FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

2

3 INLEDNING Folktinget har under verksamhetsåret arbetat intensivt med de reformer som har varit under beredning, med syfte att främja och stärka det svenska språkets ställning i landet. Denna intressebevakning har tagit sig uttryck i höranden i riksdagen, utlåtanden till ministerier och riksdagsutskott, möten med ministrar och andra ledande politiker, samt ställningstaganden i frågor av stor vikt för den svenskspråkiga befolkningen. Diskussionen om svenskans ställning i Finland har varit livlig under året. Den har främst handlat om svenskan som skolämne i finska skolor, och Folktinget har under året fokuserat på att lyfta fram nyttan av att lära sig svenska. Det har betonats att kunskaper i båda nationalspråken är en investering som ger nytta och fördel för såväl individen som nationen. Folktinget har agerat på många nivåer och arenor, genom allt från ministerbesök till gräsrotskampanjer. På hösten träffade Folktingets ledning undervisningsoch kommunikationsminister Krista Kiuru och diskuterade de aktuella reformerna inom undervisningssektorn. Under året har Folktinget arrangerat Svenska veckan på 12 orter och informerat om det svenska i samband med Finlandsarenan i Björneborg och i samband med kampanjen Våga svenska. Folktingets webbplats och en ökad närvaro på sociala medier har också varit kanaler för kommunikation. Diskussionen om svenskan kulminerade i november då riksdagens kulturutskott ordnade ett offentligt hörande om medborgarinitiativet med syfte att göra svenskan frivillig i finska skolor. Som sakkunniga framhöll Paavo Lipponen, tidigare statsminister, Pekka Hallberg, ordförande för Språkdelegationen och tidigare president vid Högsta förvaltningsdomstolen samt folktingssekreterare Markus Österlund att svenskan ska vara obligatorisk också i framtiden. Inför hörandet sände Folktinget ett gediget utlåtande till kulturutskottet. I utlåtandet fokuserade Folktinget på nyttan av att lära sig svenska, men lyfte också upp de grundläggande språkliga rättigheter som ger varje finländare rätt att använda sitt eget språk i kontakter med myndigheter. Nationalspråksstrategin Implementeringen av nationalspråksstrategin, som godkändes av statsrådet i december 2012, har kommit igång på allvar under verksamhetsåret. I rollen som ständig sakkunnig i det nationalspråksnätverk som ansvarar för implementeringen och uppföljningen av strategin, har Folktinget haft utmärkta möjligheter att påverka och sätta agendan för arbetet. Under årets möten har nätverket behandlat bland annat tjänstemännens språkkunskaper, och insatser har gjorts för att förbättra rekryteringen av svenskkunniga tjänstemän. Andra frågor som har behandlats är statsbolagens ansvar att betjäna på svenska och att förbättra invandrares möjligheter att integreras på svenska. Under året har nationalspråksnätverket tagit i bruk ett uppföljningsinstrument för att bättre kunna följa upp att de åtgärdsförslag som ingår i nationalspråksstrategin faktiskt förverkligas. Ministerierna är förpliktade att rapportera om vad som har gjorts, och åtgärderna samlas i ett dokument som tydligt och klart indikerar i vilket skede implementeringsprocessen befinner sig. Detta dokument kommer att publiceras i samband med ett seminarium inför riksdagsvalet 2015 där president Martti Ahtisaari är huvudtalare. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 Landskapet Åland Folktinget samarbetar av tradition med de åländska myndigheterna i syfte att säkerställa tillgången till svensk service hos myndigheter. Folktinget har under flera år arbetat för att förbättra tillgången på svenskkunniga poliser, och har i denna fråga samarbetat med Ålands polismyndighet och fått information om aktuella behov när det gäller svenskspråkig utbildning för poliser och möjligheten att verka på svenska inom Ålands polismyndighet. Folktinget har också på initiativ från Åland aktualiserat bristen på simultantolkning mellan svenska och finska i riksdagens verksamhet, och vänt sig till riksdagens talman med ett brev, i vilket betonades vikten av att riksdagens aktuella ärenden är tillgängliga för den finsk- och svenskspråkiga befolkningen enligt lika grunder. Folktinget framförde i brevet att simultantolkning vore önskvärt under riksdagens plenum och frågestunder, samt under högtidliga tillställningar. Attitydarbete Våga svenska För att uppmuntra till positiva attityder till svenskan har Folktinget under 2014 genomfört kampanjen Våga svenska. Målsättningen var att 2014 skulle vara året då alla vill och vågar tala svenska, oberoende av egen språkbakgrund och språkkunskaper. Kampanjen genomfördes på sociala medier, både på Facebook och Twitter, och i samband med Finlandsarenan och Svenska veckan. På Våga svenskas webbplats kunde man beställa gratis material som bestod av tygkassar, pins och vimplar. Materialet hade en stor åtgång och antalet personer som gillar Våga svenska på Facebook uppgår till nästan personer. Som en del av kampanjen lanserade Folktinget i maj 2014 poplåten Våga med tillhörande musikvideo, framförd av rapartisten Jesse P. Folktinget samarbetade med nätverket Svenska nu kring låten och Jesse P åkte runt i finska skolor och utmanade eleverna att våga svenska genom att göra sin egen Våga-video. Låten spelades under år 2014 på både Radio Vega och Radio X3M. Ge ditt barn en gåva Folktinget har under 2014 fortsatt språkvalskampanjen Ge ditt barn en gåva tillsammans med Sydkustens landskapsförbund och Folkhälsan. Kampanjen har i första hand riktats till tvåspråkiga familjer, utbildningsanstalter och rådgivningspersonal i huvudstadsregionen. Som en del av kampanjen publicerades broschyren Ge ditt barn en gåva Anna lapsellesi lahja i nytryck. Broschyren behandlar språkinlärning och barnets språkliga utveckling och innehåller information om språkbad. I maj ordnades seminariet Tvåspråkighet och identitet som riktades till rådgivningspersonal, hälsovårdare och beslutsfattare, och som samlade över 50 deltagare. Seminariet ordnades på Yrkeshögskolan Arcada. Under hösten erbjöds ett utbildningspaket om barns språkinlärning för rådgivningspersonal och åtta rådgivningar i huvudstadsregionen bokade in fortbildningen som förverkligades av Folkhälsans representant. I december lanserades en kortfilm som beskriver vardagen i en tvåspråkig familj. Filmen kan ses på Folktingets och Sydkustens webbplatser. Under verksamhetsåret har arbetet med att ta fram en kulturgåva till tvåspråkiga familjer fortsatt. Kulturgåvan kommer att bestå av en bok med traditionella rim och ramsor samt nyinspelningar av dessa som finns digitalt på webben. Folktingets session Sessionen hölls i Lilla parlamentets auditorium i Helsingfors. Sessionen öppnades av Folktingets ordförande Christina Gestrin och den allmänpolitiska debatten inleddes med ett anförande av riksdagens talman Eero Heinäluoma. Sessionen behandlade sju motioner och antog en resolution som lyfte fram vikten av att trygga socialoch hälsovård på svenska i samband med reformen av social- och hälsovårdsstrukturerna. Folktinget betonade också behovet av ett riksomfattande ansvar för att koordinera och samordna sådan svenskspråkig social- och hälsovård för personer med särskilda behov som kräver ett brett befolkningsunderlag. Berättelse om motionerna från sessionen 2014 Motion 1 och 2 om lärarutbildning på svenska Enligt beslut vid sessionen fick styrelsen i uppdrag att, förutsatt att ekonomiska resurser beviljas, verka för att utbildning av klasslärare inleds i södra Finland för att trygga tillgången på behöriga lärare i hela Svenskfinland. Åbo Akademi har inlett en behörighetsgivande eller kompletterande klasslärarutbildning i Helsingfors hösten 2014 omfattande 20 platser av vilka endast 9 4 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

5 kunde besättas. Också inkommande höst inleds en motsvarande utbildning med 27 studeranden. Den kompletterande utbildningen räcker två år. Sammanlagt 36 personer kommer sålunda att få klasslärarbehörighet under de närmaste åren. Sedan hösten 2014 har det pågått en utredning om en permanent klasslärarutbildning i Helsingfors mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Denna utbildning skulle kunna inledas hösten 2016 så att de första lärarna kan utexamineras tidigast år Helsingfors universitet har erhållit utomstående finansiering till en del av kostnaderna för utbildningen. Åbo Akademis styrelse har den beslutat ge grönt ljus för samarbetet kring klasslärarutbildningen i Helsingfors. Slutligt beslut om inledande av utbildningen fattas senare på våren. Motion 3 om svenskans ställning i Finland Enligt beslut vid sessionen arbetar Folktinget för positiva attityder till landets två nationalspråk genom en aktiv samhällsdebatt, kampanjer och evenemang. Folktinget har under verksamhetsåret fokuserat på att lyfta fram nyttan av att lära sig svenska. Det här har gjorts bl.a. genom kampanjen Våga svenska men också genom Folktingets stora evenemang Finlandsarenan och Svenska veckan. Folktinget har också publicerat en infobank med argument kring varför det lönar sig att läsa svenska i Finland. Argumenten finns på Folktingets webbplats och innehåller fakta som kullkastar de vanligaste påståendena om varför den obligatoriska svenskan borde avskaffas. Folktinget har också fört en aktiv samhällsdebatt genom många pressmeddelanden och utlåtanden. Motion 4 om ett säkrande av framtiden för Brages Pressarkiv Folktinget har varit i kontakt med Undervisnings- och kulturministeriet och fört diskussioner med den ansvariga ministerns medarbetare. I diskussionerna har förts fram att Brages pressarkiv är av stor nationell betydelse, och Folktinget har betonat vikten av att statsmakten tar sitt ekonomiska ansvar. Dialog har också förts med ledningen för Brages pressarkiv och med övriga finlandssvenska organisationer för att finna en lösning som gör att det unika arbete som Brages pressarkiv har utfört kan garanteras också i fortsättningen. Som resultat av gemensamma aktioner har det grundats en ny förening som tog över verksamheten vid Brages pressarkiv Motion 5 om tvångsförfarande i samband med kommunreformen Enligt beslut vid sessionen motsätter sig Folktinget förslaget till tvångsfusioner av kommuner i övriga fall än när ändringen är nödvändig för att trygga invånarnas lagstadgade rättigheter, detta i linje med grundlagsutskottets ställningstaganden. Därtill hänvisar Folktinget till att kommunernas självbestämmanderätt ska respekteras i den fortsatta berednings- och beslutsprocessen. Folktinget gav ett utlåtande till Finansministeriet gällande ett lagutkast om utökade befogenheter för statsrådet att fatta beslut om kommunsammanslagningar i nio stadsregioner. Utlåtandet baserades på de yrkanden, som Folktingets styrelse hade omfattat och som folktingsledamöterna antog vid sessionen. Finansministeriet meddelade att regeringen inte kommer att lämna ett lagförslag om utökade befogenheter för statsrådet till riksdagen. Ministeriet gav som orsak till detta bland annat att man inte med säkerhet kunde fastställa om lagutkastet var i enlighet med grundlagen. Ministeriet hänvisade också till att den föreslagna lagändringen enligt vissa remissinstanser stod i strid med den kommunala självstyrelsen och förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Motion 6 om att utreda och förbättra den svenska servicenivån inom polis- och räddningsväsendet Enligt beslut vid sessionen arbetar Folktinget för en likvärdig tillgång till polisservice och räddningstjänster på finska och svenska, för att resurser tilldelas för specialkurser på svenska inom polisväsendet samt för en utökad utbildning av akutvårdare på svenska för att trygga invånarnas lagstadgade rättigheter. Folktinget har på eget initiativ uppmärksammat Inrikesministeriet på behov av lagstiftningsåtgärder och andra centrala frågor under hela polisförvaltningsreformen, vars sista skede trädde i kraft år Ett resultat av detta arbete framgår av resultatavtalen mellan ministeriet och Polisstyrelsen under de senaste åren. Enligt resultatavtalet för år 2014 fick Polisstyrelsen i uppgift att förverkliga riktlinjerna i Nationalspråksstrategin. Folktinget träffade ledningen för Österbottens räddningsverk och lämnade på eget initiativ ett utlåtande om ett förslag till omorganisering av räddningsområdena i landet till Inrikesministeriet Folktinget konstaterade bland annat att förslaget om större verksamhetsområden var problematiskt i fråga om räddningsväsendets förmåga att trygga service på svenska i praktiken och att beredningen bör kompletteras med en bedömning av språkliga konsekvenser. Regeringen fattade i mars beslut om att avsluta beredningen av en ny områdesindelning inom räddningsväsendet. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 Folktinget kontaktade därtill Inrikesministeriet senhösten 2014 i syfte att uppvakta inrikesminister Päivi Räsänen med en skrivelse om den svenska servicenivån inom polis- och räddningsväsendet. På grund av ministerns tidtabell senarelades mötet emellertid till år Motion 7 om bruksanvisningar på svenska i Finland Enligt beslut vid sessionen fick Folktingets styrelse i uppdrag att informera Konkurrens- och konsumentverket om sådana brister i svenskspråkiga bruksanvisningar som kommer till Folktingets kännedom. Samtidigt ska Folktingets styrelse uppmana Konkurrens- och konsumentverket att upplysa respektive övervakande myndighet om behovet av bättre mekanismer för att skapa goda anvisningar. Till Folktingets kännedom har hittills inte kommit några exempel på brister i svenskspråkiga bruksanvisningar. Så snart Folktinget får ett konkret exempel på hurudana brister som förekommer, kontaktar Folktinget Konkurrens- och konsumentverket. Internationellt Folktinget hade under året ett aktivt internationellt engagemang. Förutom ett nära samarbete inom de europeiska organisationerna NPLD (Network to Promote Linguistic Diversity) och FUEN (Federal Union of European Nationalities), och med samarbetsorganisationerna i Sverige, innehöll året flera nya inmutningar. Folktinget deltog på våren i projektet New Pact for Europe och ordnade tre evenemang i Helsingfors i samband med det. Folktinget deltog även för första gången i Bokmässan i Frankfurt där Finland var temaland. Folktinget intresserade flera internationella grupper som kom på besök till folktingskansliet. Svenska dagen och Svenska veckan Svenska dagens huvudfest 2014 hölls i bollhallen i Ekenäs, Raseborg. Försvarsminister Carl Haglund höll festtalet och övriga hälsningar framfördes av Folktingets ordförande Christina Gestrin, Raseborgs stadsdirektör Mårten Johansson samt brigadkommendören vid Nylands Brigad Olavi Jantunen. Den folkkära artisten Lill Lindfors bjöd på en bejublad konsert. Folktinget ordnade också en fest i Karleby och i Åbo samt en mottagning på G18 i Helsingfors. Svenska veckan firades på tolv orter i Finland. De medverkande orterna var Uleåborg, Karleby, Kristinestad, Tammerfors, Björneborg, Åbo, Esbo, Helsingfors, Vanda, Lahtis, Borgå och Lovisa. Sammanlagt arrangerades ca 200 enskilda program under Svenska veckan. Huvudmålgruppen för evenemangen var barn och unga. Finlandsarenan Folktinget deltog under sommaren 2014 i SuomiAreena och Pori Jazz, som pågick mellan den 15 och den 18 juli. Temat för SuomiAreena var boende och miljö. Under Finlandsarenan ordnade Folktinget tre diskussioner på svenska som ingick i SuomiAreenas officiella program. 6 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

7 Minister Pär Stenbäck, artisten Lill Lindfors, försvarsminister Carl Haglund och folktingsordförande Christina Gestrin på Svenska dagens huvudfest i Raseborg. Riksdagens talman Eero Heinäluoma inledde den allmänpolitiska debatten på Folktingets session i Helsingfors. Språkrättsrådet Corinna Tammenmaa talade på seminariet Ge ditt barn en gåva. Rapartisten Jesse P gjorde en låt till Folktingets Våga svenska -kampanj FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 FÖRVALTNING Inom förvaltningen var takten intensiv också under år Folktinget tog ställning till ett flertal stora reform- och lagberedningsprojekt, både i egenskap av officiell remissinstans och på eget initiativ. Folktinget vände sig till justitiekanslern i statsrådet två gånger: gällande ett förslag om att dra in de tvåspråkiga magistratsenheterna i landet och i fråga om behovet av särskilda språkbestämmelser i lagstiftningen. Både Justitieministeriet och riksdagens grundlagsutskott bad Folktinget ta ställning till en föreslagen ändring av språklagen, som aktualiserades på grund av statsandelsreformen. Folktingets arbete har i flera fall haft inverkan på ministeriernas beredning och lett till resultat. Förvaltningsutskottet Folktingets förvaltningsutskott bevakar svenska intressen inom den statliga och den kommunala förvaltningen och deltar i beredningen av utlåtandena inom förvaltningen. Utskottet höll i början av året möte på Österbottens förbund och besökte Österbottens räddningsverk. På våren höll utskottet möte på Finlands Kommunförbund. Utskottet deltog i ett seminarium för Folktingets samtliga utskott kring statsrådets nationalspråksstrategi och nationalspråksnätverket på hösten och höll årets sista möte på Svenska social- och kommunalhögskolan. Utskottet har hört sakkunniga i samband med samtliga möten under året. Kommunerna i blickpunkten Den nya kommunallagen. Folktinget har aktivt tagit del av Finansministeriets beredning av den nya kommunallagen, som år 2014 både resulterade i ett lagutkast och i ett lagförslag. I lagutkastet saknades vissa centrala skrivningar om språkliga rättigheter och skyldigheter, bland annat att det i en tvåspråkig kommuns förvaltningsstadga ska ingå bestämmelser om hur invånarna ska få likvärdig service på finska och svenska. Folktinget lyfte fram detta i sitt utlåtande. Ministeriet återinförde både den nämnda bestämmelsen och skrivningar om språk i samband med flera andra bestämmelser i lagförslaget. Kommunsammanslagningar i vissa stadsregioner. En annan aktuell fråga gällde ett lagutkast, som gav statsrådet ökad behörighet att fatta beslut om kommunsammanslagningar i nio stadsregioner. Folktinget motsatte sig lagutkastet och hänvisade i sitt utlåtande till Finansministeriet till dess konsekvenser för de språkliga rättigheterna enligt grundlagen, den lokala självstyrelsen och grunderna för kommunindelningen. Vid Folktingets session i Helsingfors behandlade ledamöterna därtill en motion om tvångssammanslagningar av kommuner och motsatte sig entydigt att statsrådet får en ökad behörighet i denna fråga. I april gav Finansministeriet besked om att regeringen avstår från att lämna en proposition till riksdagen och konstaterade att det var oklart om propositionen var i enlighet med grundlagen. Ministeriet hänvisade bland 8 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

9 annat till att utkastet enligt vissa remissinstanser stod i strid med den kommunala självstyrelsen och tryggandet av de språkliga rättigheterna. Reform av statsandelssystemet. Folktinget gav ett utlåtande på eget initiativ till Finansministeriet och förutsatte bland annat att det införs bestämmelser i lagen som säkerställer enspråkigt finska respektive svenska kommuners förutsättningar att erbjuda grundläggande utbildning på det andra nationalspråket i kommunen. Trots motsvarande initiativ från flera håll beaktades inte ställningstagandet i regeringens proposition. Till följd av detta beredde Justitieministeriet en ändring av språklagen, så att enspråkiga kommuner genom en ändring av kommunens språkliga ställning kan erhålla statsandelar för tvåspråkigheten. Folktinget motsatte sig lagändringen i sitt utlåtande till Justitieministeriet respektive riksdagens grundlagsutskott. Folktinget konstaterade att statsandelssystemet ska garantera att alla kommuner har möjligheter att klara av i synnerhet sina lagstadgade uppgifter. Därtill bör de enspråkiga kommunernas rätt till statsandelar införas i statsandelslagen, inte i språklagen. Dessa ställningstaganden ledde emellertid inte till resultat. De sista enspråkigt svenska kommunerna på fastlandet ansökte om en ändring av kommunens språkliga ställning, vilket statsrådet beviljade för kommunerna Korsnäs och Larsmo från I slutet av året höll förvaltningsutskottet möte på Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors, där rektor Henrik Hägglund höll ett föredrag om språkliga aspekter på utkastet till ny kommunallag. Dessutom fick utskottet ta del av högskolans utredning Bildningsförvaltningen och skolan, som innehåller rekommendationer för en välfungerande svensk bildningsförvaltning. De tvåspråkiga magistratsenheterna Folktinget riktade på eget initiativ ett utlåtande till Finansministeriet gällande ett förslag om att minska antalet magistratsenheter i landet, bland dessa sju tvåspråkiga enheter. Folktinget motsatte sig förslaget, och för att understryka ärendets betydelse riktade Folktinget också en skrivelse till trafik- och kommunminister Henna Virkkunen. Men detta ledde inte till resultat, och Folktinget ansåg därför att det var befogat att rikta ett klagomål till justitiekanslern. Justitiekanslern tog sig an Folktingets ärende med snabb tidtabell. Han bad Finansministeriet informera om hur de språkliga rättigheterna kommer att säkerställas till följd av omorganiseringen och på vilket sätt ministeriet bedömer konsekvenserna med tanke på tryggandet av de