Att stava rätt hur svårt kan det va?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att stava rätt hur svårt kan det va?"

Transkript

1 ESKILSTUNA VÄSTERÅS Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UX (15) hp Vt 2008 Att stava rätt hur svårt kan det va? En undersökning av de vanligaste svårigheterna i engelsk stavning jämfört med svensk stavning To Spell Correctly How Difficult Can It Be? A study of the most common difficulties in English spelling compared to Swedish spelling Carina Olby Handledare: Monica Bjurman & Helena Darnell-Berggren Examinator: Renate Walder

2 2 ESKILSTUNA VÄSTERÅS Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UX (15) hp Vt 2008 SAMMANDRAG Namn: Svensk titel: Engelsk titel: Carina Olby Att stava rätt hur svårt kan det va? En undersökning av de vanligaste svårigheterna i engelsk stavning jämfört med svensk stavning. To spell correctly how difficult can it be? A study of the most common difficulties in English spelling compared to Swedish spelling Antal sidor: 79 Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel som förekom mer i undersökningens svenska ord. Färre elever stavade fel på de svenska flerstaviga orden än på de engelska enstaviga. Eleverna hade problem med fler engelska konsonanter än svenska. Det var nästan bara de engelska vokalerna som vållade stavningssvårigheter. Det gick att utläsa flera orsaker till varför vissa språkljud eller bokstäver är svåra att stava, t.ex. om fonemet stavas med två eller fler bokstäver eller om fonemet har många stavningsalternativ. Undersökningens resultat stödjer teorin som bl.a. Spencer (2000, 2001) har lagt fram om att ett språk är svårare att stava ju mindre transparant det är. Min undersökning visar också vilka stavningsregler och vilka fonem vars stavning eleverna kan behöva träna på. Nyckelord: engelska, svenska, stavning, stavningssvårigheter, ortografi, skriftspråk, fonem, grafem, ord, dubbelteckning, homofoner, dyslexi/läs- och skrivsvårigheter.

3 3 Innehåll Tabellförteckning Inledning Syfte och forskningsfrågor Uppsatsens disposition Begreppsdefinitioner och förklaringar Litteraturgenomgång och tidigare forskning Kännetecken vid läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Det engelska skriftspråket är det så svårt? Hur blev det engelska skriftspråket så svårt? Metod och material Beskrivning av metoden Urval Undersökningens genomförande Etiska aspekter Databearbetning och analysmetod Reliabilitet och validitet Resultat Enstaviga ord Ord med tre bokstäver. Varje ljud återges med en bokstav Ord med digraf eller trigraf Ord med konsonantkluster Flerstaviga ord Sammansatta ord Avledningar Jämförelse mellan enstaka ord och ord i en mening Homofoner Sammanfattning Ord Fonem/Grafem Enkla konsonanter Dubbelteckning av konsonanter Sammanfattning enkla konsonanter och dubbelteckning Enkla vokaler Diftonger Verbändelser i imperfekt och perfekt particip Sammanfattning vokaler, diftonger och verbändelser Sammanfattande diskussion Hur kan jag utveckla mitt pedagogiska arbete? Avslutning Litteraturförteckning Bilagor...72 Stavningstest engelska Stavningstest svenska.73 Introduktionsbrev.74 Tabeller över fonem.75

4 4 Tabeller Tabell 1 Urval av gymnasieprogram och elever...20 Tabell 2 Förteckning över fonem...25 Tabell 3 Ord med tre grafem. Varje fonem återges med ett grafem...27 Tabell 4 Ord med två eller tre ljud. Varje ljud återges med en, två eller tre bokstäver...29 Tabell 5 Ord med konsonantkluster...30 Tabell 6 Sammansatta ord...31 Tabell 7 Avledningar...32 Tabell 8 Jämförelse mellan engelska enstaka ord och ord i en mening...33 Tabell 9 Jämförelse mellan svenska enstaka ord och ord i mening...34 Tabell 10 Homofoner...35 Tabell 11 Jämförelse av engelska homofonpar...35 Tabell 12 Jämförelse av svenska homofonpar...36 Tabell 13 Stavning av fonemet /k/ i engelska och svenska ord...39 Tabell 14 Stavning av fonemet /v/ i engelska ord...39 Tabell 15 Stavning av fonemet /w/ i engelska ord...40 Tabell 16 Stavning av fonemet /s/ engelska och svenska ord...40 Tabell 17 Stavning av fonemet /z/ i engelska ord...41 Tabell 18 Stavning av det svenska /j/ i svenska ord...41 Tabell 19 Stavning av fonemet /sh/tj/ i engelska och svenska ord...42 Tabell 20 Stavning av fonemet /ch/ i engelska ord och /sj/ i svenska ord...43 Tabell 21 Stavning av några svåra digrafer i engelska ord...44 Tabell 22 Enkelteckningsfel av konsonanter i engelska och svenska ord...45 Tabell 23 Dubbelteckningsfel av konsonanter i engelsk och svenska ord...46 Tabell 24 Stavning av fonemet /e/ i engelska och svenska ord...49 Tabell 25 Stavning av /i/ i engelska ord...49 Tabell 26 Stavning av fonemet /ee/ i engelska ord...50 Tabell 27 Stavning av fonemet /aw/or/ i engelska ord...51 Tabell 28 Stavning av fonemet /u/ i engelska ord...52 Tabell 29 Stavning av fonemet /oo/ i engelska ord...52 Tabell 30 Stavning av schwa, /uh/, i engelska ord...53 Tabell 31 Stavning av diftonger i engelska ord...54 Tabell 32 Verbändelser i regelbundna engelska verb...55 Tabell 33 Stavning av fonemet /p/ i engelska och svenska ord...75 Tabell 34 Stavning av fonemet /b/ i engelska och svenska ord...75 Tabell 35 Stavning av fonemet /t/ i engelska och svenska ord...75 Tabell 36 Stavning av fonemet /d/ i engelska och svenska ord...76 Tabell 37 Stavning av fonemet /n/ i engelska och svenska ord...76 Tabell 38 Stavning av fonemet /m/ i engelska och svenska ord...76 Tabell 39 Stavning av fonemet /x/ i engelska och svenska ord...77 Tabell 40 Stavning av fonemet /r/ i engelska och svenska ord...77 Tabell 41 Stavning av fonemet /f/ och /g/ i svenska ord...77 Tabell 42 Stavning av fonemet /l/ i engelska och svenska ord...77 Tabell 43 Stavning av fonemet /h/ i engelska och svenska ord...77 Tabell 44 Stavning av fonemet /ng/ i engelska och svenska ord...78 Tabell 45 Stavning av fonemet /a/ i engelska och svenska ord...78 Tabell 46 Stavning av fonemet /o/ i engelska och svenska ord...78

5 5 Tabell 47 Stavning av fonemet /aw/ och /u/ i svenska ord...78 Tabell 48 Stavning av fonemet /oo/ och /uh/ i svenska ord...78 Tabell 49 Stavning av fonemet /ou/ i svenska ord...79

6 6 1 Inledning I takt med globaliseringen genomsyras vårt samhälle allt mer av det engelska språket. Engelskan övergår mer och mer från att vara ett främmande språk till ett andraspråk i Sverige. Arbetslivet ställer allt högre krav på att de anställda inte bara kan tala engelska, utan också att de kan läsa och skriva på engelska. Engelska krävs även för högskolestudier, där mycket av kurslitteraturen är engelsk. Detta påpekas också av Jacobson (2002:15) samt i kursplanen 2000 för engelska under ämnets syfte: Engelska är [ ] dominerande kommunikationsspråk i världen. Förmågan att använda engelska är nödvändig vid studier, vid resor i andra länder och för sociala eller yrkesmässiga internationella kontakter av olika slag. [ ] Utbildningen i engelska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana språkkunskaper som är nödvändiga för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utvecklingen som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier. (Skolverket 2000: 1) I kursplanerna för engelska betonas betydelsen av att behärska skriftspråket alltmer. Till de olika byggstenarna, som krävs för att utveckla en allsidig och kommunikativ förmåga, hör förmågan att behärska språkets form d.v.s. vokabulär, fraseologi, uttal, stavning och grammatik (s. 3). I de uppställda mål som eleverna i gymnasieskolan skall ha uppnått efter avslutad A-kurs i engelska, handlar fyra punkter av nio om förmågan att kunna läsa och skriva: Eleven skall o kunna läsa och tillgodogöra sig texter med varierat sakinnehåll [ ], o kunna läsa och förstå lättillgänglig skönlitteratur och genom litteraturen förvärva kunskaper om kulturtraditioner i engelskspråkiga länder, o kunna formulera sig i skrift för att informera, instruera, argumentera och uttrycka känslor och värderingar samt ha förmåga att bearbeta och förbättra den egna skriftliga produktionen, o kunna självständigt hämta information från olika källor samt bearbeta och strukturera den information som tagits fram. (Skolverket 2000: 2) Det ställs sålunda stora krav på elever som har svårt för att läsa och skriva. På skolorna där jag praktiserat och arbetat, har jag mött en del elever med läs- och

7 7 skrivsvårigheter och dyslexi. Några har lindriga problem och klarar av skolarbetet bra, andra har det svårare med dåliga studieresultat och förlorad motivation som resultat. Efter att har varit på en föreläsning den 9/9-03 på högskolan, där representanter från FMLS (Förbundet funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter) berättade om hur dyslektiker upplever sin situation och hur viktig omgivningens inställning är för deras självkänsla och inlärning, kände jag att detta var ett ämne jag ville behandla i mitt examensarbete. Föreläsarna menade att alla lärare måste involveras i dyslektikernas problematik. Förr blev elever med dyslexi befriade från engelskan, för att det var så svårt att lära sig att läsa och stava på ännu ett språk, när de redan hade svårt att läsa och skriva på sitt modersmål. Idag är engelska ett kärnämne på grundskolan, och i gymnasieskolan är A-kursen en kärnämneskurs, vilket betyder att skolan måste ta sitt ansvar även i detta ämne för elever med läs- och skrivsvårigheter. Sedan SIA-utredningens genomförande och uppmaningen om att den svenska skolan skall vara en skola för alla, är det skolans skyldighet att, så långt det är möjligt, integrera elever med olika inlärningssvårigheter i den vanliga undervisningen. I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) fastslås under rubriken Grundläggande värden : Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med olika funktionshinder. (Utbildningsdepartementet 1994:4) Vidare anges riktlinjer under rubriken Kunskaper : Alla som arbetar i skolan skall hjälpa elever som har behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande (Lpf 94:11). Det är sålunda inte bara svensklärarens utan allas gemensamma ansvar att skolgången blir så lärorik som möjligt för elever i behov av särskilt stöd. Det ställs krav på min förmåga som lärare att strukturera upp och individualisera undervisningen, för att engelska ska bli överkomligt och roligt att lära sig för elever med läs- och skrivsvårigheter. Med min undersökning hoppas jag få några svar på vad som är svårt med det engelska skriftspråket. Med den kunskapen hoppas jag kunna utveckla en mer medveten metod för att hjälpa mina elever att inte bara bli bra på att prata engelska, utan även på att läsa och skriva.

8 8 1.1 Syfte och forskningsfrågor Syftet med min undersökning är att försöka kartlägga de vanligaste problemen som elever möter när de ska lära sig stava på engelska och jämföra dessa med de stavningssvårigheter som finns när de skriver svenska. Som underlag har jag elever som visar tecken på läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Bakgrunden till detta är att jag, ganska snart efter att jag började undervisa i engelska, såg att många elever, och framförallt de som har dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter, hade svårt för att skriva engelska. Eftersom jag själv inte undervisar i svenska är min huvudfråga om det är svårare att stava på engelska än på svenska? Jag vill även få svar på följande frågor: Har mängden bokstäver i enstaviga ord någon betydelse för hur svåra de är att stava? Är ett ord lättare att stava ju mer fonetiskt regelbundet det är? Är enstaviga ord lättare att stava än flerstaviga ord? Är ett ord lättare att stava om man hör det enskilt eller om det finns i en mening? Är engelska homofoner svårare att stava och hålla isär än svenska? Vilka språkljud bereder störst svårigheter i skrift? Varför är vissa språkljud svåra att stava? Vållar enkel- och dubbelteckning mer problem i engelska eller svenska ord? Är engelska verbändelser svårare att stava än de svenska? 1.2 Uppsatsens disposition I uppsatsens inledande teoretiska del börjar jag med att beskriva undersökningens syfte och forskningsfrågor, samt ger förklaringar på olika begrepp jag kommer att använda mig av. Sedan sammanfattar jag vad som skrivits om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och det engelska skriftspråket i tidigare forskning och litteratur som jag läst. I kapitel 3 redogör jag för metod och material, samt för hur jag valt ut mina respondenter, genomfört undersökningen och bearbetat materialet med hänsyn till etiska aspekter. Jag redovisar och analyserar resultatet i kapitel 4 och avslutar med en sammanfattande diskussion samt en kritisk granskning av mitt eget arbete. Litteraturförteckning och bilagor återfinns i slutet av uppsatsen.

9 9 1.3 Begreppsdefinitioner och förklaringar Allofoner Assimilation Avledning Diftong Digraf Fonetisk Fonologiskt konsonantkluster Fonologisk medvetenhet Fonem Grafem Homofoner Konsonantkluster Opak Ortografi Ortografiskt kluster Prefix uttalsvarianter av samma fonem, men som inte är betydelseskiljande, t.ex. tungrots-r och tungspets-r. sammansmältning. Uttalsförändring som innebär att ett språkljud förändras när det står tillsammans med vissa andra ljud, exempelvis snabbt, som låter mer som /snapt/. ord med prefix och/eller suffix. ett vokalljud med en snabb glidning mellan två vokaler i samma stavelse. två bokstäver som tillsammans symboliserar ett språkljud, t.ex. <lj> i ordet ljud. ljudenlig; varje symbol (bokstav) representerar ett ljud t.ex ett alfabet, ett språk, ett ord. anhopning av flera konsonantljud. insikten om vilka ljud som ingår i det talade ordet och förmågan att minnas i vilken ordning ljuden kommer i ordet. minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett språk, dvs. ett språkljud. Exempelvis om man byter ut ljudet /l/ i lur mot ljudet /b/, får ordet en annan betydelse. skriftlig symbol, t.ex. bokstaven som betecknar ett språkljud eller siffran som betecknar visst antal. ord som låter likadant men har olika betydelse. anhopning av två eller fler konsonanter som återger två eller fler språkljud. Exempel: spring. motsatsen till transparant. Avståndet mellan stavning och uttal är större; ortografin är djupare. Engelskan är ett språk med djuportografi. regler för hur ett språk skrivs och stavas. anhopning av flera grafem, som tillsammans betecknar ett fonem. förstavelse. Ett morfem som inte kan fungera som ett självständigt lexikonord (grundord) utan enbart används som ett förstaled i avledningar. T.ex. in- (indirekt).

10 10 Reversalfel Suffix Transparant Trigraf omkastning av bokstäver. ändelse, morfem som inte kan stå som självständigt lexikonord. Suffix återfinns som sistaled i avledningar exempelvis: -het (elakhet). kallas även för ytlig ortografi, vilket betyder att orden stavas mycket ljudenligt. tre bokstäver som tillsammans symboliserar ett ljud, t.ex. <stj> i ordet stjärna. (Förklaringar är hämtade från Termlexikon i språkvetenskap 2007, McGuinness 1998, Høien & Lundberg 1992, Elert 2000) 2 Litteraturgenomgång och tidigare forskning 2.1 Kännetecken vid läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Det finns flera uttryck som beskriver att en person har svårt att lära sig läsa och skriva. Ordblindhet, dyslexi 1, specifika läs- och skrivsvårigheter och läs- och skrivsvårigheter är vanliga begrepp i Sverige. Det är också vanligt att begreppen blandas ihop eller används som synonymer av både lekmän och yrkesmän (Svärdemo Åberg 1995:7). Vad är då skillnaden mellan termerna dyslexi och läs- och skrivsvårigheter? Begreppet läs- och skrivsvårigheter är övergripande, poängterar Svenska dyslexiföreningen (2008:1), och omfattar alla som har svårt att läsa och/eller skriva oavsett om det är pga. syn- eller hörselproblem, kulturell och språklig understimulering, språkstörning, bristfällig undervisning, emotionella problem, bristande kunskaper i svenska språket (när ett annat språk är modersmålet) [eller] dyslexi. De flesta dyslexispecialister är överens om, bekräftar Curt von Euler (2001:2), att dyslexi oftast är både en ärftlig och språkligt baserad funktionsnedsättning, som 1 Det nylatinska ordet dyslexia härstammar från det grekiska prefixet dys- (svår, dålig, otillräcklig) och det grekiska substantivet lexis (tal, ord). Ordmakarna har säkert tänkt på det latinska verbet lego (läsa) också. Sålunda betyder dyslexi bristande läsfärdighet eller dåligt ordsinne (Madison 1992:17).

11 11 omfattar nedsatt fonologisk förmåga, dvs. svårigheter att uppfatta att språket och orden är uppbyggda av olika ljud. Både Høien & Lundberg (1992), Lundberg (1998), The Internatioal Dyslexia Association, IDA, (2008) och The British Dyslexia Association, BDA, (2008) pekar på bristen på fonologisk medvetenhet hos dyslektikern samt svårigheter att snabbt kunna bearbeta information och automatisera läsningen. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan yttra sig på olika sätt beroende på person. En individ kan ha stora svårigheter med att både skriva och läsa, medan en annan kan ha problem med stavning men är ganska bra på att läsa och vice versa. Kännetecknen vid läs- och skrivsvårigheter och dyslexi är ofta likadana i de listor man kan finna i litteraturen. FMLS:s lista (2008) över kännetecken vid läs- och skrivsvårigheter lyder: o Läs- och skrivproblem i släkten o Eleven betraktas som lat, dum eller slarvig o Svårt att lära in alfabetets bokstäver, årets månader i rätt ordning och multiplikationstabellen o Försöker undvika läsning både tyst och högt o Läser långsamt och tvekande. Avkodningen tar alla energi och innehållet går förlorat o Läser alltför fort och gissar. Måste stanna upp och läsa om när innehållet blir obegripligt o Svårt att förstå vad man läser, men inte om samma text blir uppläst o Uttalar vissa ord fel och artikulerar dåligt o Svårt att upprepa och uppfatta långa ord o Stavar fel o Gör ofta dubbelteckningsfel o Tappar bokstäver i slutet av ord och läser fel på ändelser o Kastar om bokstävernas och stavelsernas ordning, t.ex. träning-tärning, plats-plast o Läser fel på små ord t.ex. den-de, han-hon o Kastar även om siffror t.ex o Förväxlar b och d o Har en svårläst handstil o Glömmer ofta prickar och ringar över vokaler o Är dubbelhänt o Sammanblandar höger och vänster o Osäker om tid och datum o En skillnad mellan elevens intelligens och hans utveckling i läsning och skrivning o Dåligt självförtroende o Blir trött och får ont i huvudet eller ögonen vid läsning

12 12 Enligt Sigrid Madison (1992:25 33) kan man hos dyslektiker finna bl.a. följande symptom: o o o o o o o o o o o o o o o Läser bättre än de stavar Hör ofta inte om ordet är sammansatt Har svagt ordminne Har svag fonologisk urskiljningsförmåga: -förväxlar tonande-tonlös konsonant, /g-k/, /d-t/, /b-p/ -urskiljer ej ljud med samma artikulationsställe (t, d, l, n) ex: Lund skrivs Lud samt ljud med samma artikulationssätt, t.ex. ng-ljud och n. Ex: ugn, lugnt -urskiljer ej ljuden i konsonantanhopning, vokalmöte Förväxlar vokaler, y u, e i Föväxlar sj- och tj-ljud i både skrift och läsning Har svårt att minnas och segmentera långa, fonetiskt svåra ord, t.ex. repetition skrivs repepidition Har svårt att artikulera, att uttala ord, vilket leder till stavfel Förväxlar, spegelvänder eller roterar bokstäver (d-b, e-a, b-p) Kastar om bokstäver: skräp skärp Skriver ord som de uttalas: hjärna järna Särskriver sammansatta ord Missar stor bokstav ofta, blandar stora och små bokstäver Läser ofta fel på små ord och ändelser. Utesluter och lägger till småord i texten Tappar bokstäver på slutet av ord När jag har letat information om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, har jag konstaterat att det har forskats åtskilligt i detta område. Man har undersökt dyslexins orsaker, hur den kan yttra sig och vilka problem den kan få för individen. Man tvistar om s.k. emotionella, sociala och pedagogiska faktorer kan vara en orsak till uppkomsten av dyslexi eller om de är följder (Svärdemo Åberg 1995:9 13). Diane McGuinness (1998: , 165) säger att en elevs bristande läs- och skrivförmåga beror på dålig undervisning. Hon påstår att det finns: inga diagnoser och inga bevis för någon speciell typ av lässtörning som dyslexi. Problemet är att engelskans stavningsregler är så komplicerade att lära ut och att lära sig, vilket vi ska komma till i nästa avsnitt.

