarieverksamhet. Alumnerna har i fritext få ge förslag på hur samspelet mellan Umeå universitet och övriga samhället kan förbättras. Detta redovisas under Samverkansuppgiften i framtiden. 7

8 Annat universitets syn på samverkansuppgiften För att ha ett annat universitet att jämföra oss med har arbetsgruppen besökt Universitetet i Linköping (LiU). LiU definierar sitt arbete med samverkan som en dubbelriktad process för att främja, koordinera, utveckla och tillvarata relationer. Syftet med samverkan är att åstadkomma vinnande idéer för ömsesidig utveckling. De företrädare vi träffade ansåg att samverkan till största delen ska ske ute i universitetet och att samverkansenheterna (uppdragsenheten och holdingbolaget) finns som en resurs för institutionerna. Uppdragsenheten vi Linköpings universitet (ULiU) har i sitt arbete valt att fokusera på vissa kundgrupper inom näringslivet:, Kunskapsintensiva företag (dvs företag som rekryterar för att få ny kompetens). 2. Tillverkande företag som har såväl produktutveckling som produktion och markandsföring. 3. Talanger eller möjliga företag. SAMVERKANSARBETET I NULÄGET Fakulteternas beskrivning av samverkansarbetet i nuläget Fakulteterna har i sina nulägesanalyser beskrivit samverkansarbetet. Här presenteras dessa sammanfattningar (i förkortad version): Lärarfakulteten Kontakter och samverkan med förskolor, skolor, universitet och högskolor samt kommuner har förstärkts och fördjupats. Genomförandet av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) inom den förnyade lärarutbildningen har lett till utökade kontakter med kommuner och ungdomsskolor. Införandet av VFU ger helt nya möjligheter att knyta närmare kontakter med lärare i en gemensam utvecklingsmöjlighet för ökat samarbete, kunskapsutveckling och kompetensutveckling. Pedagogiskt utvecklingscentrum Norr (PUN), är ett regionalt centrum för skolutbildning i samverkan med kommuner och skolverk. Inom PUN bedrivs utvecklingsprojekt i samverkan, t ex förebyggande insatser för barn med läs- och skrivsvårigheter i förskolan och grundskolan och undervisning i moderna språk i gymnasieskolan. Ett nytt samverkansorgan, regionalt utvecklingscentrum (RUC) har bildats för att stötta utvecklingsarbetet i Västerbottens kommuner och i Örnsköldsvik. Rekryteringsinsatser genomförs gentemot gymnasieskolor från Söderhamn till Kiruna. Man deltar också i mässor i hela Sverige, genomför rekryteringsinsatser i Österbotten, medverkar i Studentcentrums riktade besök vid folkhögskolor, deltar i den årliga besöksdagen samt utbildar ambassadörer för lärarutbildningen. Ett nytt inslag i rekryteringsarbetet är radioreklam. 8

9 Humanistiska fakulteten Humanistiska fakultetens samverkan med samhället sker i många olika former. Kontakter finns främst inom den offentliga sektorn, där skolan är en dominerande partner, medan kontakter med näringslivet är betydligt mindre. Den mest utbredda samverkan är de populärvetenskapliga föreläsningar som enskilda lärare och forskare håller samt de populärvetenskapliga skrifter som produceras, för att föra ut fakultetens forskning. I ett fakultetsövergripande projekt erbjuds för närvarande ett 80-tal populärvetenskaplig föreläsningar i olika ämnen till avgångsklasser vid gymnasieskolor och vuxenutbildningar i Umeåområdet. Många institutioner och enskilda forskare presenterar populärvetenskapliga presentationer av sina forskningsprojekt på webben. Fakulteten arbetar med massmediekontakter genom bland annat pressmeddelanden och Expertsvar. Fakulteten har en anställd informatör och en anställd studieinformatör. De mest systematiska kontakterna med omvärlden finns utvecklade inom institutionen för kultur och media där ett särskilt verksamhetsområde samhällsdialog har tillskapats. För att förbättra rekryteringen av studenter har humanistiska fakulteten och enskilda institutioner vidtagit olika åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är etablerandet av Språkcentrum, deltagande i collegeutbildning samt särskilda insatser för att rekrytera grupper av studerande som är underrepresenterade vid universitetet som t ex folkhögskoleelever och studerande med invandrarbakgrund. Inom ramen för rekryteringsarbetet är fakulteten representerad vid utbildningsmässor i hela landet och besöker också gymnasieskolor runt om i norra Sverige. Medicinsk-odontologisk fakultet Medicinsk-odontologisk fakultets (MOF:s) största kontaktyta gäller sjukvård och landsting. Genom samverkansnämnden finansierar de nordliga landstingen forskningsprojekt som bygger på samarbete mellan forskare vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) och på andra sjukhus. Andelen uppdragsprojekt är inte stort vid MOF jämfört med äldre universitet. Det finns dock ett antal projekt som är riktade mot läkemedelsindustrin. Det finns ett antal äldre bioteknikföretag som har ett visst forskningssamarbete med MOF:s institutioner men dessa företag är små och har genomgått ägarförändringar som riskerar att förskjuta tyngdpunkten bort från Umeå. Ett antal mindre bioteknikföretag där forskare från MOF ingår har tillskapats under de sista åren. Mest uppmärksammat är Uman Genomics. Genom EU:s mål -program har stöd getts till forskningsprojekt som har bedömts vara industriellt intressanta. Ett finns på kvinnokliniken och ett är inriktat på proteinkemi. Under vårterminen 2002 startade en IT-baserad sjuksköterskeutbildning med kursort Lycksele. Utbildningen har glesbygdsprofil och intresset för denna utbildning har varit stort. Utbildningen har kommit till efter dialog med länets inlandskommuner. 9

