Projektplan för Klimatanpassning i tillsyn Godkänd av styrgruppen den 25 november 2016

Transkript

1 Projektplan för Klimatanpassning i tillsyn Godkänd av styrgruppen den 25 november 2016 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram olika handläggarstöd. Inför 2016 års verksamhetsplanering lämnade klimatanpassningssamordnarna vid sju av landets länsstyrelser in projektförslaget Klimatanpassning i tillsyn - hur kan negativa effekter av klimatförändringar vägas in i tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden? Styrgruppen valde att låta projektet ingå i förslag till verksamhetsplan för Förslaget fastställdes av styrgruppen efter att Miljönätverket och Länsrådsgrupp 6 haft möjlighet att lämna synpunkter. Bakgrund Med ett förändrat klimat förändras riskbilden för miljöfarliga verksamheter och förorenade områden. Ett förändrat klimat med högre maxflöden/lägre minflöden i vattendrag, extrema havsvattenstånd, frekventare skyfall samt ökad risk för ras och skred och erosion bidrar till en ökad föroreningsrisk framöver. För att minska risken för föroreningsspridning är det viktigt att miljöfarliga verksamheter skyddas och anpassas även till framtidens klimateffekter och att klimatrelaterade risker vägs in vid bedömning av saneringsbehov av förorenade områden. Om detta inte görs riskerar antalet föroreningstillfällen att öka i framtiden. För att minska riskerna för föroreningsspridning behöver det tas en ökad hänsyn till effekter av klimatförändringar i tillsyn redan idag. Eftersom tillsyn är starkt bundet av lagstiftning är det viktigt att utreda vilka möjligheter det finns att ställa krav på att miljöfarliga verksamheter anpassas och skyddas med anledning av ett förändrat klimat och ökade översvämningsrisker och hur detta kan motiveras utifrån dagens lagstiftning. Idén till projektförslaget väcktes i länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk i samband med det nationella myndighetsmötet i Luleå den 15 april Bakgrunden är att flera av länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare i sin kontakt med kollegor på tillsyn och genom workshops har identifierat ett behov av ökat stöd i hur man i tillsyn kan ta hänsyn till negativa effekter av ett förändrat klimat.

2 Syfte Mål Styrgrupp Projektledare Projektgrupp Projektfaddrar Syftet med projektet är att minska de risker för föroreningsspridning som ett förändrat klimat kan leda till, genom en mer klimatanpassad tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden. Projektet ska leverera ett material som beskriver vilka möjligheter länsstyrelser och kommuner har inom tillsynen att inkludera effekter av klimatförändringarna. Projektet ska även ge förslag på metoder och arbetssätt som möjliggör detta. Projektet kommer dessutom att uppmärksamma intressekonflikter kring t ex vattenanvändning om befintlig lagstiftning för tillsyn inte i tillräckligt hög grad kan hantera ökade risker kopplat till ett förändrat klimat Miljösamverkan Sveriges styrgrupp: Magnus Eklund, Länsstyrelsen i Örebro län Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Tomas Waara, Länsstyrelsen i Uppsala län Elisabet Ardö, Länsstyrelsen i Kronobergs län Gustav Enander, Länsstyrelsen i Jönköpings län Martin Påhlman, Naturvårdsverket (adjungerad) Teresia Persson, Jordbruksverket (adjungerad) Ann Lundström, Havs- och Vattenmyndigheten (adjungerad) Ingela Höök, projektledare för Miljösamverkan Sverige Micael Bredefeldt, Länsstyrelsen i Norrbottens län, klimatanpassningssamordnare Erik Eneroth, Länsstyrelsen i Jönköpings län, tillsyn av förorenade områden Anna Georgieva Lagell, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, klimatanpassningssamordnare Siv Hansson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, tillsyn av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden Frida Moberg, Länsstyrelsen Jönköping, klimatanpassningssamordnare Magnus Eklund, Länsstyrelsen i Örebro län Gustav Enander, Länsstyrelsen i Jönköpings län

3 Referensgrupp Det finns ett behov av samverkan mellan tjänstemän på länsstyrelser och kommuner som arbetar med tillsyn kring dessa frågor. I projektet skapas därför en referensgrupp med representanteter från dessa två grupper så att de frågor och problem som de ställs inför i sitt tillsynsarbete kan beaktas och besvaras i projektarbetet. Referensgruppen kommer även att kunna lämna synpunkter när projektgruppen har ett förslag till slutmaterial färdigt. Till referensgruppen inbjuds därutöver representanter från berörda myndigheter som Naturvårdsverket, SGI och SMHI samt klimatanpassningssamordnare på länsstyrelser. Förslag till referensgrupp (kommer att justeras) Paul Edebalk, SGI Malmö Referensperson från SMHI Naturvårdsverket, några som jobbar med förorenade områden respektive tillsyn/tvl enligt miljöbalken Måns Enander, Länsstyrelsen Västmanland, klimatanpassare GIS-kunnig person vid länsstyrelsernas förvaltningsorganisation Länsstyrelser, personer med erfarenhet av tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden Kommuner, personer med erfarenhet av tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden Avgränsningar Endast klimateffekter som ökar risken för föroreningsspridning behandlas i projektet, dvs de klimateffekter som omnämns i bakgrunden till detta projekt. Endast tillsyn enligt följande kapitel i miljöbalken: 9 kap. (miljöfarliga verksamheter), ta fram handledning för att prioritera och stödja operativ tillsyn vid pågående verksamheter 10 kap. (förorenade områden), ta fram handledning för att prioritera och belysa hur klimateffekter kan beaktas vid efterbehandlingsåtgärder. Kritiska framgångsfaktorer Utvärdering och förtydligande av när projektet är avslutat Att materialet vi arbetar fram blir praktiskt användbart vid tillsyn. Att vi når ut till vår målgrupp med det material vi arbetar fram. Projektet är avslutat när det framtagna materialet är godkänt av styrgruppen samt finns tillgängligt på Miljösamverkan Sveriges webbplats. Innan dess ska materialet ha skickats för synpunkter till miljönätverket samt de centrala verk som står bakom Miljösamverkan Sverige. Slutrapport för utvärdering av projektets resultat ska tas fram.

4 Genomförande Frågeställningar som behöver utredas inom projektet: 1. Hur kan man med hjälp av lagstiftningen ställa krav i tillsyn och prövning för att minska risker som ett förändrat klimat kan leda till? Vad innehåller t.ex. miljöbalken, lagen om skydd mot olyckor samt plan och bygglagen som kan hantera dessa aspekter? Vilka lagstiftningar kan användas i tillsyn för att motivera skyddsåtgärder, villkor, försiktighetsmått etc. kopplat till effekter av ett förändrat klimat? 2. Hur kan ny kunskap om klimatrisker vägas in i tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden? En viktig aspekt är hur man kan ta till sig ny kunskap om klimatförändringar och vilken kunskap man bör luta sig mot när man utför tillsyn, t.ex. IPCCs klimatscenarier. Tillvägagångssätt: A. Litteraturstudie/analys av lagstiftningen. B. Göra en avgränsning av vilka klimateffekter vi arbetar med. C. Inventera möjliga åtgärder och goda exempel. D. Ta fram underlag för intervjuer och kontakter enligt nedan med syftet att identifiera problem/utmaningar. 1. med tjänstemän på länsstyrelser och kommuner. 2. med branschorganisationer och näringslivsorganisationer, bl a annat Svenskt Vatten, Svenskt Näringsliv och Avfall Sverige. 3. med MSB, Naturvårdsverket, HaV och SGI. E. Kartlägga vilka data och vilken kompetens länsstyrelser och kommuner behöver för att kunna göra riskbedömningar och prioriteringar i syfte att klimatanpassa tillsynen. F. Framtagande av ett material som beskriver vilka möjligheter länsstyrelser och kommuner har för att inom tillsynen inkludera effekter av klimatförändringar samt ge förslag på metoder och arbetssätt som möjliggör detta. G. Remissrunda. H. Sprida resultatet, genom t.ex. kunskapsunderlag och seminarier/webbinarier. I. Förbereda en effektuppföljning av projektet som görs några år efter projektets avslut. Tidplan Budget Projektet pågår under tiden september 2016 till och med december Projektledarens lön samt kostnader för projektdeltagarnas resor och övernattningar. Projektdeltagarnas arbetstid bekostas av respektive arbetsgivare, preliminärt uppskattas den till ca 3-4 arbetsveckor per deltagare. Siv Hanssons deltagande i projektet kommer att finansieras genom medel för klimatanpassning vid Länsstyrelsen Västra Götaland och vara av större omfattning än normalt, ca 20 % av en tjänst. Tidredovisning sker, om möjligt, med VÄS-kod 5039.

5 Vem tar hand om resultatet Dokumentation Mötesstruktur Bilagor Projektresultatet presenteras via Miljösamverkan Sveriges webbplats. Miljösamverkan Sverige kommer emellertid inte att långsiktigt kunna förvalta och uppdatera projektresultatet. Förhoppningsvis kommer länsstyrelserna att tillsammans bygga upp ett fungerande system för gemensam förvaltning av verksamhetsstöd. All dokumentation ska samlas på projektets sida. Alla checkar in och ut dokumenten vid arbete på grupparbetsplatsen. Versionshantering ska, i möjligaste mån, användas. Minnesanteckningar ska föras vid varje träff/möte. Färdigt material läggs ut på den del av Miljösamverkan Sveriges webbplats som är åtkomlig för alla. Regelbundna projektgruppsträffar och skypemöten hålls efter behov. 1. Kommunikationsplan 2. Tids- och aktivitetsplan

6 Kommunikationsplan BILAGA 1 Syfte med kommunikationen Informera om projektet och hämta in synpunkter på projektplanen Förankra projektet när projektplanen är godkänd av styrgruppen Bred information om att projektet startat Målgrupp Referensgrupp Miljönätverk Relevanta myndigheter, framför allt länsstyrelser och kommuner, se även nedan: Kommunikationsmål gärna SMARTA Referensgruppen har möjlighet att lämna synpunkter på projektplanen innan den godkänns. En viktig målgrupp vid länsstyrelserna har fått information om projektgruppens pågående arbete. Våra målgrupper inom och utanför länsstyrelserna har fått information om projektgruppens pågående arbete. Uppföljning av målen När och hur har information lämnats? När och hur har information lämnats? När och hur har information lämnats? Valda kanaler för kommunikationen E-post, telefon, skype E-post till mvdir eller via miljönätverkets samarbetsyta EBH-portalen Nationell ingång miljöskydd alt. e-post till Mvdir och be dem informera sina respektive kommuner. Tidplan Innan projektplan antas Efter det att projektplanen godkänts av styrgruppen. I samband med att projektet startar Ansvar, ev kostnader Var och en i projektgruppen kontaktar respektive person i samband med förfrågan om deltagande i referensgrupp. Ingela Göra gemensamt underlag: Frida. EBH-portal: Siv Miljöskydd/mvdir: Ingela Kommitté klimatanpassning Sven Boberg, chefsjurist i Göteborg, expert i kommittén EBH-handläggare vid länsstyrelserna Handläggare vid länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland Kommunhandläggarträff i Jönköpings län. Nyhetsbrev ToFR och ev TillsynsNytt Klimatanpassningsnätverket vid länsstyrelserna Årligt möte i Stockholm för 18 oktober länsstyrelsernas 2016 klimatanpassningssamordnare Möte med Oktober klimatanpassningssamordnare 2016 vid Länsstyrelsen Västra Götaland Nationell EBH-träff oktober 2016 Utbildning GRUF December (grundläggande utbildning 2016 FO) Träff om EBH (efterbehandling) December 2016 ToFR/TillsynsNytt: Ingela Klimatanpassningsnätverket vid länsstyrelserna: Anna Micael, Anna, Frida Anna Siv och Erik Siv Erik

7 Avstämningar Referensgrupp Bevaka att frågor och problem som länsstyrelser och kommuner ställs inför i sitt tillsynsarbete kan beaktas och besvaras i projektarbetet. Hämta in synpunkter Referensgrupp Referensgruppen har möjlighet att lämna synpunkter i ett tidigt skede när projektgruppen har ett utkast till slutmaterial färdigt. Hämta in synpunkter Miljönätverket Slutmaterialet skickas för synpunkter till miljönätverket samt de centrala verk som står bakom Miljösamverkan Sverige. Avstämningar görs vid behov Utkast till slutmaterial skickas till referensgruppen Slutmaterial skickas till miljönätverket Möten Telefon E-post E-post E-post Löpande under projektet Sommar 2017 Oktober 2017 Ingela bevakar att referensgruppen blir delaktig, var och en i projektgruppen svarar för att kontakter tas. Ingela samordnar Ingela samordnar Marknadsföra och sprida projektresultat Länsstyrelserna och kommunerna i första hand Kommunicera slutresultatet av projektet Slutresultatet ska ha kommunicerats innan projektet avslutas Förslag på kanaler: Webb Webbinarium Vid projektets avslut Ingela samordnar, alla i gruppen deltar Nationell ingång miljöskydd alt. e-post till Mvdir Nyhetsbrev, ex ToFR, TillsynsNytt, Aktuell Hållbarhet Klimatanpassningsportal Klimatanpassningsnätverket Krissamverkan (konferens) EBH-portalen Nationell EBH-träff

8 Tid och aktivitetsplan BILAGA 2 Vad Kommentar När Vem Genomförande A. Litteraturstudie/analys av lagstiftningen. Litteraturstudie: Goda exempel som vi kan hitta där man jobbat konkret med klimatförändringar i tillsyn enligt kap 9 och 10 MB. Även bra material i övrigt behöver vi kartlägga. Hur kommer översvämningsdirektivet in? oktoberdecember 2016 Alla Lagstiftningar: MB (inkl. utvinningsdirektivet), LSO, PBL. MB: Siv, Hur göra analysen? Granska lagstiftning. Även beakta prövningsfrågor. (Checklista för klimatanpassning fysisk planering, något vi kan utgå ifrån i projektet) LSO: Anna PBL: Erik B. Göra en avgränsning av vilka klimateffekter vi arbetar med. Ta fram en lista på olika möjliga klimateffekter med relevans för oss (tillsyn kap 9 och 10). I Västra Götaland har kulturmiljö gjort en matris med olika klimateffekter och olika kulturarv. Kan vi göra något liknande här? oktober - november 2016 Anna, Frida och Micael C. Inventera möjliga åtgärder och goda exempel december februari 2017 Alla D. Ta fram underlag för intervjuer och kontakter nedan med syftet att identifiera problem/utmaningar med: Ta fram underlag. Glöm inte att fokusera på goda exempel och praktiska tillämpningar. november 2016 Siv 1. tjänstemän på länsstyrelser och kommuner. 2. branschorganisationer och näringslivsorganisationer, bland Länsstyrelser och kommuner december februari 2017 Siv

9 annat Svenskt Vatten, Svenskt Näringsliv, Avfall Sverige. 3. MSB, Naturvårdsverket, HaV, SGI. Branscher mm Centrala myndigheter december februari 2017 december februari 2017 Siv Siv E. Kartlägga vilka data och vilken kompetens länsstyrelser och kommuner behöver för att kunna göra riskbedömningar och prioriteringar i syfte att klimatanpassa tillsynen. GIS mm Fr o m oktober 2016 Erik och Micael F. Framtagande av ett material som beskriver vilka möjligheter länsstyrelser och kommuner har för att inom tillsynen inkludera effekter av klimatförändringar samt ge förslag på metoder och arbetssätt som möjliggör detta. Den största insatsen, eller leveransen. Materialets fokus ska vara praktiskt stöd vid operativ tillsyn. Vi specificerar detta närmare senare, förslag Förklara de begrepp vi använder Allmän beskrivning av klimateffekter Vilka objekt är viktigast att tillsyna mot bakgrund av klimatförändringar? Använda GIS. Presentation (PP) som tillsynare kan använda. Innehåll? Kort sammanfattning av vad klimatförändringarna innebär i landet/länet. Checklistor och mallar, indelade för olika verksamheter/branscher? Vissa branscher är utan tvekan påverkade, ex reningsverk, FO i närheten av vatten där vi får nivåvariationer. Gruvor med dammar (utvinningsdirektivet), vissa täkter Ett första utkast görs färdigt inför sommaren 2017 Alla, vi bestämmer senare vem som gör vad Siv har huvudansvar för struktur/innehållsförteckning.

10 G. Remissrunda 1 och 2 1: Referensgrupp 2. Miljönätverket mm Skickas ut inför sommaren 2017 oktober 2017 Ingela samordnar H. Sprida resultatet, genom t.ex. kunskapsunderlag och seminarier/webbinarier. Sprida i olika kanaler. Förslag på kanaler: Webb, klimatanpassningsnätverket, krissamverkan (konferens), EBH-portalen, nationell EBH-träff, miljösamverkansorganisationer, nyhetsbrev, klimatanpassningsportalen, nationell ingång för miljöskyddare vid länsstyrelserna mm. december 2017 Ingela samordnar, alla deltar Webbinarier: Länsstyrelsehandläggare för prövning tillsyn enligt kap 9 och 10 MB, via skype, om tekniskt möjligt även ihop med kommunerna, se nedan. Kommunhandläggare för tillsyn enligt kap 9 och 10, eventuellt via Naturvårdsverkets teknik. Avslutning av projekt Delning av projektresultat till miljönätverket Rapporter som tas fram ska skickas för delning till Miljönätverket, berört handläggarnätverk (om sådant finns) samt styrgruppens medlemmar. Remisstiden ska vara minst två veckor. oktober 2017 Ingela Godkännande av styrgrupp Styrgruppen ska ha tillgång till det färdiga projektresultatet i god tid inför det att projektet avslutas och förhoppningsvis godkänns av styrgruppen. november 2017 Ingela

11 Vid avslutning av projektet Informera Miljönätverket och berörda centrala verk om projektresultatet med uppmaning att sprida projektresultatet inom sin organisation. Kontaktpersoner och chefer har ett ansvar för detta. december 2017 Ingela Uppföljning och utvärdering av projektet Utvärdering av projektgruppens arbete Mall finns. En sammanställning av utvärderingen presenteras för styrgruppen. Planera in utvärderingen redan vid projektets start. november 2017 Ingela samordnar, övriga i gruppen medverkar