13 Det engelska skriftspråket är det så svårt? Om man jämför med andra alfabetiska språk, som t.ex. spanskan, tyskan och svenskan, anses det engelska språket svårare att lära sig läsa och stava (Holmberg 2001, Davis 1999:46, McGuinness 1998, Spencer 2000:152, Jacobson 2000:15, Andersson 2002). Davis menar att det beror på att alfabetet inte räcker till. Det skulle enligt honom och Spencer behövas 44 (istället för 26 som nu) bokstäver för att återge alla ljud i det engelska talet, enligt McGuinness inte mer än 43st (s. 98). Spanskan och franskan, som har samma bokstäver, tar hjälp av accenter över somliga bokstäver för att göra läsaren uppmärksam på uttalet (Davis 1999). I svenskan har vi lagt till prickar och ringar över <a> och <o> (<å>, <ä>, <ö>). Finskan och turkiskan är de mest transparanta språken, dvs. de har mycket hög grafem/fonemöverensstämmelse, vilket ger en nästan helt ljudenlig stavning (Spencer 2000: , Holmberg 2001). Engelskans ortografi är i jämförelse mycket krånglig och oregelbunden. Skulle den ultimata lösningen vara att ha en symbol (grafem) för varje ljud (fonem) och då få ett helt fonetiskt alfabet? Hur ska man då skilja homofoner åt? Spencer (2000) undrar i en artikel i Dyslexia om inte engelskan är ett dyslektiskt språk (Is English a Dyslexic Language?), eftersom undersökningar visar att barn med engelska som modersmål har en sämre läsförmåga än turkiska och tyska barn (Oney & Goldman 1984, Frith, Wimmer & Landerl 1998). Skillnaden var häpnadsväckande stor när det gällde att läsa flerstaviga och mindre vanliga ord. Engelska barn med en normal läs- och skrivförmåga fick i ett lästest av mindre vanligt förekommande ord ungefär samma resultat som tyska dyslektiska barn (Landerl, Wimmer & Frith 1997)! Utifrån en annan omfattande stavningsundersökning i en brittisk skola, lyfter Spencer (2000) fram tre olika faktorer, som har betydelse för hur lätt eller svårt ett engelskt ord är att stava: 1. Hur vanligt förekommande ordet är. 2. Hur långt ordet är. 3. Hur fonetiskt ordet är. När det gäller att läsa korta, vanliga ord visar en annan studie att det är lättare att läsa ju mer fonetiskt (ljudenligt) ordet är stavat (Spencer 2001). Alltså det spelar stor roll om överensstämmelsen grafem-fonem är konsekvent och det finns så få överflödiga, stumma bokstäver som möjligt. Man kan förstå att det kan vara svårt, när det kan finnas flera olika varianter på bokstavskombinationer för att återge ett enda ljud. Det långa i-ljudet har inte mindre

14 14 än 7 stavningsalternativ: <ee>, <ea>, <y>, <ie>, <e>, <e-e>, <ey> (McGuinness 1998:275). En bokstav kan å andra sidan låta olika beroende på vilken bokstav den står bredvid. Bokstaven <h> representerar ljudet /h/ när det står t.ex. bredvid vokaler som i home, head, ham, men låter annorlunda bredvid vissa konsonanter: chin /ch/, shop /sh/, thing /th/, there /th/, photo /f/, laugh /f/, ghost /g/(mcguinness s. 82). Ett annat exempel på den engelska stavningsproblematiken är att vissa bokstäver eller bokstavskombinationer (närmare bestämt 21 stycken för vokaler) kan stå för flera olika ljud. Vokaldigrafen <ou> kan uttalas på fem sätt beroende på vilket ord det är: /ou/ shout, /oo/ group, /oe/ soul, /u/ tough, /o/ cough (McGuinness s. 99). Att läsa och skriva engelska och franska (djupa ortografier) kräver större minneskapacitet och aktiverar fler områden av hjärnan än vad det gör att använda italienska (ytlig, transparant) poängterar Spencer (2001:218). Pet scanning av hjärnan har visat att det är ett område i vänstra hjärnhalvan, som behövs för djupa ortografier, som inte aktiveras tillräckligt mycket hos dyslektiker (Spencer 2001:227). I andra studier har det framkommit att vissa svenska dyslektiker läser både fortare och med färre fel på engelska än på svenskan, eftersom svenskan har så långa, sammansatta ord, medan engelska tillämpar särskrivning i hög grad (Miller-Guron & Lundberg 2000:45, 58 59). McGuinness (1998: , 372) menar att med en strukturerad undervisning, med fokus på de regelbundenheter som finns i språket, går det ganska lätt att lära så gott som alla barn den engelska läs- och skrivkoden. IDA, The International Dyslexia Association (2008), påpekar att det engelska skriftspråket inte är så oregelbundet som man kan tro. Av alla engelska ord är nästan hälften fonetiskt regelbundna, som t.ex. slip, rich. Fonem/grafemöverensstämmelsen är nästan till hundra procent tillförlitlig i 37 % av de vanligaste orden, förutom en bokstav (t.ex. knit och goat). Det är bara 4 % som är helt oregelbundna, hävdar IDA (ibid.).

15 Hur blev det engelska skriftspråket så svårt? Hur kommer det sig då att engelskan har ett så komplicerat skriftspråk? Orsakerna kan spåras långt tillbaka i språkets historia när olika folkslag (germaner, kelter, anglo-saxer, romare, vikingar och franska normander) efter hand bosatte sig i det engelska öriket och deras olika språk blandades (Charles Barber 1993, McGuinness 1998:78 100). Skriftspråket kom först på 600-talet med kristendomen och ersatte runskriften. För att sprida det kristna budskapet till folket blev man tvungen att utveckla ett engelskt skriftspråk för att kunna översätta latinska texter. På 800-talet under kung Alfreds tid uttalades alla bokstäver i ett skrivet ord. Däremot kunde vissa bokstäver uttalas på två sätt. Exempelvis symbolen <f> stod för ljuden /f/ och /v/ beroende på var i ordet det stod (Barber 1993: ). Trots att det engelska uttalet förändrades med tiden fortsatte man stava som man var van vid. Uttalet har ändrats av olika anledningar, påpekar Barber (1993:32 57). Det kunde vara pga. mode, vad som ansågs fint, eller man tog den enkla vägen ut och förenklade uttalet genom att tappa ett konsonantljud på slutet av ett ord, lade till ett ljud eller ändrade följden av två ljud. När normanderna bosatte sig i England efter invasionen av Hastings år 1066, började de stava engelskan mer ljudenligt igen, men bytte även ut engelska symboler mot franska (Barber 1993:151). Tidigare gjorde man ingen skillnad på långa och korta vokalljud i skrift, men nu började man skriva två vokaler för att visa på långt vokalljud, som i orden food, queen, hous eller med en helt annan vokal för att likna franskan (fyr = fire) (s ). En standardiserad engelsk ortografi började inte utvecklas förrän på 1400-talet då tryckkonsten bredde ut sig. Det skulle dock dröja ända till mitten av 1700-talet innan standardiserade stavningsregler blev accepterade och etablerade tack vare utgivningen av grammatikor och ordböcker varav den viktigaste var Samuel Johnsons Dictionary of the English Language (Barber 1993:204). Förutom att ge ordförklaringar kom Johnsons lexikon att bli ett slags rättesnöre för hur ord skulle uttalas och stavas (McGuinness 1998:89). Johnson var mer intresserad av att standardisera uttalsreglerna, men förenklade även stavningsreglerna så gott han förmådde (McGuinness 1998:89 93). Han skrev bl.a. ner the e-control principle vilken betyder att:

16 16 o <E> signalerar uttalet av den vokal ( a, e, i, o eller u) som står framför konsonanten före <e>, men det gäller bara om det är en enkel konsonant inte två: mut/mute/mutter. o För att upphäva e-kontrollen måste man dubbla konsonanten: tin/tinned. o Andra vokaler kan ersätta <e> när man lägger till ett suffix: whine/whining (McGuinness 1998:90-91) Den stumma vokalen i slutet av ord som take och make, behölls alltså för att signalera att <a> ska uttalas som bokstavsnamnet i alfabetet. Andra stumma bokstäver i ord behöll Johnson pga. ordets etymologiska bakgrund, t.ex. lamb, debt, eller för att signalera uttalet av föregående konsonantljud, ex. bathe inte bath. Han lät också skilja homofoner åt genom att stava dem olika, t.ex. meet (möta) och meat (kött) (McGuinness 1998:90 91). Den största utmaningen för Johnson måste ändå ha varit att systematisera den stora förändringen av uttalet av vokalljuden som hade skett under och talet (Barber 1993: , McGuinness 1998:89). Kort uttryckt kan man förklara det med att vissa långa vokalljud, som i house och how, efterhand utvecklades till diftonger, medan andra bara förkortades, som i bread och blood (Barber 1993: ). Å andra sidan ändrades diftongen i ord som cause och law till ett långt, rent vokalljud (ibid.). Även om Johnson förklarade hur dessa ord och digrafer skulle uttalas enligt gängse normer, är stavningen av dem fortfarande densamma som den var före the Great Vowel Shift (Barber 1993:201). Trots en standardisering av uttal och stavning hade engelskan kvar sin opaka ortografi med många överflödiga bokstäver.

17 17 3 Metod och material Syftet med min undersökning är att kartlägga vad som är svårt att stava i engelskan för att sedan jämföra det med de stavningssvårigheter som finns i svenskan. Därför har jag valt att göra en kvantitativ studie, som enligt Runa Patel & Bo Davidson (20003:14) passar bra när man vill mäta, statistiskt bearbeta och analysera mängden data som samlats in. Dessutom blir det med en kvantitativ metod lättare att presentera undersökningens resultat på ett överskådligt sätt (Per Lagerholm 2005:28). Nackdelen är att jag inte kan belysa den enskilda individens stavningssvårigheter i respektive språk och ta upp elevens egna tankar och åsikter om stavningsproblematiken, vilket hade kunnat komma fram i en kvalitativ undersökning. Istället bakas den enskilda elevens resultat in i den gemensamma mängden för att visa på de vanligaste stavningsproblem i ett genomsnitt, vilket också kan vara befogat när undersökningen är så pass omfattande med mycket data att bearbeta. Elevernas upplevelser och åsikter om det svenska och engelska skriftspråket hade i och för sig kunnat undersökas med enkätfrågor med en kvantitativ metod, men, förutom att tiden var begränsad, var inte det avsikten med denna undersökning. 3.1 Beskrivning av metoden Undersökningen består av ett stavningstest, en s.k. diktamen, i två delar en engelsk och en svensk för att se om eleven har olika svårt för att stava på de olika språken Dessa är likvärdigt utformade och återfinns som bilaga 1 och 2 i slutet av uppsatsen. Avsikten med stavningstestet är att se hur väl eleverna urskiljer olika ljud (fonem) och transkriberar dessa till bokstäver (grafem). Testet har en ökande svårighetsgrad från det enkla till det svårare. Från korta, enstaviga ord med tre bokstäver till långa, flerstaviga ord med både prefix och suffix för att slutligen avslutas med meningar. När jag utarbetade testet, hämtade jag inspiration från McGuinness (1998) och Stig Johansson & Göran Rönnerdal (1985) för den engelska delen och från Madison (1992, 1992) och Claes-Christian Elert (2000) för den svenska delen. McGuinness har t.ex. tydliga förteckningar över engelskans olika språkljud och stavningsalternativ

18 18 med tillhörande listor på ord, som kan användas när man vill träna stavning. Jag började med att skriva ned olika variabler som kunde mätas i det engelska språket. Dessa variabler delades först in i två kategorier. Den första kategorin skulle innehålla enstaka, enstaviga och enstaka, flerstaviga ord samt meningar. I de enstaviga och flerstaviga orden ville jag särskilt lyfta fram enskilda fonem/grafem och fick då fram olika variabler på: Tonande konsonanter Icke tonande konsonanter Korta vokalljud Långa vokalljud Diftonger Digrafer Konsonantkluster Nästa steg var att göra en lista på alla enskilda fonem och diftonger och vilka olika stavningsalternativ det finns för dessa (t.ex. enkel eller dubbeltecknad konsonant, enkel vokal, konsonantdigraf, vokaldigraf och konsonant/vokaldigraf). När det gäller konsonantkluster, särskiljde jag dem som kan användas i början respektive i slutet av enstaviga ord (glad resp. help). Sedan försökte jag använda mig av så många olika stavningsalternativ som möjligt i de enstaka orden. Det blev en mycket lång lista med närmare hundra ord, som så småningom bantades ner till 57 stycken. Jag insåg att det inte går att testa allt under den begränsade tid jag hade, utan jag blev tvungen att välja bort en del stavningsalternativ. Förutom de 57 orden gjorde jag 8 meningar där 10 av de enstaka orden i ordlistan nu återkommer i ett sammanhang. I meningarna lade jag också in 5 homofonpar (ex. past/passed). Nackdelen med att hitta på egna meningar, när man vill ha med vissa ord som är intressanta ur stavningssynpunkt, är att meningarna kan låta lite konstiga och konstruerade, jämfört med om man skulle ta dem ur en berättelse i en bok. Innan jag började undersökningen, provade jag ut det engelska testmaterialet på en liten pilotgrupp av tre gymnasieelever med varierande förkunskaper för att kontrollera att de förstod orden, att testet hade rätt svårighetsgrad och att det var lagom långt. Jag pratade också med min kontaktlärare, som hade många elever med