10 Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten har överlag väl upparbetade samverkansrelationer med offentliga myndigheter och organ på det nationella planet. Vissa institutioner och enheter har även starka relationer med regionala och lokala offentliga aktörer. Det finns också en växande erfarenhet av extern bidrags- och uppdragsfinansiering. Många examensarbeten genomförs i samverkan med myndigheter. Samverkansrelationer med det privata näringslivet är dock outvecklade och ingångarna till potentiella samverkanspartners vid institutioner och enheter är otydliga. Det finns också en bristande kunskap i omvärlden om fakultetens verksamhet. Samverkan med europeiska aktörer är mycket outvecklad. När det gäller distansutbildning och decentraliserad utbildning sviktar samspelet med näringslivet efter några omgångar och utvecklings- och genomförandekostnader är högre för bibehållen kvalitet. Distansutbildning och decentraliserad utbildning ställer stora tekniska och organisatoriska krav. Samtidigt innebär dessa utbildningar att man bidrar till att uppfylla samverkansuppgiften och att man tar regionalpolitiska hänsyn. Det skapas också en möjlighet att utnyttja samspelet med lokalt näringsliv för forskning. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Samverkan med näringsliv och andra universitet nationellt och internationellt finns vid samtliga institutioner. Fakultetens samverkan med näringslivet kanaliseras bla genom Uminova Center och UnivEx. Varje år genomförs flera tiotals forskningsprojekt som samarbeten mellan forskare och företag med hjälp av delfinansiering via Uminova Center. UC driver också sedan ett antal år ett entreprenörskapsprogram för forskare och studenter med affärsidéer. Mycket arbete bedrivs också vid sidan om UC:s verksamhet. Forskning inom fakulteten har under en lång följd av år lett till att ett stort antal företag har startats exempelvis inom IT, bioteknik, kemiområdet. Ett exempel på forskningssamverkan med näringslivet är profilsatsning IFOR som bedrivs i samarbete med SkogForsk, SLU och maskintillverkare i regionen. IFOR har till stor del byggts upp med hjälp av externa medel. Ett viktigt inslag för att utveckla den teknikvetenskapliga forskningen utgörs av tillämpad forskning där en satsning på adjungerande professorer är av stor betydelse. För forskningsinformation finns en informatör. Grundutbildningens näringslivsanknytning varierar. Civilingenjörs- och naturvetarutbildning en har med några undantag mycket svag koppling till det regionala näringslivet. Främst civilingenjörsutbildningen men även naturvetarutbildningen har dock en naturlig koppling till näringslivet via examensarbeten. Naturvetarutbildningarna har också i många fall goda kontakter med statlig och kommunal verksamhet i regionen. Designutbildningen har ett omfattande samarbete med näringslivet. Genom att erbjuda inslag av entreprenörskap i utbildningarna ökar förutsättningarna för att studenternas idéer ska kunna leda till start av nya företag. Inom fakulteten finns ett relativt omfattande samarbete med ungdomsskolan, exempelvis i form av årliga lärarfortbildningsdagar. 0

11 Under hösten 03 kommer fakulteten att starta en treårig nätbaserad receptarieutbildning med lokala studiegrupper på flera orter. Utbildningen har kommit fram efter dialog med aktörer i samhället. Inom fakulteten bedrivs ett aktivt rekryteringsarbete med bl a ett omfattande gymnasiebesöksprogram, mentorprogram mot ungdomsskolan, tjejhelger, deltagande i utbildningsmässor, broschyrer, utskick och webbsidor. Fakulteten har också sk studentambassadörer som genomför gymnasiebesök. Samverkansenheternas samverkansarbete i nuläget Externa relationer Externa relationer skall, i samverkan med fakulteter och institutioner initiera och utveckla långsiktiga relationer med externa parter samt skapa förutsättningar för en breddad finansiering, främst inom strategisk forskning och utveckling. Följande verksamheter bedrivs inom Externa Relationer: - Utveckling av relationer med företag, organisationer och individer - Utveckling av alumniverksamheten - Ansökningar till EU:s strukturfonder - Regionala tillväxtprogram - Information och stöd kring EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Den som forskar vid Umeå universitet kan bland annat få hjälp med: - att utveckla kontakterna med företag på nationell och regional nivå, - att anordna och förbereda möten med externa aktörer i syfte att finna forskningssamverkan, - att utveckla och formalisera samverkan med företag t ex skriva donationsavtal, - att utveckla relationerna med universitetets alumner samt - vägledning kring EU-finansierad och regionalt finansierad forskning t ex strukturfonder, tillväxtprogram, Interreg och EU:s ramprogram för forskning. Den som söker kontakt med Umeå universitet kan bland annat få hjälp med: - att hitta samarbetspartners inom universitetet för forskning och utveckling, - att anordna och förbereda möten med forskare i syfte att finna forskningssamverkan, - att utveckla och formalisera samverkan med universitetet, t ex skriva samarbetsavtal samt - att utveckla relationerna med universitetets alumner UnivEx UnivEx arbetar för samverkan mellan universitet, samhälle och näringsliv och är kontakten när det gäller kompetensutveckling. UnivEx arbetar med att fånga upp behov och önskemål och skräddarsyr riktade utbildningar för kompetensutveckling mot kommuner, företag, skolor och andra organisationer regionalt och lokalt. UnivEx kan också bidra i dialogen om hur finansieringen kan ske.

12 UnivEx arbetar med tre olika verksamhetsområden: - Samverkan med näringsliv - Samverkan med offentliga aktörer - Universitetsuppdrag Inom ramen för samverkan med näringsliv genomförs kontaktskapande verksamhet, omvärldsbevakning samt ett antal uppdrag riktade mot näringslivet, däribland: - Spets II - ett EU-finansierat ramprojekt med syfte att genomföra spetsutbildningsinsatser mot näringsliv och samhälle. Inom ramen för Spets II pågår bland annat en kvalitetsledarutbildning och en utbildning i Miljö som strategiskt verktyg. - A-forum - ett samarbetsprojekt mellan näringslivets parter och universitetet. Inom ramen för projektet bedrivs bland annat forkarcaféer. - ProDesign - ett KK-stiftelsefinansierat projekt för kompetensutveckling - Meny - ett KK-stiftelseprojekt inriktat på kompetensutveckling mot livsmedelsbranschen Inom verksamhetsområdet offentliga aktörer spelar skolan en särskild roll. UnivEx är en samarbetspartner i frågor som rör skol- och kompetensutveckling. UnivEx skola arbetar såväl med utbildning och konferenser som med särskilda projekt t ex: - Särnet Norr - Skogen i skolan - Företagsamhet i skolan och - Språkrum UnivEx har också en nära samverkan med kommuner, kommunalförbund, länsarbetsnämnder och andra offentliga aktörer. Umu har engagerat sig i ett stort antal längre riktade utbildningar. UnivEx har en särskild roll i detta arbete bl a i universitetets ramavtal med Lapplands Kommunalförbund och i samarbetet med Akademi i Norr. Inom ramen för Universitetsuppdrag finns UnivEx uppdrag att arbeta med universitetets åtaganden i Örnsköldsvik, Skellefteå och Lycksele. Dels innebär uppdraget en behovs- och åtgärdsdialog i Örnsköldsvik och Skellefteå, dels innebär uppdraget ett platsansvar för universitetets etablering I Örnsköldsvik, Skellefteå och Lycksele. I det uppdraget ingår också att ge service till lärare och studenter på orten. Andra universitetsuppdrag som genomförs är: - Samordning av flexibel utbildning på distans. Umeå universitet är främst i landet vad gäller distansutbildning med utgångspunkt från antal individer och antal HST. Umu erbjuder f n fler än 300 distanskurser. En del av distanskurserna baseras på tydligt angivna behov från kommuner/lärcentra. Numera är det främst kommunalförbunden som är aktiva i behovsdialogen. De har i stor utsträckning minskat sina aktiviteter när det gäller distanskurser och istället lagt kraft på att arbeta för längre riktade (decentraliserade) utbildningar med stora distansinslag. - Samordningen av Umeå universitets utbildningar inom Nätuniversitetet. UmU har registrerat ett 40-tal av alla sina distanskurser ht 02 hos nätvuniversitetsmyndigheten. - Projektledarroll inom UniZon, ett samarbete mellan universitet och högskolor i Umeå och Vasa. - CEIB, ett uppdrag från Handelshögskolan vid Umeå universitet - Akademiker i företag, ett uppdrag från Uminova Center. 2

13 Uminova Center AB Uminova Center AB ska utan eget vinstintresse arbeta för en ökad samverkan mellan parter verksamma inom universitet och näringsliv/samhälle. Arbetet ska i hög grad bestå av att på ett flexibelt och opartiskt sätt ta fram beslutsunderlag åt dessa parter i prioriterade och konkurrenskraftiga utvecklingsprojekt. Uminova Center AB har fyra verksamhetsområden: - Industrirelaterade forskningsprogram - Innovationsutveckling - Akademiker i företag - Kommunikation Uminova Center riktar sig till studenter, akademiker och företag med följande tjänster: Studenter - Student drop-in. - Exjobb där Uminova förmedlar uppdrag från näringslivet till studenter och bidrar med finansiering av uppdraget. - Jobbett där Uminova tar arbetsgivaransvar för studenter som genomför ett utvecklingsuppdrag i ett företag på mellan en och sex månader. - Sommarentreprenörer där studenten får prova på att vara företagare under trygga förutsättningar och med givande uppgifter. - Innovationsutveckling där Uminova tillhandahåller specialistkunskap på vägen från idé till affär. Akademiker - Innovationsutveckling. - Forskare i företag där Uminova bidrar med såväl kontakter som finansiering. - Entreprenörskapsprogrammet. - Industrirelaterad FoU där Uminova medverkar till utveckling av program med tvärvetenskaplig inriktning och där forskargrupper samverkar med näringsliv och samhälle. Företag - Akademiker i företag. - Sommarentreprenörer. - Tekniköverföring (IRC) ett nätverk som hjälper företagare, innovatörer och forskare att hitta europeiska samarbetspartners för ny teknik, nya produkter och nya metoder, dvs teknikimport och teknikexport. - Såddfinansiering - ett samarbete med Nutek/Almi och Industrifonden för finansiering av offensiva satsningar på nya produkter, processer eller marknader framför allt i nystartade företag. - Industrirelaterad FoU. Studentcentrum/Arbetslivscenter Arbetslivscenter arbetar för att erbjuda studenter kunskap om- och kontakt med arbetslivet, samt stöd inför inträdet på arbetsmarknaden. Arbetslivscenter hjälper studenter att hitta jobb och att söka jobb. I centret kan studenter få personlig rådgivning samt hjälp att formulera ansökningshandlingar. Man kan också få intervjuträning. 3

14 Arbetslivscenter kan också hjälpa studenter till examensjobb i samarbete med näringsliv/samhälle. Man har tillgång till två databaser. Vid Arbetslivscenter finns också en Karriärgrupp, en seminarieserie för studenter som närmar sig slutet av utbildningen. Arbetsgivare vänder sig ofta till arbetslivscenter för rekrytering. I centret finns också information om lediga platser. Arbetslivscenter samarbetar med Arbetsförmedlingen. Informationsenheten Informationsenheten bedriver verksamhet som till stora delar kan ses som en del av samverkansuppgiften. Alumnernas syn på samverkansarbetet i nuläget De Alumnerna som lämnat sin utbildning de senaste åren har i enkätform svarat på frågor om samverkan i utbildningen. På frågan om utbildningen innehöll inslag av externa föreläsningar från näringslivet svarade 27% nej, 56% ja, för lite och 7% ja i lagom mån. Störst andel som svarade ja, i lagom mån var studenter från samhällsvetenskapliga fakulteten. På frågan om studenten under arbetet med examensjobb/uppsats hade kontakt med näringsliv och/eller samhälle svarade 34% nej, 28% ja, för lite och 37% ja i lagom mån. Störst andel som svarade ja, i lagom mån var studenterna från lärarfakulteten och från medicinodontologisk fakultet. På frågan om studenten i sitt arbete med licentiat- och/eller doktorsexamen hade kontakt med näringsliv och/eller samhälle svarade 78% nej, 9% ja i viss mån och 3% ja i samverkan. Annat universitets samverkansarbete i nuläget På Linköpings universitet, som vi besökte för en jämförelse har man delat in samverkansarbetet inom den sk uppdragsenheten i följande delar: Företagsreception Centrum för kompetensutveckling Centrum för industriell teknik och arbetsorganisation Alumniverksamhet Partnerskapsprogrammet The Alliance Karrärcentrum Linköpings universitet äger också Universitetsholding i Linköping AB med dotterbolag. I moderbolaget bedrivs verksamhet med rådgivning och affärsutveckling. Ett särskilt intressant projekt är The Alliance Alliansen består av 7 organisationer. Alliansen erbjuds en nära relation med universitetets institutioner och en avsevärt högre service än vad vanliga företag och organisationer erbjuds. I princip erbjuds alliansen det totala utbud som den centrala samverkansfunktionen arbetar med, men som ett paket, med en dedikerad kontakperson för varje företag. 4

15 Alliansen bygger på parter som universitetet innan programmets start hade den största samverkan med. Alliansen förväntas växa med ytterligare parter som redan idag har en samverkan med universitetet. TRENDER OCH FAKTORER SOM PÅVERKAR SAMVERKANSUPPGIFTEN I NULÄGET Fakulteternas syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften Fakulteterna har i huvudsak beskrivit vilken samverkan som bedrivs inom fakulteten. Några har dock skrivit om vad som påverkar samverkansuppgiften och hur man ser på dessa faktorer. Här följer utdrag ur nulägesanalysen för medicin-odontologisk fakultet samt samhällsvetenskaplig fakultet. Medicin-odontologisk fakultet En gällande trend är att stödja forskning därför att den ökar ekonomiskt välstånd, ger arbetstillfällen och är en kraftig drivkraft till dynamisk samhällsutveckling. Det är en riktig beskrivning, men det har undgått det politiska systemet att detta gäller fri forskning, dvs ett förutsättningsölöst sökande efter ny kunskap. Forskning som är tillämpning av existerande kunskap har inte alltid samma dynamiska effekt. Därför är det olyckligt att delar av rådsforskningsmedlen överförts till EU-projekt som har en stark betoning på nytta och industriell tillämpning. Tendensen är även tydlig i SSF:s forskningssatsningar. Olyckligtvis har även VR (Vetenskapsrådet) börjat arbeta enligt samma princip i ett försök att generera ökad kunskap inom av samhället önskade områden. Detta sker till förfång för kunskapssökande förutsättningslös forskning som historiskt sett har vistat sig vara den mest framgångsrika. Samhällsvetenskaplig fakultet Det finns en risk att underfinansierad och kortsiktig uppdragsverksamhet tränger ut anslagsoch rådsfinansierad forskning samt utbildning. En låg andel med högre utbildning (master, lic, doktor) bland potentiella regionala och lokala samverkansparter är en svaghet för samverkansarbetet. Nationella och regionala utredningsintressen riskerar att tränga ut forskning i internationella prestigesammanhang. Samtidigt är det en möjlighet att regionala och lokala aktörer har intresse av och en vilja att finansiera en internationellt kvalificerad forskning och utbildning i sin närhet. Samverkansenheternas syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften Under samverkansenheternas nulägesdagar gjordes en mindmap över trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften. I anslutning till den gjordes också en enhetsvisa prioriteringar av vilka trender och faktorer som är viktigast. Nedan följer en sammanfattning av dessa prioriteringar. Universitetets inre struktur påverkar samverkansarbetet. Exempel på hinder är otydlighet, oklara beslut och beslutsprocesser, föråldrad organisation samt missbrukad frihet i organisationen. Attityder till samverkan inom universitetet, brist på förankring och hög arbetsbelastning är andra inre faktorer som påverkar samverkansarbetet negativt. 5

16 Vi har en mångfacetterad verksamhet och det ställer krav på kommunikation. Idag är det oklart vilka budskap vi ska kommunicera. Samtidigt ökar konkurrensen om uppmärksamhet. Målgruppernas förändring med avseende på t ex livslångt lärande och behov av efterfrågestyrning kräver ett annat informationsutbud. Internationaliseringen innebär också förväntingar på universitetet. Vi behöver bli mer aktiva i vår strävan att öka den internationella samverkan. Ett sätt att utveckla sådan samverkan är genom utländska studenter. Samhällsutvecklingen påverkar samverkansarbetet. Universitetet förväntas delta i samhällsutvecklingen. Vi behöver kompetensutveckling och nytänkande för att motsvara förväntningarna. Omvärldsbevakningen behöver göras bättre och mer tillgänglig. Nya trender som livslångt lärande och kompetenskonton är möjligheter att ta tillvara. Men samhällsutvecklingen innebär också hot och hinder. Flyttningsströmmarna och demografin är sådana exempel. Attityder och värderingar, som att Umeå är kallt och långt borta, och ett lågt studieintresse i Norrland utgör också hinder. Kundernas behov är viktiga. Andra faktorer som nämns är varumärket, behovet av entreprenörer för tillväxt, resurser och finansiering, resultat, fältarbete, politik, lobbying och social kompetes, UnivEx UnivEx har i sitt nulägesarbete konstaterat att man inom enheten har dålig kännedom om institutionernas vilja och behov och att man varit dålig på att lyssna på på institutionerna. Samtidigt anser man att man varit dålig på att förklara fördelarna med samverkan för institutionerna. UnivEx anser inte att samverkan idag sker utifrån ett perspektiv att all samverkan skall stärka Umu. Man anser också att Norrlands marknad är för liten för att Umu skall vinna på samverkan. Externa relationer Externa Relationer har inom enheten gjort en inlaga till nulägesanalysen. I den framkommer synpunkter på vad som påverkar samverkansuppgiften i nuläget: - Starka forskningsområden, hög kompetens och bredd i kompetensen - Samverkansenheterna har redan nått goda resultat - Stort intresse och engagemang hos många institutioner och högskolor - Studenternas engagemang i samverkansuppgiften - Goda relationer till samhället - Stort regionalt intresse i universitetssamverkan - Svagt näringsliv i regionen - Litet befolkningsunderlag - Dyra kommunikationer - Brist på riskkapital - Svag identitet hos UmU - Otydlig organisation för samverkan - Dålig intern insikt om betydelsen /nyttan av samverkan med näringsliv och samhälle - Svag näringslivskoppling i många utbildningar 6

17 Externa parters syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften Skellefteåföretagen analyserade vid en företagarträff de största svårigheterna med att få till en systematisk samverkansutveckling. De kom fram till följande faktorer: Attityder: - okunskap om varandra näringsliv universitet, - kulturskillnad som ger upphov till kontaktsvårigheter, - rädsla inom akademin för verkligheten, - attityderna hos företagen, - avsaknad av kultur/tradition i samverkan samt - utbildningsbakgrunden i företagen. Lots: - svårt att hitta direkt och ömsesidig nytta samt - många företag saknar kunskap om de möjligheter samverkan kan ge. Nytta/resurser: - alla ska tjäna pengar på samverkan, - några organisationer hinner/kan/orkar inte kommunicera, - behovet av win-win, - finansiering saknas, - svårighet att mäta kostnadseffektiviteten samt - universitetets bristande resurser och oflexibla strukturer. Målbild: - målbild saknas och - helhetssyn behövs Roller: - förändringstakten, hinner universitetet med näringslivets behov (i tid)? - olika uppdrag, - ej meriterande att samverka, - svårt att hitta rätt inom universitetet och - bristande engagemang. SAMVERKANSUPPGIFTEN I FRAMTIDEN Fakulteternas synpunkter Samhällsvetenskaplig fakultet Strategier behöver utvecklas så att samverkan understöder fakultetens målsättningar inom forskning och utbildning. Samverkan kan generera forsknings- och utbildningsresurser till universitet som understödjer anslagsdriven forskning via aktivare managementsstrategier med flerårsperspektiv. En dialog med omvärlden för att få fler disputerade/forskare/lärare från fakulteten i nyckelpositioner i det omgivande samhället och därigenom få mer krävande beställare i framtiden. Utvecklad alumniverksamhet utgör en möjlighet. 7

18 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet En eventuell framtida expansion och en ökad andel av grundutbildningen kommer med stor sannolikhet att ligga inom området, det livslånga lärandet. Det kan handla om reguljära nätbaserade påbyggnadskurser som riktar sig till framför allt redan yrkesverksamma eller hela magisterår som riktar sig såväl till yrkesverksamma som till studenter som finns hos fakulteten idag. Uppdragsutbildning riktad mot företag, organisationer och kommuner kommer att kunna vara ett annat allt viktigare inslag i utbildningsverksamheten. Nätbaserad utbildning kommer med stor säkerhet att bli alltmer betydelsefull i framtiden. Samverkansenheternas synpunkter Synpunkter från samverkandsdagarna: Samverkan skall kunna fungera utbudsstyrt och efterfrågestyrt samtidigt med ett vinna-vinnatänkande. Det behövs en samverkan om samverkan. Ett sätt kan vara att samordna verksamhetsplaner som omfattar samverkansarbetet. En annan möjlighet är att skapa en gemensam databas över projekt, kunder, företag etc Företagen behöver komma in på campus. Ett förslag är att arbeta med företagsbesök där företagarna blir utvalda VIP-personer som får besöka en institution och institutionen får berätta det senaste om forskningen inom sitt område. Umeå universitet måste bestämma sig för ett eller flera varumärken/profiler. Ett bra sätt att ta reda på hur man skall agera är att fråga vad kunderna tycker. Vi behöver utveckla vårta arbetssätt för att bättre passa till förväntningarna på utbildning från näringslivet/andra organisationer. Det kan ske på flera olika sätt: - genom att bygga goda och långsiktiga relationer, - genom snabbare leverans av utbildning (samverkan med fler universitet, personalpool, riskfond), - genom att utveckla metoder för mer lättillgänglig utbildning, (nätbaserad, CD, streamad utbildning etc), - genom rekryteringspolicy där forskarens förmåga att föra fram sina kunskaper lyfts fram. genom att förpacka forskningen bättre, - genom forskarcirklar mot olika branscher och personalgrupper och - genom att möjliggöra prenumeration på kompetensutveckling. Samverkan mellan samverkansenheterna och fakultetskanslierna behöver förbättras. Det kan ske genom större delaktighet och med ett vinna-vinna-perspektiv. Institutionernas behov ska vara utgångspunkten. Samverkansuppgiften får inte låta sig styras av tillfälliga finansieringskällor. Genom att konkretisera strategin och ha tydliga, konkreta och mätbara mål blir det lättare att prioritera. 8

19 Vi behöver få fler forskare mer positiva till samverkansuppgiften. Det kan vi göra genom att bli skickliga i vår roll som mäklare och katalysator och genom att hitta intressanta företag att samarbete med (nationellt och internationellt). En möjlighet är också olika karriärvägar inom universitetet. Universitetet borde utnyttja plattformarna i Lycksele, Skellefteå och Örnsköldsvik på ett bättre sätt. T ex kan man där bereda vägen för samverkan i olika former. Universitetet behöver identifiera strategiska gemensamma målgrupper för samverkan. UnivEx syn Behov är incitament för samverkan. Behov hos organisationer som söker kontakter med universitet har, oavsett skäl en sak gemensamt, man söker någon form av kompetens. Idag levererar vi kompetens huvudsakligen via två typer av tjänster. Arbetskraft (nyutexaminerade studenter, forskare i företag etc) och Uppdragsutbildning, decentraliserad utbildning och distansutbildning. Utveckling som t ex industridoktorander, uppdragsforskning och konsultationer förekommer i mindre utsträckning. Idag levererar vi kompetens då vi får frågor utifrån men för en långsiktigt hållbar samverkan krävs en vinna-vinna relation. Vi behöver bli klara över vad universitetet vill vinna. Vill vi ha kontakter med framgångsrika företag inom ett forskningsområde, vill vi ha ett antal uppdrag för att täcka in en tillfällig svacka i campusverksamheten eller behöver vi finansiella resurser för att utveckla ett ämnesområde? Vi behöver identifiera UmU:s behov genom att identifiera ämnesområden vi vill profilera oss med, ämnesområden vi vill satsa på att utveckla och ämnesområden som vi vill bibehålla nivån på. Vi behöver ta fram en strategi och vi behöver veta vilka vi bör samverka med för att stärka de prioriterade områden. Samverkansfunktionen måste jämka de prioriterade områdena med bedömningar av etablerade kontakter och potentiella nya kunder. Sammanfattningsvis: Samverkan skall vara vinstgivande för alla parter. Samverkan förutsätter att vi känner till våra behov. Våra prioriteringar ger oss en väl underbyggd strategi och möjlighet till en planerad utveckling av vår organisastion. De prioriterade områdena tillsammans med utvärdering av potentiella partners ger samverkansfunktionen grunden för dess verksamhetsplanering. De tjänster vi har att erbjuda är utbildning, nätverk, konsultation och forskning. De är alla någon form av kompetensöverföring. Kompetensöverföringen kan ske utifrån och in till universitetet eller från universitet och ut till företag och samhälle. Distributionsformerna för kompetensöverföringen är viktiga liksom regelverk och finansieringsformer. 9

20 Externa relationers syn: Möjligheter Stort engagemang för samverkansfrågor, triple helix ligger i tiden. Ökande möjligheter till internationell samverkan (forskarrörlighet och finansiering). Utvecklad samverkan med våra alumner och andra Universitetsvänner. Utvecklad fundraising/forskningssamverkan. Tillväxtprogrammet. Ny samverkansstrategi och organisation. God samverkan med näringsliv och samhälle kan öka studentrekryteringen, ge oss fler uppdrag (utbildning och forskning) och göra oss mer kända och intressanta för nya partners, finansiärer, forskare och lärare. Stort regionalt intresse för innovationsutveckling och inkubatorer. Hot Minskade regionala resurser för samverkan. För svagt internationellt engagemang och samverkan. Minskade fakultetsanslag urholkar kvaliteten. Brist på entreprenörer samt sådd- och riskkapital ger för dålig avknoppning. För lite resurser investeras för att stimulera samverkan. Externa parters synpunkter UmU måste hitta rätt varumärke och göra det känt. UmU måste komma fram till några budskap, vad universitetet vill bli känt för, något vi är bra på, ett budskap som ska prägla alla. Ett förslag är design. Profil är inte spjutspetforskning det är andra värden. Marknadsföring och profilering handlar om att veta vem man är och vad man står för Universitetet skall vara relevant i sin tid det ska vibrera. Använd hederdoktorer i marknadsföring, profilering. Umu behöver bli bättre på att använda alumnerna, ta reda på vad alumnerna kan göra för universitetet. Istället för att försöka förutspå framtiden i en nulägesnanlys ska vi stå beredd när den kommer. Umu behöver blir en resurs för de mindre företagen. Universitetet bör arbeta med nyetablerade företag i regionen och lyssna vad universitetet kan göra för dem. UmU bör göra utbildningar för företag utifrån ett teamtänkande där lärarna inte bara är leverantörer. Det är viktigt för företag att ha kontakt med studenter och forskare men man vill ha en personlig kontakt. Umu måste bli tydlig med vad vi vill ha av företagen En global utbildningsmarknad växer fram. Universitet och högskolor kommer att sälja utbildningar och det kommer att vara en viktig inkomstkälla. UmU behöver bli bra på att utveckla utbildningar för näringslivets behov. 20

21 Externa parter vill gärna föreläsa på universitetet Direkta forskningssamarbeten mellan företag och forskare är viktigt. Universitet och näringsliv/samhälle måste lyfta fram goda exempel på samverkanl Skellefteåföretagen Möjligheter i framtiden: Det behöver skapas former för att universitet och företag skall mötas. Studenter är viktiga även i kontakten med de små företagen. Nyanställda studenter i företagen bör behålla kontakten med universiteten. Vi måste behålla studenterna i länet/på orten. Goda exempel behövs för att visa på nyttan med samverkan. Information och kontakter om vart och om vad företagen kan vända sig är viktiga. Livslånga lärandet företagen behöver hjälp med detta och det behövs former för detta. Samverkan mellan företag behöver öka. Gemensamma mål för näringsliv och universitet. Skapa klimat för samverkan. Universitetet kan inte ensam vara ansvarig för samverkan. Använd näringslivets befintliga nätverk och mötesplatser. Samverkan mellan kluster o branscher. Använd större företag som påtryckare, informatörer, frälsare för att påverka mindre företag. Tydliggör företagens och universiteten behov och möjligheter på alla nivåer. Företagen in på universiteten i undervisning etc. Skapa resurser och tid för individer i båda världarna att arbeta för samverkan. Alumnernas synpunkter: Alumnerna har i enkätform svarat på frågor. Några frågor handlade om hur man fått eller sökt information om Umeå universitet och vilka informationskanaler som är viktigast. Alumnerna har svarat att UmU:s webbplats och skriftligt material är den vanligaste vägen de fått eller sökt information. När de svarat på frågan om vilka de viktigaste informationskanalerna är har de svarat media, UmU:s webbplats och i viss mån skriftligt material och institutionerna. När det gäller samarbete med Umeå universitet har alumnerna svarat på ett antal frågor. Den form av samarbete man säger sig känna till bäst är utbildning och examensjobb samt seminarier. Det finns dock en betydande variation mellan fakulteterna. När det gäller examensjobb säger sig 52% av alumnerna från teknat-fakultet att de känner till den samverkansformen medan motsvarande siffra för hum-fakultet är 8%. Kunskapen om utbildning är också skiftande. 73% av alumnerna från lärarfakulteten känner till den samverkansformen medan motsvarande siffr för sam-fakultet är 4%. Utredningsuppdrag är mest känt hos alumner från samhällsvetenskaplig fakultet och forskningssamarbete är mest känt hos alumner från teknat-fakultet. 2

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Underlag för konsultativ behovs dialog

Underlag för konsultativ behovs dialog ny mu / Underlag för konsultativ behovs dialog Våra möten med företag och organisationer, kommuner och myndigheter ska präglas av dialog. Denna dialog syftar till att klargöra dialogpartnerns behov av

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Kommunikationsplan. för Lärarhögskolan 2013-15

Kommunikationsplan. för Lärarhögskolan 2013-15 Sid 1 (12) för Lärarhögskolan 2013-15 Sid 2 (12) Innehåll Inledning... 3 Analys... 3 2.1 Nulägesanalys kommunikationsarbetet vid Lärarhögskolan... 3 2.2 LH:s delmål och dess betydelse för framtida kommunikationsarbete...

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009 Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda Bilaga 3 Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda Högskoleförbundet Östra Norrbotten, vision: Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning.

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21 Verksamhetsplan för Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Syfte... 4 Nulägesbeskrivning... 4 Mission 2012... 5 Vision december 2012... 5 Verksamhetsidé, värdegrund och målgrupp...

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Företagarnas JobbEtt 2011-2013

Företagarnas JobbEtt 2011-2013 BBilaga Bilaga 1 PROJEKTBESKRIVNING Företagarnas JobbEtt 2011-2013 2010-10-27 1 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Bakgrundsbeskrivning... 3 Sammanfattande projektbeskrivning... 4

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Mål Skapa en fungerande kedja för Samverkan mellan livsmedelskedjans aktörer Rörlighet på arbetsmarknaden Möjligheter till livslång utveckling och karriär Jämställdhet

Läs mer

HSS 2013 Ximena Deramond och Caroline Åhs Karlstads universitet

HSS 2013 Ximena Deramond och Caroline Åhs Karlstads universitet Samverkan - möten som förändrar HSS 2013 Ximena Deramond och Caroline Åhs Karlstads universitet Var finns vi? Vi har en strategi! Så här är vi organiserade Lokalt uppdrag Central uppdrag HNT fakulteten

Läs mer

Avdelningen för externa kontakter. Vägen till givande samarbeten Ulla Lundström

Avdelningen för externa kontakter. Vägen till givande samarbeten Ulla Lundström Avdelningen för externa kontakter Vägen till givande samarbeten Ulla Lundström Huvudmålet för verksamheten är att generera uppdrag inom utbildning och forskning samt donationer och allmän goodwill till

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Handbok för klusterutveckling

Handbok för klusterutveckling Handbok för klusterutveckling Om verktyget Denna handbok är till för kluster som har eller vill ta en aktiv regional roll. Syftet med verktyget är att hjälpa till att leda processen framåt och att underlätta

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer 2013 VerksAmhetsplAn Enheten för externa relationer Inledning Mälardalens högskola (MDH) har som utgångspunkt att genom akademisk excellens, internationalisering och samproduktion bedriva verksamhet som

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet M som i MOPS En processutvärdering av MOPS 2011 en del i Samhällskontraktet Karin Axelsson, doktorand och vicerektor samverkan Anna Kremel, doktorand vid akademin för innovation, design och teknik Erik

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer