UTVECKLINGSPROGRAM 2006 DELPROCESS SAMVERKAN

Transkript

1 UTVECKLINGSPROGRAM 2006 DELPROCESS SAMVERKAN SAMMANFATTNING AV NULÄGESANALYSEN 28 FEBRUARI 2003, Projektsamordnare: Gudrun Boström Projektgrupp: Jonas Ehrling, Christina Skogberg och Niclas Forsling

2 INLEDNING Samverkan utgör en av de horisontella processerna i Utvecklingsprogram I projektplanen för arbetet fanns ett antal delmoment inplanerade. Några av dessa har inte kunnat genomföras på grund av tidsbrist och i något fall på grund av extern parts sjukdom. Det vore en fördel för arbetet om några av dessa delprocesser kunde genomföras under den kommande fasen önskade bilder av framtiden. Fakultetsprocesserna inom ramen för utvecklingsprogrammet skulle belysa såväl grundutbildning, forskning, forskarutbildning som samverkan. I fakulteternas nulägesbeskrivning finns relativt kortfattade beskrivningar av samverkansarbetet. Det finns anledning att tro att samverkansarbetet är betydligt mer utvecklat inom fakulteterna än vad som framgår av dessa dokument. En intressant vidareutveckling av nulägesanalysen vore därför att djupstudera ett antal institutioner vad gäller omfattning av samverkan och syn på samverkan. Följande delmoment ingår i nulägesanalysen: Nulägesdag om samverkan med Uminova Center AB, Externa Relationer, UnivEx, del av Arbetslivscenter och del av Informationsenheten. Enkät till universitetets alumner Företagarträff tillsammans med Handelskammaren i Skellefteå Träff med näringslivs- och samhällsföreträdare i samband med Granddagarna i Stockholm Bench-marking med Linköpings universitet Nulägesanalysen för samverkan har arbetats fram i samverkan med en grupp bestående av Jonas Ehrling (UnivEx), Christina Skogberg (Externa Relationer) samt Niclas Forsling (Uminova Center AB). Nulägesanalysen för samverkan grundar sig i huvudsak på muntliga och skriftliga synpunkter från personer inom samverkansenheterna på Umeå universitet, alumner, företagare och företrädare för samhället samt skriftliga synpunkter från fakulteterna. Därutöver beskrivs den samverkan som idag sker via samverkansenheterna och den samverkan som fakulteterna själva beskrivit i sina nulägesanalyser. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UNIVERSITETETS SAMVERKANSUPPGIFT...4 Ett möjligt sätt att dela in samverkansuppgiften...4 Samverkansenheternas syn på samverkansuppgiften...5 Externa parters syn på samverkansuppgiften...6 Alumnernas syn på samverkansuppgiften...7 Annat universitets syn på samverkansuppgiften...8 SAMVERKANSARBETET I NULÄGET...8 Fakulteternas beskrivning av samverkansarbetet i nuläget...8 Samverkansenheternas samverkansarbete i nuläget... Alumnernas syn på samverkansarbetet i nuläget...4 Annat universitets på samverkansarbetet i nuläget...4 TRENDER OCH FAKTORER SOM PÅVERKAR SAMVERKANSUPPGIFTEN I NULÄGET Fakulteternas syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften...5 Samverkansenheternas syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften...5 Externa parters syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften...7 SAMVERKANSUPPGIFTEN I FRAMTIDEN...7 Fakulteternas synpunkter Samverkansenheternas synpunkter...8 Externa parters synpunkter Alumnernas synpunkter Studenternas synpunkter Synpunkter från personal som slutat på Umeå universitet...22 ORGANISATION AV SAMVERKAN...23 Samverkansenheternas synpunkter...23 Annat universitets syn AVSLUTANDE REFLEKTIONER...25 Bilagor och källor Bilaga Samverkansuppgiften möjligheter och utmaningar, dokumentation från nulägesdagar 9-20 september 2002 Bilaga 2 Samverkan näringsliv och universitet (Handelskammaren och Umeå universitet) Bilaga 3 Utvecklingsprogram 2006: Samverkan-minnesanteckningar från en frivillig halvdag för personal vid UnivEx Bilaga 4 Nulägesbeskrivning Distansutbildning och utbildning i regionen (Hans-Olof Forsberg ) Bilaga 5 Nulägesanalys av samverkansuppgiften SWOT samt förslag till organisation (Externa relationer ) Bilaga 6 Anteckningar från träff i samband med Granddagarna Bilaga 7 Anteckningar från benchmarking med Linköpings Universitet (200302) Bilaga 8 Utvecklingsprogram 2006 sammanställning av enkät för Umeå universitets alumner 3

4 UNIVERSITETETS SAMVERKANSUPPGIFT Enligt ett regeringsbeslut från den januari 997 skall universiteten och högskolorna samverka med samhället. Det har kallats samverkansuppgiften eller den tredje uppgiften. Enligt samverkansuppgiften ska den högre utbildningen bidra till Sveriges ekonomiska och sociala utveckling, och bidra till att utvidga demokratin. Den ska sprida humanistiska samhällsideal och ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskap. Högskoleverket skriver bland annat följande om samverkansuppgiften: Kunskapssamhället kräver mer kunskap Universitetens och högskolornas verksamhet ska vara nyttig och relevant för samhället, eftersom samhället finansierar stora delar av den. Nu lever vi i ett kunskapssamhälle, men det finns inte så mycket kunskap kring att producera och förmedla kunskap. Samverkansuppdraget ska öka den kunskapen. Dessutom ingår det i uppdraget att rekrytera nya grupper till den högre utbildningen och att öka intresset för universitets- och högskolestudier i hela landet. Uppdraget förändrar forskarnas arbete Forskarnas nätverk blir viktiga för att hålla kontakten med näringslivet. Men fortfarande ska forskningen vara självständig och ha sitt fria vetenskapliga förhållningssätt. Det blir alltså svårare för forskarna att balansera mellan samverkan och integritet. Samverkansuppdraget kräver i praktiken att universiteten och högskolorna ändrar sitt arbete även med utbildning och forskning. Till exempel måste allt arbete dokumenteras så att man sedan kan informera om det. Samverkansuppdraget är alltså inte så mycket ett separat uppdrag som ett förhållningssätt till de vanlig arbetsuppgifterna Ett möjligt sätt att dela in samverkansuppgiften I högskolans arbete med sin samverkansuppgift av Bo Talerud, Högskoleverket 2002:2 har författaren försökt göra en indelning av de olika formerna av samverkan mellan högskolasamhälle och näringsliv. Indelningen visar på den bredd av arbetsuppgifter som kan inräknas i begreppet samverkan. Han föreslår följande indelning: Kontaktorgan och miljöer t ex kontaktsekretariat, teknikparker/forskarbyar teknikbrostiftelser, technotransfer och IRC. Samverkan högskola forskning omvärld t ex gemensamma forskningsprojekt, forskningscirklar, uppdragsforskning, forskarskolor, industridoktorander, forskning om samverkan och organ för kommersialisering av forskningsresultat. Externt riktad utbildning t ex uppdragsutbildning, fortbildning och vidareutbildning, lokala lärcentra och distansutbildning. Samverkan högskola/utbildning studenter omvärld t ex adjungerade professorer, fadderföretag, ex-jobb pool, länk student-arbetsliv, kuvösenheter och alumniorganisation. 4

5 Samverkan med näringslivet t ex kompetenscentra, Nutek-företagskonsortier, industriforskningsinstitut, KK-stiftelsens konsortier för kompetensutveckling, NUTEK & KK-stiftelsens uppbyggnad av samverkande centra för kunskapsöverföring, TIPPS-centra, Smelink samt samverkan med t ex Almi Företagspartner, Handelskammare, Svenskt Näringsliv, FR, enskilda företag och fackliga organisationer. Samverkan med offentlig sektor t ex samverkan med kommuner, samverkansprojekt för skolutveckling, samverkan med landsting och samverkan med offentliga myndigheter/organisationer. Direkt riktat till allmänheten t ex samverkan med folkbildning/kulturinstitutioner, kontakt genom massmedia, populärvetenskapliga föreläsningar, populärvetenskaplig vecka, universitets museum, kulturevenemang, rekrytering av nya studentgrupper, forskare/lärares deltagande i det offentliga samtalet, bibliotekets kontakt med omvärlden och science centers. Ytterligare information om högskolans verksamhet t ex tryckt eller muntlig information om utbildningar, elektronisk spridning av forskningsinformation, och lärosätesbundna populärvetenskapliga tidskrifter. Övriga former av kontaktkanaler mellan högskola och omvärlden t ex hemsidor. Samverkansenheternas syn på samverkansuppgiften Det finns många definitioner och sätt att tolka vad samverkansuppgiften är och vad samverkansuppgiften står för och vem som äger frågan. Det är av stor vikt att slå fast en gemensam definition av samverkansuppgiften. Flertalet uttalande stärker synsättet att samverkan är ett förhållningssätt i arbetet med forskning och utbildning och att detta förhållningssätt måste vara grundat i ett vinna-vinnatänkande där såväl universitet som samhälle vinner på samverkan. Samverkansenheterna är då resurser för såväl institutioner som samhälle i arbetet med samverkansuppgiften. Det finns också synsätt där man starkare betonar samverkansenheternas roll i samverkan. Det synsättet kopplas ibland till en stark profilering av samverkansenheterna. Nedan följer förslag till definitioner och synsätt på samverkansuppgiften som har lagts fram vid samverkansenheternas nulägesdagar och från enskilda enheter: Samverkan är ett kunskapsutbyte Samverkansuppgiften är för oss en mäklarroll detta ger minst två kunder. Det behövs mer av internförsäljning för att fler ska se nyttan av samverkan. Vi behöver visa på fler goda exempel, visa vilken hävstångseffekt samverkan med näringslivet kan ge. Samverkan är ett abstrakt begrepp som behöver tydliggöras. Vi behöver bygga fler relationer och bli bättre på att ta vara på näringslivskontakter, visa att +=3. Vi låter oss styras för mycket av den finansiering som erbjuds. Det behövs en uttalad strategi för samverkan. De projekt som ingår i samverkansuppgiften idag bör tydligare avspegla hur de är kopplade till Umu:s profil. Vårt arbete ska avspegla vad Umeå universitet vill kommunicera. 5

6 Samverkan är att med Umu:s kompetenser och möjligheter verka för ett ömsesidigt utbyte med omvärlden Det måste finnas ett gemensamt vinna-vinna-synsätt inom Umu. Om samverkansuppgiften skall fungera på alla nivåer så är det viktigt att alla känner att man har något ut av det. Det går inte att på centralt håll bestämma att man skall samverka, alla måste vinna på det för att det skall fungera. Ekonomistyrningen motverkar samverkansuppgiften. Institutionerna upplever samverkansenheterna som tärande och har inte resurser att ta på sig olika externa uppdrag. Samverkan är ett synsätt inte en uppgift. Om man ser samverkan som något som finns med naturligt i allt man gör och tycker att det finns ett värde i att forskning och utbildning har ett utbyte med det omgivande samhället, då kan de enheter som arbetar med samverkan vara den resurs ved i elden som underlättar för institutionerna att samverka. Samverkan skall alltså vara ett naturligt inslag i verksamheten. Samverkan skall leda till framskjutna positioner för både Umu och det omgivande samhället. Samverkan är ett kunskapsutbyte med tonvikt på utbyte. Samverkan skall gagna alla parter. Alla ska vara inställda på samverkan och se det som en win-win situation: Ett universitet, tusen dörrar. Om vi ser våra partners som kunder kunde man tänka sig att det fanns en helpdesk på universitetet där professionella rådgivare i samverkan med kunden tar en idé vidare till resultat. Vi måste mäta resultatet av samverkan för att vi skall kunna bli framgångsrika. Kvaliteten på våra tjänster är en nyckel faktor för god samverkan. Skulle man kunna tänka sig oberoende mäklare som fritt kan välja bland Sveriges universitet och högskolor? Rollfördelningen är idag otydlig mellan de olika samverkansorganen. Det krävs samsyn. Att verka tillsammans med externa partners, där båda parterna ser nyttan av och främjas av samarbetet eller dess resultat Umeå universitet samspelar med näringsliv och samhälle för ett konkurrenskraftigt universitet och för tillväxt och utveckling i samhället Externa parters syn på samverkansuppgiften Företagare och andra externa aktörer anser bland annat att de begrepp vi använder inom universitetet inte kan förstås utanför universitetet. Det finns kulturskillnader inte bara i språket utan också i arbetssätt som gör att samarbetet inte får den fart man skulle önska. De externa parterna är måna om att både universitet och näringsliv/samhälle skall tjäna på samverkan. Nedan följer några synpunkter från företagare och andra externa aktörer: Universitetet behöver se över sin begreppsapparat. De begrepp som används, samverkan och tredje uppgiften, vittnar om ett inifrån och ut perspektiv. Relationer är ett betydligt bättre ord än samverkan. Det är viktigt att använda sig av mottagarnas begrepp för att få dem att lyssna. Det är viktigt att möta marknaden genom att lyssna. Kundorientering är viktigt. Universitetet behöver se samhälle, näringslivet och studenter som någon form av kunder och använda begrepp som marknaden, samhället förstår. 6

7 Universitetet bör vara en motor för regionen, även för mindre företag. Det är lätt att det blir kulturkrockar när universitetet skall arbeta med mindre företag. Om man skall göra utbildningar för företag kan man inte ha en traditionell roll utan måste tänka teamarbete. Lärarna ska inte bara vara leverantörer. Direkta forskningssamarbeten är det mest viktiga. Det som fungerar bäst är när vi hittar gemensamma frågeställningar och jobbar tillsammans i team med folk från universitetet och företaget. Det är viktigt att ha en personlig kontakt med universitetet. Samverkan måste vara för ömsesidig nytta. Vi måste samverka med en mängd olika spelare. Det gäller att ge och ta. Vad kräver ett företag av universitet. Företagen vill att ni ska leverera kommande arbetskraft och forskningsreslutat. Vad kräver universitetet av företagen, förutom pengar? Det vore bra om näringslivet förstod vad Umu vill få ut av företagen. Det pratas för lite om det. Umu behöver tuffa till sig. Vi vill gärna bli inbjudna till universitetet för att föreläsa men vi blir inte inbjudna. Man lär sig av det. När Umu bjuder in föreläsare ska man bjudas in till samtal, tas emot inte lämnas ensam i en föreläsningssal. Hedersdoktorer kan användas som ett instrument, inte bara som utbildare utan också för att marknadsföra universitetet och för samtal och diskussion. Samverkan handlar om att bygga förtroende. Industridoktorander är bra. Det finns en kultur inom Umu att det inte är fint att samverka med företag. En kultur kan inte ändras utan måste växa fram därför måste man lyfta fram goda exempel. Företagen vill verkligen samverka. Universitetsledningarna har inte kontroll över fakultetsnivån om man vill skapa incitament för t ex samverkan. Företag i Skellefteåregionen anser att universitetssamverkan är det viktigaste utvecklingsområdet för att näringslivets konkurrenskraft skall kunna stärkas. Särskilt viktigt är att finna metoder och systematik som kan öka näringslivets möjligheter att ta tillvara universitetets resurser och kompetenser. Alumnernas syn på samverkansuppgiften Umeå universitets alumner har fått möjlighet att i enkätform besvara frågor om samverkan. De har inte svarat på frågor om vad de anser om samverkansuppgiften med de svarade på frågan om vilken/vilka samverkansformer de kände till. De mest kända formerna var utbildning, examensjobb och seminarieverksamhet. Alumnerna har i fritext få ge förslag på hur samspelet mellan Umeå universitet och övriga samhället kan förbättras. Detta redovisas under Samverkansuppgiften i framtiden. 7

8 Annat universitets syn på samverkansuppgiften För att ha ett annat universitet att jämföra oss med har arbetsgruppen besökt Universitetet i Linköping (LiU). LiU definierar sitt arbete med samverkan som en dubbelriktad process för att främja, koordinera, utveckla och tillvarata relationer. Syftet med samverkan är att åstadkomma vinnande idéer för ömsesidig utveckling. De företrädare vi träffade ansåg att samverkan till största delen ska ske ute i universitetet och att samverkansenheterna (uppdragsenheten och holdingbolaget) finns som en resurs för institutionerna. Uppdragsenheten vi Linköpings universitet (ULiU) har i sitt arbete valt att fokusera på vissa kundgrupper inom näringslivet:, Kunskapsintensiva företag (dvs företag som rekryterar för att få ny kompetens). 2. Tillverkande företag som har såväl produktutveckling som produktion och markandsföring. 3. Talanger eller möjliga företag. SAMVERKANSARBETET I NULÄGET Fakulteternas beskrivning av samverkansarbetet i nuläget Fakulteterna har i sina nulägesanalyser beskrivit samverkansarbetet. Här presenteras dessa sammanfattningar (i förkortad version): Lärarfakulteten Kontakter och samverkan med förskolor, skolor, universitet och högskolor samt kommuner har förstärkts och fördjupats. Genomförandet av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) inom den förnyade lärarutbildningen har lett till utökade kontakter med kommuner och ungdomsskolor. Införandet av VFU ger helt nya möjligheter att knyta närmare kontakter med lärare i en gemensam utvecklingsmöjlighet för ökat samarbete, kunskapsutveckling och kompetensutveckling. Pedagogiskt utvecklingscentrum Norr (PUN), är ett regionalt centrum för skolutbildning i samverkan med kommuner och skolverk. Inom PUN bedrivs utvecklingsprojekt i samverkan, t ex förebyggande insatser för barn med läs- och skrivsvårigheter i förskolan och grundskolan och undervisning i moderna språk i gymnasieskolan. Ett nytt samverkansorgan, regionalt utvecklingscentrum (RUC) har bildats för att stötta utvecklingsarbetet i Västerbottens kommuner och i Örnsköldsvik. Rekryteringsinsatser genomförs gentemot gymnasieskolor från Söderhamn till Kiruna. Man deltar också i mässor i hela Sverige, genomför rekryteringsinsatser i Österbotten, medverkar i Studentcentrums riktade besök vid folkhögskolor, deltar i den årliga besöksdagen samt utbildar ambassadörer för lärarutbildningen. Ett nytt inslag i rekryteringsarbetet är radioreklam. 8

9 Humanistiska fakulteten Humanistiska fakultetens samverkan med samhället sker i många olika former. Kontakter finns främst inom den offentliga sektorn, där skolan är en dominerande partner, medan kontakter med näringslivet är betydligt mindre. Den mest utbredda samverkan är de populärvetenskapliga föreläsningar som enskilda lärare och forskare håller samt de populärvetenskapliga skrifter som produceras, för att föra ut fakultetens forskning. I ett fakultetsövergripande projekt erbjuds för närvarande ett 80-tal populärvetenskaplig föreläsningar i olika ämnen till avgångsklasser vid gymnasieskolor och vuxenutbildningar i Umeåområdet. Många institutioner och enskilda forskare presenterar populärvetenskapliga presentationer av sina forskningsprojekt på webben. Fakulteten arbetar med massmediekontakter genom bland annat pressmeddelanden och Expertsvar. Fakulteten har en anställd informatör och en anställd studieinformatör. De mest systematiska kontakterna med omvärlden finns utvecklade inom institutionen för kultur och media där ett särskilt verksamhetsområde samhällsdialog har tillskapats. För att förbättra rekryteringen av studenter har humanistiska fakulteten och enskilda institutioner vidtagit olika åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är etablerandet av Språkcentrum, deltagande i collegeutbildning samt särskilda insatser för att rekrytera grupper av studerande som är underrepresenterade vid universitetet som t ex folkhögskoleelever och studerande med invandrarbakgrund. Inom ramen för rekryteringsarbetet är fakulteten representerad vid utbildningsmässor i hela landet och besöker också gymnasieskolor runt om i norra Sverige. Medicinsk-odontologisk fakultet Medicinsk-odontologisk fakultets (MOF:s) största kontaktyta gäller sjukvård och landsting. Genom samverkansnämnden finansierar de nordliga landstingen forskningsprojekt som bygger på samarbete mellan forskare vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) och på andra sjukhus. Andelen uppdragsprojekt är inte stort vid MOF jämfört med äldre universitet. Det finns dock ett antal projekt som är riktade mot läkemedelsindustrin. Det finns ett antal äldre bioteknikföretag som har ett visst forskningssamarbete med MOF:s institutioner men dessa företag är små och har genomgått ägarförändringar som riskerar att förskjuta tyngdpunkten bort från Umeå. Ett antal mindre bioteknikföretag där forskare från MOF ingår har tillskapats under de sista åren. Mest uppmärksammat är Uman Genomics. Genom EU:s mål -program har stöd getts till forskningsprojekt som har bedömts vara industriellt intressanta. Ett finns på kvinnokliniken och ett är inriktat på proteinkemi. Under vårterminen 2002 startade en IT-baserad sjuksköterskeutbildning med kursort Lycksele. Utbildningen har glesbygdsprofil och intresset för denna utbildning har varit stort. Utbildningen har kommit till efter dialog med länets inlandskommuner. 9

10 Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten har överlag väl upparbetade samverkansrelationer med offentliga myndigheter och organ på det nationella planet. Vissa institutioner och enheter har även starka relationer med regionala och lokala offentliga aktörer. Det finns också en växande erfarenhet av extern bidrags- och uppdragsfinansiering. Många examensarbeten genomförs i samverkan med myndigheter. Samverkansrelationer med det privata näringslivet är dock outvecklade och ingångarna till potentiella samverkanspartners vid institutioner och enheter är otydliga. Det finns också en bristande kunskap i omvärlden om fakultetens verksamhet. Samverkan med europeiska aktörer är mycket outvecklad. När det gäller distansutbildning och decentraliserad utbildning sviktar samspelet med näringslivet efter några omgångar och utvecklings- och genomförandekostnader är högre för bibehållen kvalitet. Distansutbildning och decentraliserad utbildning ställer stora tekniska och organisatoriska krav. Samtidigt innebär dessa utbildningar att man bidrar till att uppfylla samverkansuppgiften och att man tar regionalpolitiska hänsyn. Det skapas också en möjlighet att utnyttja samspelet med lokalt näringsliv för forskning. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Samverkan med näringsliv och andra universitet nationellt och internationellt finns vid samtliga institutioner. Fakultetens samverkan med näringslivet kanaliseras bla genom Uminova Center och UnivEx. Varje år genomförs flera tiotals forskningsprojekt som samarbeten mellan forskare och företag med hjälp av delfinansiering via Uminova Center. UC driver också sedan ett antal år ett entreprenörskapsprogram för forskare och studenter med affärsidéer. Mycket arbete bedrivs också vid sidan om UC:s verksamhet. Forskning inom fakulteten har under en lång följd av år lett till att ett stort antal företag har startats exempelvis inom IT, bioteknik, kemiområdet. Ett exempel på forskningssamverkan med näringslivet är profilsatsning IFOR som bedrivs i samarbete med SkogForsk, SLU och maskintillverkare i regionen. IFOR har till stor del byggts upp med hjälp av externa medel. Ett viktigt inslag för att utveckla den teknikvetenskapliga forskningen utgörs av tillämpad forskning där en satsning på adjungerande professorer är av stor betydelse. För forskningsinformation finns en informatör. Grundutbildningens näringslivsanknytning varierar. Civilingenjörs- och naturvetarutbildning en har med några undantag mycket svag koppling till det regionala näringslivet. Främst civilingenjörsutbildningen men även naturvetarutbildningen har dock en naturlig koppling till näringslivet via examensarbeten. Naturvetarutbildningarna har också i många fall goda kontakter med statlig och kommunal verksamhet i regionen. Designutbildningen har ett omfattande samarbete med näringslivet. Genom att erbjuda inslag av entreprenörskap i utbildningarna ökar förutsättningarna för att studenternas idéer ska kunna leda till start av nya företag. Inom fakulteten finns ett relativt omfattande samarbete med ungdomsskolan, exempelvis i form av årliga lärarfortbildningsdagar. 0

11 Under hösten 03 kommer fakulteten att starta en treårig nätbaserad receptarieutbildning med lokala studiegrupper på flera orter. Utbildningen har kommit fram efter dialog med aktörer i samhället. Inom fakulteten bedrivs ett aktivt rekryteringsarbete med bl a ett omfattande gymnasiebesöksprogram, mentorprogram mot ungdomsskolan, tjejhelger, deltagande i utbildningsmässor, broschyrer, utskick och webbsidor. Fakulteten har också sk studentambassadörer som genomför gymnasiebesök. Samverkansenheternas samverkansarbete i nuläget Externa relationer Externa relationer skall, i samverkan med fakulteter och institutioner initiera och utveckla långsiktiga relationer med externa parter samt skapa förutsättningar för en breddad finansiering, främst inom strategisk forskning och utveckling. Följande verksamheter bedrivs inom Externa Relationer: - Utveckling av relationer med företag, organisationer och individer - Utveckling av alumniverksamheten - Ansökningar till EU:s strukturfonder - Regionala tillväxtprogram - Information och stöd kring EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Den som forskar vid Umeå universitet kan bland annat få hjälp med: - att utveckla kontakterna med företag på nationell och regional nivå, - att anordna och förbereda möten med externa aktörer i syfte att finna forskningssamverkan, - att utveckla och formalisera samverkan med företag t ex skriva donationsavtal, - att utveckla relationerna med universitetets alumner samt - vägledning kring EU-finansierad och regionalt finansierad forskning t ex strukturfonder, tillväxtprogram, Interreg och EU:s ramprogram för forskning. Den som söker kontakt med Umeå universitet kan bland annat få hjälp med: - att hitta samarbetspartners inom universitetet för forskning och utveckling, - att anordna och förbereda möten med forskare i syfte att finna forskningssamverkan, - att utveckla och formalisera samverkan med universitetet, t ex skriva samarbetsavtal samt - att utveckla relationerna med universitetets alumner UnivEx UnivEx arbetar för samverkan mellan universitet, samhälle och näringsliv och är kontakten när det gäller kompetensutveckling. UnivEx arbetar med att fånga upp behov och önskemål och skräddarsyr riktade utbildningar för kompetensutveckling mot kommuner, företag, skolor och andra organisationer regionalt och lokalt. UnivEx kan också bidra i dialogen om hur finansieringen kan ske.

12 UnivEx arbetar med tre olika verksamhetsområden: - Samverkan med näringsliv - Samverkan med offentliga aktörer - Universitetsuppdrag Inom ramen för samverkan med näringsliv genomförs kontaktskapande verksamhet, omvärldsbevakning samt ett antal uppdrag riktade mot näringslivet, däribland: - Spets II - ett EU-finansierat ramprojekt med syfte att genomföra spetsutbildningsinsatser mot näringsliv och samhälle. Inom ramen för Spets II pågår bland annat en kvalitetsledarutbildning och en utbildning i Miljö som strategiskt verktyg. - A-forum - ett samarbetsprojekt mellan näringslivets parter och universitetet. Inom ramen för projektet bedrivs bland annat forkarcaféer. - ProDesign - ett KK-stiftelsefinansierat projekt för kompetensutveckling - Meny - ett KK-stiftelseprojekt inriktat på kompetensutveckling mot livsmedelsbranschen Inom verksamhetsområdet offentliga aktörer spelar skolan en särskild roll. UnivEx är en samarbetspartner i frågor som rör skol- och kompetensutveckling. UnivEx skola arbetar såväl med utbildning och konferenser som med särskilda projekt t ex: - Särnet Norr - Skogen i skolan - Företagsamhet i skolan och - Språkrum UnivEx har också en nära samverkan med kommuner, kommunalförbund, länsarbetsnämnder och andra offentliga aktörer. Umu har engagerat sig i ett stort antal längre riktade utbildningar. UnivEx har en särskild roll i detta arbete bl a i universitetets ramavtal med Lapplands Kommunalförbund och i samarbetet med Akademi i Norr. Inom ramen för Universitetsuppdrag finns UnivEx uppdrag att arbeta med universitetets åtaganden i Örnsköldsvik, Skellefteå och Lycksele. Dels innebär uppdraget en behovs- och åtgärdsdialog i Örnsköldsvik och Skellefteå, dels innebär uppdraget ett platsansvar för universitetets etablering I Örnsköldsvik, Skellefteå och Lycksele. I det uppdraget ingår också att ge service till lärare och studenter på orten. Andra universitetsuppdrag som genomförs är: - Samordning av flexibel utbildning på distans. Umeå universitet är främst i landet vad gäller distansutbildning med utgångspunkt från antal individer och antal HST. Umu erbjuder f n fler än 300 distanskurser. En del av distanskurserna baseras på tydligt angivna behov från kommuner/lärcentra. Numera är det främst kommunalförbunden som är aktiva i behovsdialogen. De har i stor utsträckning minskat sina aktiviteter när det gäller distanskurser och istället lagt kraft på att arbeta för längre riktade (decentraliserade) utbildningar med stora distansinslag. - Samordningen av Umeå universitets utbildningar inom Nätuniversitetet. UmU har registrerat ett 40-tal av alla sina distanskurser ht 02 hos nätvuniversitetsmyndigheten. - Projektledarroll inom UniZon, ett samarbete mellan universitet och högskolor i Umeå och Vasa. - CEIB, ett uppdrag från Handelshögskolan vid Umeå universitet - Akademiker i företag, ett uppdrag från Uminova Center. 2

13 Uminova Center AB Uminova Center AB ska utan eget vinstintresse arbeta för en ökad samverkan mellan parter verksamma inom universitet och näringsliv/samhälle. Arbetet ska i hög grad bestå av att på ett flexibelt och opartiskt sätt ta fram beslutsunderlag åt dessa parter i prioriterade och konkurrenskraftiga utvecklingsprojekt. Uminova Center AB har fyra verksamhetsområden: - Industrirelaterade forskningsprogram - Innovationsutveckling - Akademiker i företag - Kommunikation Uminova Center riktar sig till studenter, akademiker och företag med följande tjänster: Studenter - Student drop-in. - Exjobb där Uminova förmedlar uppdrag från näringslivet till studenter och bidrar med finansiering av uppdraget. - Jobbett där Uminova tar arbetsgivaransvar för studenter som genomför ett utvecklingsuppdrag i ett företag på mellan en och sex månader. - Sommarentreprenörer där studenten får prova på att vara företagare under trygga förutsättningar och med givande uppgifter. - Innovationsutveckling där Uminova tillhandahåller specialistkunskap på vägen från idé till affär. Akademiker - Innovationsutveckling. - Forskare i företag där Uminova bidrar med såväl kontakter som finansiering. - Entreprenörskapsprogrammet. - Industrirelaterad FoU där Uminova medverkar till utveckling av program med tvärvetenskaplig inriktning och där forskargrupper samverkar med näringsliv och samhälle. Företag - Akademiker i företag. - Sommarentreprenörer. - Tekniköverföring (IRC) ett nätverk som hjälper företagare, innovatörer och forskare att hitta europeiska samarbetspartners för ny teknik, nya produkter och nya metoder, dvs teknikimport och teknikexport. - Såddfinansiering - ett samarbete med Nutek/Almi och Industrifonden för finansiering av offensiva satsningar på nya produkter, processer eller marknader framför allt i nystartade företag. - Industrirelaterad FoU. Studentcentrum/Arbetslivscenter Arbetslivscenter arbetar för att erbjuda studenter kunskap om- och kontakt med arbetslivet, samt stöd inför inträdet på arbetsmarknaden. Arbetslivscenter hjälper studenter att hitta jobb och att söka jobb. I centret kan studenter få personlig rådgivning samt hjälp att formulera ansökningshandlingar. Man kan också få intervjuträning. 3

14 Arbetslivscenter kan också hjälpa studenter till examensjobb i samarbete med näringsliv/samhälle. Man har tillgång till två databaser. Vid Arbetslivscenter finns också en Karriärgrupp, en seminarieserie för studenter som närmar sig slutet av utbildningen. Arbetsgivare vänder sig ofta till arbetslivscenter för rekrytering. I centret finns också information om lediga platser. Arbetslivscenter samarbetar med Arbetsförmedlingen. Informationsenheten Informationsenheten bedriver verksamhet som till stora delar kan ses som en del av samverkansuppgiften. Alumnernas syn på samverkansarbetet i nuläget De Alumnerna som lämnat sin utbildning de senaste åren har i enkätform svarat på frågor om samverkan i utbildningen. På frågan om utbildningen innehöll inslag av externa föreläsningar från näringslivet svarade 27% nej, 56% ja, för lite och 7% ja i lagom mån. Störst andel som svarade ja, i lagom mån var studenter från samhällsvetenskapliga fakulteten. På frågan om studenten under arbetet med examensjobb/uppsats hade kontakt med näringsliv och/eller samhälle svarade 34% nej, 28% ja, för lite och 37% ja i lagom mån. Störst andel som svarade ja, i lagom mån var studenterna från lärarfakulteten och från medicinodontologisk fakultet. På frågan om studenten i sitt arbete med licentiat- och/eller doktorsexamen hade kontakt med näringsliv och/eller samhälle svarade 78% nej, 9% ja i viss mån och 3% ja i samverkan. Annat universitets samverkansarbete i nuläget På Linköpings universitet, som vi besökte för en jämförelse har man delat in samverkansarbetet inom den sk uppdragsenheten i följande delar: Företagsreception Centrum för kompetensutveckling Centrum för industriell teknik och arbetsorganisation Alumniverksamhet Partnerskapsprogrammet The Alliance Karrärcentrum Linköpings universitet äger också Universitetsholding i Linköping AB med dotterbolag. I moderbolaget bedrivs verksamhet med rådgivning och affärsutveckling. Ett särskilt intressant projekt är The Alliance Alliansen består av 7 organisationer. Alliansen erbjuds en nära relation med universitetets institutioner och en avsevärt högre service än vad vanliga företag och organisationer erbjuds. I princip erbjuds alliansen det totala utbud som den centrala samverkansfunktionen arbetar med, men som ett paket, med en dedikerad kontakperson för varje företag. 4

15 Alliansen bygger på parter som universitetet innan programmets start hade den största samverkan med. Alliansen förväntas växa med ytterligare parter som redan idag har en samverkan med universitetet. TRENDER OCH FAKTORER SOM PÅVERKAR SAMVERKANSUPPGIFTEN I NULÄGET Fakulteternas syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften Fakulteterna har i huvudsak beskrivit vilken samverkan som bedrivs inom fakulteten. Några har dock skrivit om vad som påverkar samverkansuppgiften och hur man ser på dessa faktorer. Här följer utdrag ur nulägesanalysen för medicin-odontologisk fakultet samt samhällsvetenskaplig fakultet. Medicin-odontologisk fakultet En gällande trend är att stödja forskning därför att den ökar ekonomiskt välstånd, ger arbetstillfällen och är en kraftig drivkraft till dynamisk samhällsutveckling. Det är en riktig beskrivning, men det har undgått det politiska systemet att detta gäller fri forskning, dvs ett förutsättningsölöst sökande efter ny kunskap. Forskning som är tillämpning av existerande kunskap har inte alltid samma dynamiska effekt. Därför är det olyckligt att delar av rådsforskningsmedlen överförts till EU-projekt som har en stark betoning på nytta och industriell tillämpning. Tendensen är även tydlig i SSF:s forskningssatsningar. Olyckligtvis har även VR (Vetenskapsrådet) börjat arbeta enligt samma princip i ett försök att generera ökad kunskap inom av samhället önskade områden. Detta sker till förfång för kunskapssökande förutsättningslös forskning som historiskt sett har vistat sig vara den mest framgångsrika. Samhällsvetenskaplig fakultet Det finns en risk att underfinansierad och kortsiktig uppdragsverksamhet tränger ut anslagsoch rådsfinansierad forskning samt utbildning. En låg andel med högre utbildning (master, lic, doktor) bland potentiella regionala och lokala samverkansparter är en svaghet för samverkansarbetet. Nationella och regionala utredningsintressen riskerar att tränga ut forskning i internationella prestigesammanhang. Samtidigt är det en möjlighet att regionala och lokala aktörer har intresse av och en vilja att finansiera en internationellt kvalificerad forskning och utbildning i sin närhet. Samverkansenheternas syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften Under samverkansenheternas nulägesdagar gjordes en mindmap över trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften. I anslutning till den gjordes också en enhetsvisa prioriteringar av vilka trender och faktorer som är viktigast. Nedan följer en sammanfattning av dessa prioriteringar. Universitetets inre struktur påverkar samverkansarbetet. Exempel på hinder är otydlighet, oklara beslut och beslutsprocesser, föråldrad organisation samt missbrukad frihet i organisationen. Attityder till samverkan inom universitetet, brist på förankring och hög arbetsbelastning är andra inre faktorer som påverkar samverkansarbetet negativt. 5

16 Vi har en mångfacetterad verksamhet och det ställer krav på kommunikation. Idag är det oklart vilka budskap vi ska kommunicera. Samtidigt ökar konkurrensen om uppmärksamhet. Målgruppernas förändring med avseende på t ex livslångt lärande och behov av efterfrågestyrning kräver ett annat informationsutbud. Internationaliseringen innebär också förväntingar på universitetet. Vi behöver bli mer aktiva i vår strävan att öka den internationella samverkan. Ett sätt att utveckla sådan samverkan är genom utländska studenter. Samhällsutvecklingen påverkar samverkansarbetet. Universitetet förväntas delta i samhällsutvecklingen. Vi behöver kompetensutveckling och nytänkande för att motsvara förväntningarna. Omvärldsbevakningen behöver göras bättre och mer tillgänglig. Nya trender som livslångt lärande och kompetenskonton är möjligheter att ta tillvara. Men samhällsutvecklingen innebär också hot och hinder. Flyttningsströmmarna och demografin är sådana exempel. Attityder och värderingar, som att Umeå är kallt och långt borta, och ett lågt studieintresse i Norrland utgör också hinder. Kundernas behov är viktiga. Andra faktorer som nämns är varumärket, behovet av entreprenörer för tillväxt, resurser och finansiering, resultat, fältarbete, politik, lobbying och social kompetes, UnivEx UnivEx har i sitt nulägesarbete konstaterat att man inom enheten har dålig kännedom om institutionernas vilja och behov och att man varit dålig på att lyssna på på institutionerna. Samtidigt anser man att man varit dålig på att förklara fördelarna med samverkan för institutionerna. UnivEx anser inte att samverkan idag sker utifrån ett perspektiv att all samverkan skall stärka Umu. Man anser också att Norrlands marknad är för liten för att Umu skall vinna på samverkan. Externa relationer Externa Relationer har inom enheten gjort en inlaga till nulägesanalysen. I den framkommer synpunkter på vad som påverkar samverkansuppgiften i nuläget: - Starka forskningsområden, hög kompetens och bredd i kompetensen - Samverkansenheterna har redan nått goda resultat - Stort intresse och engagemang hos många institutioner och högskolor - Studenternas engagemang i samverkansuppgiften - Goda relationer till samhället - Stort regionalt intresse i universitetssamverkan - Svagt näringsliv i regionen - Litet befolkningsunderlag - Dyra kommunikationer - Brist på riskkapital - Svag identitet hos UmU - Otydlig organisation för samverkan - Dålig intern insikt om betydelsen /nyttan av samverkan med näringsliv och samhälle - Svag näringslivskoppling i många utbildningar 6

17 Externa parters syn på trender och faktorer som påverkar samverkansuppgiften Skellefteåföretagen analyserade vid en företagarträff de största svårigheterna med att få till en systematisk samverkansutveckling. De kom fram till följande faktorer: Attityder: - okunskap om varandra näringsliv universitet, - kulturskillnad som ger upphov till kontaktsvårigheter, - rädsla inom akademin för verkligheten, - attityderna hos företagen, - avsaknad av kultur/tradition i samverkan samt - utbildningsbakgrunden i företagen. Lots: - svårt att hitta direkt och ömsesidig nytta samt - många företag saknar kunskap om de möjligheter samverkan kan ge. Nytta/resurser: - alla ska tjäna pengar på samverkan, - några organisationer hinner/kan/orkar inte kommunicera, - behovet av win-win, - finansiering saknas, - svårighet att mäta kostnadseffektiviteten samt - universitetets bristande resurser och oflexibla strukturer. Målbild: - målbild saknas och - helhetssyn behövs Roller: - förändringstakten, hinner universitetet med näringslivets behov (i tid)? - olika uppdrag, - ej meriterande att samverka, - svårt att hitta rätt inom universitetet och - bristande engagemang. SAMVERKANSUPPGIFTEN I FRAMTIDEN Fakulteternas synpunkter Samhällsvetenskaplig fakultet Strategier behöver utvecklas så att samverkan understöder fakultetens målsättningar inom forskning och utbildning. Samverkan kan generera forsknings- och utbildningsresurser till universitet som understödjer anslagsdriven forskning via aktivare managementsstrategier med flerårsperspektiv. En dialog med omvärlden för att få fler disputerade/forskare/lärare från fakulteten i nyckelpositioner i det omgivande samhället och därigenom få mer krävande beställare i framtiden. Utvecklad alumniverksamhet utgör en möjlighet. 7

18 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet En eventuell framtida expansion och en ökad andel av grundutbildningen kommer med stor sannolikhet att ligga inom området, det livslånga lärandet. Det kan handla om reguljära nätbaserade påbyggnadskurser som riktar sig till framför allt redan yrkesverksamma eller hela magisterår som riktar sig såväl till yrkesverksamma som till studenter som finns hos fakulteten idag. Uppdragsutbildning riktad mot företag, organisationer och kommuner kommer att kunna vara ett annat allt viktigare inslag i utbildningsverksamheten. Nätbaserad utbildning kommer med stor säkerhet att bli alltmer betydelsefull i framtiden. Samverkansenheternas synpunkter Synpunkter från samverkandsdagarna: Samverkan skall kunna fungera utbudsstyrt och efterfrågestyrt samtidigt med ett vinna-vinnatänkande. Det behövs en samverkan om samverkan. Ett sätt kan vara att samordna verksamhetsplaner som omfattar samverkansarbetet. En annan möjlighet är att skapa en gemensam databas över projekt, kunder, företag etc Företagen behöver komma in på campus. Ett förslag är att arbeta med företagsbesök där företagarna blir utvalda VIP-personer som får besöka en institution och institutionen får berätta det senaste om forskningen inom sitt område. Umeå universitet måste bestämma sig för ett eller flera varumärken/profiler. Ett bra sätt att ta reda på hur man skall agera är att fråga vad kunderna tycker. Vi behöver utveckla vårta arbetssätt för att bättre passa till förväntningarna på utbildning från näringslivet/andra organisationer. Det kan ske på flera olika sätt: - genom att bygga goda och långsiktiga relationer, - genom snabbare leverans av utbildning (samverkan med fler universitet, personalpool, riskfond), - genom att utveckla metoder för mer lättillgänglig utbildning, (nätbaserad, CD, streamad utbildning etc), - genom rekryteringspolicy där forskarens förmåga att föra fram sina kunskaper lyfts fram. genom att förpacka forskningen bättre, - genom forskarcirklar mot olika branscher och personalgrupper och - genom att möjliggöra prenumeration på kompetensutveckling. Samverkan mellan samverkansenheterna och fakultetskanslierna behöver förbättras. Det kan ske genom större delaktighet och med ett vinna-vinna-perspektiv. Institutionernas behov ska vara utgångspunkten. Samverkansuppgiften får inte låta sig styras av tillfälliga finansieringskällor. Genom att konkretisera strategin och ha tydliga, konkreta och mätbara mål blir det lättare att prioritera. 8

19 Vi behöver få fler forskare mer positiva till samverkansuppgiften. Det kan vi göra genom att bli skickliga i vår roll som mäklare och katalysator och genom att hitta intressanta företag att samarbete med (nationellt och internationellt). En möjlighet är också olika karriärvägar inom universitetet. Universitetet borde utnyttja plattformarna i Lycksele, Skellefteå och Örnsköldsvik på ett bättre sätt. T ex kan man där bereda vägen för samverkan i olika former. Universitetet behöver identifiera strategiska gemensamma målgrupper för samverkan. UnivEx syn Behov är incitament för samverkan. Behov hos organisationer som söker kontakter med universitet har, oavsett skäl en sak gemensamt, man söker någon form av kompetens. Idag levererar vi kompetens huvudsakligen via två typer av tjänster. Arbetskraft (nyutexaminerade studenter, forskare i företag etc) och Uppdragsutbildning, decentraliserad utbildning och distansutbildning. Utveckling som t ex industridoktorander, uppdragsforskning och konsultationer förekommer i mindre utsträckning. Idag levererar vi kompetens då vi får frågor utifrån men för en långsiktigt hållbar samverkan krävs en vinna-vinna relation. Vi behöver bli klara över vad universitetet vill vinna. Vill vi ha kontakter med framgångsrika företag inom ett forskningsområde, vill vi ha ett antal uppdrag för att täcka in en tillfällig svacka i campusverksamheten eller behöver vi finansiella resurser för att utveckla ett ämnesområde? Vi behöver identifiera UmU:s behov genom att identifiera ämnesområden vi vill profilera oss med, ämnesområden vi vill satsa på att utveckla och ämnesområden som vi vill bibehålla nivån på. Vi behöver ta fram en strategi och vi behöver veta vilka vi bör samverka med för att stärka de prioriterade områden. Samverkansfunktionen måste jämka de prioriterade områdena med bedömningar av etablerade kontakter och potentiella nya kunder. Sammanfattningsvis: Samverkan skall vara vinstgivande för alla parter. Samverkan förutsätter att vi känner till våra behov. Våra prioriteringar ger oss en väl underbyggd strategi och möjlighet till en planerad utveckling av vår organisastion. De prioriterade områdena tillsammans med utvärdering av potentiella partners ger samverkansfunktionen grunden för dess verksamhetsplanering. De tjänster vi har att erbjuda är utbildning, nätverk, konsultation och forskning. De är alla någon form av kompetensöverföring. Kompetensöverföringen kan ske utifrån och in till universitetet eller från universitet och ut till företag och samhälle. Distributionsformerna för kompetensöverföringen är viktiga liksom regelverk och finansieringsformer. 9

20 Externa relationers syn: Möjligheter Stort engagemang för samverkansfrågor, triple helix ligger i tiden. Ökande möjligheter till internationell samverkan (forskarrörlighet och finansiering). Utvecklad samverkan med våra alumner och andra Universitetsvänner. Utvecklad fundraising/forskningssamverkan. Tillväxtprogrammet. Ny samverkansstrategi och organisation. God samverkan med näringsliv och samhälle kan öka studentrekryteringen, ge oss fler uppdrag (utbildning och forskning) och göra oss mer kända och intressanta för nya partners, finansiärer, forskare och lärare. Stort regionalt intresse för innovationsutveckling och inkubatorer. Hot Minskade regionala resurser för samverkan. För svagt internationellt engagemang och samverkan. Minskade fakultetsanslag urholkar kvaliteten. Brist på entreprenörer samt sådd- och riskkapital ger för dålig avknoppning. För lite resurser investeras för att stimulera samverkan. Externa parters synpunkter UmU måste hitta rätt varumärke och göra det känt. UmU måste komma fram till några budskap, vad universitetet vill bli känt för, något vi är bra på, ett budskap som ska prägla alla. Ett förslag är design. Profil är inte spjutspetforskning det är andra värden. Marknadsföring och profilering handlar om att veta vem man är och vad man står för Universitetet skall vara relevant i sin tid det ska vibrera. Använd hederdoktorer i marknadsföring, profilering. Umu behöver bli bättre på att använda alumnerna, ta reda på vad alumnerna kan göra för universitetet. Istället för att försöka förutspå framtiden i en nulägesnanlys ska vi stå beredd när den kommer. Umu behöver blir en resurs för de mindre företagen. Universitetet bör arbeta med nyetablerade företag i regionen och lyssna vad universitetet kan göra för dem. UmU bör göra utbildningar för företag utifrån ett teamtänkande där lärarna inte bara är leverantörer. Det är viktigt för företag att ha kontakt med studenter och forskare men man vill ha en personlig kontakt. Umu måste bli tydlig med vad vi vill ha av företagen En global utbildningsmarknad växer fram. Universitet och högskolor kommer att sälja utbildningar och det kommer att vara en viktig inkomstkälla. UmU behöver bli bra på att utveckla utbildningar för näringslivets behov. 20

21 Externa parter vill gärna föreläsa på universitetet Direkta forskningssamarbeten mellan företag och forskare är viktigt. Universitet och näringsliv/samhälle måste lyfta fram goda exempel på samverkanl Skellefteåföretagen Möjligheter i framtiden: Det behöver skapas former för att universitet och företag skall mötas. Studenter är viktiga även i kontakten med de små företagen. Nyanställda studenter i företagen bör behålla kontakten med universiteten. Vi måste behålla studenterna i länet/på orten. Goda exempel behövs för att visa på nyttan med samverkan. Information och kontakter om vart och om vad företagen kan vända sig är viktiga. Livslånga lärandet företagen behöver hjälp med detta och det behövs former för detta. Samverkan mellan företag behöver öka. Gemensamma mål för näringsliv och universitet. Skapa klimat för samverkan. Universitetet kan inte ensam vara ansvarig för samverkan. Använd näringslivets befintliga nätverk och mötesplatser. Samverkan mellan kluster o branscher. Använd större företag som påtryckare, informatörer, frälsare för att påverka mindre företag. Tydliggör företagens och universiteten behov och möjligheter på alla nivåer. Företagen in på universiteten i undervisning etc. Skapa resurser och tid för individer i båda världarna att arbeta för samverkan. Alumnernas synpunkter: Alumnerna har i enkätform svarat på frågor. Några frågor handlade om hur man fått eller sökt information om Umeå universitet och vilka informationskanaler som är viktigast. Alumnerna har svarat att UmU:s webbplats och skriftligt material är den vanligaste vägen de fått eller sökt information. När de svarat på frågan om vilka de viktigaste informationskanalerna är har de svarat media, UmU:s webbplats och i viss mån skriftligt material och institutionerna. När det gäller samarbete med Umeå universitet har alumnerna svarat på ett antal frågor. Den form av samarbete man säger sig känna till bäst är utbildning och examensjobb samt seminarier. Det finns dock en betydande variation mellan fakulteterna. När det gäller examensjobb säger sig 52% av alumnerna från teknat-fakultet att de känner till den samverkansformen medan motsvarande siffra för hum-fakultet är 8%. Kunskapen om utbildning är också skiftande. 73% av alumnerna från lärarfakulteten känner till den samverkansformen medan motsvarande siffr för sam-fakultet är 4%. Utredningsuppdrag är mest känt hos alumner från samhällsvetenskaplig fakultet och forskningssamarbete är mest känt hos alumner från teknat-fakultet. 2