19 19 läs- och skrivsvårigheter, om hur långt testet kunde vara utan att eleverna hann tappa orken och koncentrationen. När läraren låter eleverna göra ett diagnostiskt stavningstest i svenska, får eleverna skriva 80 ord. Då läser hon en mening först där ordet ingår, sedan säger hon t.ex. skriv sjuksköterska. Testet brukar ta minuter. Fördelen, enligt henne, med att läsa meningar är att eleverna får höra orden i ett sammanhang, vilket förbättrar ordförståelsen. Nackdelen är att eleverna tappar koncentrationen och inte lyssnar aktivt på meningens innehåll, för att de hela tiden väntar på att få höra vilket ord de ska skriva. På min fråga om vad det är som tar tid, själva skrivandet eller läsningen, svarade hon att eleverna ofta frågar om och vill veta vad det vad för ord hon sade. Min kontaktlärare fick även titta på mitt eget testmaterial, och hon tyckte orden var bra. Så med tanke på hur många ord de var vana att skriva, kom vi fram till att 57 ord och 8 meningar skulle eleverna gott och väl hinna med på 60 minuter. När jag gjorde den svenska delen av testet utgick jag från den engelska varianten i struktur och tog med det som är specifikt för det svenska skriftspråket, såsom bokstäverna <å>, <ä>, <ö>, dubbelteckning och sj- och tj-ljudet. De slutliga variablerna kom att bli: Enstaviga ord med tre bokstäver Enstaviga ord med digraf eller trigraf Enstaviga ord med konsonantkluster Flerstaviga, sammansatta ord Flerstaviga avledningar Jämförelse mellan enstaka ord och ord i ett sammanhang Homofoner Enkla konsonanter Dubbelteckning av konsonanter Enkla vokaler Schwa - det obetonade /uh/ Diftonger Verbändelser i imperfekt och perfekt particip

20 Urval Jag gjorde min undersökning på en gymnasieskola där jag har praktiserat. För att få en någorlunda homogen grupp gällande kunskapsnivå, begränsade jag urvalet informanter till dem som det året läste A-kursen i engelska. Det betydde också att några klasser gick i årskurs 2 eftersom A-kursen på vissa program sträcker sig över två år. På inrådan av skolans lärare besökte jag fler praktiskt inriktade program än teoretiska för att få ett större underlag. Lärarna hade uppmärksammat att det fanns fler elever med läs- och skrivsvårigheter på de praktiska programmen. De studieinriktade programmen var Samällsvetenskap/Media-programmet (SPM), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och Teknikprogrammet (TE) som både är teoretiskt och praktiskt inriktat. De yrkesförberedande var Byggprogrammet (BP), Industriprogrammet (IP), Handels- och administrations-programmet (HP), Barnoch fritidsprogrammet (BF), Elprogrammet (EC) och Omvårdnadsprogrammet (OP), där jag var i två klasser (OP1 och OP2). Jag var också i två nivågrupperade grupper med elever från olika yrkesinriktade program (BPECFPIP1 och BPECFPIP2). Följande program och antal elever ingick i undersökningen: Tabell 1 Urval av gymnasieprogram och elever Klass Antal deltagande Antal närvarande Elever som elever på båda testerna valdes ut till studien BP IP HP BF OP OP EC BPECFPIP BPECFPIP TE SPM SP Summa

21 21 Av sammanlagt 188 elever var det 140 som var närvarande på båda testerna. När testet var utfört, valde jag först ut de informanter som deltagit i både den engelska och den svenska delen. Jag rättade testerna genom att stryka under felen och parade sedan ihop varje elevs svenska och engelska tester. Av dessa sorterade jag bort 4 elever, som enligt lärarna inte hade bott så länge i Sverige och därför inte hunnit lära sig svenska så bra, och som inte heller hade läst engelska lika länge som sina klasskamrater. Efter en jämförelse av de båda testerna, valde jag till sist ut de elever vars stavningstest visade på stora stavningssvårigheter och på minst 2 tecken på dyslexi enligt de kriterier som finns dokumenterade av forskare och som omnämns ovan i kapitlet om kännetecken vid läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Antalet som kom att ingå i studien blev då 55, varav 16 flickor och 39 pojkar. Min urvalsmetod är inte menad som ett sätt att diagnostisera dessa elever för dyslexi utan som ett sätt att sortera ut det material som verkar mest intressant för min undersökning elever med stavningssvårigheter. Bland dessa 55 elever kan det sålunda finnas både elever med bristande kunskap om stavning, dyslektiker och elever med andra läs- och skrivsvårigheter. 3.3 Undersökningens genomförande Undersökningen genomfördes vintern 2003/2004 (november-februari). Jag kom överens med de berörda lärarna på skolan vilka dagar och lektioner jag skulle besöka deras klasser för att genomföra testet. Det krävdes två besök à en timme i varje klass eller grupp. Efter att ha presenterat mig och berättat om min undersökning, delade jag ut tomma linjerade papper, som redan var förnumrerade (se under etiska aspekter), till eleverna. Jag talade om att jag skulle läsa upp 57 ord och 8 meningar och att jag skulle upprepa varje ord och mening ett par gånger, innan jag skulle gå vidare till nästa. Därefter bad jag dem skriva ett ord på varje rad och meningarna på separat papper. De flesta numrerade dem utan att jag bad om det. Jag uppmanade dem att inte titta på grannens papper: Det är din stavning som är intressant. Kompisens får jag se ändå. Eleverna blev också informerade om att testet inte var ett prov, som skulle betygsättas eller ses av deras lärare, utan skulle endast ingå i min undersökning. Därefter började diktamen. Jag försökte uttala så tydligt som möjligt, så att t.ex. /z/-ljudet i zip verkligen skulle höras. Jag läste först hela meningen i en

22 22 följd för att sedan upprepa den med en passande andningspaus i mitten. Ville någon elev att jag skulle upprepa ett ord eller en mening en gång till, gjorde jag det. Efteråt antecknade jag om någon varit frånvarande och prickade av att jag hade fått in alla informanternas svar. 3.4 Etiska aspekter Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning är forskaren skyldig att skydda individen genom att uppfylla följande fyra krav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet s. 6 14, Nyberg 2000:37 38). För att uppfylla informationskravet tog jag i ett första skede kontakt med skolans rektor för att i ett personligt möte informera honom om min undersökning och dess syfte samt be om hans tillstånd att ta kontakt med berörda lärare och elever. Han fick även mitt introduktionsbrev (se bilaga 3). Lärarna informerades och tillfrågades både muntligt och skriftligt via mitt brev. Lärarna i sin tur talade med sina elever och läste upp mitt brev innan jag kom på besök. När jag senare besökte klasserna, berättade jag muntligt om min undersökning och varför jag ville göra den. Samtyckeskravet betyder att forskaren skall informera att deltagandet i undersökningen är frivillig och kan avbrytas när helst deltagaren vill. Är deltagaren under 15 år måste man be om vårdnadshavarens samtycke. I och med att eleverna jag tillfrågade gick på gymnasiet och var över 15 år, behövde jag inte föräldrarnas tillstånd. Däremot bad jag rektorn, såsom skolans ansvarige, om tillåtelse för min undersökning. Lärarna upplystes om att det var frivilligt för dem att ställa upp. Även om rektorn hade gett sitt godkännande, så behövde de inte delta om de inte ville och kanske inte hade tid. Alla var dock positiva och ställde upp. Eleverna informerades av mig att ingen kunde tvinga dem att vara med, de bestämde själva. Alla elever som kom till de lektioner jag besökte ställde upp, men det hände några gånger att elever uteblev från andra testtillfället, trots att de varit med timmen innan. Jag respekterade deras val och återkom inte med någon förfrågan om en ny tid. Det hände också att elever som varit borta en gång, sökte upp mig och ville göra den andra delen också. Kravet på att skydda informanternas identitet tillgodosågs genom att undersökningen var konfidentiell, vilket jag talade om i introduktionsbrevet till rektorn och lärarna. Vid första mötet med eleverna förklarade jag för dem att ingen

23 23 annan än jag skulle få se deras stavningstest. Flera elever påpekade att det där hade deras lärare redan talat om, så det behövde jag inte upprepa. Jag ville ändå förklara så tydligt som möjligt, så att de förstod att jag inte skulle vidarebefordra några enskilda resultat till deras lärare och att inga namn skulle förekomma i min redovisning av arbetet. Jag försäkrade dem också att allt material kommer att strimlas och förstöras när arbetet är klart. Eleverna uppmanades att inte skriva sina namn på sina svarsblanketter. Däremot kunde inte deras resultat vara helt anonymt för mig eftersom jag behövde para ihop deras båda tester (det engelska med det svenska). Därför numrerades deras svarslappar med samma nummer som jag gett dem på den klasslista jag hade fått. Några elever kom ändå efteråt och ville veta hur det hade gått för dem men jag fick göra dem besvikna. Inte ens de själva fick reda på sitt eget resultat. Principen om nyttjandekravet har respekterats genom att allt elevmaterial endast har använts för min egen forskning och inte heller kommer att lämnas ut för vare sig kommersiellt eller annat vetenskapligt bruk. Det var också av etiska skäl som jag bad samtliga elever i de olika klasserna delta i stavningstestet i första skedet och inte fråga endast dem som fått diagnosen dyslexi. Efter att ha diskuterat med några av de berörda lärarna kom jag fram till att det vore för utpekande att plocka ut dyslektikerna i klassen för att enbart testa dem. Alla elever med läs- och skrivsvårigheter har kanske inte heller genomgått ett test för att fastställa en diagnos om eventuell dyslexi; kanske för att de själva inte velat, för att föräldrar har motsatt sig eller för att deras handikapp inte har uppmärksammats tidigare pga. att de utvecklat metoder för att dölja det. Därför fick de förbli anonyma. 3.5 Databearbetning och analysmetod När det var dags att bearbeta det material som jag valt ut till studien använde jag mig av en deskriptiv statistik där man enligt Patel & Davidson (2003:109) använder siffror för att beskriva resultatet. Jag började med att ordna all data i enkla frekvenstabeller. Jag använde mig av dataprogrammet Excel, men antecknade och räknade även på vanligt papper för säkerhets skull. Den engelska och den svenska delen av undersökningen sorterades och räknades var för sig.

24 24 Först delade jag in materialet i ord/meningar och fonem. Orden sorterades in i olika kategorier (ex. enstaviga ord med tre bokstäver). Sedan prickade jag av hur många respondenter som stavat ordet fel och hur många som lämnat helt blankt och inte skrivit ordet och fick på så vis ut olika värden. Om respondenten skrivit ett annat ord än det som avsågs, angav jag det. Exempel på ord visas med kursiv stil t.ex. exempel. Snedstreck används omkring fonem: /i/. Stavningssätt och bokstäver anges mellan vinkelparenteser: <b>. Avprickningen av fonemen gick till på liknande sätt som med orden. Först ordnades alla fonem i olika kategorier. Exempelvis fonemet /k/ placerades under Enkla konsonanter, /i/ fick plats under Enkla vokaler etc. Därefter sorterades alla ord som t.ex. innehöll fonemet /k/ in under rubriken /k/ osv. I Excel räknade jag ut antal elever som stavat fonemet /k/ fel och hur många som inte skrivit det alls. På papperstabellen antecknade jag elevernas olika felaktiga stavningsalternativ och hur många som skrivit det eller det felet. När det var dags att jämföra och analysera resultaten av den engelska delen med den svenska, sammanförde jag de båda resultaten av t.ex. enstaviga ord med tre bokstäver i samma tabell för att få en bättre överblick. En direkt jämförelse av felstavningsfrekvensen i olika sorters ord och fonem gjorde jag i stolpdiagram. På grund av utrymmesbrist tog jag inte med alla ord och fonem i resultatredovisningen utan bara dem som eleverna hade störst svårigheter med. För att bearbeta och beskriva olika språkljud nyttjade jag McGuinness fonemiska alfabet, eftersom jag ofta refererar till hennes listor på fonem och tillhörande stavningsalternativ. McGuinness (1998: xvi, 102) har arbetat fram ett system för engelska fonem, där varje fonem betecknas med en ofta förekommande stavning av fonemet. Fördelen är att McGuinness fonemiska alfabet kan vara lättare att läsa för dem som inte kan det fonetiska alfabetet IPA (the International Phonetic Alphabet). Nackdelen med McGuinness fonemiska tecken är dels att några av dem kan vara svåra att vänja sig vid om man är van med IPA-systemet, dels att hon utgår från amerikanskt uttal av engelska. Eftersom jag har lärt mig brittiskt uttal och informanterna har hört min skolengelska, förklarar jag vissa betydelsefulla skillnader mellan brittiskt och amerikanskt uttal i redovisningen av resultatet. För att beskriva de ljud som är specifikt svenska, som t.ex. sj-ljudet, använder jag den svenska stavningen (om det finns fler sätt att stava, tar jag ett som jag anser förekommer ofta).

25 25 Tabell 2 visar de fonem som finns med i undersökningens resultat och i bilaga 4. Tabell 2 Förteckning över fonem Konsonanter Vokaler Fonem Nyckelord Fonem Nyckelord /b/ back /a/ cab /d/ damp /e/ let /f/ feel /i/ his /g/ jog /o/ robbers /h/ had /u/ trust /j/ (eng) job /ae/ take /j/ (sve) jag /ee/ feel /k/ took /ie/ life /l/ last /oe/ home /m/ much /ue/ cute /n/ phone /aw/ law /p/ zip /ah/ father /kw/ (eng) quit /ou/ about /r/ script /oi/ noise /s/ soon /oo/ took /t/ took /oo/ soon /v/ vet /er/ her /w/ (eng) with /or/ for /x/ fox /uh/ (schwa) about /z/ (eng) zip /ch/ (eng.) much /sh/tj/ (eng/sve) push, tjat /ng/ along /sj/ (sve) sjal /th/ (eng) bath /th/ (eng) this De engelska konsonantljuden /j/, /ch/, /kw/och /x/ betraktar jag i undersökningen som ett fonem. Det engelska språkljudet /sh/ låter likadant som det svenska tj-ljudet. Efter som bokstäverna <tj> ofta används i text i fonetikböcker för att beteckna tjljudet i svenska, använder jag båda dessa tecken för detta ljud : /sh/tj/.

26 Reliabilitet och validitet Min undersökning har på ett sätt hög grad av reliabilitet tack vare att testmaterialet var utformat så att det skulle vara lätt att mäta det som efterfrågades i mina forskningsfrågor. Jag var mycket noggrann då jag gjorde mätningarna. Värdena i både den engelska och den svenska delen av testet är uträknade enligt samma metodiska sätt som beskrivs ovan. Dessutom räknade jag både manuellt med ett enkelt avprickningssystem på papper och maskinellt via Excel på datorn. Stämde inte de båda värdena, gick jag tillbaka och gjorde en kontrollräkning. Självklart kan det ändå finnas små felräkningar pga. den mänskliga faktorn. För att säkerställa reliabiliteten hade jag behövt, som Idar Magne Holme & Bernt Krohn Solvang (1997:163) påpekar, minst en till likadan oberoende mätning för att se om den skulle ge ett liknande resultat. Patel & Davidson (2003:99) menar att hög reliabilitet är ingen garanti för hög validitet. Undersökningen validitet kan säkert ifrågasättas med påpekandet att jag inte har begränsat urvalet av informanter till personer som genom diagnos fått det bekräftat att de har dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Frågan är om validiteten är acceptabel när jag i en subjektiv bedömning, med en egen metod, utifrån ett enda test valt ut de elever som jag tycker har svårt med stavningen och de fall där man enbart kan misstänka dyslexi/läs- och skrivsvårigheter? Resultat blir då inte en 100 % homogen grupp (Home & Solvang 1997: ). Jag skulle också ha kunnat använda mig av alla informanter i testet, men materialet var alltför stort i förhållande till den begränsade tiden. Tittar man på innehållsvaliditeten i mitt mätinstrument (testet), kan man konstatera att den är hög eftersom jag utarbetat det utifrån den forskning och litteratur i ämnet som jag läst in. För att nå en hög grad av validitet totalt hade det dock varit bättre om jag i min studie enbart hade haft med de elever som fått diagnosen dyslexi. För att få ett tillräckligt stort underlag då kunde jag ha besökt flera skolor istället för en enda som nu. Nu är det upp till läsaren att avgöra hur tillförlitlig mitt resultat är. Det kan ändå ge en indikation på vilka stavningssvårigheter som kan dyka upp och vad man som lärare kan behöva jobba med. Förhoppningsvis kan det inspirera någon annan att göra en liknande undersökning med ett mer representativt urval av elever.

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun Handlingsplan Att förebygga läs och skrivsvårigheter Nordanstigs kommun Min stavning är bra Jag stavar egentligen bra, men det ruskar, så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh 2004/2005 Berit

Läs mer

Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen

Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen Malin Holmberg Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Broskolans röda tråd i Engelska

Broskolans röda tråd i Engelska Broskolans röda tråd i Engelska Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Dyslexi på olika språk

Dyslexi på olika språk Dyslexi på olika språk Sammanfattning av Elaine Miles artikel Dyslexia may show a different face in different languages i Dyslexia vol 6 no 3, juli-september 2000 av Christina Hedman Inledning I artikeln

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Vägga Vuxenutbildning/Sfi ItiSprojekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Deltagare AnnMarie Hendrych Barbro Kouzmine Inger Samuelsen Kerstin Wihlstrand Handledare

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Örebro 3-4 feb 2014 Lindén 2014 1 Bakgrund När flerspråkiga elever får uttalade problem med läsoch skrivutvecklingen kan frågan uppstå om svårigheterna

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

LÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET!

LÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET! LÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET! HÄR FÅR DU veta vad det är som gör att man verkligen förstår det man läser veta vad läsflyt är och hur du kan förbättra det veta hur man utökar sitt ordförråd lära känna

Läs mer

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se Användarhandledning för det kompensatoriska läshjälpmedlet Precodia Målgrupper för programvaran Precodia Personer med lässvårigheter av olika slag (läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter,

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Utbildningens syfte Språk öppnar fönster mot världen. Språket speglar skillnader och likheter mellan människor, deras personlighet, bakgrund och intressen.

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Tekniska förutsättningar För WordFinder från Mac App Store krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.6.6 eller senare.

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2000:219 Utkom från trycket den 3 maj 2000 utfärdad den 30 mars 2000. Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Tutti Frutti3.indd 1 08-06-18 15.27.19 Manual digitalt lärarstöd för Tutti Frutti Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Välkommen!

Läs mer

Språkhistoria. Svenska språkets historia

Språkhistoria. Svenska språkets historia Språkhistoria Svenska språkets historia Indoeuropeiska språk http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Indoeuropeiskan är den språkgrupp som har stått som grund för nästan alla av de europeiska

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson Inlämningsuppgift 1 Metod Jag har valt att studera några av de vanliga funktionerna på en mobiltelefon, sk smartphone. Vi använde min iphone 3GS med ios 4.1 och språket inställt på svenska. Testerna genomfördes

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Dyslexi. Lästips från sjukhusbiblioteket

Dyslexi. Lästips från sjukhusbiblioteket Dyslexi Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Att ha eller sakna verktyg : om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva (2013) Av Åsa Wengelin & Claes Nilholm De tre

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer