FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKTINGETS SESSION I HELSINGFORS 2016

Transkript

1 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 FOLKTINGETS SESSION I HELSINGFORS 2016

2 Pärmbild: Folktinget arrangerade en välbesökt konsert med gruppen Movitz! under Finlandsarenan i Björneborg. foto: martina martiala

3 INLEDNING Riksdagsvalet i april och den nya regeringen som tillträtt har präglat Folktingets verksamhet under året. Inför riksdagsvalet presenterade Folktinget tio teser att beaktas i nästa regeringsprogram, och redan i samband med regeringsförhandlingarna kallades Folktinget till en diskussion med blivande statsminister Juha Sipilä. Vid mötet framförde folktingsordförande Thomas Blomqvist och folktingssekreterare Markus Österlund Folktingets syn på vilka åtgärder som bör vidtas för att trygga det svenska språkets ställning i landet, bland annat betonade man vikten av att nationalspråksstrategin får en fortsättning. De överlämnade också Folktingets valteser och resolutionen från sessionen i Borgå till Sipilä, och uttryckte att Folktinget ser statsministern som den yttersta garanten för svenskan i Finland. Riksdagsperioden kan innebära stora utmaningar för det svenska i Finland. Därför har Folktinget under året hållit kontakt till de riksdagsledamöter som vill jobba för ett Finland med två levande nationalspråk, och också fört en dialog med politiker som hittills varit Socialdemokraterna stod värd för en rundabordsdiskussion i september och Folktinget skötte sekretariatsuppdraget. Tack vare goda kontakter till ministrar och ledande tjänstemän har Folktinget kunnat förmedla och få förståelse för att det behövs starka skrivningar på lagnivå för att trygga service på landets två nationalspråk. likgiltiga eller negativt inställda till det svenska. Folktinget har fortsatt att sammankalla och sköta sekretariatsuppdraget när representanter för riksdagspartierna samlas till rundabordsdiskussioner i riksdagen för att diskutera frågor av stor relevans för det svenska i Finland. Riksdagsperiodens första rundabordsdiskussion hölls i september. Regeringen har under året gått vidare med flera stora reformer, som kan ha stora konsekvenser för hur framtiden ser ut för den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Folktinget följer via sina utskott och i övriga aktiviteter aktivt med och ger myndigheterna rekommendationer i frågor som berör svenskan. Det här sker genom möten med ministrar och tjänstemän, via höranden i riksdagens utskott och genom utlåtanden och skrivelser till ministerier och riksdagsutskott. Folktinget tillsatte tillsammans med Finlands Kommunförbund i september en arbetsgrupp, den svenska reformgruppen, som har agerat för att skapa svenska lösningar inom vård- och regionförvaltningsreformen. Tack vare goda kontakter till ministrar och ledande tjänstemän har Folktinget kunnat förmedla och få förståelse för att det behövs starka skrivningar på lagnivå för att trygga service på landets två nationalspråk. Diskussionen om svenskans ställning i den finska skolundervisningen har fortsatt vara aktuell. Behandlingen av medborgarinitiativet, med syfte att göra svenskan frivillig i finska skolor, avslutades i mars då riksdagen med klar majoritet röstade för att svenskan också i framtiden skall vara obligatorisk för alla elever i den finska skolan. Däremot beslutade riksdagen med knapp marginal att utreda möjligheterna till regionala försök där det obligatoriska andra inhemska språket kunde ersättas med ett annat språk. Folktinget har betonat att dessa försök är problematiska på många sätt. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 Under året har Folktingets styrelse berett en ändring av reglerna för mandatfördelningen i Svenska Finlands folkting, framkallad av riksdagens beslut att flytta kommunalvalet från hösten till våren. Samtidigt beslöt man att utöka Ålands representation i Folktinget så att den bättre motsvarar Ålands andel av den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Sessionen 2016 fattar det slutliga beslutet. President Martti Ahtisaari var huvudtalare på Folktingets seminarium om implementeringen av nationalspråksstrategin. Nationalspråksstrategin Inför riksdagsvalet ordnade Folktinget ett mycket välbesökt seminarium på Ständerhuset där president Martti Ahtisaari var huvudtalare. Målsättningen med seminariet var att följa upp implementeringen av nationalspråksstrategin samt att lyfta upp vikten av att strategin får en fortsättning under nästa riksdagsperiod. Vid seminariet talade också justitieminister Anna-Maja Henriksson, ansvarig minister för språklagstiftningen, och evenemanget avslutades med en paneldebatt där riksdagskandidater från sju riksdagspartier deltog. Arbetet med att verkställa nationalspråksstrategin har fortsatt inom ramen för det nationalspråksnätverk som koordineras av Justitieministeriet. I rollen som ständig sakkunnig i nätverket har Folktinget noggrant följt upp att olika myndigheter har genomfört de åtgärder som de enligt strategin är förpliktade till. Många framsteg har rapporterats, men mycket arbete återstår ännu. I oktober utsåg Justitieministeriet ett nytt nationalspråksnätverk där Folktinget igen är representerat. Landskapet Åland Under året har Folktinget lyft fram flera problem som har aktualiserats också av åländska myndigheter. Vid ett möte med Päivi Nerg, kanslichef vid Inrikesministeriet, diskuterades problemen att verka på svenska inom polismyndigheten. Man diskuterade också Räddningsinstitutet och det akuta behovet av svenskspråkig utbildning för jourhavande vid nödcentraler och räddningsmanskap, en annan fråga av stort intresse för Åland. Folktinget har agerat aktivt för att trygga svensk service i samband med den pågående vård- och regionförvaltningsreformen, och i flera diskussioner lyft upp betydelsen av den svenska servicen i Egentliga Finland, som är speciellt viktig på grund av att Åland köper mycket service från Åbo universitetssjukhus. Folktinget har under året samarbetat med Ålandskontoret och bland annat inlett en utredning gällande den svenska servicen på Mariehamns flygfält och flygledningens språk på Åland. Svenska dagen och Svenska veckan Svenska dagens huvudfest ordnades i Maritimcentret Vellamo i Kotka. Folktingets ordförande Thomas Blomqvist höll festtalet och för musiken stod bl.a. Mikko von Hertzen och Elna Romberg. Folktinget ordnade också en fest i Åbo och en fest i Närpes. Därtill ordnade Folktinget en mottagning på stadshuset i Helsingfors. Svenska veckan firades på femton orter i Finland. De medverkande orterna var Björneborg, Borgå, Esbo, Helsingfors, Karleby, Kimitoön, Kristinestad, Kyrkslätt, Lahtis, Lovisa, Raseborg, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. Nya orter för 2015 var Kimitoön, Kyrkslätt och Raseborg. Finlandsarenan Folktinget arrangerade Finlandsarenan i Björneborg Under Finlandsarenan arrangerades fyra diskussioner, en tvåspråkig och tre svenskspråkiga. Temat för SuomiAreena var kultur och utbildning. Tillsammans med Pori Jazz bjöd Folktinget på tre gratiskonserter på svenska. Internationellt År 2015 var ett mycket aktivt år inom Folktingets internationella verksamhet och vår roll inom det europeiska nätverket NPLD (Network to Promote Linguistic Diversity) var mer central än någonsin, då vi stod värd för NPLD:s seminarium, årskongress och styrelsemöte som arrangerades i juni på G18 i Helsingfors. Folktingets roll var också tongivande, då nätverkets europeiska vägkarta presenterades i sin slutgiltiga form på en välbesökt konferens i Bryssel, där folktingssekreteraren talade. Kontakterna till Sverige och Norden har varit många under året. I april arrangerade Folktinget det välbesökta seminariet Hur förverkligas barnens rätt till två språk? i Stockholm, i samarbete med Sverigefinländarnas delegation och Finlands ambassad. 4 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

5 Christina Gestrin var Folktingets ordförande fram till sessionen då Thomas Blomqvist tog över ordförandeklubban. Folktingets session Sessionen hölls 8-9 maj 2015 i Konstfabriken i Borgå och öppnades av Folktingets ordförande Christina Gestrin. Språkrättsrådet Corinna Tammenmaa från Justitieministeriet inledde den allmänpolitiska debatten. Sessionen behandlade fyra motioner och antog en resolution som lyfte fram att nationalspråksstrategin behövs i det nya regeringsprogrammet. Resolutionen betonade också att det svenska språkets ställning i Finland är en av de viktigaste politiska frågorna för landskapet Åland och underströk vikten av att den nya regeringen fortsätter arbetet med en ny självstyrelselag för Åland. Folktingsordförande Christina Gestrin ställde inte upp för omval och sessionen valde riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) till ny ordförande. Berättelse om motionerna från sessionen 2015 Motion 1 om tidigareläggning av undervisning i det andra inhemska språket Enligt beslut vid sessionen antecknades de åtgärder styrelsen redan hade vidtagit för kännedom och sessionen uppmanade Folktinget att även i fortsättningen arbeta för att undervisningen i det andra inhemska språket tidigareläggs samt att uppmärksamma behovet av kontinuerlig fortbildning för klasslärare då undervisningen tidigareläggs till årskurs 6. Ärendet ingår i agendan som under hösten uppgjordes för ett besök hos undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen. Folktinget har inte ännu beviljats audiens hos ministern. Tidigareläggning av undervisningen i det andra inhemska språket ingår i Folktingets allmänna mål och är sålunda en del av arbetsrutinerna. Motion 2 om tvåspråkiga utbildningsanordnare på andra stadiet Enligt beslut vid sessionen föranleder motionen inte åtgärder från Folktingets sida. Motion 3 om missbrukarvård på svenska Enligt sessionens beslut ska Folktinget fortsätta sitt arbete för en gemensam riksomfattande koordinering och samordning av missbrukarvård på svenska. Arbetet omfattar även vissa andra former av social- och hälsovård som förutsätter ett brett befolkningsunderlag för att kunna produceras på svenska. Sessionen uppmanade också Folktinget att kontakta de svensk- och tvåspråkiga kommunerna med ett brev, för att uppmana dem att tillgodose individens rätt till missbrukarvård på svenska och för att beakta denna rätt när vården planeras. Social- och hälsopolitiska utskottet har behandlat sessionens beslut på två av sina möten under hösten. När regeringen på hösten publicerade sina riktlinjer för vårdoch regionreformen stod det klart att kommunerna inte kommer att ansvara för missbrukarvården, efter att reformen träder i kraft Utskottet konstaterade därför att det inte är ändamålsenligt att vända sig till kommunerna i den här fråga. Utskottet konstaterade vidare att problematiken kring missbrukarvård är mycket bred och berör många andra aspekter av både social- och hälsovården. Utskottet beslöt därför att i slutet av 2016 ordna ett seminarium i samarbete med aktörer inom arbetar med frågor kring missbrukarvård och psykisk ohälsa. Seminariet skulle också ha koppling till den pågående vårdreformen och de nya landskapens ansvar för vården. I sin bevakning av vård- och regionförvaltningsreformen har Folktinget fortsatt sitt arbete för en gemensam koordinering och samordning av missbrukarvård och andra vårdformer som förutsätter ett brett befolkningsunderlag för att kunna produceras på svenska. Frågan har diskuterats inom ramarna för den svenska reformgruppens arbete och lyfts fram i Folktingets utlåtande om regeringens riktlinjer för reformen. Motion 4 om svenskan i kommersiella sammanhang Enligt beslut vid sessionen ska Folktinget utreda möjligheten av ett handlingsprogram med klara strategier för att stärka svenskan i kommersiella sammanhang. Det här förutsatt att resurser beviljas. Diskussioner har förts på folktingskansliet och i Folktingets arbetsutskott men på grund av en stor arbetsmängd och brist på tilläggsresurser har ännu inget handlingsprogram utarbetats. Sessionen ålade också Folktinget att arbeta för att tvåspråkiga myndigheter ska säkerställa de språkliga rättigheterna när myndigheter bolagiserar serviceverksamhet. Folktinget har följt med Kommunförbundets beredning av modeller för olika kommunala förvaltningsdokument som inleddes under året till följd av den nya kommunallagen. I modellerna för dokumenten behandlas bland annat koncernledning. Modellerna kommer att öppnas för kommentarer på vårvintern 2016, och Folktinget kommer då att lyfta fram vikten av att säkerställa de språkliga rättigheterna när kommuner bolagiserar serviceverksamhet. I övrigt har Folktinget också genom sin språkskyddsverksamhet uppmärksammat statliga bolag på deras språkliga skyldigheter. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 FÖRVALTNING Inom förvaltningen påverkades arbetet år 2015 av riksdagsval och ny regering. På vår-vintern tog Folktinget ställning till ett flertal reform- och lagberedningsprojekt, bland annat den nya kommunallagen, metropolförvaltningen och tingsrättsnätverket. Till följd av riksdagsval och regeringsbyte lades flera reformen på is. Den nya regeringen beslöt att först genomföra reformen av socialoch hälsovårdsstrukturerna, som ska ligga som grund för övriga reformprojekt inom förvaltningen. I slutet av hösten publicerade regeringen sina riktlinjer för bildandet av nya självstyrande områden, landskap, och grunderna för social- och hälsovårdsreformen. Den omfattande reformen kom att kallas vård- och regionförvaltningsreformen. Folktinget följde under hösten aktivt med regeringens arbete med vård- och regionförvaltningsreformen och bildade i samarbete med Kommunförbundet en referensgrupp med uppdrag att följa med de svenska frågorna i reformen. Se kapitlet om social- och hälsovård för mer information om reformen och referensgruppen. Förvaltningsutskottet Folktingets förvaltningsutskott bevakar svenska intressen inom den statliga och den kommunala förvaltningen och deltar i beredningen av utlåtandena inom förvaltningen. Förvaltningsutskottet har, såsom de andra utskotten, fått ny sammansättning under året. Efter Folktingets session i maj tillsatte styrelsen nya utskott för tiden Sammanlagt höll förvaltningsutskottet fyra möten under året. På vårens första möte hörde utskottet tjänstemän från Finansministeriet som berättade om statens centraloch regionförvaltningsreform. Senare på våren besökte utskottet Kyrkostyrelsen och hörde Sixten Ekstrand, direktor för Kyrkans central för det svenska arbetet, som presenterade Kyrkostyrelsens förslag till ändring av lagstiftningen om ny församlingsstruktur inom kyrkan. Det första mötet på hösten utgjorde det konstituerande mötet för det nya utskottet. På höstens andra möte var Silja Ruokola, regeringsråd på Kommunikationsministeriet, inbjuden som sakkunnig. Hon berättade om regeringens spetsprojekt om normavveckling. Förvaltningsutskottet utsåg Nina Lindroos-Holmström till vice ordförande. Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden, har fungerat som sekreterare för utskottet t.o.m , varefter Johanna Lindholm, sakkunnig i social- och hälsovårds- och förvaltningsärenden, fungerade som sekreterare. Framtidens kommuner Kommunernas framtida roll har varit aktuell på olika sätt under året. I början av 2015 behandlades regeringens proposition om en ny kommunallag av riksdagen. Det framgår av regeringens proposition att Folktinget har träffat rätt i sina utlåtanden till Finansministeriet under propositionens beredning, eftersom den har kompletterats med skrivningar om språk i samband med flera paragrafer. Folktinget gav ett utlåtande till riksdagens förvaltningsutskott i januari. I sitt utlåtande lyfte Folktinget bland annat upp behovet av en definition på språkgruppstillhörighet i sitt utlåtande om beredningen av den nya kommunallagen. En definition behövs för att undvika oklarheter i utnämningsförfarandet till kommunala organ. Arbetet gav resultat i och med att riksdagens förvaltningsutskott skrev in en definition i sitt betänkande om kommunallagen i mars Den nya kommunallagen godkändes av riksdagen och trädde ikraft i maj På basis av de nya bestämmelserna inledde Kommunförbundet en beredning av modeller för olika kommunala förvaltningsdokument. Folktinget har följt med de språkliga aspekterna av beredningen och gett kommentarer till Kommunförbundets tjänstemän. Arbetet fortsätter år FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

7 Statens central- och regionförvaltningsreform Reformen av statens central- och regionförvaltning (VIRSU) var aktuell i början av året. Reformen inbegrep närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna), regionförvaltningsverken och landskapsförbunden. Förvaltningsutskottet bjöd in finansrådet Katju Holkeri och regeringsrådet Ilkka Turunen från Finansministeriet till ett möte för att berätta om reformen. De presenterade gemensamma principer för hur den framtida ämbetsverksstrukturen kunde utformas inom statens centralförvaltning och redogjorde för hur region- och lokalförvaltningen kunde förändras. Den nya regeringen fortsatte arbetet med central- och regionförvaltningsreformen, men utgick från att den ska genomföras som en helhet tillsammans med reformen av social- och hälsovårdsstrukturerna. Folktinget har följt med beredningen av reformen, som troligtvis kommer att ta fart år De tvåspråkiga magistratsenheterna Reformen av magistratsnätverket har varit aktuell också under det gångna året. Finansministeriet publicerade i mars en utredning om en eventuell sammanslagning av magistraterna i Helsingfors, Östra Nyland och Västra Nyland samt förslag på nödvändiga lagstiftningsåtgärder. Folktinget gav på eget initiativ ett utlåtande till ministeriet. Folktinget motsatte sig Finansministeriets förslag, enligt vilket de tvåspråkiga magistratsenheterna i Raseborg och Borgå m.fl. sammanslås med Esbo magistrat. En sammanslagning skulle i praktiken påverka kundservicen och handläggningen av ärenden på svenska. Utredningen saknade emellertid en egentlig bedömning av de språkliga konsekvenserna. Avsikten med förslaget var därtill att magistratsenheterna skulle ersättas av gemensamma serviceenheter för den offentliga förvaltningen. Arbetet med reformen av magistratsnätverket fortsätter år Metropolförvaltningen Metropolförvaltningen har även detta år varit aktuell. Finansministeriet sände ett tjänstemannaförslag om lag om metropolförvaltning på remiss i början av året. Folktinget gav ett utlåtande och påpekade bland annat behovet av språkbestämmelser i lagen och i samkommunens grundavtal. Folktinget betonade också rätten att delta i och påverka verksamheten på eget språk, svenska eller finska. Den dåvarande regeringen gav inget lagförslag till riksdagen och den nya regeringen har inte återupptagit arbetet med en metropolförvaltning. Reform av tingsrättsnätverket Också en reform av tingsrättsnätverket har varit under beredning år Justitieministeriet skickade ett betänkande om utvecklande av tingsrättsnätverket på remiss på våren. Enligt förslaget skulle antalet tingsrätter minskas från nuvarande 27 till antingen 17 eller 14. Tingsrätterna i Mellersta Österbotten, Västra Nyland och Östra Nyland skulle läggas ner i båda modellerna. Förslaget skulle också få konsekvenser för Österbottens tingsrätt, eftersom majoritetsspråket ändras från svenska till finska i båda modellerna. Folktinget gav ett utlåtande och konstaterade att arbetsgruppens förslag leder till att tingsrättsväsendets språkliga beredskap och den svenskspråkiga befolkningens tillgång till rättstjänster på sitt eget språk på sikt försämras, vilket inte kan accepteras. Folktinget betonade vikten av att ha en domkrets med svenska som majoritetsspråk och ifrågasatte varför ingen egentlig bedömning av förslagets språkliga konsekvenser har gjorts. Den nya regeringen har under hösten arbetat vidare med reformen, men har inte presenterat något nytt förslag. Nödcentralsreformen Riksdagens förvaltningsutskott begärde i början av året utlåtande om Inrikesministeriets översikt av nödcentralsreformen. Folktinget hänvisade till de uppenbara brister som har framkommit i den svenskspråkiga servicen, och underströk att Inrikesministeriet borde ha utvärderat Nödcentralsverkets språkliga beredskap och redogjort för vilka åtgärder man har vidtagit för att säkerställa svenskspråkiga personers språkliga rättigheter. Folktinget framhöll också att utbildningen för jourhavande har en avgörande betydelse när det gäller möjligheterna att förbättra Nödcentralsverkets språkliga beredskap. Folktinget konstaterade vidare att finansieringen för Nödcentralsverkets verksamhet måste svara mot de behov som finns och vila på stabil grund, så att nödcentralerna kan fullfölja sina uppgifter både på finska och på svenska. Utlåtandet gav resultat i och med att riksdagens förvaltningsutskott i sitt utlåtande skrev att en av de viktigaste frågorna i den nuvarande utmanande budgetsituationen är att balansera nödcentralsverksamheten, så att servicen kan tryggas på båda nationalspråken. Kontakt till Inrikesministeriet Folktinget kontaktade redan år 2014 Inrikesministeriet som uppföljning på en motion om svenska språkets ställning inom polisförvaltningen och räddningsväsendet. På våren 2015 fick Folktinget audiens till Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg. Inför mötet gav Folktinget en skrivelse till Nerg som underlag för mötet. Folktinget lyfte upp språkliga aspekter av polisförvaltningen, nödcentralsväsendet, räddningsväsendet och sjöbevakningen till FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 diskussion. Mötet var positivt och en uppföljning planeras till våren Utlåtanden och skrivelser 21.1Utlåtande till riksdagens förvaltningsutskott om förslaget till ny kommunallag 9.2 Utlåtande till Finansministeriet om metropolförvaltningen 4.3 Utlåtande till riksdagens förvaltningsutskott om inrikesministeriets översikt av nödcentralsreformen 27.4 Utlåtande till Finansministeriet om en eventuell sammanslagning av magistraterna i Nyland 13.5 Skrivelse till Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg 3.6 Utlåtande till Justitieministeriet om tingsrättsnätverket 30.6 Utlåtande till Finansministeriet och Justitieministeriet om direkta val av borgmästare och regionala organ 30.6 Utlåtande till Arbets- och näringsministeriet om upphandlingslagstiftningen 31.8 Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om arkivlagsarbetsgruppens promemoria 8 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

9 UTBILDNING Medborgarinitiativet Behandlingen av medborgarinitiativet för att avskaffa den obligatoriska svenskan i de finskspråkiga skolorna slutfördes i riksdagen under året. Riksdagen godkände i mars kulturutskottets betänkande i ärendet vilket betydde att den obligatoriska svenskan kvarstår. Rösterna föll 134 mot 48. Däremot godkände riksdagen med knapp marginal ett klämförslag om att undersöka möjligheterna till regionala försök med att ersätta det obligatoriska andra inhemska språket med ett annat språk. Rösterna föll Sålunda ingår det i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering en skrivning om att det ska bli möjligt med ett regionalt försök där språkurvalet utvidgas i enlighet med den kläm som riksdagen har antagit. Folktinget försökte under hösten 2015 få audiens hos undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen för att diskutera denna viktiga fråga samt andra aktuella frågor inom den svenskspråkiga utbildningen. Tid för ett besök hos ministern var dock inte möjlig under slutet av år Rundabordsdiskussion Utbildningsfrågor, framförallt det regionala försöket med att ersätta den obligatoriska svenskan med ett annat språk, diskuterades också på den rundabordsdiskussion i riksdagen i september som socialdemokraterna stod värd för. Man beslöt att man återkommer vid behov till frågan efter att Folktinget besökt undervisnings- och kulturministern. Föregående regerings lagförslag om revidering av andra stadiets anordnarnätverk och finansiering förkastades i Riksdagen godkände i mars kulturutskottets betänkande i ärendet vilket betydde att den obligatoriska svenskan kvarstår. Rösterna föll 134 mot 48. riksdagen och sålunda ligger också denna stora fråga på den nuvarande regeringens bord. Folktinget har också detta år deltagit i ett nätverkssamarbete kring språköskolorna tillsammans med representanter för bl.a. Utbildningsstyrelsen, Kommunförbundet och skolorna i Tammerfors och Lahtis. Utbildningsutskottet Folktingets utbildningsutskott har till uppgift att bevaka utbildningssituationen i Svenskfinland och ta initiativ i utbildningsfrågor. Utskottet ska upprätthålla förbindelser med statliga och kommunala myndigheter inom utbildningssektorn. Utskottet bevakar också undervisningen i svenska som det andra inhemska språket i de finskspråkiga skolorna. Utredning om yrkesutbildningen Årets första möte hölls 2 februari på Folktingets kansli. På mötet behandlades utskottets verksamhetsberättelse för år 2014 och verksamhetsplan för Utredningsman Ole Norrback hade inbjudits till mötet för att redogöra för sin rapport till Undervisnings- och kulturministeriet om den svenskspråkiga yrkesutbildningen med förslag till förändringar. Studentexamensreformen och översättningsfelen På mötet i april fick utskottet en redogörelse om reformeringen och digitaliseringen av studentexamen. Studentexamensnämndens ordförande, professor Patrik Scheinin FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 redogjorde för reformerna och fick också svara på frågor om översättningsfelen som förekommit i studentprovsfrågorna de senaste åren och vilka åtgärder som vidtagits för att undvika dylika fel i fortsättningen. Utskottet behandlade också frågor i anslutning till Folktingets session i Borgå Efter att Folktingets styrelse utsett nya utskott efter folktingssessionen och Anna Bertills tagit över som ordförande i utbildningsutskottet, sammanträdde det nya utskottet till sitt första möte den 28 september i Helsingfors. På mötet behandlades implementering av verksamhetsplanen och uppföljning av utbildningsmotionerna från sessionen. Utskottets kommande verksamhet diskuterades och till utskottets vice ordförande utsågs Richard Sjölund. Till mötet i november hade avgående direktören för den svenskspråkiga utbildningen och småbarnspedagogiken vid Utbildningsstyrelsen Bob Karlsson inbjudits att hålla ett anförande om utvecklingsutsikterna inom utbildning och pedagogik i Finland och speciellt om situationen för den svenskspråkiga utbildningen. Han hade dock fått förhinder så utskottet förde en diskussion kring ämnet utgående från den e-post han sänt till utskottsmedlemmarna och från den redogörelse ordförande Anna Bertills gav om planerna för reformeringen av andra stadiets utbildning. Vidare fick utskottet en redogörelse av projektkoordinator Johan Pyy om planerna för Finlands 100-års jubileum. Utskottet höll fyra möten under året, samtliga på Folktingets kansli i Helsingfors. Biträdande folktingssekreterare Anders Björklöf har fungerat som utskottets sekreterare. Utlåtanden och skrivelser 13.3 Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om promemorian av arbetsgruppen för arkivlag 13.3 Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om promemorian av arbetsgruppen för privatarkivlag 7.4 Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet gällande regeringsproposition för lag om småbarnspedagogik 6.5 Utlåtande till Utbildningsstyrelsen om utkastet till grunder för gymnasiets läroplan 14.8 Yttrande till Museiverket om genomförandeplanen för Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet 10 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

11 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Social- och hälsovården har varit mycket aktuell under det gångna året. Folktinget och dess social- och hälsopolitiska utskott har aktivt bevakat de språkliga rättigheterna i lagstiftningsreformer och arbetat för individens tillgång till vård på eget språk. Samarbetet med olika intresseorganisationer som verkar inom vårdsektorn har fortsatt. Reformen av social- och hälsovårdsstrukturerna har även detta år varit en prioritet inom Folktingets arbete med social- och hälsovården. I början av året gav Folktinget ett flertal utlåtanden till riksdagens olika utskott med anledning av regeringen lagförslag. På hösten bildade Folktinget i samarbete med Kommunförbundet en referensgrupp med uppdrag att följa med de svenska frågorna i den vård- och regionförvaltningsreform som den nya regeringen påbörjade. Social- och hälsopolitiska utskottet Social- och hälsopolitiska utskottet bevakar de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården. Social- och hälsopolitiska utskottet har, såsom de andra utskotten, fått ny sammansättning under året. Efter Folktingets session i maj tillsatte styrelsen nya utskott för tiden I utskottets arbete har reformen av social- och hälsovårdsstrukturerna även detta år varit ett fortgående ämne genom att utskottet deltagit i beredningen av utlåtanden i frågan. Utskottet har även behandlat andra lagberedningsprojekt såsom revideringen av handikapplagstiftningen. Utskottet höll sammanlagt fyra möten under året. På det första mötet besökte utskottet Karleby och träffade representanter för Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt Reformen av social- och hälsovårdsstrukturerna har även detta år varit en prioritet inom Folktingets arbete med social- och hälsovården. ledning, förtroendevalda och personal. Besöket var det fjärde besöket hos tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt. Besöken inleddes år 2014 med syfte att diskutera hur patientens språkliga rättigheter förverkligas i praktiken inom sjukvården. Utskottet gjorde på sommaren en skriftlig utvärdering över de fyra besöken. Årets andra möte var det sista för utskottets mandatperiod Utskottet utvärderade sin verksamhet och gav önskemål om den fortsatta verksamheten. Det nya utskottet höll sitt konstituerande möte i början av hösten och utsåg då Michael Luther till vice ordförande. Utskottet behandlade också den kommande verksamheten. Då hade den nya regeringen satt igång vård- och regionförvaltningsreformen, vilket präglade diskussionen. På det sista mötet för året behandlades, förutom vårdreformen, också situationen med svenskspråkig missbrukarvård. Johanna Lindholm fungerade som sekreterare för utskottet. Vård- och regionförvaltningsreformen I början av året behandlade riksdagens utskott regeringens förslag till en lag om ordnandet av vården. Folktinget hördes då i riksdagens social- och hälsovårdsutskott och gav också skriftliga utlåtanden till både social- och hälsovårdsoch förvaltningsutskottet. I sina utlåtanden uppmärksammade Folktinget bland annat den svenskspråkiga befolkningens demokratiska påverkningsmöjligheter, behovet av en riksomfattande koordinering av viss vård på svenska och nödvändigheten med en djupgående bedömning av de språkliga konsekvenserna. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 Regeringens förslag till social- och hälsovårdsreform föll i riksdagen pga. grundlagsproblem. Det intensiva arbete som Folktinget hade gjort i samband med reformen var emellertid inte bortkastat, utan kom att ligga som grund för fortsatta diskussioner. Den nya regeringen återupptog arbetet med beredningen av en social- och hälsovårdsreform. Arbetet kom igång med hög fart i början av hösten. Folktinget bildade då i samarbete med Kommunförbundet en referensgrupp med uppdrag att följa med de svenska frågorna i vård- och regionförvaltningsreformen. Referensgruppen fick namnet Svenska reformgruppen och den består av representanter från riksdag, kommunledning, primärhälsovård, socialvård och tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt, samt av sakkunniga. Syftet med reformgruppen är att utbyta information och hitta redskap för att trygga invånarnas språkliga rättigheter. Gruppens uppdrag är att göra en helhetsbedömning av hur de frågor som är viktiga för den svenskspråkiga befolkningen bäst tryggas i vård- och regionförvaltningsreformen. Reformgruppen träffades två gånger under hösten och ordnade också ett hörande för olika organisationer som arbetar på svenska inom social- och hälsovårdssektorn. Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet skickade i november ut regeringens riktlinjer om socialoch hälsovårdsreformen och indelningen i självstyrande områden på remiss. Folktinget inledde beredningen av ett utlåtande innan jul och beredningen fortsätter in på nästa år fram till remisstidens slut i februari till följd av livssituation, sjukdom eller skada befinner sig i utsatt ställning på arbetsmarknaden möjlighet att bekanta sig med ett intressant jobb. Utlåtanden 6.2 Utlåtande till riksdagens förvaltningsutskott om lag om ordnandet av social- och hälsovården 10.2 Utlåtande till riksdagens social- och hälsovårdsutskott om lag om ordnandet av social- och hälsovården 4.3 Utlåtande till riksdagens social- och hälsovårdsutskott om lag om ordnandet av social- och hälsovården 20.8 Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om revideringen av handikapplagstiftningen Höranden 10.2 Riksdagens social- och hälsovårdsutskotts hörande om förslaget till lag om ordnandet av social- och hälsovården Rundabordsdiskussion Social- och hälsovårdsreformen och indelningen i självstyrande områden diskuterades också på en rundabordsdiskussion i riksdagen i september. Diskussionen leddes av Maarit Feldt-Ranta (SDP) och Folktinget skötte sekretariatuppdraget. Deltagarna var eniga om att områdesindelningen är viktig och att ett fåtal områden påverkar den svenskspråkiga servicen negativt. Deltagarna såg också att det finns ett egenvärde i att det finns ett område med svenskspråkig förvaltning. Samarbete med intresseorganisationer Folktinget har under året fortsatt sitt aktiva samarbete med andra intresseorganisationer kring social- och hälsovårdsfrågor. Samarbetet har främst kretsat kring den intressepolitiska bevakningen av lagberedningen. Folktinget har också för tredje året i rad deltagit i arrangerandet av den årliga temadagen kring funktionshinder, som de svenskspråkiga handikapporganisationerna ordnar i samarbete med bland annat Kommunförbundet, THL och det riksomfattande handikapprådet. Folktingets sakkunniga i social- och hälsovårdsfrågor höll en föreläsning på seminariet. Folktinget inledde också samarbete med Vates-stiftelsen kring projektet Job Shadow Day, som ger personer som 12 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

13 UNGDOM Folktingets ungdomsutskott har som uppgift att bevaka svenska ärenden från de ungas perspektiv och vid behov ta initiativ i frågor som berör den unga svenskspråkiga befolkningen i Finland. Dessutom ska utskottet upprätthålla kontakter till unga finska politiker i de partier som finns i Folktinget. Under våren 2015 samlades inte ungdomsutskottet till möten. Detta till stor del på grund av riksdagsvalet och det faktum att många av utskottsmedlemmarna själva var kandidater i valet och tidsbristen var stor. Folktingets session i Borgå i maj fastställde vilka utskott som Folktinget ska ha och beslöt att ungdomsutskottet ska fortsätta. Sessionen godkände också verksamhetsplanen för åren 2015 och 2016 och för ungdomsutskottets del fanns det tre saker som ålades utskottet. För det första skulle ungdomsutskottet fortsätta bjuda in de politiska ungdomsförbunden för att skapa en öppen och konstruktiv dialog och en förståelse för det svenska språket och svenska frågor. För det andra önskade sessionen att ungdomsutskottet ska vara i kontakt med unga riksdagsledamöter för att utbyta tankar om Finlands tvåspråkighet och Finlands plats i Norden. Ett större seminarium planeras därför till våren 2016 där målgruppen är unga riksdagsledamöter, riksdagsassistenter samt ordföranden för partiernas ungdomsorganisationer. Temat för seminariet kommer ha ett tema som berör Norden med betoning på näringslivet och svenskans betydelse. Slutligen ville sessionen att utskottet ska utreda möjligheterna till samarbete och starkare kontakt med Finlands Ungdomsarbete Allians r.f. Det nya utskottet tillsattes under sommaren 2015 och det första mötet hölls i september och då diskuterades bl.a. integrerade servicemodeller, den nya ungdomslagen, social- och hälsovårdsreformen. Även det indragna Y-tåget nämndes också som frågor som är viktiga för unga. Utskottet bekantade sig med utkastet till den nya ungdomslagen men valde att inte skriva ett utlåtande om den i och med att utskottet ansåg att de svenska frågorna var väl beaktade. Utskottets kommande verksamhet diskuterades och till utskottets vice ordförande utsågs Frida Westerback. I november sammanträdde utskottet på nytt, och hade som inbjuden gäst Saara Ilvessalo, som är ordförande för de grönas ungdoms- och studerandes förbund, ViNO. Utskottet hade en konstruktiv och positiv diskussion med Ilvessalo, där hon uttryckte sitt personliga stöd för t.ex. den obligatoriska svenska i skolorna. Tyvärr finns det en mycket delad uppfattning om just skolsvenskan inom förbundet, däremot är man inom förbundet som helhet mån om att värna om Finlands tvåspråkighet. Utskottet hade årets sista möte i december för att i främsta hand diskutera idéer kring talare och upplägg för det stora seminariet som utskottet ska ordna i maj Utskottet enades om att huvudrubriken för seminariet är Nordens betydelse för Finlands nationalekonomi. Utskottet höll tre möten under året och informatör Anna Jungner-Nordgren har fungerat som utskottets sekreterare. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 INTEGRATION AV INVANDRARE PÅ SVENSKA Folktingets integrationsforum, som inledde sin verksamhet på våren 2014, höll ett möte i början av året. Då diskuterades bland annat forumets fortsatta verksamhet. Forumet konstaterade att det behövs en plattform för diskussion mellan de olika aktörerna i Svenskfinland. När antalet asylsökande som kom till Finland började öka markant, accentuerades diskussionen kring mottagningsverksamhet, språkkurser och integration. Folktinget konstaterade att det saknas en helhetsbild över den svenskspråkiga verksamheten, och beslöt att utifrån integrationsforumet skapa en ny plattform för samarbete. Folktinget sammankallade därför centrala aktörer till en rundabordsdiskussion för att erbjuda ett forum där de aktörer som arbetar med integration i Svenskfinland kan träffas för att diskutera och informera varandra om vad som är aktuellt, vilka frågor som borde åtgärdas och vem som gör vad. Syftet med rundabordsdiskussionerna är att utbyta information om best practice, samt att också diskutera det arbete som redan gjorts gällande integrationen i Svenskfinland för att i mån av möjlighet undvika onödiga överlappningar. Den första rundabordsdiskussionen, som sammankallades i december 2015, gick av stapeln den Folktinget har också fortgående informerat om de språkliga rättigheterna i integrationsprocessen och stött enskilda personer i deras kontakt till olika integrationsmyndigheter. Inom nationalspråksnätverket har Folktinget lyft upp bristen på integrationsutbildning på svenska. Utbildning erbjuds redan i Österbotten och i framtiden kommer också Nylands NTM-central att upphandla utbildning på svenska. 14 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

15 SPRÅKSKYDD Allmänt Språkskyddsarbetet är en del av Folktingets verksamhet för att främja Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter och bevaka att de språkliga rättigheterna på svenska tillgodoses av olika myndigheter. Arbetet går ut på att ta emot och behandla klagomål om brister i myndigheternas språkliga service, vilket i de flesta länder med liknande språklagstiftning handhas av myndigheter. Verksamheten utgör en lågtröskelkontakt mellan individ och myndighet, och individen får stöd för att själv tillvarata sina språkliga rättigheter. Den som anser att en myndighet inte uppfyllt sina skyldigheter enligt språklagstiftningen kan anmäla det till språkskyddssekreteraren, som vid behov kontaktar myndigheten eller hjälper personen på annat sätt. Genom att påminna myndigheterna om deras språkliga skyldigheter och genom att stödja privatpersoner så att de själva tillvaratar sina rättigheter vill Folktinget uppnå en större medvetenhet om hur språklagstiftningen fungerar i vardagen. År 2015 fick Folktinget in cirka 90 anmälningar. De berörde bland annat social- och hälsovård, barndagvård, statsbolag och myndigheternas information till allmänheten. Många kontaktade också Folktinget för att fråga vilka bestämmelser som gäller i olika situationer och vilka rättigheter de har. Folktinget tog också emot många klagomål om privata aktörers svenska service, men vidtog inga åtgärder, eftersom privata aktörer i regel inte är bundna av språklagstiftningen. Folktinget har ändå noterat att under år 2015 har det förekommit bland annat ett flertal klagomål gällande den privata parkeringsövervakningen och bristen på svensk service i samband med denna. Under året samarbetade språkskyddssekreteraren med olika aktörer för att dela information kring de problem som förekommer, med syfte att effektivera bevakningen av tillämpningen av språklagstiftningen. Till exempel var samarbetet med Justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter viktigt för att utbyta information om aktuella ärenden och om tolkning av språklagstiftningen. Samarbetet med Kommunförbundet fortsatte när det gäller de språkliga rättigheterna i kommunerna. Språkskyddssekreteraren samarbetade också aktivt med olika intresseorganisationer, speciellt inom social- och hälsovårdssektorn, för att få information om problematiska ärenden och för att sprida information om de språkliga rättigheterna. Exempel på språkskyddsärenden Till Folktingets kännedom har kommit många olika typer av ärenden. I det följande redogörs för sådana ärenden som varit ofta återkommande, principiellt viktiga eller problematiska ur lagtillämpningssynvinkel. Statliga och kommunala bolag Statliga bolag har redan en längre tid varit aktuella i Folktingets språkskyddsverksamhet. Detta år har klagomålen främst handlat om bolagens information till allmänheten, såsom skyltning, webbplatser, blanketter och logon. Såsom tidigare år har konstaterats, är statliga bolag skyldiga att betjäna och informera allmänheten på svenska och finska i den omfattning det behövs med tanke på verksamhetens art och saksammanhanget, samt på ett sätt som enligt en helhetsbedömning inte kan anses oskäligt för bolaget. Omfattningen av den språkliga service som behövs och som är skälig att kräva i statsbolagens verksamhet utgör ett tolkningsproblem. År 2015 föranledde Posti Group Oyj:s namn och reklambladet Postinen ett stort antal klagomål. Folktinget kontaktade Kommunikationsministeriet och Statsrådets avdelning för ägarstyrning i frågan. Posten svarade att bolaget kommer att börja producera svensk material till Postinen med syfte att förbättra informationen om posttjänster. I Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013 betonas det svenska språket, eftersom det vid uppföljningen gällande förverkligandet av de språkliga rättigheterna konstaterats att brister i tillgodoseendet FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 av särskilt de svenskspråkigas rättigheter förekommer. Även riksdagens grundlagsutskott betonar i sitt utlåtande 1/2014 vikten av långsiktiga insatser för att garantera att myndigheterna i fortsättningen skall kunna erbjuda bättre service på svenska. Social- och hälsovård Folktinget betonar betydelsen av språkliga rättigheter inom social- och hälsovården. Betydelsen av att klienten och personalen förstår varandra är särskilt viktig när det gäller en persons hälsa och välfärd. Under året kom det många anmälningar om problem i tillgången till social- och hälsovård på svenska. De flesta anmälningar handlade om muntlig kommunikation, men även om patienthandlingar. Folktinget fick under år 2015 ett flertal klagomål om den svenska servicen i huvudstadsregionen, framförallt gällande den svenskspråkiga tidsbeställningen av hälsovårdstjänster. Problem har uppstått bland annat i samband med beställningen av tandvård på svenska i huvudstadsregionen under semestertider, trots att lagen är entydig och tvåspråkig service skall garanteras även under semestertider. Folktinget kontaktade tjänsteleverantören ifråga, men svaret antyder att inga åtgärder kommer att vidtas. Också fysioterapitider i huvudstadsregionen har varit svåra att boka på svenska och en patient bemöttes dessutom osakligt när patienten inledde samtalet på svenska. Folktinget har fört kontinuerlig dialog med välfärdssektorn och förtroendevalda i regionen och informerat båda parter om de problem som förekommer inom sektorn. Gällande översättningen av patienthandlingar är såväl rätten till berättelser om vården samt läkarutlåtande fortsättningsvis ett återkommande ärende. I början av år 2015 publicerade Social- och hälsovårdsministeriet Upprättande och hantering av journalhandlingar - Handbok för hälso- och sjukvården, där det bland annat lyfts upp vilka språkliga rättigheter en patient har i samband med översättningen av journalhandlingar. Handboken till trots nås Folktinget fortfarande av frågor gällande översättningar av patienthandlingar. Offentlig upphandling När det gäller tvåspråkiga kommuners tillämpning av språklagstiftningen i sin konkurrensutsättning har Folktinget upplevt att det finns en tudelad problematik. Å ena sidan förekommer det att tvåspråkiga kommuner köper tjänster av privata aktörer som inte har beredskap att ge den språkliga service som kommuninvånarna enligt lag har rätt till. Å andra sidan fungerar själva upphandlingsförfarandet inte tillfredsställande ur språklig synvinkel. Det är entydigt att språklagstiftningen ska iakttas vid offentlig upphandling, men det är inte entydigt på vilket sätt det ska göras. Ett konkret exempel som Folktinget behandlade var ett upphandlingsförfarande i huvudstadsregionen. Folktinget blev uppmärksammat på att det i tvåspråkiga kommuner förekommit att anbudsförfrågningar i huvudsak har publicerats endast på finska. I princip har kommunen laglig rätt att göra det, men det kan anses strida mot språklagens syfte och mål. Tvåspråkiga myndigheter ska enligt språklagen främja användningen av både finska och svenska, samt behandla den finsk- och svenskspråkiga befolkningen (inklusive juridiska personer) enligt lika grunder. I praktiken betyder att den finsk- och svenskspråkiga befolkningen inte behandlas enligt lika grunder om en upphandling sker på endast ett av våra två nationalspråk. Barndagvård Svenskspråkiga barn har rätt till svenskspråkig dagvård även i enspråkigt finska kommuner. Med jämna mellanrum blir Folktinget kontaktat med frågor om huruvida en viss kommuns sätt att ordna dagvården är lagenligt. Biträdande folktingssekreteraren och språkskyddssekreteraren har besvarat frågor, gett råd och även kontaktat vissa kommuner för att klargöra rätten till dagvård på svenska. Bland annat har Folktinget kontaktats av en bildningsnämndsmedlem från en enspråkigt finsk kommun. Tjänstemännen i kommunen hade föreslagit att de svenskspråkiga barnen skulle placeras i ett finskspråkigt daghem medan de väntade på en svenskspråkig daghemsplats. Lagen om småbarnspedagogik är entydig ifråga om att garantera ett tillräckligt antal daghemsplatser på barnets modersmål, också för barn som inte talar kommunens majoritetsspråk. Bildningsnämndsmedlemmen efterlyste information om relevant lagstiftning, eftersom föräldrarna inte trodde sig ha laglig rätt att begära att barnen skulle få barndagvård på sitt modersmål. Folktinget gav också på begäran av en förtroendevald i kommunen ett utlåtande till en tvåspråkig kommun, som hade fattat beslut om att ordna barndagvård för svenskspråkiga barn på ett sätt som inte var i enlighet med bestämmelserna i lagen om barndagvård om rätten till dagvård på eget språk. Kommunen ändrade sitt beslut. Grundläggande utbildning En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna grundläggande utbildning och förskoleverksamhet separat för språkgrupperna. Folktinget har under året som gått kontaktats av en svenskspråkig familj, bosatt i en finsk kommun, vars barn blivit hänvisat till en fullständigt finskspråkig skola, delvis på grund av svårigheter kring anordnandet av skoltransport. Folktinget var följaktligen i kontakt med kommunen samt den svenskspråkiga skolan för att informera om den aktuella lagstiftningen. Skolan och staden insåg inte sin skyldighet och ärendet fördes vidare av föräldrarna till Regionförvaltningsverket. Ärendet har ännu inte avgjorts av Regionförvaltningsverket, men under besvärstiden fick föräldrarna enligt bästa förmåga ordna barnets transport till den svenskspråkiga skolan. Rätten till skoltransport, även för svenskspråkiga barn bosatta i finska kommuner, är något som Folktinget kontaktats om ett flertal gånger under det gångna året. I samband med de sparåtgärder som genomförs i kommunerna verkar också skoltransporten kunna drabbas, trots att lagen om grundläggande utbildning är entydig ifråga om rätten till fri transport till skolan. 16 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

17 Polisen Den grundläggande tanken med språklagen är att garantera att myndigheterna betjänar landets invånare på två nationalspråk. När det gäller polisens verksamhet har var och en rätt att få betjäning på svenska, men tyvärr förekommer brister även i denna viktiga myndighets tjänster. Folktinget kontaktades under året av en person som försökt anmäla en närstående som försvunnen. När personen i sin kontakt med polisen inledningsvis talade svenska blev personen ytterst osakligt bemött. Folktinget tog kontakt med polisen som tog detta på allvar och skulle diskutera med de anställda om hur de skall gå till väga när de upplever att de egna språkkunskaperna är otillräckliga. Förbud att tala svenska på arbetsplats och i idrottsförening Folktinget har några gånger blivit kontaktat av personer som blivit förbjudna att prata svenska med arbetskamrater på arbetsplatsen. Folktinget har då konstaterat att var och en har rätt att tala det språk han eller hon önskar när det gäller privata samtal eller samtal mellan arbetskamrater. Folktinget har rekommenderat att personerna kontaktar sitt eget fackförbund i frågan. Folktinget har också blivit kontaktat av en förälder vars barn förbjöds tala svenska i sin idrottsförening, även utanför den egentliga träningstiden. Folktinget kontaktade då idrottsföreningen för att informera om rätten att använda eget språk i samtal med vänner och föräldrar. Dylika förbud på arbetsplats och i idrottsförening tyder på en beklaglig attityd gentemot det svenska språket och en oroväckande okunskap om jämlikhet mellan språkgrupperna. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 SVENSKA DAGEN Kotkas stadsdirektör Henry Lindelöf. Folktingets förtjänstmedalj delades ut på alla Folktingets fester. Musikern Mikko von Hertzen uppträdde för första gången på svenska på Svenska dagens huvudfest. Svenska dagen lockade den 6 november 2015 en stor publik till alla de fester som Folktinget stod värd för. Minister Ole Norrback förlänades Folktingets förtjänstmedalj i silver på Svenska dagen. Folktinget utdelade också 16 förtjänstmedaljer på fyra olika orter. Huvudfesten ordnades i Maritimcentret Vellamo i Kotka för ett fullsatt auditorium. Folktingets nya ordförande Thomas Blomqvist höll festtalet och han lyfte bl.a. upp Folktingets roll som bevakare av de svenskspråkigas intressen i Finland som ännu viktigare än förut, detta bland annat på grund av de nya politiska konstellationerna. Kotka stad visade en stor gästfrihet och många ledande politiker från staden deltog i festligheterna, och stadsdirektör Henry Lindelöf gav stadens hälsning och under kvällen uppträdde bl.a. Mikko von Hertzen och Elna Romberg. I Åbo ordnades festen i en fullsatt sal på Åbo Svenska Teater med artisten M.A. Numminen som festtalare. Publiken bjöds också på musik från Stormskärs Maja samt smakprov ur pjäsen Ursäkta, talar du svenska? Svenska dagen-festen i Närpes var även den mycket lyckad och ordnades i Mittistan-huset med festtal av författaren Kaj Korkea-aho och musik av bl.a. Jepokryddona. Folktinget representerades av vice ordförande Steven Frostdahl. Folktinget ordnade även en lyckad mottagning på stadshuset i Helsingfors. På mottagningen delades bl.a. Bojan Sonntag-priset ut till tre nyfinländare, David Celis, Alexandr Foy och Grace Ramos som har kämpat för att få integreras på svenska. Folktingsmedaljörer 2015 Folktingets förtjänstmedalj i silver Ole Norrback, minister, Vasa Folktingets förtjänstmedalj Mikael Andersson, konstnärlig ledare, Grankulla Ragnar Backström, diplomekonom, Kotka Björn Bjarland, translator, elingenjör, Åbo Olav Englund, företagare, kulturentreprenör, Korsholm Agneta Eriksson, direktör, Esbo Jussi Helminen, regissör, teaterchef, Åbo Kerstin Ilander, merkonom, guide, Raseborg Lilian Ivars, invandrarkoordinator, Närpes Per-Erik Johnsson, tidigare inspektör, Lovisa Bengt Kronqvist, vaktmästare, Jakobstad Kaj Kunnas, journalist, Raseborg Elisabeth Nauclér, jur.kand., tidigare riksdagsledamot, Mariehamn Åsa Palviainen, professor, Jyväskylä Siv Saarukka, filosofie magister, Terjärv Satu Savolainen, filosofie magister, lektor, Leppävirta Björn Teir, direktör, Helsingfors 18 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

19 SVENSKA VECKAN Svenska veckan är ett kulturevenemang på svenska vars syfte är att i samband med Svenska dagen lyfta fram det svenska i Finland under en hel vecka i form av evenemang och jippon. Under hösten firades Svenska veckan den 2-8 november på rekordmånga, 15 orter, och med cirka 250 evenemang. Orterna var Uleåborg, Karleby, Kristinestad, Björneborg, Åbo, Kimitoön, Raseborg, Kyrkslätt, Esbo, Helsingfors, Vanda, Lahtis, Tammerfors, Borgå och Lovisa. Nya orter för 2015 var Kimitoön, Kyrkslätt och Raseborg. Huvudmålgruppen på alla orter var barn och unga. Utöver orterna hade Svenska veckan också följande samarbetsparter som arrangerade evenemang och program: Kyrkans central för det svenska Arbetet, Yrkeshögskolan Haaga-Helia i Borgå, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, De Ungas Akademi och Svenska pensionärsförbundet. Svenska veckan koordineras av Folktinget genom en stormötesgrupp där representanter från orterna och samarbetsparterna träffas fyra gånger per år. Projektkoordinator Johan Pyy åkte under året runt till orterna och samarbetsparterna för att träffa arbetsgrupperna som arbetar med Svenska veckan för att diskutera framtida utmaningar och upplägg. Totalt arrangerades runt 250 evenemang. Merparten av evenemangen riktades till målgruppen barn och unga, och en stor del av evenemangen erbjuds och arrangeras direkt i skolor och på daghem. Ungefär 50 av evenemangen köptes in och koordinerades från Folktinget och erbjöds kostnadsfritt till orterna. Resten av evenemangen planerade av arbetsgrupperna på orterna. För besökarna är evenemangen för det mesta gratis. Svenska veckan vill också nå ut till finskspråkiga. Möten över språkgränserna skedde främst genom att skolklassers bjöds in från både svenska och finska skolor för en gemensam konsert, workshop eller teaterpjäs. Även asylsökanden var en viktig målgrupp under år 2015 flera av de medverkande orterna kontaktade asylboenden för att bjuda in dem för att fira Svenska veckan. För att få en större digital närvaro fick webbplatsen Svenskaveckan.fi fick ett helt nytt utseende till hösten. Den nya sidan gör det lättare att hitta relevanta evenemang och navigera på sajten. Orterna och samarbetsparterna gavs också större möjlighet att visa upp sin verksamhet på webbplatsen. I samband med Svenska veckan gjordes en nylansering av kampanjen Päivää God dag. Pinsen Päivää God dag delades ut till nätverket av orter och samarbetsparter i Svenska veckan. Pinsen kunde också beställas på svenskaveckan.fi. Med pinsen signalerar bäraren att hen är positivt inställd till tvåspråkigheten. Päivää God dag fick ett mycket positivt mottagande och beställdes av både privatpersoner och små och stora företag. Pinsen trycktes i en upplaga om exemplar. Svenska veckan har blivit ett väletablerat evenemang i Finland och synligheten i både traditionell och social media har vuxit för varje år. Folktinget ordnade konserter med Arne Alligator och Djungeltrumman för den allra yngsta publiken. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 Rebecca Viitala och Christoffer Strandberg underhöll besökarna i paviljongen på Finlandsarenan. FINLANDSARENAN Folktinget arrangerade Finlandsarenan i Björneborg Under Finlandsarenan arrangerades fyra diskussioner, en tvåspråkig och tre svenskspråkiga. Temat för SuomiAreena var kultur och utbildning. Tillsammans med Pori Jazz bjöd Folktinget på tre gratiskonserter på svenska. Finlandsarenan är det svenska inslaget under SuomiAreena i Björneborg arrangerade Folktinget Finlandsarenan för fjärde året i rad och bjöd på konserter, diskussioner och tidsresor i Björneborg. Temat för SuomiAreena var kultur och utbildning. Målsättningen med Folktingets närvaro är att göra Svenskfinland och det svenska språket synligt och känt hos majoritetsbefolkningen, att skapa positiva attityder till språket, att lyfta fram den svenska och nordiska dimensionen, att påverka politiker och övriga beslutsfattare som befinner sig i Björneborg och att stärka de svenska strukturerna i Satakunta. Finlandsarenan har blivit ett väletablerat evenemang i Björneborg men har också fått genomslagskraft i Svenskfinland. Intresset för SuomiAreena på svenskt håll i Finland märktes bl.a. genom att år 2015 var det första året då en annan organisation än Folktinget arrangerade svenskspråkig diskussion på SuomiAreena. Den finlandssvenska pressen har också märkbart ökat sin närvaro under SuomiAreena. Följande diskussioner arrangerades under Finlandsarenan: Pohjoinen on Ylöspäin mot en gemensam utbildnings- och arbetsmarknad i Norden? I diskussionen deltog tidigare statsminister Paavo Lipponen, Hanaholmens VD Gunvor Kronman, Handelshögskolan i Umeås rektor Lars Hassel och Undervisningsoch kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen. Moderator var Elin Blomqvist. Arrangör: Hanaholmen Kulturcentrum för Finland och Sverige Sverige, Norden eller EU vilken försvarspolitisk allians har vi år 2025? I diskussionen deltog riksdagsledamot, folktingsordförande Thomas Blomqvist, riksdagsledamot Carl Haglund, riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta, specialforskare Charlotta Collén och riksdagsledamot Katri Kulmuni. Moderator var Peter Nyman. Arrangör: Folktinget Kan vi tala om nordisk välfärd utan att nämna kultur? I diskussionen deltog Ny Tids chefredaktör Janne Wass, Svenska Kulturfondens direktör Leif Jakobsson, kommunikationsminister Anne Berner, chef för Svensk 20 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

21 Riksdagsledamöterna Carl Haglund och Maarit Feldt-Ranta diskuterade försvarspolitik. Diskussionen om nordisk välfärd och kultur leddes av Heidi Finnilä och i panelen deltog bl.a. kommunikationsminister Anne Berner. Peter Nyman var moderator för diskussionen om försvarspolitik. En rekordstor publik ville se och höra den svenska gruppen Movitz! Konserten ordnades av Folktinget i samarbete med Pori Jazz. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

22 scenkonst i Sverige Ulrika Holmgaard och Kulturstyrelsen i Danmarks direktör Carsten Topholt Larsen. Moderator var Heidi Finnilä. Arrangör: Folktinget och Nordiska ministerrådet Kan det finnas svenska språköar utan svenska skolor? I diskussionen deltog tidigare rektor Anders Wentin, biträdande rektor Jani Wennerstrand, rektor Ronny Holmqvist, rektor Ulrika Hollsten, riksdagsledamot, folktingsordförande Thomas Blomqvist och Finlands svenska lärarförbunds ordförande Christer Holmlund. Moderator var Markus Österlund. Arrangör: Folktinget Folktingets ordförande Thomas Blomqvist hälsade gästerna välkomna till Folktingets cocktailtillställning. Ny teknik möjliggjorde levande berättelser och information i ny tappning i Folktingets paviljong. Samarbetet med jazzfestivalen Pori Jazz fortsatte. Folktinget bjöd på barnkonserten En värld full av liv för över 2000 barn på Skrivarholmen. Den svenska gruppen Movits! fick hela Björneborg att svänga till tonerna av svensk hiphop och Sofia Finnilä och Mikael Jakobsson kvartett bjöd på elegant jazz för publiken. Alla konserter var gratis och öppna för allmänheten. Finlandsarenans paviljong på Medborgartorget i Björneborg lockade en massa besökare med sitt historiska tema. I paviljongen kunde man göra en tidsresa genom det svenska i Finland, med avstamp i 1700-talet ända in i framtiden. På plats i paviljongen fanns skådespelarna Christoffer Strandberg och Rebecca Viitala som underhöll besökarna i tidsenliga roller. Via smarttelefoner och surfplattor kunde man också göra en virtuell tidsresa. Genom temat Vår historia Vår framtid ville vi motarbeta historielösheten som råder kring det svenska i Finland. I paviljongen fanns också olika aktiviteter som bland annat minigolf och det arrangerades även en antikrunda med antikexpert Bernt Morelius dit Björneborgare kunde komma och få sina föremål värderade. Antikrundan samlade en hel del intresserade då den hade marknadsfört i lokalradio i Björneborg och Sydösterbotten. Samarbetspartnerna Nordiska ministerrådet och Pohjola-Norden Ungdomsförbund gavs också utrymme att förevisa sin verksamhet i paviljongen. Folktingssekreterare Markus Österlund, folktingsordförande Thomas Blomqvist och projektkoordinator Johan Pyy. Minigolfbanan som fanns i Folktingets paviljong var populär. 22 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

23 INTERNATIONELL VERKSAMHET Samarbetet med Sverige och inom Norden Samarbetet med Sverige och de övriga nordiska länderna har fortsättningsvis varit ett av Folktingets kärnområden inom den internationella verksamheten. I april arrangerade Folktinget det välbesökta seminariet Hur förverkligas barnens rätt till två språk? i samarbete med Sverigefinländarnas delegation och Finlands ambassad. Seminariet arrangerades som tidigare på Finlands ambassad i Stockholm. I programmet deltog folktingsordförande Christina Gestrin i en politikerpanel, där också riksdagsledamöter från fyra partier i Sverige medverkade. Folktingssekreteraren höll en inledning om hur svenskan främjas i finska skolan och om satsningarna på utbildning i nationalspråksstrategin. Folktinget hade också inbjudit projektledaren Katri Karjalainen från Flerspråkighetsinstitutet för att tala om innovativa grepp för att främja språkinlärning. Seminariet var mycket lyckat och samlade ett sextiotal deltagare. Också Anders Björklöf och Peggy Heikkinen deltog i seminariet från Folktinget. Folktingets styrelse, AU och utbildningsutskott fick en inbjudan till seminariet. Under hösten har besöken till vårt kansli speciellt från Sverige varit många, i oktober besökte bl.a. tre kommuner i Sverige Folktinget. Gruppen från Borås bestod av ett tjugotal kommunpolitiker och tjänstemän. Från Skövde kom åtta tjänstemän, politiker och forskare från äldreomsorgs- och utbildningssektorn. Den tredje gruppen från Göteborgs stad bestod av 25 kommunpolitiker och tjänstemän som intresserade sig speciellt för frågor kring utbildning och social- och hälsovård. Grupperna fick en presentation om svenskan i Finland och om Folktingets Folktingets seminarium i Stockholm tillsammans med Finlands ambassad i Stockholm och Sverigefinländarnas delegation behandlade hur barnens rätt till två språk förverkligas i Sverige och Finland. verksamhet samt om utbildnings-, barnomsorgs- och äldreomsorgsfrågor, och togs emot av Anders Björklöf, Anna Jungner-Nordgren, Johanna Lindholm och Stephanie Lindberg. Representanterna för Göteborgs stad visade intresse för fortsatt samarbete kring finskan i Sverige och svenskan i Finland. I december kontaktade internationella koordinatorn staden i anledning av planerna om ett eventuellt samarrangemang på bokmässan i Göteborg De danske årsmøder i Sydslesvig arrangerades traditionsenligt i juni. Den danska minoriteten i Tysklands årsmöten firades i dagarna tre i Sydslesvig under temat Find Sydslesvig. Sydslesvigs Forening SSF inbjöd en representant för Folktinget, och vice ordförande Steven Frostdahl deltog och höll Folktingets hälsning under festligheterna. I juni tog också Anna Jungner-Nordgren tog emot en grupp tidigare politiker och lärare från Danmark och berättade om språkförhållandena i Finland och om Folktingets arbete. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

24 Ett händelserikt år inom NPLD-nätverket År 2015 var ett av de mest händelserika åren för det europeiska nätverket NPLD (Network to Promote Linguistic Diversity) genom tiderna, då den europeiska vägkartan lanserades, nätverket höll sin årskongress i Helsingfors, det treåriga EU-projektet slutfördes, och nätverket flyttade sitt kontor till Bryssel och anställde en ny nätverkskoordinator. Folktingets roll inom nätverket var också mer central än någonsin. I februari lanserades den europeiska vägkartan, som initierats av bl.a. Folktinget och utarbetats av NPLD, för konsultation i Europaparlamentet i Bryssel. Bland talarna fanns Markus Österlund som berättade om bakgrunden till vägkartan och arbetet med Ahtisaarigruppen och nationalspråksstrategin i Finland, och bitr. minister för språkplanering i Baskien, Patxi Baztarrika samt minister Joe McHugh med ansvar för bl.a. iriska ärenden i den irländska regeringen. Ett femtiotal personer, däribland flera europaparlamentariker, deltog i evenemanget. I samband med lanseringen hölls även NPLD:s styrelsemöte där Markus Österlund och Peggy Heikkinen deltog, och tankesmedjans möte där Markus Österlund deltog. Våren var en intensiv period för Folktinget, eftersom vi stod värd för NPLD:s seminarium, årskongress och styrelsemöte som arrangerades den juni på G18 i Helsingfors. Första dagen ansvarade Folktinget för en stor del av programmet för seminariet Language Encounters Promoting Contacts between Language Groups through Education and Culture (Språkmöten), och Folktingets styrelse och övriga förtroendevalda samt finländska samarbetspartners inbjöds. Temat Språkmöten valdes för att ge de europeiska deltagarna en insikt om Svenskfinland, de båda språkgrupperna i Finland och de bästa praxis-exempel vi har för det svenska på utbildningens och kulturens områden. Seminariets målsättning var att utbyta konkreta erfarenheter mellan Finland och de övriga europeiska länderna. Seminariet inleddes med en genomgång av svenskans ställning i Finland. Också Kulturfondens och de andra fondernas roll i främjandet av det svenska inom speciellt kulturlivet presenterades. De bästa praxis -exempel från Svenskfinland som presenterades var Svenska nu -projektet, Helsingfors universitets tvåspråkiga examen samt språkbadsundervisningen med Sibbo som case. Presentationerna av övriga NPLD-medlemmar handlade om språkets betydelse på två- eller flerspråkiga arbetsplatser, om språkbadsundervisningen i europeiskt perspektiv samt om det katalanska projektet mudes, som handlar om de nyckelpunkter i livet då man är öppen för att börja använda ett minoritetsspråk. Seminariet lyckades väldigt väl. Seminariedeltagarna, sammanlagt 64 personer både från NPLD:s medlemsorganisationer runtom i Europa och från Folktinget och dess samarbetspartner i främst Svenskfinland, uttryckte efteråt en stor belåtenhet över både temata och talare, och nya kontakter knöts. Bl.a. träffades representanter för Wales regering, ett universitet i Wales och för Utbildningsstyrelsens svenska enhet, och de walesiska gästerna besökte också Helsingfors universitet för att få höra om deras tvåspråkiga examina. Under årskongressen för delegaterna följande dag, presenterades också det arbete som görs för att integrera invandrare på svenska i Helsingfors, liksom en överblick angående situationen för de andra språk i Finland som den europeiska språkstadgan gäller, dvs. de tre samiska språken, karelska, romani, jiddish, tatariska och ryska. Bl.a. hade Folktinget inbjudit Sametingets ordf. Tiina Sanila-Aikio för att berätta om de tre samiska språkens ställning. Folktinget bjöd också på en buffetmiddag efter seminariet, ordnade en kort rundtur med guidning i Helsingfors och en utfärd till Sveaborg för att visa deltagarna en viktig del av Sveriges och Finlands historia. På årskongressen valdes Patxi Baztarrika, bitr. minister för språkpolitik i Baskien, till ny ordförande för NPLD. NPLD:s spetsprojekt, den europeiska vägkartan, slogs också fast i sin slutliga form. I samband med årskongressen hölls även ett styrelsemöte på G18 i Helsingfors, där folktingssekreteraren och internationella koordinatorn deltog. I november höll NPLD sin slutkonferens i Bryssel inom ramen för den treåriga projektfinansieringen från EU-kommissionen. Under slutkonferensen, där drygt 90 personer deltog, lanserades bland annat den slutliga versionen av den europeiska vägkartan för språklig mångfald av NPLD:s ordförande Patxi Baxtarrika. I egenskap av en av initiativtagarna till vägkartan presenterade Markus Österlund bakgrunden med nationalspråksarbetet i Finland, där Folktingets roll och insats har varit central. I sin videohälsning under konferensen tackade EU-kommissionär Tibor Navracics NPLD för den europeiska vägkartan. Peggy Heikkinen avslutade konferensen i egenskap av vice ordförande för NPLD. I samband med slutkonferensen hölls även NPLD:s styrelsemöte, där man bl.a. drog upp riktlinjer för arbetet under de kommande åren. Folktingssekreteraren och internationella koordinatorn deltog. Trots att det treåriga EU-projektet är slut, kommer NPLD:s verksamhet att fortsätta och effektiveras, och verksamheten finansieras i fortsättningen via medlemsintäkter. Flera nya medlemmar anslöt sig till nätverket under år Under året arrangerade NPLD:s tankesmedja två rundabordsdiskussioner i Bryssel, om Språk och ekonomi samt Språk och mobilitet, där folktingssekreteraren deltog. Under året ordnades två presidiemöten (Chairs Committee) i NPLD:s regi, i april på Schiphol i Amsterdam och i september i Donostia/San Sebastian i Baskien. Peggy Heikkinen deltog i båda i egenskap av vice ordförande för NPLD. I oktober deltog hon även som NPLD:s representant i EFNILs (European Federation of National Institutions for Language) årskongress i Helsingfors och höll en hälsning under öppningssessionen. Det finländska Institutet för de inhemska språken är medlem i EFNIL och var också lokal arrangör för konferensen. I september var också båda NPLD:s vice ordföranden i Bryssel för att intervjua kandidaterna för nätverkets nya koordinator, som inledde sitt arbete i november. 24 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

25 Folktingsordförande Thomas Blomqvist öppnar seminariet Language Encounters - Promoting Contacts between Laguage Groups through Education and Culture. Seminariet om språkmöten lockade en stor publik och många nya kontakter knöts. Svenska Kulturfondens direktör Leif Jakobsson presenterade fondernas roll i att främja det svenska inom kulturlivet. Biträdande minister för språkpolitik i Baskien Patxi Baztarrika valdes till ny ordförande för NPLD. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

26 Kontakter till övriga Europa I maj deltog internationella koordinatorn i FUEN:s (Federal Union for European Nationalities) årskongress i Komotini, Grekland. Kongressen hölls i östra Grekland (Västra Trakien), där det bor en turkiskspråkig befolkning, som är den enda minoritet som åtnjuter vissa utbildningsoch religiösa rättigheter i Grekland. I samband med konferensen bekantade vi oss med området och fick bl.a. träffa två lokala muftin (muslimska religiösa ledare). Under årskongressen hölls också FUEN:s delegatmöte, där Folktingets representant deltog. I september fick Folktinget besök av en större grupp parlamentariker från Moldavien som bl.a. representerade det moldaviska parlamentets kommitté för mänskliga rättigheter och etniska relationer. Det var riksdagens internationella enhet som bad Folktinget ställa upp som värd för gruppen. Vice ordförande Kimmo Sasi, Anders Björklöf och Peggy Heikkinen representerade Folktinget och berättade om språkliga rättigheter på svenska i Finland och om Folktingets lagstadgade roll och uppgifter. I oktober deltog folktingssekreteraren och internationella koordinatorn i Magmas studieresa för att bekanta sig med olika europiska minoriteter och språkgrupper. I år gjordes resan till förbundslandet/delstaten Kärnten i Österrike, regionen Friuli Venezia Giulia i Italien och staden Koper i Slovenien, där vi bekantade oss med slovenernas situation i Österrike (i kommunen Bad Eisenkappel och staden Klagenfurt i Kärnten) och i staden Trieste i Italien, samt med den italienska minoriteten i staden Koper i Slovenien. Journalisten från Svensk Presstjänst som deltog i resan publicerade efteråt två artiklar, om den slovenska minoriteten i Österrike och om slovenerna i Italien. I februari hölls Magmas lunchseminarium Bryr sig EU om sina minoriteter, där folktingssekreteraren ombads berätta om NPLD:s europeiska vägkarta som nyligen publicerats i Bryssel. Peggy Heikkinen och Anna Jungner- Nordgren deltog också i seminariet. Folktingets samarbete med Estlandssvenskarnas kulturförvaltning fortsatte under det gångna året. Arbetet med minoritetsfrågor samt grundläggande och mänskliga rättigheter Folktinget arbetar aktivt och på flera olika sätt med internationella minoritetsfrågor och med att främja grundläggande och mänskliga rättigheter, bl.a. som remissinstans visavi internationella konventioner och deras tillämpning på svenskan i Finland i gott samarbete med finländska och internationella myndigheter, genom att delta i internationella konferenser om dessa frågor och via bilaterala kontakter med andra organisationer och personer som arbetar med dessa frågor. I mars gav Folktinget ett utlåtande till Utrikesministeriets utkast till Finlands 23. periodiska rapport om genomförandet av FN:s internationella konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. Trots att rapporten vid första anblick inte borde tangera det svenska i Finland, visade det sig att utkastet innehöll en del felaktigheter om situationen för det svenska som Folktinget kunde korrigera, och en del relevanta utvecklingar t.ex. med tanke på språkklimatet och hatbrott som vi kunde tillföra rapporten. UM sände ut den slutliga rapporten för kännedom i januari 2016, och hade inkluderat i det närmaste alla av Folktingets kommentarer. I oktober kallades Folktinget till ett enskilt hörande på Utrikesministeriet av Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter. Folktingssekreteraren och internationella koordinatorn gav Folktingets synpunkter angående tillämpningen av ramkonventionen och den fjärde Finlandsrapporten gällande svenskan. Kommentarerna översattes till engelska och sändes till kommittén efter mötet. Också minoritetskultur har varit på agendan. Svenska kulturfonden arrangerade i mars sitt traditionella seminarium i Bryssel i mars med temat Minority Arts No Minor Issue! som handlade om stöd för kultur på minoritetsspråk. Seminariet hade ett sjuttiotal deltagare från hela Europa, från Folktinget deltog folktingssekreteraren och internationella koordinatorn. På inbjudan av Baskiens kulturministerium deltog Markus Österlund i ett möte i San Sebastian, Baskien, om främjande av minoritetsspråk inom kultursektorn. Det internationella seminariet Minority Protection at a Crossroads hölls i Mariehamn i mars, temat var arbetet för skydd av nationella minoriteter speciellt inom ramen för Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. I seminariet som arrangerades av Ålands fredsinstitut i samarbete med Europarådet och Utrikesministeriet, deltog förutom internationella koordinatorn även folktingsledamoten Eva Dahlén. I maj deltog Johanna Lindholm i Diskrimineringsombudsmannens och ECRI:s (European Commission against Racism and Intolerance) seminarium Round Table on Combating Racism and Intolerance in Finland i Helsingfors. Internationella koordinatorn representerade Folktinget på konferensen Council of Europe and the role of the National Human Rights Institutions, Equality bodies and Ombudsman offices in Promoting Equality and Social Inclusion på Finlandiahuset i Helsingfors i december. Arrangör var Europarådet i samarbete med Människorättscentret vid Justitieombudsmannens kansli. Peggy Heikkinen och Anna Jungner-Nordgren deltog också i december i 60-årsjubileumsevenemanget för Finlands medlemskap i FN, som arrangerades av Utrikesministeriet på Finlandiahuset. I maj höll Utlandsfinländarparlamentets (UFP) finlandssvenska deltagare sitt regionmöte på Folktingets kansli, under ledning av Barbro Allardt Ljunggren, som är ordförande för Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige, FRIS. Anders Björklöf och Peggy Heikkinen tog emot gästerna och berättade om Folktingets verksamhet. Anders Björklöf och Peggy Heikkinen deltog också som inbjudna gäster i öppningen av UFP:s session i Helsingfors universitets solennitetssal, där deltagarna representerade finländare bosatta över hela världen. I oktober besökte Nicoletta 26 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

27 Mariolini, Swiss Federal Delegate for Plurilingualism, folktingskansliet och berättade om sin verksamhet, Markus Österlund och Peggy Heikkinen tog emot. Folktingssekreteraren deltog också i en lunch på Schweiz ambassad med anledning av Mariolinis besök i Helsingfors. I november besökte en representant från Cultuurcentrum Brussel (22 holländskspråkiga kulturcentra i Bryssel) kansliet för att diskutera flerspråkig kommunikation. Anna Jungner- Nordgren och Peggy Heikkinen tog emot och berättade om Folktinget, språklagstiftningen och kulturfältet i Helsingfors. Internationella koordinatorn har också svarat på ett flertal förfrågningar från bl.a. NPLD:s och FUEN:s medlemsorganisationer, men också från andra institutioner och forskare angående allmänt samarbete, besök i finländska kommuner, Finlands PISA-framgångar med mera, och sammanfört dem med finländska aktörer. Via dessa nätverk och kontakter ges också kontinuerlig information om det svenska i Finland och om Folktingets verksamhet. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

28 INFORMATION OCH REPRESENTATION Allmänt Folktinget har under år 2015 aktivt informerat om verksamheten genom bl.a. pressmeddelanden. Folktinget har också stärkt sin närvaro på de sociala medierna och finns på Facebook, Twitter och Instagram. På Twitter har Folktinget dryga 500 följare. Folktinget har också tagit emot ett stort antal besöksgrupper på kansliet samt informerat om sin verksamhet både i Finland och utomlands. Pressmeddelanden Folktinget gläder sig över en klar majoritet för obligatorisk svenska i riksdagen Folktinget: Nu är rätt tid att förnya språkundervisningen. 8.5 Folktinget inbjuder Sannfinländarna till diskussion. 9.5 Resolution från Folktingets session Folktinget vill se konkreta skrivningar för svenskan i regeringens handlingsplaner Folktinget bjuder på jazz, debatt och tidsresor under Finlandsarenan Folktinget och Kommunförbundet i samarbete: Ny svenskspråkig referensgrupp följer svenskan i vårdreformen Folktinget välkomnar beslut om nationalspråksnätverk Över 200 evenemang på svenska under Svenska veckan Folktingets förtjänstmedalj i silver till minister Ole Norrback 6.11 Nyfinländare premieras av Folktingets garanter 9.11 Regeringen måste klargöra hur den tänker garantera service på svenska Fel att skära i Folktingets statsunderstöd. Folktingets representation i olika organ Folktingssekreterare Markus Österlund: Ständig sakkunnig i Delegationen för språkärenden Ständig sakkunnig i Nationalspråksnätverket Medlem i Delegationen för 100-årsjubileet av Finlands självständighet Medlem i Delegationen för den svenska verksamheten vid Helsingfors universitet Medlem i referensgruppen för Rådet för pedagogisk forskning och utveckling vid Åbo Akademi Styrelsemedlem i tankesmedjan för det europeiska nätverket Network to Promote Linguistic Diversity (NPLD) Biträdande folktingssekreterare Anders Björklöf: Vice ordförande i Kommittén för den språkliga servicen vid Nylands förbund Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden: medlem i Statens regionindelningsdelegation (Markus Österlund ersättare) medlem i Nylands NTM-centrals delegation för svensk service (Anders Björklöf ersättare) 28 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

29 Peggy Heikkinen, internationell koordinator: Styrelsemedlem i NPLD (Network to Promote Linguistic Diversity) , nätverkets vice ordförande samt en av tre ansvariga directors i bolaget NPLD Ltd, maj 2012 Informatör Anna Jungner-Nordgren: Styrelsemedlem i Fiblul (Finnish Bureau for Lesser Used Languages) (Anders Björklöf ersättare) Seminarier, uppvaktningar och besök: Januari Markus Österlund deltog som studiogäst i TV-Nytt och diskuterade svenskans ställning i Finland LL-center och Lärum besökte Folktinget. Markus Österlund och Johanna Lindholm berättade om Folktingets verksamhet Markus Österlund och Johanna Lindholm träffade Kristina Wikberg, Sandra Bergqvist, Kia Leidenius och Linda Grönqvist från Kommunförbundet med anledning av samarbetsprojektet Svenskan i vården Johanna Lindholm deltog i SAMS diskussion på riksdagens Lilla parlament om hur den svenska servicen för personer med funktionsnedsättning ska ordnas i och med social- och hälsovårdsreformen Markus Österlund deltog i Språkdelegationens möte Markus Österlund deltog i Nationalspråksnätverkets möte Förvaltningsutskottets möte. Finansrådet Katju Holkeri och regeringsrådet Ilkka Turunen från Finansministeriet informerade om reformen av statens central- och regionförvaltning (VIRSU). Anna Jungner-Nordgren och Alexandra Furuhjelm- Andberg deltog i en endagsutbildning i sociala medier. Februari Markus Österlund deltog i invigningen av Migrationsinstitutet Centret för Svenskfinland i Kronoby, och höll i egenskap av viceordförande för den rådgivande delegationen ett hälsningstal. Riksdagens social- och hälsovårdsutskott hörde Markus Österlund gällande regeringens proposition till lag om ordnandet av social- och hälsovården Johanna Suurpää, direktör vid Justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter, Corinna Tammenmaa, språkrättsråd vid Justitieministeriet, och Maria Soininen, överinspektör, besökte Folktinget för att diskutera aktuella ärenden. Markus Österlund och Johanna Lindholm träffade dem Markus Österlund deltog i ett möte på Svenska kulturfonden för att diskutera och koordinera program på svenska i samband med Finlands 100-årsjubileum 2017 Johanna Lindholm deltog i Justitieministeriets arbetsgrupps hörande om organisationernas roll i arbetet för grundläggande och mänskliga rättigheter Mars Socialråd Anne Eriksson från Finlands ambassad i Stockholm besökte folktingskansliet för att planera det gemensamma seminariet i Stockholm. Markus Österlund, Anders Björklöf och Peggy Heikkinen träffade henne Markus Österlund träffade justitieminister Anna-Maja Henriksson för att diskutera Nationalspråksstrategins implementering och framtid Svenska kulturfondens seminarium i Bryssel med temat Minority Arts No Minor Issue! Från Folktinget deltog folktingssekreteraren och internationella koordinatorn Folktingets ordförande Christina Gestrin deltog i OBS Debatts diskussion om svenskan som skolämne i finska skolor Markus Österlund deltog som studiogäst i TV-Nytt och diskuterade riksdagens omröstning om svenskans ställning i Finland Tuomas Martikainen, professor för etniska relationer vid Svenska Social- och Kommunalhögskolan, besökte Folktinget för att diskutera samarbete Presslunch med publikation av Folktingets valteser inför riksdagsperioden Jan-Erik Enestam besökte Folktinget och intervjuade Markus Österlund med anledning av en utredning som Enestam gör för tankesmedjan Magma Markus Österlund deltog i ett idémöte om de finlandssvenska läromedlen på Institutet för de inhemska språken Johanna Lindholm och Kjell Wennström träffade Annika Lönnroth från Åbo stad och Mona Rönnholm från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt för att diskutera social- och hälsovårdsfrågor Markus Österlund deltog i Nationalspråksnätverkets möte på Justitieministeriet Kulturgåvan Ge ditt barn en gåva som riktar sig till tvåspråkiga familjer, lanserades tillsammans med Sydkustens landskapsförbund och Folkhälsan. Kulturgåvan består av en bok med traditionella rim och ramsor samt nyinspelningar av dessa som finns digitalt på webben. Anna Jungner-Nordgren och Markus Österlund deltog. Svenska pensionärsförbundets styrelse besökte Folktinget. Anders Björklöf och Johanna Lindholm berättade om Folktingets verksamhet och aktuella social- och hälsovårdsfrågor Parlamentssekreterare Sini Castrén från Utlandsfinländarparlamentet (UFP) besökte Folktinget och träffade Markus Österlund och Peggy Heikkinen. Markus Österlund deltog som inledare vid en diskussion på Landsbygdsriksdagen i Pedersöre. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

30 Somaliliittos styrelse besökte Folktinget. Markus Österlund och Johanna Lindholm tog emot dem och berättade om Folktingets verksamhet Markus Österlund och Anders Björklöf träffade undervisningsrådet Gun Oker-Blom från Utbildningsstyrelsen Folktingsordförande Thomas Blomqvist och folktingssekreterare Markus Österlund träffade regeringssonderaren Juha Sipilä för att framföra Folktingets syn på det kommande regeringsprogrammet Folktingets seminarium med president Martti Ahtisaari och representanter för de politiska partierna ordnades i april. April Markus Österlund besökte CMI och träffade president Martti Ahtisaari för att diskutera hans roll i seminariet Svenskan i Finland och Finland i Norden på Ständerhuset, Folktingets seminarium på Ständerhuset med president Martti Ahtisaari och de politiska partierna, diskussion om svenskans ställning i Finland och Norden HNS nämnd för den språkliga minoriteten höll möte och bjöd in Markus Österlund och Johanna Lindholm för att diskutera social- och hälsovårdsreformen. Förvaltningsutskottets möte på Kyrkostyrelsen i Helsingfors. Utskottet hörde direktor Sixten Ekstrand som sakkunnig om Kyrkostyrelsens förslag till ny församlingsstruktur inom kyrkan. Seminariet Hur förverkligas barnens rätt till två språk? arrangerades på Finlands ambassad i Stockholm, som ett samarbete mellan Folktinget, Sverigefinländarnas delegation och Finlands ambassad. Maj Folktingsordförande Christina Gestrin, folktingssekreterare Markus Österlund och Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden, träffade Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg och utvecklingsdirektör Harri Martikainen. Folktingets session i Borgå Markus Österlund deltog i en diskussion med representanter från bl.a. Svenska Social- och kommunalhögskolan, Åbo Akademi och Magma för att diskutera forskningsprojekt om finlandssvenskarna Markus Österlund deltog i Nationalspråksnätverkets möte Markus Österlund intervjuades av en serbisk TV-kanal om svenskans ställning i Finland och implementeringen av Nationalspråksstrategin Folktingets ordförande Thomas Blomqvist och Markus Österlund var inbjudna till Sveriges ambassad för att diskutera den nya regeringen och svenskans ställning i Finland. Med Ambassadör Anders Lidén och ministerrådet Jonas Wendel Markus Österlund deltog i Språkdelegationens möte Juni Magmas seminarium Ett språk eller två Förvaltningsmodeller för tvåspråkiga kommuner. Folktingssekreterare Markus Österlund kommenterade rapporten. Kristina Beijar och Johanna Lindholm deltog i seminariet Markus Österlund deltog i avskedsfesten för kommundirektör Anita Ismark i Korsnäs och besökte och träffade kommundirektörer i Närpes, Malax och Korsholm Markus Österlund deltog i SFP:s partidag i Pedersöre Seminariet Language Encounters Promoting Contacts between Language Groups through Education and Culture (Språkmöten) samt NPLD:s årskongress på G18 i Helsingfors Nina af Hällström från SAMS besökte Folktinget och träffade Markus Österlund och Johanna Lindholm för att diskutera samarbete kring pågående reformer Juli Folktinget ordnade programhelheten Finlandsarenan i Björneborg Augusti Personalens planeringsdagar i Sannäs, Borgå September Walter Fortelius från Vates-stiftelsen besökte Folktinget och träffade Markus Österlund och Johanna Lindholm för att diskutera samarbete kring stiftelsens svenskspråkiga verksamhet Markus Österlund och Johanna Lindholm träffade Kristina Wikberg, Linda Grankvist och Hanna Seppä från Kommunförbundet för att diskutera samarbete kring social- och hälsovårdsreformen Corinna Tammenmaa, Maria Soininen och Vava Lunabba från Justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter besökte Folktinget och träffade Markus Österlund, Johanna Lindholm och Stephanie Lindberg för att diskutera gemensamma ärenden Markus Österlund deltog i ett planeringsmöte på Svenska kulturfonden kring firandet av Finland Johanna Lindholm deltog i Kommunförbundets svenska delegations möte med anledning av Folktingets samarbetsprojekt med Kommunförbundet kring det svenska i vårdsreformen Anders Björklöf och Anna Jungner-Nordgren deltog i Magmas lunchseminarium om pamfletten om den obligatoriska svenskan för och emot 30 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

31 Rundabordsdiskussion i riksdagen, socialdemokraterna sammankallare. Från Folktinget deltog ordförande Thomas Blomqvist samt Anders Björklöf, Johanna Lindholm, Anna Jungner-Nordgren och Stephanie Lindberg Markus Österlund deltog i Svenska kulturfondens seminarium Makten att kombinera. Utmaningar, vägval och handlingskraft i Svenskfinland November Svenska delegationen vid Helsingfors universitet och Hanaholmen ordnade ett seminarium om den finlandssvenska högskoleutbildningens framtid på Hanaholmen i Esbo. Markus Österlund och Anders Björklöf deltog Markus Österlund deltog i mötet för Svenska delegationen vid Helsingfors universitet SU:s politikerskola besökte Folktingets kansli. Anna Jungner-Nordgren och Johan Pyy tog emot gruppen som bestod av 30 personer Folktinget hade en välbesökt monter på bokmässan i Helsingfors. Oktober Markus Österlund deltog i Finlands kultur- och vetenskapsinstituts 10-årsjubileum på Kabelfabriken Johanna Lindholm besökte HNS minoritetsspråksnämnds möte för att diskutera vårdreformen Markus Österlund träffade ministerråd Jonas Wendel från Sveriges ambassad SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder ordnade organisationsseminariet Ger självbestämmande självständighet? i Tammerfors. Johanna Lindholm deltog Markus Österlund deltog i delegationsmötet för Finland 100 Folktinget deltog och informerade på bokmässan i Helsingfors FSD:s kongress i Jakobstad. Markus Österlund och Anders Björklöf deltog Kaj Kunnas tog emot Folktingets förtjänstmedalj på en informell tillställning på Folktingets kansli. Salen i Maritimcentret Vellamo i Kotka var full då Folktinget ordnade Svenska dagens huvudfest där. Svenska dagens huvudfest ordnades på Maritimcentret Vellamo i Kotka för en fullsatt sal. Samma dag ordnade Folktinget också lyckade Svenska dagenfester i Åbo och i Närpes. Dessutom ordnade Folktinget traditionsenligt en mottagning på dagen i Helsingfors stadshus Svenska veckan arrangerades på 15 orter: Uleåborg, Karleby, Kristinestad, Björneborg, Åbo, Kimitoön, Raseborg, Kyrkslätt, Esbo, Helsingfors, Vanda, Lahtis, Tammerfors, Borgå, Lovisa. Totalt arrangerades runt 250 evenemang Projektet Accola ordnade seminariet Tillgänglighet för teckenspråkiga - en demokratisk rättighet! på Kommunernas hus. Johanna Lindholm deltog Elisabeth Nauclér tog emot sin förtjänstmedalj på Folktinget Nylands förbunds landskapsparlament, kryssning till Stockholm. Anders Björklöf deltog Kaj Kunnas tog emot sin förtjänstmedalj på Folktinget Markus Österlund deltog i Språkdelegationens möte på Smolna SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder ordnade seminariet Temadag om funktionshinder vägar till förändring på Kommunernas hus. Folktinget deltog som medarrangör tillsammans med THL, Kommunförbundet, Riksomfattande handikapprådet VANE, Handikappförbundet och VATES-stiftelsens svenskspråkiga nätverksprojekt Aktivera resurser. Johanna Lindholm höll en presentation om internationell och nationell rätt Siv Saarukka tog emot sin förtjänstmedalj på Folktinget FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

32 Markus Österlund besökte och höll två föreläsningar på Polisyrkeshögskolan i Tammerfors Det nytillsatta nationalspråksnätverket höll sitt första möte på Justitieministeriet. Markus Österlund deltog som sakkunnig December Folktinget sammankallade ett antal finlandssvenska organisationer till diskussioner med MTV med syfte att öka den svenska närvaron på SuomiAreena. Markus Österlund, Anna Jungner-Nordgren och Johan Pyy deltog i dagens möte med SuomiAreenas producent Mari Haavisto Anders Björklöf och Johanna Lindholm träffade Maarit Feldt-Ranta för att diskutera aktuella frågor, bland annat vård- och regionreformen och skolsvenskan FSD:s seminarium Ett inkluderande samhälle. Markus Österlund höll ett anförande. Anders Björklöf, Johanna Lindholm och Stephanie Lindberg deltog Markus Österlund träffade Tuomas Pöysti, projektchef för beredningen av social- och hälsovårdsreformen, för att diskutera svenska lösningar. I mötet deltog också Ulla-Maj Wideroos och Kristina Wikberg Markus Österlund deltog i ett möte sammankallat av Statsrådets kansli för att diskutera de svenska inslagen under Finlands 100-årsjubileum 32 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

33 EKONOMI Finansieringsbasen i Folktingets verksamhet ligger i det understöd staten beviljar. År 2015 uppgick statsstödet till euro. Stöd kom också från följande tvåspråkiga kommuner: Esbo, Grankulla, Ingå, Karleby, Korsnäs, Larsmo, Malax, Närpes, Pargas, Pedersöre, Pyttis, Raseborg, Saltvik, Vörå och Åbo, till en sammanlagd summa om euro och Garantiföreningen euro. Övriga verksamhetsbidrag uppgick till euro, euro mindre än budgeterat. Svenska kulturfonden bidrog till den allmänna verksamheten med ett anslag på euro. NPLD bidrog till resekostnaderna genom att betala reseersättningar för 3 624,36 euro. Projektunderstöden uppgick till euro, dvs. 20 % över budget. Bidragsgivarna var Svenska kulturfonden, Svenska kulturfonden i Björneborg, föreningen Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner, stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska litteratursällskapet i Finland och stiftelsen Tre Smeder. Folktingets övriga intäkter består av bl.a. de hyror Svenska översättningsbyrån betalar samt intäkter för de administrativa tjänster Folktinget säljer till Svenska Finlands folktings garanter r.f. samt Svenska översättningsbyrån. Under 2016 kommer prissättningen av dessa tjänster att preciseras för att bättre motsvara verkligheten. De totala intäkterna (exklusive finansiella intäkter) uppgick till ,53 euro. De generösa projektstöden har möjliggjort ett stort antal projekt under 2015, och det syns också i kostnadsöversikten där posten programkostnader (artister, teaterföreställningar osv.) uppgår till ,67 euro. Den överlägset största kostnadsposten är löner och kostnader relaterade till personalen, de kostnaderna uppgick till totalt ,84 euro, dvs. 46 % av kostnaderna. Den andra stora fasta kostnaden är hyreskostnaderna, sammanlagt ,52 euro (8 %). Resekostnaderna (inklusive traktamenten) uppgår till en nästan lika stor summa som hyreskostnaderna: ,06 euro. I dessa kostnader ingår såväl de förtroendevaldas som personalens resor. Tryck och layoutkostnader uppgår till ,37 euro. Balansräkningen visar tillgångar på ,35 euro, till största delen är detta medel i kassa och bank. Det egna kapitalet är fortsättningsvis negativt, detta som en följd av att Folktingets resultat vissa år varit negativt, och på så vis belastat balansräkningen. Styrelsens målsättning är att inom de närmaste åren balansera det negativa kapitalet och få även den posten att ha positiva förtecken. Svenska Finlands folktings skulder består av lån från garantföreningen; en summa om euro utgör betalning för den hyresgaranti som Folktinget betalat. En fördelning av Folktingets kostnader år 2015 ser ut såhär: 4 % Tryck & layout 10 % Programkostnader, artister 2 % Reklammaterial 20 % Övrigt 8 % Resor 2 % Annonsering & layout 8 % Hyror 46 % Personal FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

34 REVISIONSBERÄTTELSE Till Svenska Finlands folktings session Vi har reviderat Svenska Finlands Folktings bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet. Styrelsens och folktingssekreterarens ansvar Styrelsen och folktingssekreteraren ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsens svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och folktingssekreteraren för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida styrelsens medlemmar har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot Folktinget, eller brutit mot lagen eller Folktingets stadgar. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i Folktingets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i Folktingets lednings bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande. Utlåtande Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om Folktingets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. Helsingfors den 15 mars 2016 Rabbe Nevalainen, CGR Agneta Mannberg-Jansson 34 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

35 RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING ORDINARIE VERKSAMHET Intäkter , ,17 Kostnader Personalkostnader , ,09 Avskrivningar , ,67 Övriga kostnader för ord.verksamhet , , , ,03 VERKSAMHETENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , ,86 INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET Intäkter 184,92 240,67 Kostnader , ,77 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER TOTALT -820, ,10 ALLMÄNNA BIDRAG Allmänna bidrag , ,00 VERKSAMHETENS ÖVERSKOTT 9 200,80 211,04 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

36 BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 104,44 208,95 Materiella tillgångar , ,08 BESTÅENDE AKTIVA TOTALT , ,03 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kundfordringar 0, ,46 Övriga fordringar ,12 462,73 Resultatregleringar , ,41 Finansiella värdepapper 100,00 100,00 Kassa och banktillgodohavanden , ,24 RÖRLIGA AKTIVA TOTALT , ,84 AKTIVA TOTALT , ,87 PASSIVA EGET KAPITAL Över-/underskott från tidigare år , ,74 Räkenskapens över-/underskott 9 200,80 211,04 EGET KAPITAL TOTALT , ,70 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Långfristigt främmande kapital , ,00 Kortfristigt Skulder till leverantörer , ,53 Övriga skulder , ,49 Resultatregleringar , ,55 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT , ,57 PASSIVA TOTALT , ,87 36 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

37 ANSTÄLLDA, FÖRTROENDEVALDA OCH ARBETSGRUPPER Anställda PD Markus Österlund, folktingssekreterare PK Anders Björklöf, biträdande folktingssekreterare PM Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden. Alterneringsledig fr.o.m PM Stephanie Lindberg, språkskyddssekreterare fr.o.m PM Peggy Heikkinen, internationell koordinator PK Anna Jungner-Nordgren, informatör JM Johanna Lindholm, språkskyddssekreterare med ansvar för social- och hälsovårdsfrågor t.o.m Sakkunnig i förvaltningsärenden samt social- och hälsovårdsärenden fr.o.m FM Alexandra Furuhjelm-Andberg, projektkoordinator. Tjänstledig FM Johan Pyy, projektkoordinator Merkonom Pia Häggblom, ekonomisekreterare på deltid fram till PM Anna-Maria Karf ekonomisekreterare på deltid fr.o.m Christina Kroll, kanslist utförde Ragna Moshagen från Hoplaxskolan 7-9 sin PRAO på Folktingets kansli. Svenska översättningsbyrån Ab översätter texter från finska till svenska. Byrån har specialiserat sig på översättningar av krävande myndighetstexter. De största kunderna har varit myndigheter och organisationer, men i viss mån också företag och privatpersoner. Styrelsemedlemmar var Christina Gestrin (medlem och ordförande fram till ), Thomas Blomqvist (medlem och ordförande fr.o.m ), Jan Rosqvist och Markus Österlund. Folktingssekreteraren fungerade som byråns verkställande direktör. FM Nina Ekholm var byråns övertranslator. Pia Häggblom ansvarade för byråns ekonomi fram till då Anna-Maria Karf tog över. Verksamheten har sysselsatt ett trettiotal frilansöversättare. Byrån delar utrymmen med Folktinget. Byråns kontaktuppgifter: tfn , fax , e-post oversattningar@folktinget.fi. Svenska Finlands folktings garanter r.f. Svenska Finlands folktings garanter r.f. understöder Folktinget ekonomiskt. Dess styrelse bestod av Marcus Rantala (ordf.), Thomas Blomqvist (fr.o.m ), Christina Gestrin (fram till ), Christel von Martens, Jan Rosqvist (vice ordf.), Dag Wallgren, Roy Wenman samt Markus Österlund. Pia Häggblom verkade som föreningens ekonom och sekreterare. Föreningen förvaltar Finlands svenska kommunalfond och Bojan Sonntags fond. Folktingets adress är Snellmansgatan 13 A, Helsingfors. Övriga kontaktuppgifter är tfn , fax , e-post folktinget@folktinget.fi och Folktingets webbplats Svenska översättningsbyrån Ab FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

38 Folktingsledamöter Centern i Finland r.p. Helsingfors valkrets Mauri Casimir Elovainio, Helsingfors Vasa valkrets Peter Nygård, Kristinestad Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. Helsingfors valkrets Elisabeth Helander, Helsingfors Hildur Boldt, Helsingfors Nylands valkrets Ralf Friberg, Raseborg Markus Hammarström, Borgå Maarit Feldt-Ranta, Raseborg John Liljelund, Esbo Åbolands valkrets Jari Lehtivaara, Kimitoön Vasa valkrets Steven Frostdahl, Nykarleby Karita Blom, Vasa Richard Sjölund, Jakobstad Gröna förbundet r.p. Helsingfors valkrets Lena Sjöberg, Helsingfors Nylands valkrets Charlotta Wolff, Raseborg Åbolands valkrets Catrine Huhta, Kimitoön Vasa valkrets Tapio Osala, Vasa Kristdemokraterna i Finland r.p. Vasa valkrets Kurt Hellstrand, Jakobstad May-Gret Axell, Vasa Samlingspartiet r.p. Helsingfors valkrets Michael Berner, Helsingfors Harry Bogomoloff, Helsingfors Nylands valkrets Linda Karhinen, Sibbo Kristian Jernström, Ingå Vasa valkrets Mikael Perjus, Kristinestad Övriga Finlands valkrets Kimmo Sasi, Tammerfors Svenska folkpartiet i Finland r.p. Helsingfors valkrets Nils Torvalds, Helsingfors Päivi Storgård, Helsingfors Nylands valkrets Christina Gestrin, Esbo Thomas Blomqvist, Raseborg Mikaela Nylander, Borgå Johan Johansson, Grankulla Fredrika Åkerö, Raseborg Thomas Rosenberg, Lovisa Tiina Kujala, Esbo Werner Orre, Raseborg Christel Raunio, Borgå Jan-Erik Eklöf, Vanda Marie Bergman-Auvinen, Ingå Nina Björkman-Nystén, Lovisa Anna Lena Karlsson-Finne, Grankulla Linnéa Henriksson, Raseborg Christel Liljeström, Sibbo Roger Forsman, Kyrkslätt Britta Idman, Hangö Tim Karike, Borgå Åbolands valkrets Kjell Wennström, Åbo Staffan Sundström, Pargas Annalena Sjöblom, Kimitoön Barbro Schauman, Åbo Vasa valkrets Anna-Maja Henriksson, Jakobstad Mats Nylund, Pedersöre Viveca Bäck, Vasa Ralf Skåtar, Nykarleby Gunvor Skogman, Närpes Hannes Wallin, Vasa Michael Luther, Korsholm Hans Snellman, Karleby Anna-Lena af Hällström, Kristinestad Roger Eriksson, Pedersöre Ann-Sofi Backgren, Korsnäs Annika Kvist-Östman, Vörå Carl-Gustav Mangs, Kaskö Siv Sundberg, Jakobstad Christina Nygård, Malax Curt Björkskog, Larsmo Bernt Storbacka, Kronoby Håkan Omars, Korsholm Övriga Finlands valkrets Leif Wikman, Kotka Vänsterförbundet r.p. Helsingfors valkrets Joonas Leppänen, Helsingfors Nylands valkrets Birgitta Gran, Hangö Åbolands valkrets Risto Nurmela, Pargas Landskapet Åland Jan Salmén, (c) Tony Asumaa (lib) Christian Beijar (sd) Sara Kemetter (sd) Eva Dahlén (m) 38 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

39 Folktingets beslutande organ år 2015 Styrelsen Folktingets styrelse har under perioden fram till sessionen i maj bestått av 18 ledamöter med personliga ersättare enligt följande: Ordinarie ledamöter Ersättare Christina Gestrin (2) SFP Mats Nylund SFP Steven Frostdahl (I vice ordf.) (2) SDP Nils-Johan Englund SDP Kimmo Sasi (II vice ordf.) (1) Saml Michael Berner (-) Saml Päivi Storgård (-) SFP Tom Biaudet (1) SFP Bodil Lund (1) SFP Thomas Rosenberg (1) SFP Marie Bergman-Auvinen (1) SFP Werner Orre (1) SFP Jan-Erik Eklöf (2) SFP Tiina Kujala SFP Kjell Wennström (1) SFP Barbro Schauman (-) SFP Leif Wikman (2) SFP Suzanne Sjöholm SFP Hans Snellman (1) SFP Märta-Lisa Westman (-) SFP Viveca Bäck (2) SFP Michael Luther SFP Patrick Ragnäs (2) SFP Gunvor Skogman SFP Camilla Grundström (-) SDP Nancy Lökfors (2) SDP Risto Nurmela (2) VF Joonas Leppänen VF Maria Vuorelma (1) GF Mikaela Sundqvist (-) GF May-Gret Axell (-) KD Mikael Nylund (1) KD Jan Salmén (1) Åland Erica Sjöström (-) Åland Mauri C. Elovainio (2) C Peter Nygård C Styrelsen sammanträdde till två möten under verksamhetsperioden. Parentesen efter namnen anger närvarostatistik. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

40 Styrelsen Folktingets styrelse har under perioden efter sessionen i maj bestått av 18 ledamöter med personliga ersättare enligt följande: Ordinarie ledamöter Ersättare Thomas Blomqvist (3) SFP Mats Nylund SFP Steven Frostdahl (I vice ordf.) (3) SDP Nils-Johan Englund SDP Kimmo Sasi (II vice ordf.) (2) Saml Michael Berner (1) Saml Silja Borgarsdottír Sandelin (3) SFP Tom Biaudet SFP Bodil Lund (2) SFP Thomas Rosenberg (-) SFP Marie Bergman-Auvinen (2) SFP Werner Orre (1) SFP Jan-Erik Eklöf (3) SFP Tiina Kujala SFP Barbro Schauman (3) SFP Kjell Wennström SFP Birgitta Olsson (2) SFP Suzanne Sjöholm (-) SFP Hans Snellman (3) SFP Märta-Lisa Westman SFP Viveca Bäck (3) SFP Michael Luther SFP Patrick Ragnäs (3) SFP Gunvor Skogman SFP Eva Comét (2) SDP Nancy Lökfors (1) SDP Risto Nurmela (2) VF Joonas Leppänen (-) VF Laura Ala-Kokko (-) GF Maria Vuorelma (1) GF Mikael Nylund (2) KD May-Gret Axell (-) KD Jan Salmén (2) Åland Erica Sjöström (-) Åland Mauri C. Elovainio (3) C Gustav Skuthälla C Styrelsen sammanträdde till tre möten under verksamhetsperioden. Parentesen efter namnen anger närvarostatistik. 40 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015