Att stava rätt hur svårt kan det va?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att stava rätt hur svårt kan det va?"

Transkript

1 ESKILSTUNA VÄSTERÅS Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UX (15) hp Vt 2008 Att stava rätt hur svårt kan det va? En undersökning av de vanligaste svårigheterna i engelsk stavning jämfört med svensk stavning To Spell Correctly How Difficult Can It Be? A study of the most common difficulties in English spelling compared to Swedish spelling Carina Olby Handledare: Monica Bjurman & Helena Darnell-Berggren Examinator: Renate Walder

2 2 ESKILSTUNA VÄSTERÅS Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UX (15) hp Vt 2008 SAMMANDRAG Namn: Svensk titel: Engelsk titel: Carina Olby Att stava rätt hur svårt kan det va? En undersökning av de vanligaste svårigheterna i engelsk stavning jämfört med svensk stavning. To spell correctly how difficult can it be? A study of the most common difficulties in English spelling compared to Swedish spelling Antal sidor: 79 Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel som förekom mer i undersökningens svenska ord. Färre elever stavade fel på de svenska flerstaviga orden än på de engelska enstaviga. Eleverna hade problem med fler engelska konsonanter än svenska. Det var nästan bara de engelska vokalerna som vållade stavningssvårigheter. Det gick att utläsa flera orsaker till varför vissa språkljud eller bokstäver är svåra att stava, t.ex. om fonemet stavas med två eller fler bokstäver eller om fonemet har många stavningsalternativ. Undersökningens resultat stödjer teorin som bl.a. Spencer (2000, 2001) har lagt fram om att ett språk är svårare att stava ju mindre transparant det är. Min undersökning visar också vilka stavningsregler och vilka fonem vars stavning eleverna kan behöva träna på. Nyckelord: engelska, svenska, stavning, stavningssvårigheter, ortografi, skriftspråk, fonem, grafem, ord, dubbelteckning, homofoner, dyslexi/läs- och skrivsvårigheter.

3 3 Innehåll Tabellförteckning Inledning Syfte och forskningsfrågor Uppsatsens disposition Begreppsdefinitioner och förklaringar Litteraturgenomgång och tidigare forskning Kännetecken vid läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Det engelska skriftspråket är det så svårt? Hur blev det engelska skriftspråket så svårt? Metod och material Beskrivning av metoden Urval Undersökningens genomförande Etiska aspekter Databearbetning och analysmetod Reliabilitet och validitet Resultat Enstaviga ord Ord med tre bokstäver. Varje ljud återges med en bokstav Ord med digraf eller trigraf Ord med konsonantkluster Flerstaviga ord Sammansatta ord Avledningar Jämförelse mellan enstaka ord och ord i en mening Homofoner Sammanfattning Ord Fonem/Grafem Enkla konsonanter Dubbelteckning av konsonanter Sammanfattning enkla konsonanter och dubbelteckning Enkla vokaler Diftonger Verbändelser i imperfekt och perfekt particip Sammanfattning vokaler, diftonger och verbändelser Sammanfattande diskussion Hur kan jag utveckla mitt pedagogiska arbete? Avslutning Litteraturförteckning Bilagor...72 Stavningstest engelska Stavningstest svenska.73 Introduktionsbrev.74 Tabeller över fonem.75

4 4 Tabeller Tabell 1 Urval av gymnasieprogram och elever...20 Tabell 2 Förteckning över fonem...25 Tabell 3 Ord med tre grafem. Varje fonem återges med ett grafem...27 Tabell 4 Ord med två eller tre ljud. Varje ljud återges med en, två eller tre bokstäver...29 Tabell 5 Ord med konsonantkluster...30 Tabell 6 Sammansatta ord...31 Tabell 7 Avledningar...32 Tabell 8 Jämförelse mellan engelska enstaka ord och ord i en mening...33 Tabell 9 Jämförelse mellan svenska enstaka ord och ord i mening...34 Tabell 10 Homofoner...35 Tabell 11 Jämförelse av engelska homofonpar...35 Tabell 12 Jämförelse av svenska homofonpar...36 Tabell 13 Stavning av fonemet /k/ i engelska och svenska ord...39 Tabell 14 Stavning av fonemet /v/ i engelska ord...39 Tabell 15 Stavning av fonemet /w/ i engelska ord...40 Tabell 16 Stavning av fonemet /s/ engelska och svenska ord...40 Tabell 17 Stavning av fonemet /z/ i engelska ord...41 Tabell 18 Stavning av det svenska /j/ i svenska ord...41 Tabell 19 Stavning av fonemet /sh/tj/ i engelska och svenska ord...42 Tabell 20 Stavning av fonemet /ch/ i engelska ord och /sj/ i svenska ord...43 Tabell 21 Stavning av några svåra digrafer i engelska ord...44 Tabell 22 Enkelteckningsfel av konsonanter i engelska och svenska ord...45 Tabell 23 Dubbelteckningsfel av konsonanter i engelsk och svenska ord...46 Tabell 24 Stavning av fonemet /e/ i engelska och svenska ord...49 Tabell 25 Stavning av /i/ i engelska ord...49 Tabell 26 Stavning av fonemet /ee/ i engelska ord...50 Tabell 27 Stavning av fonemet /aw/or/ i engelska ord...51 Tabell 28 Stavning av fonemet /u/ i engelska ord...52 Tabell 29 Stavning av fonemet /oo/ i engelska ord...52 Tabell 30 Stavning av schwa, /uh/, i engelska ord...53 Tabell 31 Stavning av diftonger i engelska ord...54 Tabell 32 Verbändelser i regelbundna engelska verb...55 Tabell 33 Stavning av fonemet /p/ i engelska och svenska ord...75 Tabell 34 Stavning av fonemet /b/ i engelska och svenska ord...75 Tabell 35 Stavning av fonemet /t/ i engelska och svenska ord...75 Tabell 36 Stavning av fonemet /d/ i engelska och svenska ord...76 Tabell 37 Stavning av fonemet /n/ i engelska och svenska ord...76 Tabell 38 Stavning av fonemet /m/ i engelska och svenska ord...76 Tabell 39 Stavning av fonemet /x/ i engelska och svenska ord...77 Tabell 40 Stavning av fonemet /r/ i engelska och svenska ord...77 Tabell 41 Stavning av fonemet /f/ och /g/ i svenska ord...77 Tabell 42 Stavning av fonemet /l/ i engelska och svenska ord...77 Tabell 43 Stavning av fonemet /h/ i engelska och svenska ord...77 Tabell 44 Stavning av fonemet /ng/ i engelska och svenska ord...78 Tabell 45 Stavning av fonemet /a/ i engelska och svenska ord...78 Tabell 46 Stavning av fonemet /o/ i engelska och svenska ord...78

5 5 Tabell 47 Stavning av fonemet /aw/ och /u/ i svenska ord...78 Tabell 48 Stavning av fonemet /oo/ och /uh/ i svenska ord...78 Tabell 49 Stavning av fonemet /ou/ i svenska ord...79

6 6 1 Inledning I takt med globaliseringen genomsyras vårt samhälle allt mer av det engelska språket. Engelskan övergår mer och mer från att vara ett främmande språk till ett andraspråk i Sverige. Arbetslivet ställer allt högre krav på att de anställda inte bara kan tala engelska, utan också att de kan läsa och skriva på engelska. Engelska krävs även för högskolestudier, där mycket av kurslitteraturen är engelsk. Detta påpekas också av Jacobson (2002:15) samt i kursplanen 2000 för engelska under ämnets syfte: Engelska är [ ] dominerande kommunikationsspråk i världen. Förmågan att använda engelska är nödvändig vid studier, vid resor i andra länder och för sociala eller yrkesmässiga internationella kontakter av olika slag. [ ] Utbildningen i engelska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana språkkunskaper som är nödvändiga för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utvecklingen som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier. (Skolverket 2000: 1) I kursplanerna för engelska betonas betydelsen av att behärska skriftspråket alltmer. Till de olika byggstenarna, som krävs för att utveckla en allsidig och kommunikativ förmåga, hör förmågan att behärska språkets form d.v.s. vokabulär, fraseologi, uttal, stavning och grammatik (s. 3). I de uppställda mål som eleverna i gymnasieskolan skall ha uppnått efter avslutad A-kurs i engelska, handlar fyra punkter av nio om förmågan att kunna läsa och skriva: Eleven skall o kunna läsa och tillgodogöra sig texter med varierat sakinnehåll [ ], o kunna läsa och förstå lättillgänglig skönlitteratur och genom litteraturen förvärva kunskaper om kulturtraditioner i engelskspråkiga länder, o kunna formulera sig i skrift för att informera, instruera, argumentera och uttrycka känslor och värderingar samt ha förmåga att bearbeta och förbättra den egna skriftliga produktionen, o kunna självständigt hämta information från olika källor samt bearbeta och strukturera den information som tagits fram. (Skolverket 2000: 2) Det ställs sålunda stora krav på elever som har svårt för att läsa och skriva. På skolorna där jag praktiserat och arbetat, har jag mött en del elever med läs- och

7 7 skrivsvårigheter och dyslexi. Några har lindriga problem och klarar av skolarbetet bra, andra har det svårare med dåliga studieresultat och förlorad motivation som resultat. Efter att har varit på en föreläsning den 9/9-03 på högskolan, där representanter från FMLS (Förbundet funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter) berättade om hur dyslektiker upplever sin situation och hur viktig omgivningens inställning är för deras självkänsla och inlärning, kände jag att detta var ett ämne jag ville behandla i mitt examensarbete. Föreläsarna menade att alla lärare måste involveras i dyslektikernas problematik. Förr blev elever med dyslexi befriade från engelskan, för att det var så svårt att lära sig att läsa och stava på ännu ett språk, när de redan hade svårt att läsa och skriva på sitt modersmål. Idag är engelska ett kärnämne på grundskolan, och i gymnasieskolan är A-kursen en kärnämneskurs, vilket betyder att skolan måste ta sitt ansvar även i detta ämne för elever med läs- och skrivsvårigheter. Sedan SIA-utredningens genomförande och uppmaningen om att den svenska skolan skall vara en skola för alla, är det skolans skyldighet att, så långt det är möjligt, integrera elever med olika inlärningssvårigheter i den vanliga undervisningen. I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) fastslås under rubriken Grundläggande värden : Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med olika funktionshinder. (Utbildningsdepartementet 1994:4) Vidare anges riktlinjer under rubriken Kunskaper : Alla som arbetar i skolan skall hjälpa elever som har behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande (Lpf 94:11). Det är sålunda inte bara svensklärarens utan allas gemensamma ansvar att skolgången blir så lärorik som möjligt för elever i behov av särskilt stöd. Det ställs krav på min förmåga som lärare att strukturera upp och individualisera undervisningen, för att engelska ska bli överkomligt och roligt att lära sig för elever med läs- och skrivsvårigheter. Med min undersökning hoppas jag få några svar på vad som är svårt med det engelska skriftspråket. Med den kunskapen hoppas jag kunna utveckla en mer medveten metod för att hjälpa mina elever att inte bara bli bra på att prata engelska, utan även på att läsa och skriva.

8 8 1.1 Syfte och forskningsfrågor Syftet med min undersökning är att försöka kartlägga de vanligaste problemen som elever möter när de ska lära sig stava på engelska och jämföra dessa med de stavningssvårigheter som finns när de skriver svenska. Som underlag har jag elever som visar tecken på läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Bakgrunden till detta är att jag, ganska snart efter att jag började undervisa i engelska, såg att många elever, och framförallt de som har dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter, hade svårt för att skriva engelska. Eftersom jag själv inte undervisar i svenska är min huvudfråga om det är svårare att stava på engelska än på svenska? Jag vill även få svar på följande frågor: Har mängden bokstäver i enstaviga ord någon betydelse för hur svåra de är att stava? Är ett ord lättare att stava ju mer fonetiskt regelbundet det är? Är enstaviga ord lättare att stava än flerstaviga ord? Är ett ord lättare att stava om man hör det enskilt eller om det finns i en mening? Är engelska homofoner svårare att stava och hålla isär än svenska? Vilka språkljud bereder störst svårigheter i skrift? Varför är vissa språkljud svåra att stava? Vållar enkel- och dubbelteckning mer problem i engelska eller svenska ord? Är engelska verbändelser svårare att stava än de svenska? 1.2 Uppsatsens disposition I uppsatsens inledande teoretiska del börjar jag med att beskriva undersökningens syfte och forskningsfrågor, samt ger förklaringar på olika begrepp jag kommer att använda mig av. Sedan sammanfattar jag vad som skrivits om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och det engelska skriftspråket i tidigare forskning och litteratur som jag läst. I kapitel 3 redogör jag för metod och material, samt för hur jag valt ut mina respondenter, genomfört undersökningen och bearbetat materialet med hänsyn till etiska aspekter. Jag redovisar och analyserar resultatet i kapitel 4 och avslutar med en sammanfattande diskussion samt en kritisk granskning av mitt eget arbete. Litteraturförteckning och bilagor återfinns i slutet av uppsatsen.

9 9 1.3 Begreppsdefinitioner och förklaringar Allofoner Assimilation Avledning Diftong Digraf Fonetisk Fonologiskt konsonantkluster Fonologisk medvetenhet Fonem Grafem Homofoner Konsonantkluster Opak Ortografi Ortografiskt kluster Prefix uttalsvarianter av samma fonem, men som inte är betydelseskiljande, t.ex. tungrots-r och tungspets-r. sammansmältning. Uttalsförändring som innebär att ett språkljud förändras när det står tillsammans med vissa andra ljud, exempelvis snabbt, som låter mer som /snapt/. ord med prefix och/eller suffix. ett vokalljud med en snabb glidning mellan två vokaler i samma stavelse. två bokstäver som tillsammans symboliserar ett språkljud, t.ex. <lj> i ordet ljud. ljudenlig; varje symbol (bokstav) representerar ett ljud t.ex ett alfabet, ett språk, ett ord. anhopning av flera konsonantljud. insikten om vilka ljud som ingår i det talade ordet och förmågan att minnas i vilken ordning ljuden kommer i ordet. minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett språk, dvs. ett språkljud. Exempelvis om man byter ut ljudet /l/ i lur mot ljudet /b/, får ordet en annan betydelse. skriftlig symbol, t.ex. bokstaven som betecknar ett språkljud eller siffran som betecknar visst antal. ord som låter likadant men har olika betydelse. anhopning av två eller fler konsonanter som återger två eller fler språkljud. Exempel: spring. motsatsen till transparant. Avståndet mellan stavning och uttal är större; ortografin är djupare. Engelskan är ett språk med djuportografi. regler för hur ett språk skrivs och stavas. anhopning av flera grafem, som tillsammans betecknar ett fonem. förstavelse. Ett morfem som inte kan fungera som ett självständigt lexikonord (grundord) utan enbart används som ett förstaled i avledningar. T.ex. in- (indirekt).

10 10 Reversalfel Suffix Transparant Trigraf omkastning av bokstäver. ändelse, morfem som inte kan stå som självständigt lexikonord. Suffix återfinns som sistaled i avledningar exempelvis: -het (elakhet). kallas även för ytlig ortografi, vilket betyder att orden stavas mycket ljudenligt. tre bokstäver som tillsammans symboliserar ett ljud, t.ex. <stj> i ordet stjärna. (Förklaringar är hämtade från Termlexikon i språkvetenskap 2007, McGuinness 1998, Høien & Lundberg 1992, Elert 2000) 2 Litteraturgenomgång och tidigare forskning 2.1 Kännetecken vid läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Det finns flera uttryck som beskriver att en person har svårt att lära sig läsa och skriva. Ordblindhet, dyslexi 1, specifika läs- och skrivsvårigheter och läs- och skrivsvårigheter är vanliga begrepp i Sverige. Det är också vanligt att begreppen blandas ihop eller används som synonymer av både lekmän och yrkesmän (Svärdemo Åberg 1995:7). Vad är då skillnaden mellan termerna dyslexi och läs- och skrivsvårigheter? Begreppet läs- och skrivsvårigheter är övergripande, poängterar Svenska dyslexiföreningen (2008:1), och omfattar alla som har svårt att läsa och/eller skriva oavsett om det är pga. syn- eller hörselproblem, kulturell och språklig understimulering, språkstörning, bristfällig undervisning, emotionella problem, bristande kunskaper i svenska språket (när ett annat språk är modersmålet) [eller] dyslexi. De flesta dyslexispecialister är överens om, bekräftar Curt von Euler (2001:2), att dyslexi oftast är både en ärftlig och språkligt baserad funktionsnedsättning, som 1 Det nylatinska ordet dyslexia härstammar från det grekiska prefixet dys- (svår, dålig, otillräcklig) och det grekiska substantivet lexis (tal, ord). Ordmakarna har säkert tänkt på det latinska verbet lego (läsa) också. Sålunda betyder dyslexi bristande läsfärdighet eller dåligt ordsinne (Madison 1992:17).

11 11 omfattar nedsatt fonologisk förmåga, dvs. svårigheter att uppfatta att språket och orden är uppbyggda av olika ljud. Både Høien & Lundberg (1992), Lundberg (1998), The Internatioal Dyslexia Association, IDA, (2008) och The British Dyslexia Association, BDA, (2008) pekar på bristen på fonologisk medvetenhet hos dyslektikern samt svårigheter att snabbt kunna bearbeta information och automatisera läsningen. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan yttra sig på olika sätt beroende på person. En individ kan ha stora svårigheter med att både skriva och läsa, medan en annan kan ha problem med stavning men är ganska bra på att läsa och vice versa. Kännetecknen vid läs- och skrivsvårigheter och dyslexi är ofta likadana i de listor man kan finna i litteraturen. FMLS:s lista (2008) över kännetecken vid läs- och skrivsvårigheter lyder: o Läs- och skrivproblem i släkten o Eleven betraktas som lat, dum eller slarvig o Svårt att lära in alfabetets bokstäver, årets månader i rätt ordning och multiplikationstabellen o Försöker undvika läsning både tyst och högt o Läser långsamt och tvekande. Avkodningen tar alla energi och innehållet går förlorat o Läser alltför fort och gissar. Måste stanna upp och läsa om när innehållet blir obegripligt o Svårt att förstå vad man läser, men inte om samma text blir uppläst o Uttalar vissa ord fel och artikulerar dåligt o Svårt att upprepa och uppfatta långa ord o Stavar fel o Gör ofta dubbelteckningsfel o Tappar bokstäver i slutet av ord och läser fel på ändelser o Kastar om bokstävernas och stavelsernas ordning, t.ex. träning-tärning, plats-plast o Läser fel på små ord t.ex. den-de, han-hon o Kastar även om siffror t.ex o Förväxlar b och d o Har en svårläst handstil o Glömmer ofta prickar och ringar över vokaler o Är dubbelhänt o Sammanblandar höger och vänster o Osäker om tid och datum o En skillnad mellan elevens intelligens och hans utveckling i läsning och skrivning o Dåligt självförtroende o Blir trött och får ont i huvudet eller ögonen vid läsning

12 12 Enligt Sigrid Madison (1992:25 33) kan man hos dyslektiker finna bl.a. följande symptom: o o o o o o o o o o o o o o o Läser bättre än de stavar Hör ofta inte om ordet är sammansatt Har svagt ordminne Har svag fonologisk urskiljningsförmåga: -förväxlar tonande-tonlös konsonant, /g-k/, /d-t/, /b-p/ -urskiljer ej ljud med samma artikulationsställe (t, d, l, n) ex: Lund skrivs Lud samt ljud med samma artikulationssätt, t.ex. ng-ljud och n. Ex: ugn, lugnt -urskiljer ej ljuden i konsonantanhopning, vokalmöte Förväxlar vokaler, y u, e i Föväxlar sj- och tj-ljud i både skrift och läsning Har svårt att minnas och segmentera långa, fonetiskt svåra ord, t.ex. repetition skrivs repepidition Har svårt att artikulera, att uttala ord, vilket leder till stavfel Förväxlar, spegelvänder eller roterar bokstäver (d-b, e-a, b-p) Kastar om bokstäver: skräp skärp Skriver ord som de uttalas: hjärna järna Särskriver sammansatta ord Missar stor bokstav ofta, blandar stora och små bokstäver Läser ofta fel på små ord och ändelser. Utesluter och lägger till småord i texten Tappar bokstäver på slutet av ord När jag har letat information om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, har jag konstaterat att det har forskats åtskilligt i detta område. Man har undersökt dyslexins orsaker, hur den kan yttra sig och vilka problem den kan få för individen. Man tvistar om s.k. emotionella, sociala och pedagogiska faktorer kan vara en orsak till uppkomsten av dyslexi eller om de är följder (Svärdemo Åberg 1995:9 13). Diane McGuinness (1998: , 165) säger att en elevs bristande läs- och skrivförmåga beror på dålig undervisning. Hon påstår att det finns: inga diagnoser och inga bevis för någon speciell typ av lässtörning som dyslexi. Problemet är att engelskans stavningsregler är så komplicerade att lära ut och att lära sig, vilket vi ska komma till i nästa avsnitt.

13 Det engelska skriftspråket är det så svårt? Om man jämför med andra alfabetiska språk, som t.ex. spanskan, tyskan och svenskan, anses det engelska språket svårare att lära sig läsa och stava (Holmberg 2001, Davis 1999:46, McGuinness 1998, Spencer 2000:152, Jacobson 2000:15, Andersson 2002). Davis menar att det beror på att alfabetet inte räcker till. Det skulle enligt honom och Spencer behövas 44 (istället för 26 som nu) bokstäver för att återge alla ljud i det engelska talet, enligt McGuinness inte mer än 43st (s. 98). Spanskan och franskan, som har samma bokstäver, tar hjälp av accenter över somliga bokstäver för att göra läsaren uppmärksam på uttalet (Davis 1999). I svenskan har vi lagt till prickar och ringar över <a> och <o> (<å>, <ä>, <ö>). Finskan och turkiskan är de mest transparanta språken, dvs. de har mycket hög grafem/fonemöverensstämmelse, vilket ger en nästan helt ljudenlig stavning (Spencer 2000: , Holmberg 2001). Engelskans ortografi är i jämförelse mycket krånglig och oregelbunden. Skulle den ultimata lösningen vara att ha en symbol (grafem) för varje ljud (fonem) och då få ett helt fonetiskt alfabet? Hur ska man då skilja homofoner åt? Spencer (2000) undrar i en artikel i Dyslexia om inte engelskan är ett dyslektiskt språk (Is English a Dyslexic Language?), eftersom undersökningar visar att barn med engelska som modersmål har en sämre läsförmåga än turkiska och tyska barn (Oney & Goldman 1984, Frith, Wimmer & Landerl 1998). Skillnaden var häpnadsväckande stor när det gällde att läsa flerstaviga och mindre vanliga ord. Engelska barn med en normal läs- och skrivförmåga fick i ett lästest av mindre vanligt förekommande ord ungefär samma resultat som tyska dyslektiska barn (Landerl, Wimmer & Frith 1997)! Utifrån en annan omfattande stavningsundersökning i en brittisk skola, lyfter Spencer (2000) fram tre olika faktorer, som har betydelse för hur lätt eller svårt ett engelskt ord är att stava: 1. Hur vanligt förekommande ordet är. 2. Hur långt ordet är. 3. Hur fonetiskt ordet är. När det gäller att läsa korta, vanliga ord visar en annan studie att det är lättare att läsa ju mer fonetiskt (ljudenligt) ordet är stavat (Spencer 2001). Alltså det spelar stor roll om överensstämmelsen grafem-fonem är konsekvent och det finns så få överflödiga, stumma bokstäver som möjligt. Man kan förstå att det kan vara svårt, när det kan finnas flera olika varianter på bokstavskombinationer för att återge ett enda ljud. Det långa i-ljudet har inte mindre

14 14 än 7 stavningsalternativ: <ee>, <ea>, <y>, <ie>, <e>, <e-e>, <ey> (McGuinness 1998:275). En bokstav kan å andra sidan låta olika beroende på vilken bokstav den står bredvid. Bokstaven <h> representerar ljudet /h/ när det står t.ex. bredvid vokaler som i home, head, ham, men låter annorlunda bredvid vissa konsonanter: chin /ch/, shop /sh/, thing /th/, there /th/, photo /f/, laugh /f/, ghost /g/(mcguinness s. 82). Ett annat exempel på den engelska stavningsproblematiken är att vissa bokstäver eller bokstavskombinationer (närmare bestämt 21 stycken för vokaler) kan stå för flera olika ljud. Vokaldigrafen <ou> kan uttalas på fem sätt beroende på vilket ord det är: /ou/ shout, /oo/ group, /oe/ soul, /u/ tough, /o/ cough (McGuinness s. 99). Att läsa och skriva engelska och franska (djupa ortografier) kräver större minneskapacitet och aktiverar fler områden av hjärnan än vad det gör att använda italienska (ytlig, transparant) poängterar Spencer (2001:218). Pet scanning av hjärnan har visat att det är ett område i vänstra hjärnhalvan, som behövs för djupa ortografier, som inte aktiveras tillräckligt mycket hos dyslektiker (Spencer 2001:227). I andra studier har det framkommit att vissa svenska dyslektiker läser både fortare och med färre fel på engelska än på svenskan, eftersom svenskan har så långa, sammansatta ord, medan engelska tillämpar särskrivning i hög grad (Miller-Guron & Lundberg 2000:45, 58 59). McGuinness (1998: , 372) menar att med en strukturerad undervisning, med fokus på de regelbundenheter som finns i språket, går det ganska lätt att lära så gott som alla barn den engelska läs- och skrivkoden. IDA, The International Dyslexia Association (2008), påpekar att det engelska skriftspråket inte är så oregelbundet som man kan tro. Av alla engelska ord är nästan hälften fonetiskt regelbundna, som t.ex. slip, rich. Fonem/grafemöverensstämmelsen är nästan till hundra procent tillförlitlig i 37 % av de vanligaste orden, förutom en bokstav (t.ex. knit och goat). Det är bara 4 % som är helt oregelbundna, hävdar IDA (ibid.).

15 Hur blev det engelska skriftspråket så svårt? Hur kommer det sig då att engelskan har ett så komplicerat skriftspråk? Orsakerna kan spåras långt tillbaka i språkets historia när olika folkslag (germaner, kelter, anglo-saxer, romare, vikingar och franska normander) efter hand bosatte sig i det engelska öriket och deras olika språk blandades (Charles Barber 1993, McGuinness 1998:78 100). Skriftspråket kom först på 600-talet med kristendomen och ersatte runskriften. För att sprida det kristna budskapet till folket blev man tvungen att utveckla ett engelskt skriftspråk för att kunna översätta latinska texter. På 800-talet under kung Alfreds tid uttalades alla bokstäver i ett skrivet ord. Däremot kunde vissa bokstäver uttalas på två sätt. Exempelvis symbolen <f> stod för ljuden /f/ och /v/ beroende på var i ordet det stod (Barber 1993: ). Trots att det engelska uttalet förändrades med tiden fortsatte man stava som man var van vid. Uttalet har ändrats av olika anledningar, påpekar Barber (1993:32 57). Det kunde vara pga. mode, vad som ansågs fint, eller man tog den enkla vägen ut och förenklade uttalet genom att tappa ett konsonantljud på slutet av ett ord, lade till ett ljud eller ändrade följden av två ljud. När normanderna bosatte sig i England efter invasionen av Hastings år 1066, började de stava engelskan mer ljudenligt igen, men bytte även ut engelska symboler mot franska (Barber 1993:151). Tidigare gjorde man ingen skillnad på långa och korta vokalljud i skrift, men nu började man skriva två vokaler för att visa på långt vokalljud, som i orden food, queen, hous eller med en helt annan vokal för att likna franskan (fyr = fire) (s ). En standardiserad engelsk ortografi började inte utvecklas förrän på 1400-talet då tryckkonsten bredde ut sig. Det skulle dock dröja ända till mitten av 1700-talet innan standardiserade stavningsregler blev accepterade och etablerade tack vare utgivningen av grammatikor och ordböcker varav den viktigaste var Samuel Johnsons Dictionary of the English Language (Barber 1993:204). Förutom att ge ordförklaringar kom Johnsons lexikon att bli ett slags rättesnöre för hur ord skulle uttalas och stavas (McGuinness 1998:89). Johnson var mer intresserad av att standardisera uttalsreglerna, men förenklade även stavningsreglerna så gott han förmådde (McGuinness 1998:89 93). Han skrev bl.a. ner the e-control principle vilken betyder att:

16 16 o <E> signalerar uttalet av den vokal ( a, e, i, o eller u) som står framför konsonanten före <e>, men det gäller bara om det är en enkel konsonant inte två: mut/mute/mutter. o För att upphäva e-kontrollen måste man dubbla konsonanten: tin/tinned. o Andra vokaler kan ersätta <e> när man lägger till ett suffix: whine/whining (McGuinness 1998:90-91) Den stumma vokalen i slutet av ord som take och make, behölls alltså för att signalera att <a> ska uttalas som bokstavsnamnet i alfabetet. Andra stumma bokstäver i ord behöll Johnson pga. ordets etymologiska bakgrund, t.ex. lamb, debt, eller för att signalera uttalet av föregående konsonantljud, ex. bathe inte bath. Han lät också skilja homofoner åt genom att stava dem olika, t.ex. meet (möta) och meat (kött) (McGuinness 1998:90 91). Den största utmaningen för Johnson måste ändå ha varit att systematisera den stora förändringen av uttalet av vokalljuden som hade skett under och talet (Barber 1993: , McGuinness 1998:89). Kort uttryckt kan man förklara det med att vissa långa vokalljud, som i house och how, efterhand utvecklades till diftonger, medan andra bara förkortades, som i bread och blood (Barber 1993: ). Å andra sidan ändrades diftongen i ord som cause och law till ett långt, rent vokalljud (ibid.). Även om Johnson förklarade hur dessa ord och digrafer skulle uttalas enligt gängse normer, är stavningen av dem fortfarande densamma som den var före the Great Vowel Shift (Barber 1993:201). Trots en standardisering av uttal och stavning hade engelskan kvar sin opaka ortografi med många överflödiga bokstäver.

17 17 3 Metod och material Syftet med min undersökning är att kartlägga vad som är svårt att stava i engelskan för att sedan jämföra det med de stavningssvårigheter som finns i svenskan. Därför har jag valt att göra en kvantitativ studie, som enligt Runa Patel & Bo Davidson (20003:14) passar bra när man vill mäta, statistiskt bearbeta och analysera mängden data som samlats in. Dessutom blir det med en kvantitativ metod lättare att presentera undersökningens resultat på ett överskådligt sätt (Per Lagerholm 2005:28). Nackdelen är att jag inte kan belysa den enskilda individens stavningssvårigheter i respektive språk och ta upp elevens egna tankar och åsikter om stavningsproblematiken, vilket hade kunnat komma fram i en kvalitativ undersökning. Istället bakas den enskilda elevens resultat in i den gemensamma mängden för att visa på de vanligaste stavningsproblem i ett genomsnitt, vilket också kan vara befogat när undersökningen är så pass omfattande med mycket data att bearbeta. Elevernas upplevelser och åsikter om det svenska och engelska skriftspråket hade i och för sig kunnat undersökas med enkätfrågor med en kvantitativ metod, men, förutom att tiden var begränsad, var inte det avsikten med denna undersökning. 3.1 Beskrivning av metoden Undersökningen består av ett stavningstest, en s.k. diktamen, i två delar en engelsk och en svensk för att se om eleven har olika svårt för att stava på de olika språken Dessa är likvärdigt utformade och återfinns som bilaga 1 och 2 i slutet av uppsatsen. Avsikten med stavningstestet är att se hur väl eleverna urskiljer olika ljud (fonem) och transkriberar dessa till bokstäver (grafem). Testet har en ökande svårighetsgrad från det enkla till det svårare. Från korta, enstaviga ord med tre bokstäver till långa, flerstaviga ord med både prefix och suffix för att slutligen avslutas med meningar. När jag utarbetade testet, hämtade jag inspiration från McGuinness (1998) och Stig Johansson & Göran Rönnerdal (1985) för den engelska delen och från Madison (1992, 1992) och Claes-Christian Elert (2000) för den svenska delen. McGuinness har t.ex. tydliga förteckningar över engelskans olika språkljud och stavningsalternativ

18 18 med tillhörande listor på ord, som kan användas när man vill träna stavning. Jag började med att skriva ned olika variabler som kunde mätas i det engelska språket. Dessa variabler delades först in i två kategorier. Den första kategorin skulle innehålla enstaka, enstaviga och enstaka, flerstaviga ord samt meningar. I de enstaviga och flerstaviga orden ville jag särskilt lyfta fram enskilda fonem/grafem och fick då fram olika variabler på: Tonande konsonanter Icke tonande konsonanter Korta vokalljud Långa vokalljud Diftonger Digrafer Konsonantkluster Nästa steg var att göra en lista på alla enskilda fonem och diftonger och vilka olika stavningsalternativ det finns för dessa (t.ex. enkel eller dubbeltecknad konsonant, enkel vokal, konsonantdigraf, vokaldigraf och konsonant/vokaldigraf). När det gäller konsonantkluster, särskiljde jag dem som kan användas i början respektive i slutet av enstaviga ord (glad resp. help). Sedan försökte jag använda mig av så många olika stavningsalternativ som möjligt i de enstaka orden. Det blev en mycket lång lista med närmare hundra ord, som så småningom bantades ner till 57 stycken. Jag insåg att det inte går att testa allt under den begränsade tid jag hade, utan jag blev tvungen att välja bort en del stavningsalternativ. Förutom de 57 orden gjorde jag 8 meningar där 10 av de enstaka orden i ordlistan nu återkommer i ett sammanhang. I meningarna lade jag också in 5 homofonpar (ex. past/passed). Nackdelen med att hitta på egna meningar, när man vill ha med vissa ord som är intressanta ur stavningssynpunkt, är att meningarna kan låta lite konstiga och konstruerade, jämfört med om man skulle ta dem ur en berättelse i en bok. Innan jag började undersökningen, provade jag ut det engelska testmaterialet på en liten pilotgrupp av tre gymnasieelever med varierande förkunskaper för att kontrollera att de förstod orden, att testet hade rätt svårighetsgrad och att det var lagom långt. Jag pratade också med min kontaktlärare, som hade många elever med

19 19 läs- och skrivsvårigheter, om hur långt testet kunde vara utan att eleverna hann tappa orken och koncentrationen. När läraren låter eleverna göra ett diagnostiskt stavningstest i svenska, får eleverna skriva 80 ord. Då läser hon en mening först där ordet ingår, sedan säger hon t.ex. skriv sjuksköterska. Testet brukar ta minuter. Fördelen, enligt henne, med att läsa meningar är att eleverna får höra orden i ett sammanhang, vilket förbättrar ordförståelsen. Nackdelen är att eleverna tappar koncentrationen och inte lyssnar aktivt på meningens innehåll, för att de hela tiden väntar på att få höra vilket ord de ska skriva. På min fråga om vad det är som tar tid, själva skrivandet eller läsningen, svarade hon att eleverna ofta frågar om och vill veta vad det vad för ord hon sade. Min kontaktlärare fick även titta på mitt eget testmaterial, och hon tyckte orden var bra. Så med tanke på hur många ord de var vana att skriva, kom vi fram till att 57 ord och 8 meningar skulle eleverna gott och väl hinna med på 60 minuter. När jag gjorde den svenska delen av testet utgick jag från den engelska varianten i struktur och tog med det som är specifikt för det svenska skriftspråket, såsom bokstäverna <å>, <ä>, <ö>, dubbelteckning och sj- och tj-ljudet. De slutliga variablerna kom att bli: Enstaviga ord med tre bokstäver Enstaviga ord med digraf eller trigraf Enstaviga ord med konsonantkluster Flerstaviga, sammansatta ord Flerstaviga avledningar Jämförelse mellan enstaka ord och ord i ett sammanhang Homofoner Enkla konsonanter Dubbelteckning av konsonanter Enkla vokaler Schwa - det obetonade /uh/ Diftonger Verbändelser i imperfekt och perfekt particip

20 Urval Jag gjorde min undersökning på en gymnasieskola där jag har praktiserat. För att få en någorlunda homogen grupp gällande kunskapsnivå, begränsade jag urvalet informanter till dem som det året läste A-kursen i engelska. Det betydde också att några klasser gick i årskurs 2 eftersom A-kursen på vissa program sträcker sig över två år. På inrådan av skolans lärare besökte jag fler praktiskt inriktade program än teoretiska för att få ett större underlag. Lärarna hade uppmärksammat att det fanns fler elever med läs- och skrivsvårigheter på de praktiska programmen. De studieinriktade programmen var Samällsvetenskap/Media-programmet (SPM), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och Teknikprogrammet (TE) som både är teoretiskt och praktiskt inriktat. De yrkesförberedande var Byggprogrammet (BP), Industriprogrammet (IP), Handels- och administrations-programmet (HP), Barnoch fritidsprogrammet (BF), Elprogrammet (EC) och Omvårdnadsprogrammet (OP), där jag var i två klasser (OP1 och OP2). Jag var också i två nivågrupperade grupper med elever från olika yrkesinriktade program (BPECFPIP1 och BPECFPIP2). Följande program och antal elever ingick i undersökningen: Tabell 1 Urval av gymnasieprogram och elever Klass Antal deltagande Antal närvarande Elever som elever på båda testerna valdes ut till studien BP IP HP BF OP OP EC BPECFPIP BPECFPIP TE SPM SP Summa

21 21 Av sammanlagt 188 elever var det 140 som var närvarande på båda testerna. När testet var utfört, valde jag först ut de informanter som deltagit i både den engelska och den svenska delen. Jag rättade testerna genom att stryka under felen och parade sedan ihop varje elevs svenska och engelska tester. Av dessa sorterade jag bort 4 elever, som enligt lärarna inte hade bott så länge i Sverige och därför inte hunnit lära sig svenska så bra, och som inte heller hade läst engelska lika länge som sina klasskamrater. Efter en jämförelse av de båda testerna, valde jag till sist ut de elever vars stavningstest visade på stora stavningssvårigheter och på minst 2 tecken på dyslexi enligt de kriterier som finns dokumenterade av forskare och som omnämns ovan i kapitlet om kännetecken vid läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Antalet som kom att ingå i studien blev då 55, varav 16 flickor och 39 pojkar. Min urvalsmetod är inte menad som ett sätt att diagnostisera dessa elever för dyslexi utan som ett sätt att sortera ut det material som verkar mest intressant för min undersökning elever med stavningssvårigheter. Bland dessa 55 elever kan det sålunda finnas både elever med bristande kunskap om stavning, dyslektiker och elever med andra läs- och skrivsvårigheter. 3.3 Undersökningens genomförande Undersökningen genomfördes vintern 2003/2004 (november-februari). Jag kom överens med de berörda lärarna på skolan vilka dagar och lektioner jag skulle besöka deras klasser för att genomföra testet. Det krävdes två besök à en timme i varje klass eller grupp. Efter att ha presenterat mig och berättat om min undersökning, delade jag ut tomma linjerade papper, som redan var förnumrerade (se under etiska aspekter), till eleverna. Jag talade om att jag skulle läsa upp 57 ord och 8 meningar och att jag skulle upprepa varje ord och mening ett par gånger, innan jag skulle gå vidare till nästa. Därefter bad jag dem skriva ett ord på varje rad och meningarna på separat papper. De flesta numrerade dem utan att jag bad om det. Jag uppmanade dem att inte titta på grannens papper: Det är din stavning som är intressant. Kompisens får jag se ändå. Eleverna blev också informerade om att testet inte var ett prov, som skulle betygsättas eller ses av deras lärare, utan skulle endast ingå i min undersökning. Därefter började diktamen. Jag försökte uttala så tydligt som möjligt, så att t.ex. /z/-ljudet i zip verkligen skulle höras. Jag läste först hela meningen i en

22 22 följd för att sedan upprepa den med en passande andningspaus i mitten. Ville någon elev att jag skulle upprepa ett ord eller en mening en gång till, gjorde jag det. Efteråt antecknade jag om någon varit frånvarande och prickade av att jag hade fått in alla informanternas svar. 3.4 Etiska aspekter Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning är forskaren skyldig att skydda individen genom att uppfylla följande fyra krav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet s. 6 14, Nyberg 2000:37 38). För att uppfylla informationskravet tog jag i ett första skede kontakt med skolans rektor för att i ett personligt möte informera honom om min undersökning och dess syfte samt be om hans tillstånd att ta kontakt med berörda lärare och elever. Han fick även mitt introduktionsbrev (se bilaga 3). Lärarna informerades och tillfrågades både muntligt och skriftligt via mitt brev. Lärarna i sin tur talade med sina elever och läste upp mitt brev innan jag kom på besök. När jag senare besökte klasserna, berättade jag muntligt om min undersökning och varför jag ville göra den. Samtyckeskravet betyder att forskaren skall informera att deltagandet i undersökningen är frivillig och kan avbrytas när helst deltagaren vill. Är deltagaren under 15 år måste man be om vårdnadshavarens samtycke. I och med att eleverna jag tillfrågade gick på gymnasiet och var över 15 år, behövde jag inte föräldrarnas tillstånd. Däremot bad jag rektorn, såsom skolans ansvarige, om tillåtelse för min undersökning. Lärarna upplystes om att det var frivilligt för dem att ställa upp. Även om rektorn hade gett sitt godkännande, så behövde de inte delta om de inte ville och kanske inte hade tid. Alla var dock positiva och ställde upp. Eleverna informerades av mig att ingen kunde tvinga dem att vara med, de bestämde själva. Alla elever som kom till de lektioner jag besökte ställde upp, men det hände några gånger att elever uteblev från andra testtillfället, trots att de varit med timmen innan. Jag respekterade deras val och återkom inte med någon förfrågan om en ny tid. Det hände också att elever som varit borta en gång, sökte upp mig och ville göra den andra delen också. Kravet på att skydda informanternas identitet tillgodosågs genom att undersökningen var konfidentiell, vilket jag talade om i introduktionsbrevet till rektorn och lärarna. Vid första mötet med eleverna förklarade jag för dem att ingen

23 23 annan än jag skulle få se deras stavningstest. Flera elever påpekade att det där hade deras lärare redan talat om, så det behövde jag inte upprepa. Jag ville ändå förklara så tydligt som möjligt, så att de förstod att jag inte skulle vidarebefordra några enskilda resultat till deras lärare och att inga namn skulle förekomma i min redovisning av arbetet. Jag försäkrade dem också att allt material kommer att strimlas och förstöras när arbetet är klart. Eleverna uppmanades att inte skriva sina namn på sina svarsblanketter. Däremot kunde inte deras resultat vara helt anonymt för mig eftersom jag behövde para ihop deras båda tester (det engelska med det svenska). Därför numrerades deras svarslappar med samma nummer som jag gett dem på den klasslista jag hade fått. Några elever kom ändå efteråt och ville veta hur det hade gått för dem men jag fick göra dem besvikna. Inte ens de själva fick reda på sitt eget resultat. Principen om nyttjandekravet har respekterats genom att allt elevmaterial endast har använts för min egen forskning och inte heller kommer att lämnas ut för vare sig kommersiellt eller annat vetenskapligt bruk. Det var också av etiska skäl som jag bad samtliga elever i de olika klasserna delta i stavningstestet i första skedet och inte fråga endast dem som fått diagnosen dyslexi. Efter att ha diskuterat med några av de berörda lärarna kom jag fram till att det vore för utpekande att plocka ut dyslektikerna i klassen för att enbart testa dem. Alla elever med läs- och skrivsvårigheter har kanske inte heller genomgått ett test för att fastställa en diagnos om eventuell dyslexi; kanske för att de själva inte velat, för att föräldrar har motsatt sig eller för att deras handikapp inte har uppmärksammats tidigare pga. att de utvecklat metoder för att dölja det. Därför fick de förbli anonyma. 3.5 Databearbetning och analysmetod När det var dags att bearbeta det material som jag valt ut till studien använde jag mig av en deskriptiv statistik där man enligt Patel & Davidson (2003:109) använder siffror för att beskriva resultatet. Jag började med att ordna all data i enkla frekvenstabeller. Jag använde mig av dataprogrammet Excel, men antecknade och räknade även på vanligt papper för säkerhets skull. Den engelska och den svenska delen av undersökningen sorterades och räknades var för sig.

24 24 Först delade jag in materialet i ord/meningar och fonem. Orden sorterades in i olika kategorier (ex. enstaviga ord med tre bokstäver). Sedan prickade jag av hur många respondenter som stavat ordet fel och hur många som lämnat helt blankt och inte skrivit ordet och fick på så vis ut olika värden. Om respondenten skrivit ett annat ord än det som avsågs, angav jag det. Exempel på ord visas med kursiv stil t.ex. exempel. Snedstreck används omkring fonem: /i/. Stavningssätt och bokstäver anges mellan vinkelparenteser: <b>. Avprickningen av fonemen gick till på liknande sätt som med orden. Först ordnades alla fonem i olika kategorier. Exempelvis fonemet /k/ placerades under Enkla konsonanter, /i/ fick plats under Enkla vokaler etc. Därefter sorterades alla ord som t.ex. innehöll fonemet /k/ in under rubriken /k/ osv. I Excel räknade jag ut antal elever som stavat fonemet /k/ fel och hur många som inte skrivit det alls. På papperstabellen antecknade jag elevernas olika felaktiga stavningsalternativ och hur många som skrivit det eller det felet. När det var dags att jämföra och analysera resultaten av den engelska delen med den svenska, sammanförde jag de båda resultaten av t.ex. enstaviga ord med tre bokstäver i samma tabell för att få en bättre överblick. En direkt jämförelse av felstavningsfrekvensen i olika sorters ord och fonem gjorde jag i stolpdiagram. På grund av utrymmesbrist tog jag inte med alla ord och fonem i resultatredovisningen utan bara dem som eleverna hade störst svårigheter med. För att bearbeta och beskriva olika språkljud nyttjade jag McGuinness fonemiska alfabet, eftersom jag ofta refererar till hennes listor på fonem och tillhörande stavningsalternativ. McGuinness (1998: xvi, 102) har arbetat fram ett system för engelska fonem, där varje fonem betecknas med en ofta förekommande stavning av fonemet. Fördelen är att McGuinness fonemiska alfabet kan vara lättare att läsa för dem som inte kan det fonetiska alfabetet IPA (the International Phonetic Alphabet). Nackdelen med McGuinness fonemiska tecken är dels att några av dem kan vara svåra att vänja sig vid om man är van med IPA-systemet, dels att hon utgår från amerikanskt uttal av engelska. Eftersom jag har lärt mig brittiskt uttal och informanterna har hört min skolengelska, förklarar jag vissa betydelsefulla skillnader mellan brittiskt och amerikanskt uttal i redovisningen av resultatet. För att beskriva de ljud som är specifikt svenska, som t.ex. sj-ljudet, använder jag den svenska stavningen (om det finns fler sätt att stava, tar jag ett som jag anser förekommer ofta).

25 25 Tabell 2 visar de fonem som finns med i undersökningens resultat och i bilaga 4. Tabell 2 Förteckning över fonem Konsonanter Vokaler Fonem Nyckelord Fonem Nyckelord /b/ back /a/ cab /d/ damp /e/ let /f/ feel /i/ his /g/ jog /o/ robbers /h/ had /u/ trust /j/ (eng) job /ae/ take /j/ (sve) jag /ee/ feel /k/ took /ie/ life /l/ last /oe/ home /m/ much /ue/ cute /n/ phone /aw/ law /p/ zip /ah/ father /kw/ (eng) quit /ou/ about /r/ script /oi/ noise /s/ soon /oo/ took /t/ took /oo/ soon /v/ vet /er/ her /w/ (eng) with /or/ for /x/ fox /uh/ (schwa) about /z/ (eng) zip /ch/ (eng.) much /sh/tj/ (eng/sve) push, tjat /ng/ along /sj/ (sve) sjal /th/ (eng) bath /th/ (eng) this De engelska konsonantljuden /j/, /ch/, /kw/och /x/ betraktar jag i undersökningen som ett fonem. Det engelska språkljudet /sh/ låter likadant som det svenska tj-ljudet. Efter som bokstäverna <tj> ofta används i text i fonetikböcker för att beteckna tjljudet i svenska, använder jag båda dessa tecken för detta ljud : /sh/tj/.

26 Reliabilitet och validitet Min undersökning har på ett sätt hög grad av reliabilitet tack vare att testmaterialet var utformat så att det skulle vara lätt att mäta det som efterfrågades i mina forskningsfrågor. Jag var mycket noggrann då jag gjorde mätningarna. Värdena i både den engelska och den svenska delen av testet är uträknade enligt samma metodiska sätt som beskrivs ovan. Dessutom räknade jag både manuellt med ett enkelt avprickningssystem på papper och maskinellt via Excel på datorn. Stämde inte de båda värdena, gick jag tillbaka och gjorde en kontrollräkning. Självklart kan det ändå finnas små felräkningar pga. den mänskliga faktorn. För att säkerställa reliabiliteten hade jag behövt, som Idar Magne Holme & Bernt Krohn Solvang (1997:163) påpekar, minst en till likadan oberoende mätning för att se om den skulle ge ett liknande resultat. Patel & Davidson (2003:99) menar att hög reliabilitet är ingen garanti för hög validitet. Undersökningen validitet kan säkert ifrågasättas med påpekandet att jag inte har begränsat urvalet av informanter till personer som genom diagnos fått det bekräftat att de har dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Frågan är om validiteten är acceptabel när jag i en subjektiv bedömning, med en egen metod, utifrån ett enda test valt ut de elever som jag tycker har svårt med stavningen och de fall där man enbart kan misstänka dyslexi/läs- och skrivsvårigheter? Resultat blir då inte en 100 % homogen grupp (Home & Solvang 1997: ). Jag skulle också ha kunnat använda mig av alla informanter i testet, men materialet var alltför stort i förhållande till den begränsade tiden. Tittar man på innehållsvaliditeten i mitt mätinstrument (testet), kan man konstatera att den är hög eftersom jag utarbetat det utifrån den forskning och litteratur i ämnet som jag läst in. För att nå en hög grad av validitet totalt hade det dock varit bättre om jag i min studie enbart hade haft med de elever som fått diagnosen dyslexi. För att få ett tillräckligt stort underlag då kunde jag ha besökt flera skolor istället för en enda som nu. Nu är det upp till läsaren att avgöra hur tillförlitlig mitt resultat är. Det kan ändå ge en indikation på vilka stavningssvårigheter som kan dyka upp och vad man som lärare kan behöva jobba med. Förhoppningsvis kan det inspirera någon annan att göra en liknande undersökning med ett mer representativt urval av elever.

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall: 1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Innehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord.

Innehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord. Innehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord. / -ljudet B.3 Ljudgrupper med annorlunda vokalljud ild ind old ost B.4 Tre konsonanter i början av ord. B.5 Trigrafen -tch

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun Handlingsplan Att förebygga läs och skrivsvårigheter Nordanstigs kommun Min stavning är bra Jag stavar egentligen bra, men det ruskar, så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh 2004/2005 Berit

Läs mer

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen

Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen Malin Holmberg Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression mot bedömningsstöd i årskurs

Läs mer

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87 Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall: kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i lugnt

Läs mer

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet

Läs mer

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.

Läs mer

Lägga till olika dokument i en fil

Lägga till olika dokument i en fil Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Rektor med vetande 15 mars 2017

Rektor med vetande 15 mars 2017 Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Ämnesdidaktiskt kollegium. Arbetslag 4-6. Vad vill vi att eleverna ska utveckla? Bosgårdsskolan - Tvååker

Ämnesdidaktiskt kollegium. Arbetslag 4-6. Vad vill vi att eleverna ska utveckla? Bosgårdsskolan - Tvååker Ämnesdidaktiskt kollegium Bosgårdsskolan - Tvååker Kristofer Karlsson - Förstelärare Arbetslag 4-6 Vi startade vårt arbete i oktober 2015. Ämnesgrupp med 4 deltagande lärare, inklusive diskussionsledare.

Läs mer

Innehållet i svenskämnet

Innehållet i svenskämnet LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 10 poäng Den individuella utvecklingsplanen Innehållet i svenskämnet Ansvarig institution: Humaniora Handledare: Per Stille GOX-kod:149 År och termin: 2007 Maria Borgebrand

Läs mer

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de

Läs mer

Är demokratin möjlig med halvläsare?

Är demokratin möjlig med halvläsare? Är demokratin möjlig med halvläsare? Lena Köster-Bergman har läst Margareta Grogarns Dålig läsning. - Kan man ha demokrati i ett samhälle där det finns människor som är halvläsare? Det tror inte Margareta

Läs mer

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.

Läs mer

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda. Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:

Läs mer

Lär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab

Lär dig engelska med bilder Mappia AB  Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd

Läs mer

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren. 11F321 Provmoment: 15 högskolepoäng Salstentamen Grundläggande Läs- och skrivutveckling, nr 1 för kurs vt-17 i Borås och Varberg Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska för förskoleklass och

Läs mer

Hitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019

Hitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019 Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019 Förord Nationella kartläggningsmaterial i förskoleklass består av två olika material: och Hitta matematiken. Nationella

Läs mer

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Reflexioner kring självbedömning

Reflexioner kring självbedömning Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Engelska när man inte vill och kan

Engelska när man inte vill och kan (Läs)förståelse antal miljoner talare Världens språk år 2015 Engelska när man inte vill och kan Astrid Frylmark, leg logoped Dysleximässan i Karlstad 19 oktober 2018 900 800 700 600 500 400 300 200 100

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Arbetsplan - turkiska.

Arbetsplan - turkiska. Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska

Läs mer

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Broskolans röda tråd i Engelska

Broskolans röda tråd i Engelska Broskolans röda tråd i Engelska Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning -

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741 Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer