FOLKTINGETS VERKSAMHETSPLAN

Transkript

1 FOLKTINGETS VERKSAMHETSPLAN

2

3 FOLKTINGETS VERKSAMHETSPLAN Folktinget är ett lagstadgat samarbetsorgan för den svenskspråkiga befolkningen i Finland som arbetar för att stärka det svenska språkets ställning och kulturen på svenska i Finland. Det betyder samtidigt att vi verkar för en levande tvåspråkighet och ett tolerant språkklimat. Folktinget är en remissinstans och deltar i lagberedningsarbetet genom att ge utlåtanden, samt uppvaktar ministrar och andra beslutsfattare med skrivelser i olika sakfrågor. Genom att upprätthålla en nära kontakt med myndigheter och beslutsfattare eftersträvar Folktinget till att påverka de reformer och processer som berör den svenskspråkiga befolkningen redan i ett tidigt skede. Det här sker via personliga kontakter men också genom att aktivt delta i samarbetsorgan och arbetsgrupper inom den offentliga sektorn. Folktinget agerar också då det brister i statliga och kommunala myndigheters svenskspråkiga service. Utöver samarbetet med myndigheter, är samarbetet med olika finlandssvenska aktörer, intresseorganisationer och stiftelser, fortsättningsvis en viktig del av Folktingets arbete. Ett synnerligen viktigt samarbete är det arbete som Folktinget gör tillsammans med de åländska myndigheterna, och de av Ålands lagtingsledamöter utsedda folktingsledamöterna, med syfte att garantera och stärka den svenska servicen. Folktingets styrelse utreder i god tid före nästa mandatfördelning huruvida flera än nuvarande fem mandat i Folktinget borde tillfalla landskapet Åland. Folktingets arbetsutskott kommer under verksamhetsperioden att besöka Åland. Till Folktingets lagstadgade uppgifter hör också att informera om det svenska i Finland. Folktinget arbetar genom kampanjer och evenemang för positiva attityder till det svenska språket. Vi informerar aktivt om finlandssvenskarna och publicerar broschyrer och utredningar samt ordnar seminarier. Folktingets stora satsningar under verksamhetsperioden är Svenska veckan, som ordnas i samband med Svenska dagen, och Finlandsarenan som ordnas i anslutning till SuomiAreena och Pori Jazz i Björneborg. Republiken Finlands 100-årsjubileum infaller Planeringen av jubileet har redan inletts och Folktinget är representerat i den delegation som drar upp de stora riktlinjerna för projektet. Vårt land har byggts upp tillsammans, och landets två nationalspråk och Ålands särställning har gett vårt land internationell erkänsla. Därför är det synnerligen viktigt att det svenska språket lyfts fram under jubileet. Folktinget arbetar för att jubileumsåret ska ha ett mångsidigt programutbud på svenska och att året aktivt ger uttryck för att Finland har två levande nationalspråk. Regeringsprogrammet och nationalspråksstrategin Inför riksdagsvalet 2011 presenterade Folktinget Ahtisaarirapporten, som lyfte fram behovet av en nationalspråksstrategi för att värna om och stärka nationalspråkens ställning i Finland. Beslut om detta ingick i regeringsprogrammet, och i december 2012 fick Finland sin första nationalspråksstrategi. För att garantera att det långsiktiga arbetet för att trygga och stärka landets två nationalspråk fortsätter, arbetar Folktinget för att regeringen besluter att nationalspråksstrategin fortsättningsvis är i kraft och att regeringen presenterar en handlingsplan med konkreta åtgärder för regeringsperioden Folktinget arbetar för att Justitieministeriet tillsätter ett nationalspråksnätverk också för den kommande regeringsperioden, och att frågor som berör rekrytering av svenskkunniga tjänstemän, förbättrad svenskundervisning i de finska skolorna och bättre möjligheter för invandrare att integreras på svenska prioriteras högt. Folktinget arbetar för att de åtgärder som ingår i nationalspråksstrategin systematiskt implementeras i ministeriers och övriga myndigheters verksamhet, och därmed på det institutionella planet tryggar den svenska servicen. I all sin verksamhet arbetar Folktinget och dess utskott med att bevaka och följa upp de frågor som ingår i det nya regeringsprogrammet. Folktinget håller en nära kontakt med alla riksdagsledamöter som vill jobba för ett Finland med två levande nationalspråk, och upprätthåller också i övrigt en öppen dialog med alla partier. Folktinget är villigt att fortsätta koordinera och sköta sekretariatsuppdraget när representanter för riksdagspartierna samlas till rundabordsdiskussioner i riksdagen för att diskutera frågor av stor relevans för den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Dagvård, skola och utbildning Folktingets utbildningsutskott bevakar utbildningsfrågor och upprätthåller förbindelser med myndigheter inom utbildningssektorn. Utskottet håller också kontakt med andra aktörer som är engagerade i frågor rörande dagvård, skola och utbildning. Folktingets ledning träffade hösten 2014 undervisningsminister Krista Kiuru för att överlägga kring aktuella frågor. Gymnasiets timfördelning, småbarnspedagogiken, andra stadiets utbildning, tvåspråkiga skolor och språkbadsundervisningen var frågor som behandlades. Dessa FOLKTINGETS VERKSAMHETSPLAN

4 frågor kommer att finnas på agendan också under den kommande verksamhetsperioden. Riksdagen har i mars 2015 godkänt en ändring av lagen om barndagvård som samtidigt har ändrats till att heta lagen om småbarnspedagogik. Detta är första fasen i lagen om småbarnspedagogik. Folktinget bevakar att rätten till dagvård på barnets eget språk också finns med i lagen då följande fas bereds. Andra stadiets utbildning står inför stora förändringar. Framför allt anordnarnätverket kommer att förutsätta större och intensivare samarbete mellan utbildningsenheterna också på finlandssvenskt håll. Huvudansvaret för att det också i fortsättningen finns ett heltäckande nät av svenskspråkiga utbildningsenheter ligger i främsta hand på kommunerna och andra utbildningsanordnare, men Folktinget följer med utvecklingen och påverkar vid behov. Efter att riksdagen med klar majoritet beslutat att hålla kvar svenskan som ett obligatoriskt ämne i de finska skolorna, kommer Folktinget nu att arbeta för att undervisningen i våra nationalspråk tidigareläggs och moderniseras. Nu bör man fokusera på att eleverna ska uppleva att de har nytta av studier i svenska och att de får använda sig av språket i praktiken, t.ex. genom regelbundna träffar med vänklasser i finlandssvenska skolor men också i hela Norden. Fortbildningen av språklärare bör utvecklas enligt detta, med fokus på förståelse och kommunikation. Också kunskap om hur man kan stöda tvåspråkiga barn på bästa sätt bör ingå. Arbetet med att trygga ett tillräckligt och högklassigt språkbad fortsätter. Utbildningen av nya klasslärare inom språkbadet som inleddes i Vasa hösten 2014 bör få en uppföljning med utbildning av ämneslärare och barnträdgårdslärare. Folktinget bör påverka universiteten och Undervisnings- och kulturministeriet i frågan. Också informationen om språkbadsverksamheten till föräldrar och kommuner bör förbättras. Bristen på behöriga lärare i södra Finland och framför allt i huvudstadsregionen har inte kunnat åtgärdas tillsvidare. Åbo Akademi ordnar för tillfället kompletterande utbildning av klasslärare i Helsingfors som resulterar i att drygt 30 personer får klasslärarbehörighet under de närmaste åren. Underhandlingarna mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet om att starta en permanent klasslärarutbildning i Helsingfors har gått framåt och slutliga beslut väntas ännu under våren Folktinget följer med hur ärendet framskrider. Studentexamen genomgår stora förändringar då den ska börja avläggas elektroniskt. Utbildningsutskottet bjuder in Studentexamensnämndens ordförande till sitt möte för att presentera planerna och diskuterar samtidigt behovet av bättre översättningar av frågorna i studentskrivningarna. Folktinget följer upp situationen med skolhemmet Lagmansgården så att det även efter 2019 finns skolhem på svenska i svenskspråkig miljö. Förvaltning Folktingets förvaltningsutskott bevakar svenska intressen inom den statliga och den kommunala förvaltningen. Folktinget samarbetar fortsättningsvis med sakkunniga inom den statliga och den kommunala