Energioptimering av biogasproduktion
|
|
- Anita Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energioptimering av biogasproduktion Hur primärenergibehov till biogasanläggning kan minskas med energiåtervinning och isolering Johan Svahn Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets tekniska högskola. (löpnr. som tilldelas)
2
3 Svahn J I. Förord Examensarbetet som ligger till grund för denna rapport är ett avslutande moment på civilingenjörsutbildningen i energiteknik vid Umeå Universitet. Arbetet har utförts för SWECO VIAK AB, Avfallsteknik i Stockholm. Jag vill här passa på att tacka min handledare Lars Brolin vid SWECO för inspiration och hjälp under arbetets gång samt övriga medarbetare i gruppen Avfallsteknik. Vill även tacka min handledare vid Umeå Universitet Robert Eklund. Stockholm, september 2006, Johan Svahn I
4 Energioptimering av biogasanläggning II. Summary Energy efficiencies of biogas production make the biogas an even more environmentally frily biofuel. Biogas is often used for local heat production of a biogas plant. Less biogas is needed for heating when an energy optimization is done of a plant and more biogas will be possible to sell as biofuel for vehicles. The purpose of this thesis was to analyse how to reduce the demand of heat for biogas production. The thesis have also examined if it is possible to combine a biogas plant with some other renewable energy sources. The thesis was done with literature research and theoretical calculations. The energy loses from the biogas chamber were calculated with numerical methods in Matlab and simulated in Comsol Multiphysics, the biogas chamber is assumed to by placed in the middle of Sweden. The economical calculations are made with Excel and are using the present value method. The energy losses from the digestion chamber can be reduced with insulation and an optimal design. If an insulation with a heat transfer coefficient of 0,05 W / m C is used, the smallest recommed thickness of the insulation is 20 centimetres for a mesofil chamber and 24 centimetres for a termofil chamber. With a thick insulation on a mesofil chamber the demand for heat is no longer required because the mixing mechanism provides enough heat to remain the digestion temperature in the digestion chamber. During the winter the digester chamber requires some heat and this can be solved by increasing the temperature of the charging substrate. Heat exchanger and pump are no longer needed to maintain the temperature inside the digester and this result in a lower investment cost for a new biogas plant. A large amount of energy can be saved for a low cost by installing a heat exchanger in all larger biogas plants. To accomplish a higher efficiency of the heat exchanger, when agriculture corps is digested, the incoming process water can be directly connected to the heat exchanger. Another profitable investment is to install a heat pump after the heat exchanger. A positive effect of the installation of a heat pump is that it reduces the emissions of methane from the digestate when the temperature of the digestate is lowered. Solar collector for heating the incoming substrate is an alternative that have big environmental benefits but it is not profitable with out any economical contribution. Wind power is excellent to combine with a heat pump because the heat pumps demand of electricity, but it deps on the local wind conditions if the wind power will be a good investment. If a smaller wind power is combined with a heat pump the entire biogas plant can be self sufficient of energy. II
5 Svahn J III. Sammanfattning Med en energieffektivisering av biogasproduktionen blir biogasen ett ännu mer miljövänligt fordonsbränsle samtidigt som mer biogas kan produceras eftersom biogas ofta används till uppvärmning vid biogasanläggningen. Arbetets syfte har i huvudsak varit att undersöka hur värmebehovet vid biogasprocessen kan minskas. Möjligheterna att minska primärenergibehovet genom att kombinera en biogasanläggning med någon annan förnyelsebar energikälla har även utretts. Arbetet har genomförts med litteraturundersökningar och teoretiska beräkningar. Transmissionsförlusterna från rötkammaren har beräknats med numeriska metoder i Matlab och simuleringar i Comsol Multiphysics där beräkningar är gjorda för ett klimat i mellersta Sverige. Energibalansberäkningarna för rötningsanläggningarna har utförts i Excel och de ekonomiska beräkningarna har gjorts med nuvärdesmetoden. Transmissionsförlusterna från rötkammaren kan minskas med isolering och optimal design. Om en isolering med en värmeledningskoefficient på cirka 0,05 W / m C används är minsta rekommerade isoleringstjocklek 20 centimeter för en mesofil rötkammare och 24 centimeter för en termofil rötkammare. En tjockt isolerad rötkammare behöver ingen varmhållningsprocess utan omrörningen kan tillföra tillräckligt med energi. Dock kan det under vintern krävas en viss varmhållning vilket kan lösas genom att hålla en något högre temperatur på det ingåe substratet. Detta medför att pengar kan sparas vid nybyggnation genom att investeringen i värmeväxlare och pump till varmhållning då inte är nödvändig. Värmeåtervinning med värmeväxlare är det alternativ som ska finnas på varje större rötningsanläggning eftersom det innebär att mycket energi kan återvinnas till ett lågt pris. Vid rötning av gröda kan ibland värmeväxlaren kopplas till det inkommande processvattnet för att på detta sätt underlätta en värmeväxling. En värmepump som monteras efter värmeväxlaren är också en lönsam investering och en annan positiv effekt med en värmepump är att emissionerna av metan minskar när temperaturen på rötslammet sänks. Solfångare är ett alternativ som har stora miljömässiga fördelar men är dock inte ekonomiskt lönsamt utan bidrag. Vindkraft är bra att kombinera med värmepump då värmepumpen förbrukar elenergi, det är dock bara aktuellt om det råder bra vindförhållande vid biogasanläggningen. Om ett mindre vindkraftverk kombineras med en värmepump kan hela biogasanläggningen bli självförsörjande av energi vilket ger att biogasanläggningen blir ett enbart positivt energitillskott till samhället. III
6 Energioptimering av biogasanläggning IV. Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE POLITISKA STYRMEDEL AVGRÄNSNINGAR OCH METOD 3 2 BIOGAS BIOGASANVÄNDNING MILJÖASPEKTER VÄXTHUSEFFEKTEN FLER POSITIVA MILJÖASPEKTER BIOGAS PRODUKTION BIOGASREAKTOR ANAEROB NEDBRYTNINGSPROCESS OLIKA TEMPERATURINTERVALL FÖR PROCESSEN HYGIENISERING DRIFT AV RÖTGASANLÄGGNING OMRÖRNING AV RÖTKAMMA REN 10 3 ENERGIBEHOV VID BIOGASPRODUKTION VÄRMEBEHOV VARMHÅLLNING AV RÖTKAMMARE VÄRMEBALANS BERÄKNINGAR RÖTKAMMARES ENERGIBALANS VÄRME FRÅN OMRÖRARE MEKANISK OMRÖRARE STRÅLOMBLANDARE DRAGRÖR GASOMBLANDNING GROVSÖNDERDELNING OCH FINMALNING AV INGÅENDE SUBSTRAT GASUTBYTE ENERGIKVOT VÄRMEVÄXLARE VÄRMEPUMP VÄRME FRÅN FRÅNLUFT TERMISKA ENERGIFÖRLUSTER I RÖTKAMMAREN PÅTVINGAD KONVEKTION NATURLIG KONVEKTION VÄRMESTRÅLNING EKONOMISKA BERÄKNINGAR OCH ASPEKTER EKONOMISKA BIDRAG EKONOMISK ANALYS IV
7 Svahn J 4 METOD TERMISKA BERÄKNINGAR PÅ RÖTKAMMARE VÄGGEN PÅ RÖTKAMMAREN TAKET PÅ RÖTKAMMAREN BOTTEN PÅ RÖTKAMMAREN KLIMATMODELL VÄRMESTRÅLNING INBYGGNAD AV RÖTKAMMARE I FABRIKSLOKAL PROGNOSSTYRNING UPPVÄRMNINGSBEHOV EKONOMI 28 5 ENERGIBESPARANDE ÅTGÄRDER VARMHÅLLNING AV RÖTKAMMARE ISOLERING GEOMETRI STORLEK INBYGGNAD I FABRIKSLOKAL INVESTERINGSKALKYL PROGNOSSTYRNING APPLICERAD PÅ RÖTKAMMARE STYRNING AV TEMPERATUR PÅ INGÅENDE SLAM T ILL RÖTKAMMARE INGET BEHOV AV VARMHÅLLNING UPPVÄRMNING AV SUBSTRAT RESULTAT FRÅN LITTERATURSTUDIER TORRSUBSTANS VÄRME FRÅN FRÅNLUFT RESULTAT FRÅN BERÄKNINGAR VÄRME FRÅN RÖTSLAM VÄRME FRÅN BIOGAS VÄRMEPUMP PLACERING AV VÄRMEPUMP INVESTERINGSKALKYL VÄRMEPUMP BUFFERTTANKAR 46 6 ANVÄNDNING AV FÖRNYE LSEBAR ENERGI SOLCELLER VINDKRAFT SOLVÄRME VARIANTER AV SOLFÅNGARE DIMENSIONERING AV SOLVÄRME INVESTERINGSKALKYL SOLFÅNGARSYSTEM 51 7 EKONOMISK SAMMANFATTNING 52 8 RÄKNEEXEMPEL BIOGASPRODUKTION MED ENERGIBESPARING 53 V
8 Energioptimering av biogasanläggning 8.1 ALTERNATIV ALTERNATIV UTVÄRDERING AV SYSTEMEN 54 9 SLUTSATS & DISKUSSION DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER BÖCKER OCH ARTIKLAR PERSONLIGA REFERENSER INTERNET BILAGOR BILAGA 1 TERMISKA BERÄKNINGAR NATURLIGKONVEKTION PÅTVINGADKONVEKTION BILAGA 2 PLAN-SOLFÅNGARE BILAGA 3 TABELL VÄRMEBEHOV I BIOGASANLÄGGNINGAR BILAGA 4 MATLAB PROGAM 67 VI
9 Svahn J 1 Inledning Mitt examensarbete ligger till grund för denna rapport som beskriver energibesparande åtgärder som kan göras för att minska energianvändningen vid rötningsprocesser. 1.1 Bakgrund Vid produktion av biogas används energi och ett vanligt argument mot många förnyelsebara energikällor är att det används för mycket energi för att producera en ny energikälla. Vid produktion av biogas används energi till insamling och transport av substrat, drift av biogasanläggningen, rening av gasen samt spridning av rötresterna. Maria Berglunds doktorsavhandling 2006 visar att energianvändningen vid produktion av biogas normalt motsvarar 20 till 40 procent av biogasens energiinnehåll. Den största energikrävande delprocessen är generellt drift av biogasanläggningen som svarar för 40 till 80 procent av den tillsatta energin (Berglund & Börjesson 2003). Det samtidigt som den största bidragsgivaren till många miljöpåverkande aspekter är energirelaterade vilket medför att konsumtionen av energi mycket starkt påverkar resultatet på hur miljövänlig biogasen är (Lund, Hansen, 2005). Tidigare har energi funnits i överskott på biogasanläggningarna. Biogasen användes och används på de flesta anläggningarna idag till att värma upp anläggningen och överskottet facklas bort. Med tekniken för uppgraderingen av biogas till fordonsbränsle samt en stor efterfrågan för förnyelsebart drivmedel har gjort att priset på biogas har gått upp. Marknaden för biogas gör energieffektivisering på biogasanläggningar intressant i ekonomiskt perspektiv samtidigt som mer fossilt bränsle kan fasas ut genom att använda biogas som fordonsbränsle. De snabbt stigande energipriserna samt en stigande oro för negativ miljöpåverkan vid användning av fossila bränslen gör att biogas har blivit ett aktuellt alternativ på den svenska marknaden. Det tillsammans med att marknadspriset för biogas är billigare än bensin och diesel gör att det även är ekonomiskt lönsamt att köra fordon på biogas (Lund, Hansen, 2005). I många anläggningar finns det idag sannolikt en betydande sparpotential i den energianvändning som idag täcks med egenproducerad gas. I Sverige produceras idag cirka 0,1 TWh biogas i storskaliga biogasanläggningar och 0,4 TWh gas samlas upp i de större soptipparna. Många kommunala avloppsreningsanläggningar rötar avloppsslammet som bildas vid rening av avloppsvatten och denna produktion bidrar med ytterliggare cirka 0,8 TWh gas. Det är bara en bråkdel av alla tillgängliga substrat som rötas idag och om alla kunde nyttjas fullt ut skulle en produktion på TWh biogas vara möjlig. Det är cirka en femtedel av energiinnehållet av all diesel och bensin som idag används till transporter (Berglund M., 2006). 1
10 Energioptimering av biogasanläggning 1.2 Syfte Detta arbete har fokuserat på energianvändningen vid driften av rötningsprocessen. Det huvudsakliga syftet har varit att undersöka hur det termiska energibehovet kan minskas för rötningsprocessen. Eftersom biogasen används för att värma upp anläggningen medför det att ju mer energi som kan sparas desto mer biogas kan produceras samtidigt som mindre fossiltbränsle används som drivmedel. Det medför att mindre växthusgas emitteras till luften genom att den energi som kan sparas i anläggningen kan används som drivmedel och därmed blir biogasen en ännu mer miljövänlig energikälla. Målsättningen har varit att visa hur rötningsprocessen kan bli mer energieffektiv, genom att visa på hur olika sätt energin kan återvinnas och samtidigt hur energiförlusterna kan minskas. Detta leder till att mindre primärenergi måste tillsättas till processen. Dessutom beskrivs hur andra förnyelsebara energikällor kan användas i biogasprocessen vilket då leder till att mer biogas kan uppgraderas till fordonsgas istället för att användas inom processen. 1.3 Politiska styrmedel Den främsta anledningen till det ökade intresset för rötning av biologiskt avfall i Sverige är höjda avgifter för deponering av organiskt avfall och ett beslut om deponeringsförbud från och med år I Sverige kom 2003 den så kallade kretsloppspropositionen som bland annat innehåller ett nytt delmål under miljömålet God bebyggd miljö som är ett av 16 uppsatta miljömål i Sverige. Det säger att senast år 2010 ska 35 procent av matavfallet återvinnas genom biologisk behandling, inklusive hemkompostering. Idag återvinns cirka 20 procent av matavfallet genom biologisk behandling. För att nå målet på 35 procent krävs att ytterligare drygt ton matavfall återvinns med biologisk behandling jämfört med i dag (I2). I EU:s drivmedels direktiv från 2003 om att främja användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel har målen satts till att 2 procent av försäljningen av bensin och diesel ska utgöras av biodrivmedel som ska uppnås den 31 december 2005 och år 2010 ska andelen öka till minst 5,75 procent. Dock finns det ingenting skrivet i direktivet om hur medlemsländerna ska främja användningen av biodrivmedel (Johnsson B., 2006). 2
11 Svahn J 1.4 Avgränsningar och metod Detta examensarbete har gått ut på att undersöka hur det är möjligt att energieffektivera biogasproduktionen. Arbetet går in på hur termiska förluster kan minskas samt hur energi kan återanvändas. Den fokuserar inte på hur elkonsumtionen kan minskas. Andra områden som inte har behandlas är: Vid byggnation av biogasanläggning åtgår det energi, denna kan bedömas som försumbar i jämförelse med de övriga energiflödena under driftfasen. Enligt Sundqvist m.fl. (2002) motsvarar energikonsumtionen vid byggna tionen av biogasanläggningar 0,6 % av anläggningens energianvändning under driftfasen. Energianvändningen i transporter, uppsamling, insamling, skörd och spridning av rötrest utgör en stor del av hur mycket energi som används i biogassystemet. Den delen har inte fokuserats på utan bara processen i biogasanläggningen (se figur 1). Odling av energigrödor vall etc. Insamling av organiskt avfall Energi Transport Rötningsprocess Transport Gräns för arbetet Gas Spridning av rötrest Transport Uppgradering av biogas Figur 1. Schematisk bild över biogassystemet där pilarna visar material och energi flöden i systemet. Uppgraderingen av biogas har inte behandlas. Vid en storskalig uppgraderingsanläggning antas elenergianvändningen motsvara cirka 3-6 % av den renade biogasens energiinnehåll (Persson M., 2003). Arbetet har inte heller berört hur biogasen ska användas utan istället undersöka hur användningen av biogas kan minskas på rötningsanläggningen. 3
12 Energioptimering av biogasanläggning 2 Biogas Den biogas som utvinns från rötkammaren innehåller % (volym %) metan ( CH 4) och % koldioxid ( CO 2 ). Dessutom finns små mängder kvävgas (0-1 %), svavelföreningar ( ppm) samt spår av syrgas och vätgas (Forsberg T. m. fl. 2005). Biogas som fordonsbränsle renas och uppgraderas så att det består till cirka 97 procent av metan och resten koldioxid. Uppgraderad biogas har ett energiinnehåll på 9,8 kwh per normalkubikmeter, Nm 3. Normalkubikmeter är en definition av gas i normaltillstånd 0 o C och trycket 1,013 bar. En normalkubikmeter uppgraderad biogas kan jämföras med en liter bensin som har ett energiinnehåll på 8,8 kwh per liter. Det gör att en normalkubikmeter biogas motsvarar i energiinnehåll mer än 1,10 liter bensin (I3). 2.1 Biogasanvändning Biogas har olika användningsområden och uppgraderad biogas kan användas som fordonsbränsle eller levereras till naturgasnä tet. Genom att leverera biogasen till naturgasnätet blir distributionen enklare och det blir inget problem med att få avsättning för gasen. Om det inte är möjligt att leverera biogas till naturgasnätet kan det därför vara bra att anlägga ett distributionssystem, så att biogasen kan levereras till tankstationer i närheten (Lundqvist M. 2004). Biogas som inte uppgraderas kan användas som bränsle till en drivmotor för elproduktion, den kan också användas till eldning i panna för uppvärmning av lokaler och rötningsprocess. Om det inte finns någon avsättning för biogasen om t.ex. gasklockan är full så kommer biogasen att facklas bort. Det görs bl.a. av säkerhetsskäl och därför att emissioner av metan har en starkare växthuseffekt än koldioxid. 2.2 Miljöaspekter Ett biogassystem kan betraktas som ett s.k. multi-funktionellt bioenergisystem som genom optimal design och lokalisering kan generera olika miljötjänster. Förutom generering av förnyelsebar energi, samt minskade emissioner av luftföroreningar, ger även det rötade slammet en effektivare näringsutnyttjande som leder till ett minskat behov av handelsgödsel (Börjesson & Berglund 2003) Växthuseffekten Eftersom biogas är ett icke fossilt bränsle dvs. ett förnyelsebart drivmedel så går koldioxiden i kretslopp (se figur 2). När biogas används som drivmedel till fordon minskas bidraget av växthusgaser under förutsättningar att metanförlusterna hålls låga. Eftersom metan också är en kraftig växthusgas och genom tillvaratagande av denna gas minskas påverkan på atmosfären. Betraktat utifrån ett hundraårsperspektiv har metan en koldioxidekvivalent på 21, vilket betyder 4
13 Svahn J att metan är 21 gånger starkare än koldioxid. Det beräknas kunna ha en förlust upp till mellan 8-26 % beroe på vilket biogassystem som studeras om det ska bli jämförbart med koldioxid utsläppen när fossila bränslen används (Börjesson P., & Berglund M., 2003). Figur 2. Koldioxidens kretslopp i ett biogassystem (I4) När användningen av biogas jämförs med andra biodrivmedel så får den en mycket liten påverkan på växthuseffekten. Om man räknar in metanutsläppen som tillkommer vid produktion så kommer biogasen inte till en lika bra nivå (se tabell 1). Det är därför mycket viktigt att försöka minimera utsläppen av metan så mycket som möjligt. De största utsläppen av metan sker vid uppgraderingen av biogasen till fordonsgas. Idag beräknas utsläppen av metan vid uppgradering vara 1-2 % men det sjunker till nära 0 med nya tekniker som introduceras på marknaden. 5
14 Energioptimering av biogasanläggning Tabell 1. Mängd koldioxid per mängd energi (MJ) vid livscykelanalys för olika drivmedel Drivmedel Summa Koldioxid, g/mj Koldioxid Ekvivalenter, bensin=100 Etanol (ren Etanol) 7,7 37 Etanol (E85) 18,7 47 Etanol ur cellulosa 6 33 Biogas 0,9 32 Bensin RME 9 27 Diesel Källa: Bioenergi - ny energi från jordbruket, Jordbruksverket 2006 På detta sätt som i tabell 1 är det vanligt att jämföra olika drivmedels påverkan av växthuseffekten. Dock är en viktig aspekt att substraten som används vid biogasproduktion även måste tas om hand om de inte skulle ha rötas. Den hanteringen kan också orsaka utsläpp som till exempel vid lagring av gödsel (Berglund 2006) Fler positiva miljöaspekter Utlakning av kväve från jordbruksmarken orsakar övergödning i vattrag och slutligen havet. En av orsakerna till problemet är spridning av stallgödsel vars näring inte kan tas upp tillräckligt av grödorna. Genom att röta gödseln mineraliseras stora delar av det organiskt bundna kvävet och blir mer lättillgänglig för grödan. Rötad gödsel luktar dessutom betydligt mindre än orötad. Utsläppen av svavel och kväveoxider är markant lägre i jämförelse med bensin. Det bildas totalt ungefär fyra gånger mindre försurande ämnen vid biogasanvändning än vid bensindrift (Johnsson B 2005). Utsläpp av partiklar och fotokemiska oxidanter minskas också mycket och det medför att det är positivt för stadsmiljön att använda biogas drivna fordon istället för bensin- eller dieselfordon (Börjesson & Berglund 2003). 2.3 Biogas produktion Biogas bildas när mikroorganismer, främst bakterier, bryter ner organiskt material i frånvaro av syre från luften. Organiskt material kan vara organsikt avfall och olika lantbruksgrödor. Organsikt avfall kan till exempel vara matavfall från hushåll, storkök, restauranger, slam från avloppsreningsverk, processvatten från livsmedelindustrin med mera. Lantbruksgrödor har en storpotential för att i framtiden ta en stor marknadsdel av bränslet som används i framtidens transporter. Det produceras stora mängder organiskt avfall i dagens samhälle och dessa behöver behandlas på ett eller annat sätt innan det återförs till naturens kretslopp. Vid en biogasprocess utnyttjas 6
15 Svahn J mikroorganismernas naturliga förmåga att bryta ner sådant material till en näringsrik slutprodukt som kan användas som gödningsmedel. Under nedbrytningsprocessen bildas också biogas vars huvudbeståndsdel är metan. Metan är en mycket energirik gas som kan användas inom olika ändamål (Jarvis Å, 2005). En biogasanläggning kan vara uppbyggd på flera olika sätt dock har alla en rötkammare där det organiska materialet bryts ner till biogas och rötrest (se figur 3). Först förbehandlas substratet på olika sätt beroe på substrat för en optimering av processen. Substrat Gasuppgradering Biogas/ Fordonsgas Buffertank Avvattning Rötkammare Fast biomull Flytande biomull Figur 3. Principskiss över en biogasanläggning Biogasreaktor Continuously stirred tank reactor (CSTR) är den vanligaste biogasreaktorn i Sverige idag. Den fungerar genom att materialet kontinuerligt pumpas in i reaktorn där nedbrytningen sker i ett steg. I rektorn finns en omrörare som ser till att materialet totalomblandas vilket är den metod som kommer att utredas i denna rapport (Jarvis Å, 2005). 2.4 Anaerob nedbrytningsprocess Rötningen är en mikrobiologisk nedbrytningsprocess av organiska material under syrefria förhållanden. Det är ett flertal olika bakterier som deltar i processen. Nedbrytningsprocessen sker i fyra steg (se figur 4). I det första steget i processen hydrolyseras fett, kolhydrater och protein till aminosyror, sockerarter och fettsyror. Dessa produkter bryts sedan ner i ett eller två steg till enklare föreningar som ättiksyra, myrsyra, vätgas, koldioxid och aminosyror. Det är av ättiksyra, vätgas och koldioxid som metanbakterierna sedan producerar metan och koldioxid. Om det inte finns tillräckligt med metanbakterier så kommer de övriga bakterierna att dö på grund av att de 7
16 Energioptimering av biogasanläggning förgiftas av sina egna slutprodukter. Därför är det viktigt att inte överbelasta biogasreaktorn (Svenska vatten och avloppsverksföreningen, 1981). Komplexa organiska material (Kolhydrater, protein, fett etc.) Hydrolys Lösliga organiska föreningar (Aminosyror, socker, m.m.) Jäsning Intermediära produkter (Fettsyror, alkoholer, m.m.) Anaerob oxidation Ättiksyra H 2 + CO 2 Metanbildning Biogas CH 4 + CO 2 Figur 4. Schema över anaerob nedbrytningsprocess, något förenklat. Sammansättningen av det organiska materialet har en stor betydelse för nedbrytningshastigheten, gasutbytet och sammansättningen av gasen. Vid rötning av vall är det ofta hydrolyssteget som är det hastighetsbestämmande steget, då hydrolys av cellulosa och hemicellulosa är långsam. Protein och stärkelse bryts ner lätt och glykos och aminosyror bildas därför snabbt. Fett bryts ner långsamt medan lignin inte kan hydrolyseras alls av anaeroba bakterier (Lindqvist 2002) Olika temperaturintervall för processen Slutprodukten metan är en mycket energirik förening och det medför att ast lite energi kommer bakterierna tillgodo. Det medför att bakterierna har en mycket långsam tillväxt och att värmebildningen är mycket liten. Hastigheten av den anaeroba nedbrytningen varieras med temperaturen (se figur 5). Det finns fyra olika maximum av tillväxt. Det två vanligaste som används i rötkammare är mesofil ºC och termofil ºC. 8
17 Svahn J Figur 5. Mikrobiell aktivitet för olika temperatursintervall (Östergard 1995). Vid termofil rötning sker processen snabbare och erforderlig uppehållstid för samma nedbrytningsgrad är lägre än för mesofil rötning. Den negativa aspekten för termofil rötning är framförallt ett större uppvärmningsbehov. Den vanligaste metoden i Sverige är idag mesofil. 2.5 Hygienisering Vid biogasanläggningar som tar emot animaliskt lågrisk avfall från slakterier är det ett krav från EU att ha ett separat hygieniseringssteg där substratet behandlas 70 ºC i en timme. De flesta anläggningar har ett separat hygieniseringssteg där hygieniseringen antingen sker satsvis eller kontinuerligt. Satsvis är att föredra då det är lättare att kontrollera tid och temperatur för behandlingen. Innan hygieniseringen mals substratet ner till max 12 mm i diameter. För att substratet ska komma upp i rätt temperatur och för att det inte ska innehålla några klumpar där det kräver en längre tid att nå rätt temperatur. 9
18 Energioptimering av biogasanläggning 2.6 Drift av rötgasanläggning När en biogasanläggning är i drift är det många parametrar som ska kontrolleras för ett bra biogasutbyte. För att få en optimal produktion av rötgas är det några faktorer som har avgörande betydelse (Kjellén B. J. m fl. 2003). Rötningstid och rötningstemperatur. Jämn tillförsel av slam till kammaren (för att undvikande av temperaturförändringar) God omröring i rötkammaren Undvikande av temperaturfall Ett temperatur fall på 1 till 2 ºC kan hämma rötprocessen. Däremot har en snabbtemperaturhöjning på 1 till 2 ºC ingen negativ effekt. Driftstörningar genom överbelastning eller tillförsel av gift. ph- värde i rötslam skall vara >7 Innehåll av ättiksyra i rötslam ska ll vara <500 Innehåll av CO i rötgasen skall vara <45% 2 mg / l 2.7 Omrörning av rötkammaren Det finns olika typer av omblandningssystem för rötkammare. Omblandningen är nödvändig för att uppnå en homogen miljö där koncentrationsskillnader minimeras och för att bakterierna ska kunna komma i kontakt med slammet. Omblandning har en stor inverkan på rötningsprocessen. Vid en dålig omrörning uppkommer problem med stora temperaturdifferenser i olika delar av rötkammaren, överbelastning i delar av rötkammaren och s.k. surjäsning är en kombination av dessa som ofta leder till skumning (Starberg K. m fl. 2002). De vanligaste metoderna för omrörning av rötkammare sker med (se figur 6): 10
19 Svahn J Mekanisk omrörning som är monterad i toppen av rötkammaren (vanligaste metoden i Sverige) Gasomblandning där komprimerad biogas leds in i botten av rötkammaren (fåtal i Sverige) Strålmunstycken, pumpning av rötslammet in i rötkammaren så att de skapar omrörning (finns inga i Sverige) Dragrör, pressar ner substratet i mitten av rötkammaren som skapar omrörning, kan också reverseras för att motverka skumning (finns inga i Sverige) Figur 6. Schematiskbild över olika omblandningssystem (Starberg K. m fl. 2002). 11
20 Energioptimering av biogasanläggning 3 Energibehov vid biogasproduktion Val av substrat samt utformning av biogasanläggning kommer att påverka hur mycket energi som används i anläggningen. Värme används till hygienisering, uppvärmning av substrat till rötkammaren samt varmhållning av rötkammare. Elbehovet uppkommer av bland annat pumpning, sönderdelning och omblandning av materialet. 3.1 Värmebehov Substratet som kommer in till en anläggning som kan antas hålla en temperatur av cirka 5-15 ºC det kan anses som en medeltemperatur utomhus över hela året samt att det värms upp något när det behandlas. Det största energibehovet är när substratet ska hygieniseras det värms då upp till en temperatur på 70 ºC som sedan hålls i minst en timme vilket är den högsta temperatur som systemet har. Efter hygieniseringen kommer rötslammet att behövas kylas ner till rötningstemperatur som är 55 ºC eller 37 ºC. Efter den processen behövs mer energi när rötningen sker, då temperaturen ska hållas så konstant som möjligt på 37 ºC för mesofil rötning och 55 ºC för termofil rötning. Under rötningen är det en varmhållningsprocess genom att rötkammaren har transmissionsförluster mot den omgivande luften och marken. Figur 7. Schematisk bild över biogas produktion (Nordberg Å. 1997) Om processen inte använder ett substrat som behöver hygieniseras är det istället rötkammaren som har den högsta temperaturen i systemet. Då behövs substratet bara värmas upp till rötningstemperatur. 12
21 Svahn J 3.2 Varmhållning av rötkammare Uppvärmning av slam för att behålla rötningstemperatur kan ske genom cirkulation av rötkammarinnehållet via en extern värmeväxlare. Det går även att hålla en högre temperatur på det ingåe slammet och då behövs mindre energi tillsättas i cirkulationen. Ett annat alternativ som inte är så vanligt är injiceringen av ånga, denna metod kan ge en högre lokal temperatur som lokalt kan hämma rötningsprocessen. Två andra metoder är cirkulation av varmvatten i rör inne i rötkammaren och eldrivna doppvärmare. Vid de två sista metoder kan problem uppstå med beläggningar som gör att värmeöverföringen blir sämre. Nackdelarna med de tre sista metoderna gör att det två första alternativen är att föredra (Starberg K. m.fl., 2002). 3.3 Värmebalans beräkningar Det teoretiska värmebehovet som behövs för uppvärmning av substraten kan beräknas med ekvation: Q slam = C p * * m t (Alvarez H., 2003) där Q slam= energi i substratet [J] ( 100 ts )* ts *1050 C p= 100 [J/kg* ºK] m = massa [kg] t= temperaturförändring [ºK] ts = torrsubstanshalt [%] C p vatten= 4180 [J/kg * ºK] C rötslam= ca 1050 [J/kg * ºK] p 3.4 Rötkammares energibalans Det positiva energiflödet in till rötkammaren består av slammet som går in, varmhållningsprocessen som håller materialet på rätt temperatur samt effekten från omrörare. De negativa energiflödena är det utgåe slammet, den utgåe rötgasen samt de transmissionsförluster som uppstår från rötkammaren. En rötkammares energibalans kan beskriva med hjälp av ekvation: Q + Q + Q = Q + Q + Q (egen) effekt slamin omrörning slamut f gas där Q effekt= uppvärmningseffekten [W] Q slamin p * * = C m t = energiinnehållet ingåe slam [W] Q = friktionsvärme från omrörare [W] omrörning 13
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merTryck på gasen för matavfall!
Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om
Läs merRÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs merBiogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merRötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merVar produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merRÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merBiogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merVälkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda
Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi
Läs merETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5
ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt
Läs merPiteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merPiteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
Läs merBiogasstrategi för Östersund kommun
Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt
Läs merSubstratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Läs merBiogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
Läs merKristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se
Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up to 30% if the US, China and India make similar commitments
Läs merSVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER
Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV
Läs merSkånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus
Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta
Läs merPRESENTATION FÖR BIOGAS NORR
PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merBiogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås
Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med
Läs merBiogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet
och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,
Läs merResursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet
Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper
Läs merPower of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef
Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,
Läs merÖstersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs merLokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen
Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra
Läs merMotala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle
Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt
Läs merVarför biogas? Instuderingsmaterial för skolan
Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan Författare: Emma Bengtsson BIOGASSYS Komplement till utställningen på Biogas-centret, Framtidsannexet, Trelleborgs kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen.
Läs merNationellt mål 20 twh biogas senast år 2020
starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade
Läs merSYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merAlternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Läs merUtmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Läs merGasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:
Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merBiogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare
Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan
Läs merVI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS
VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS Biogas uppkommer när organiskt material bryts ned i en anaerob process utan tillgång till syre. Processen ger en förnyelsebar energikälla som går att använda som fordonsbränsle
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merBidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift
Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning
Läs merKlas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB
Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas AB ÖSTGÖTA GÅRDSGAS Energibolaget MSE Privata Sektorn (Lantbrukarna) Bleckenstad Hulterstad Kommunen och invånarna i Mjölby - En del för att i regionen skapa en långsiktig
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merMIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar
MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter
Läs merRÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING
RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner
Läs merDitt matavfall i ett kretslopp
Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd
Läs merJämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.
Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merKan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?
Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Projekt Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning 2013-2015 Gunnar Larsson,
Läs merBiogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland
Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel
Läs merStrategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merGAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.
GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka
Läs merMikael Karlsson VD, Detox AB
Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation
Läs merBiogas i Sundsvall Bräcke
Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå
Läs merSamråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi
Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av
Läs meråtta förslag för att sluta kretsloppet
åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.
Läs merBiogas från tång och gräsklipp
Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merTAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW.
TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Alternative fuels Regional Manager Sales, Trucks VATTEN LUFT Vad är egentligen ett ton CO 2? 10 m diameter
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merVilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se
Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merSlutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet
1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar
Läs merBIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag
BIOGAS I TORNEDALEN Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag 2017-04-12 Innehåll Projektet... 2 Bakgrund... 2 Resultat - Kommunal biogasanläggning... 3 Resultat - Gårdsbaserad biogasanläggning...
Läs merRent vatten idag och i framtiden
Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls
Läs merSYSTEMTEKNIK 1122 Fjärrvärme för utökad biogasproduktion
SYSTEMTEKNIK 1122 Fjärrvärme för utökad biogasproduktion Per Lundqvist Fjärrvärme för utökad biogasproduktion Teknisk och ekonomisk utvärdering av fjärrvärme för uppvärmning av biogasprocesser District
Läs merRÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson
Läs merBiogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige
Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14
Läs merNP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar
Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merBensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket
Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton
Läs merBiogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas
Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen
Läs merUtredning: Blåmusslor som biogassubstrat
Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland
Läs merGasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011
Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson
Läs merBiogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård
UPTEC W11019 Examensarbete 30 hp Augusti 2011 Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård Biogas potential of the reject fraction from the biogas plant Kungsängens gård
Läs mer