förvaltningen under verksamhetsperioden. Folktinget har i början av år 2015 gett ett utlåtande om förslaget till ny kommunallag till riksdagens förvaltningsutskott. Lagförslaget är resultat av en flerårig beredningsprocess vid Finansministeriet, som Folktinget aktivt har tagit del av. Folktinget har också tagit ställning till utkastet till lagstiftning om metropolförvaltningen i ett utlåtande till Finansministeriet. Beredningen har senare avslutats, bland annat med hänvisning till regeringens reform gällande ordnandet av social- och hälsovården som innebar att nya vårdområden var under planering samtidigt. Därtill har Folktinget gett ett utlåtande om Inrikesministeriets översikt gällande nödcentralsreformen till riksdagens förvaltningsutskott. Denna reform slutfördes hösten 2014, och Folktinget följer med om reformen får språkliga konsekvenser för Nödcentralsverkets verksamhet under verksamhetsperioden. Som uppföljning på folktingsledamöternas beslut om svenska språkets ställning inom polisförvaltningen och räddningsväsendet vid sessionen år 2014 uppvaktar Folktinget inrikesministern med en skrivelse. Folktinget följer också upp reformen av statens centraloch regionförvaltning. Reformen omfattar åtminstone regionförvaltningsverken, magistraterna, närings-, trafikoch miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråerna. Förvaltningsutskottet har i början av året hört sakkunniga från Finansministeriet med anledning av detta projekt. Därtill är en reform av tingsrättsnätverket under beredning vid Justitieministeriet. Folktinget följer upp vilka konsekvenser det nya statsandelssystemet får, då det inte längre finns enspråkigt svenska kommuner på fastlandet. Finansministeriet har för avsikt att lämna en regeringsproposition med förslag till lag om gemensam kundservice för den offentliga förvaltningen till riksdagen hösten Folktinget följer med beredningen och tar vid behov ställning till förslagen. Folktinget vände sig till justitiekanslern i två ärenden år 2014: med ett klagomål gällande förslag om att lägga ner sju tvåspråkiga magistratsenheter i landet och med en skrivelse gällande behovet av särskilda språkbestämmelser i lagstiftningen. Folktinget följer upp dessa ärenden under verksamhetsperioden. Social- och hälsovård Folktingets social- och hälsopolitiska utskott bevakar de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården. Utskottet kommer under verksamhetsperioden att fortsätta sitt arbete med de pågående lagstiftnings- och strukturreformerna inom vårdsektorn. Utskottet kommer också att bevaka att de grundläggande språkliga rättigheterna inte äventyras när eventuella nedskärningar görs inom social- och hälsovården. 4 FOLKTINGETS VERKSAMHETSPLAN

5 I början av 2015 hördes Folktinget av riksdagens socialoch hälsovårdsutskott gällande förslaget till lag om ordnandet av social- och hälsovården. Folktinget gav också utlåtanden i samma ärende till riksdagens förvaltningsutskott och social- och hälsovårdsutskott. Vi gav ytterligare ett utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet efter att utskottet justerat det ursprungliga lagförslaget. Eftersom lagförslaget förföll, kommer reformen högst sannolikt att återupptas av nästa regering. Folktinget fortsätter då också sin bevakning av beredningen av en ny reform. Om reformen av servicestrukturerna bereds och verkställs under verksamhetsperioden, har Folktinget beredskap att utforma hjälpmedel för att stödja kommunerna och samkommunerna i tillgodoseendet av invånarnas språkliga rättigheter, bland annat när det gäller upprättandet av förvaltningsdokument, upphandling och medborgardelaktighet. Inom social- och hälsovården håller informationsförvaltningen och -systemen på att förnyas. Det riksomfattande patientarkivet Kanta verkställs och lokala och regionala system anskaffas och tas i bruk. Utskottet kommer att bevaka att de språkliga rättigheterna iakttas när detta genomförs. Folktinget uppmärksammar Justitiekanslern eller Justitieombudsmannen om behovet att utreda hur de språkliga rättigheterna förverkligas i det nationella patientregistret Kanta. Det social- och hälsopolitiska utskottet kommer att fortsätta med de besök hos olika sjukvårdsdistrikt som inleddes år Samarbetet med olika intresseorganisationer kommer fortsättningsvis att vara en viktig del av Folktingets arbete med språkliga rättigheter inom social- och hälsovården. Ungdom Folktinget fortsätter att bereda plats och ge unga möjligheter att påverka och lyfta fram frågor som är relevanta för dem. Förutom att Folktingets ungdomsutskott behövs, är det viktigt att unga människor finns representerade också i Folktingets övriga utskott. Detta på grund av att de frågor som påverkar och intresserar ungdomar, t.ex. utbildningsfrågor, behandlas idag av utbildningsutskottet. Folktingets arbetsutskott bör ge klara direktiv till ungdomsutskottet vilka frågor som utskottet ansvarar för, så att ett dubbelarbete kan förhindras. Flera äldre politiker har på ett berömvärt sätt försvarat det svenska språkets ställning i Finland, men intresset för det svenska och det nordiska är inte lika självklart hos den kommande ledargenerationen. I det här arbetet kommer också unga folktingsledamöter att engageras. Ungdomsutskottet fortsätter att bjuda in de politiska ungdomsförbunden, något som pågått redan några år, för att skapa en öppen och konstruktiv dialog och en förståelse för det svenska språket och svenska frågor. Ungdomsutskottet är också i kontakt med unga riksdagsledamöter, i all synnerhet med de nyvalda, för att utbyta tankar om Finlands tvåspråkighet och Finlands plats i Norden. Utskottet utreder också kontakter till Finlands Ungdomsarbete Allians r.f. för ett eventuellt framtida samarbete. Språkskyddsverksamhet Språkskyddsverksamheten erbjuder möjlighet att ge klagomål till Folktinget om myndigheter som har brister i sin lagstadgade svenskspråkiga service. I de flesta länder med liknande språklagstiftning handhas denna uppgift av myndigheter. Årligen tar Folktinget emot ca 100 klagomål, som berör alla samhällssektorer. Folktinget väljer att behandla vissa ärendehelheter mer ingående. Genom att påminna myndigheterna om deras språkliga skyldigheter och genom att stödja privatpersoner så att de själva tillvaratar sina rättigheter vill Folktinget uppnå en större medvetenhet om hur språklagstiftningen fungerar. När det gäller större principiella problem vänder sig Folktinget till övervakande myndigheter, såsom regionförvaltningsverken och justitieombudsmannen. Inom ramen för språkskyddsarbetet har Folktinget ett gott samarbete med Justitieministeriets enhet för demokrati och språk. Folktinget samarbetar också aktivt bland annat med Kommunförbundet och flera intresseorganisationer kring gemensamma frågor. År sätts fokus bland annat på rättsväsendet och social- och hälsovården. Inom rättsväsendet finns stora utmaningar när det gäller den svenskspråkiga servicen. Folktinget vill närmare utreda vilka problem som förekommer och vad som kan göras för att förbättra situationen. Bristerna i den svenska servicen inom socialoch hälsovården kräver fortgående arbete. Integrering av invandrare på svenska Folktinget ser invandrares rätt att integreras på svenska som en viktig fråga och tillsatte därför år 2014 ett integrationsforum bestående av politiker, tjänstemän och representanter från olika samhällsektorer. Forumet träffas två till fyra gånger per år och dess uppgift är att ge underlag för Folktingets intressepolitiska arbete för att främja integration på svenska. Arbetet fortsätter under verksamhetsperioden och kommer då att fokusera på integrationsutbildning och arbetsliv samt informationsspridning om nyttan av integrering på svenska. Folktinget omsätter forumets arbete i praktiken t.ex. genom att informera integrationsmyndigheter, organisationer och privatpersoner om de språkliga rättigheterna, stödja enskilda personer i deras kontakt till olika integrationsmyndigheter samt genom samarbete med andra aktörer. Internationell verksamhet Folktinget utbyter i sin internationella verksamhet erfarenheter om språkplanering och intressebevakning mellan regionala, minoritets- och mindre talade språk främst inom Europa. År 2015 innebär det slutliga godkännandet av den europeiska vägkartan för språkplanering, som är ett samarbete mellan NPLD (Network to Promote FOLKTINGETS VERKSAMHETSPLAN

6 Linguistic Diversity) och Europaparlamentet, och där Folktingets roll som initiativtagare är central. Vägkartan och ett förslag till implementering publiceras på en konferens i Bryssel i oktober NPLD:s årskongress hålls i Helsingfors i juni Folktinget står i samband med det värd för ett seminarium med temat Språkmöten, där vi visar upp Finlands tvåspråkighet och Svenskfinlands bästa praxis -modeller. Ett femtiotal deltagare som representerar regionala och minoritetsspråk i Europa förväntas delta, och även Folktingets förtroendevalda och samarbetspartner inbjuds. Folktinget har en fortsatt aktiv roll inom NPLD:s styrelse och tankesmedja, och internationella koordinatorn innehar vice ordförandeskapet i nätverket fram till årsmötet Folktinget fortsätter också sin aktivitet inom organisationen FUEN (Federal Union of European Nationalities) och deltar i deras årskongresser. Det finns planer på att koordinera verksamheten mellan de europeiska organisationer NPLD, FUEN och utbildningsnätverket Mercator, för att mera effektivt påverka beslutsfattare inom EU. Diskussionerna startas under år 2015, och Folktinget har, som enda organisation som är medlem i både NPLD och FUEN, utmärkta möjligheter att bidra med idéer för ett närmare samarbete. Folktingets aktiva kontakter till sverigefinländarna fortsätter. De välbesökta rundabordsdiskussionerna i Stockholm tillsammans med Finlands ambassad, nu också med Sverigefinländarnas delegation som arrangör, får en fortsättning i ett seminarium i april Vi utbyter information och får idéer av varandra om hur man främjar svenskan i Finland och finskan i Sverige med temat språkpolitik och utbildning, och utvecklar samarbetet år De bilaterala kontakterna till de sverigefinländska organisationerna upprätthålls kontinuerligt, och Folktinget välkomnar studiebesöken från svenska kommuner, liksom från andra länder och språkgrupper. Folktinget har en central roll i rapporteringen av hur internationella konventioner tillämpas i Finland för svenskans del, som ansedd partner för Utrikesministeriet, ansvariga finländska myndigheter och Europarådet. Folktinget ger utlåtanden och deltar i höranden angående tillämpningen av speciellt Europarådets två konventioner om regionala eller minoritetsspråk och nationella minoriteter (europeiska stadgan och ramkonventionen). Den periodiska utvärderingen av dessa som inleddes år 2014, fortsätter under åren 2015 och Folktinget ger via seminarier, sin webbplats och Facebook information om sin internationella verksamhet och om våra europeiska samarbetspartner till de förtroendevalda och andra finlandssvenska intressenter. Genom att delta i internationella konferenser och studiebesök, hålla föredrag och dela ut material sprids informationen om Finlands tvåspråkighet och svenskans ställning effektivt. Folktinget ger också information om det svenska i Finland via sin webbplats och Facebook samt NPLD:s medlemsbrev. Svenska dagen och Svenska veckan Folktingets långsiktiga arbete med Svenska veckan fortsätter under verksamhetsperioden. 15 orter är med i samarbetet, en ökning med tre orter jämfört med tidigare år då Luckan-nätverket blir en samarbetspart och luckorna i Kimitoön, Raseborg och Kyrkslätt blir en del av evenemanget. De övriga medverkande orterna är: Uleåborg, Karleby, Kristinestad, Tammerfors, Björneborg, Åbo, Esbo, Helsingfors, Vanda, Borgå, Lahtis och Lovisa. Svenska veckans främsta målgrupp är fortsättningsvis barn och unga. År ordnar Folktinget tre regionala Svenska dagen-fester och en mottagning i Helsingfors. Att den finskspråkiga befolkningen deltar i firandet och känner samhörighet är en positiv trend som Folktinget kommer att ta vara på genom att i allt större utsträckning marknadsföra Svenska dagen som en öppen festtillställning för alla finländare. Därför planerar Folktinget att ta fram ett elektroniskt material som kan användas i undervisningssyfte i skolor och på arbetsplatser, som i korthet berättar om vad Svenska dagen är, varför dagen firas, samt några tips och råd om hur man kan fira dagen. Information och attitydarbete Arbetet med att förbättra attityderna till svenska och sprida information om svenskan kommer att fortsätta genom pressutskick, nyhetsbrev och diverse punktinsatser. Beträffande attitydarbetet kommer Folktinget att särskilt rikta in sig på ungdomar och den kommande generationens beslutsfattare genom bl.a. möten, dialog och informationsmaterial. Under våren 2015 ges kulturgåvan Ge ditt barn en gåva ut som ett komplement till informationsbroschyren med samma namn. Kulturgåvan består av en bok med traditionella svenska rim, ramsor och sånger och ska distribueras via rådgivningsbyråerna till tvåspråkiga familjer. Sångerna finns också insjungna av studerande på Sibeliusakademin och kan lyssnas på webben. Kulturgåvan är ett samarbetsprojekt mellan Folktinget, Sydkustens landskapsförbund och Folkhälsan. Folktinget kommer under verksamhetsperioden att nylansera pinset Päivää God dag i en ny tappning och en mindre kampanj ska genomföras i anknytningen till nylanseringen. År 2002 hade Folktinget en mycket synlig kampanj för svenskan i Finland. Kampanjen hette Svenska på stan och riktade sig till myndigheter, företag och privatpersoner. Som en del av kampanjen tog Folktinget fram ett pins i form av en pratbubbla med texten Päivää God dag. Pinset signalerade bärarens välvilliga inställning till svenskan och beredvillighet till att använda båda språken. Trots att det är 13 år sedan Päivää God dag-pinset togs fram, är den mycket efterfrågad ännu i dag. 6 FOLKTINGETS VERKSAMHETSPLAN

7 Finlandsarenan Evenemanget Finlandsarenan representerar det finlandssvenska inslaget i det annars finskspråkiga programutbudet på SuomiAreena och har med stor framgång arrangerats tre somrar i rad. Folktinget kommer att delta i Finlandsarenan under den kommande verksamhetsperioden enligt samma koncept som tidigare år, dvs. genom att arrangera politiska diskussioner, bjuda på musik på svenska samt finnas på Medborgartorget med information och program. Målsättningen med Folktingets närvaro är att lyfta fram den svenska och nordiska dimensionen, att påverka politiker och övriga beslutsfattare som befinner sig i Björneborg och att stärka de svenska strukturerna och aktivera de svenska föreningarnas verksamhet i Satakunta. Temat för SuomiAreena 2015 är kultur och utbildning, temat för år 2016 är ännu inte fastslaget. Ekonomi Folktinget erhåller ett statsbidrag som täcker ca 60 procent av verksamhetskostnaderna. Under de senaste åren har bidraget höjts i samband med att budgetpropositionen har behandlats i riksdagen. Under inkommande verksamhetsperiod arbetar Folktinget, via de politiska partier som finns representerade i verksamheten, för att en höjning av statsunderstödet ska ingå redan i regeringens budgetproposition. Storsatsningar som Svenska veckan, Svenska dagen och Finlandsarenan är beroende av extern projektfinansiering. Folktinget fortsätter det goda samarbetet med stiftelser och fonder för att därmed möjliggöra en utökad finansiering. Samtidigt utvecklar Folktinget existerande och inleder nya samarbeten med andra finlandssvenska organisationer i syfte att koordinera och vid behov effektivera intressebevakningen. Folktinget fortsätter samarbetet med landets svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner, och erbjuder service och råd för hur man bäst ska trygga en god servicenivå för båda språkgrupperna. Också kommande verksamhetsperiod vänder sig Folktinget till dessa kommuner med en anhållan om understöd. Utskott I enlighet med 6 2 mom. i Folktingets stadgar ska de utskott som tillsätts av styrelsen fastställas på sessionen. Folktingets ledamöter fastställde vid sessionen i Borgå följande utskott och styrelsen gavs fullmakt att besluta om utskottens storlek: Ett förvaltningsutskott Ett utbildningsutskott Ett social- och hälsopolitiskt utskott Ett ungdomsutskott

8 SNELLMANSGATAN 13 A, HELSINGFORS TFN +358 (9)