språkliga rättigheterna i praktiken. Därtill sände justitiekanslern en begäran om utredning och utlåtande till ministeriet i fråga om förfarandet gällande Pargas magistratsenhet. Metropolförvaltningen Finansministeriets arbetsgrupp gav en halvtidsrapport med förslag till alternativa förvaltningsmodeller för metropolförvaltningen på våren. Förvaltningsutskottet hörde en tjänsteman från Finansministeriet om beredningen och tog ställning till arbetsgruppens rapport på sommaren. Regeringen kom överens om närmare riktlinjer för metropolförvaltningen i augusti, men ministeriets beredning resulterade inte i ett lagutkast under året. Räddningsväsendet Förvaltningsutskottet besökte Österbottens räddningsverk i början av året. Utskottet fick bland annat ta del av ledningens syn på Inrikesministeriets beredning, som syftade till en omorganisering av antalet räddningsområden i landet. Som uppföljning på mötet gav Folktinget på eget initiativ ett utlåtande till Inrikesministeriet. Folktinget konstaterade bland annat att beredningen bör kompletteras med en bedömning av språkliga konsekvenser. Regeringen fattade i mars beslut om att avsluta beredningen av en ny områdesindelning inom räddningsväsendet. Folktinget vände sig till justitiekanslern och inrikesministern Inom förvaltningsutskottet och social- och hälsopolitiska utskottet aktualiserades behovet av särskilda språkbestämmelser i lagstiftningen under hösten. Till följd av detta riktade Folktinget en skrivelse till justitiekanslern och bad honom vidta åtgärder med hänvisning till behovet av språkliga konsekvensbedömningar och språkbestämmelser i lagstiftningen. Folktinget kontaktade därtill Inrikesministeriet som uppföljning på en motion om svenska språkets FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 ställning inom polisförvaltningen och räddningsväsendet från sessionen i Helsingfors. Syftet med detta var att träffa minister Päivi Räsänen och överlämna en skrivelse till henne. På grund av ministerns tidtabell har mötet emellertid senarelagts till år Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden, har fungerat som sekreterare för utskottet. Hörande Riksdagens grundlagsutskott hörde Folktinget om förslaget till ändring av 5 i språklagen. Folktingssekreterare Markus Österlund och Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden, deltog i hörandet och lämnade ett skriftligt utlåtande till grundlagsutskottet. Utlåtanden och skrivelser 7.3 Utlåtande till Inrikesministeriet om omorganiseringen av räddningsområdena i landet 27.3 Utlåtande till Finansministeriet om reformen av statsandelssystemet 31.3 Utlåtande till Finansministeriet om utökad behörighet för statsrådet i fråga om sammanslagningar av kommunerna i stadsregionerna 11.4 Utlåtande till Finansministeriet gällande förslaget om att minska antalet magistratsenheter i landet 30.4 Skrivelse till trafik- och kommunminister Henna Virkkunen om magistratsreformens konsekvenser för de tvåspråkiga magistratsenheterna i landet 3.6 Klagomål till justitiekanslern gällande magistratsreformens konsekvenser för de tvåspråkiga magistratsenheterna i landet 12.6 Utlåtande till Justitieministeriet om betänkandet Den nya domstolslagen 3.7 Utlåtande till Finansministeriet gällande halvtidsrapporten om metropolförvaltningen 15.8 Utlåtande till Inrikesministeriet om ändringen av lagen om nödcentralsverksamhet 26.8 Utlåtande till Finansministeriet om utkastet till regeringsproposition om kommunallagen 29.9 Utlåtande till Justitieministeriet om förslaget till ändring av 5 i språklagen Skrivelse till justitiekanslern om behovet av språkbestämmelser i lagstiftningen 10 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

11 Folktingsordförande Christina Gestrin öppnade sessionen som hölls i Helsingfors. Artisten Lill Lindfors gav en bejublad konsert på Svenska dagens huvudfest i Raseborg. Folktinget ordnade det välbesökta seminariet Ge ditt barn en gåva tillsammans med Sydkustens landskapsförbund och Folkhälsan. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 UTBILDNING Frågan om tvåspråkiga skolor, den svenskspråkiga lärarutbildningen och bristen på formellt kompetenta lärare i framförallt huvudstadsregionen har under året varit föremål för debatt. Medborgarinitiativet för att avskaffa den obligatoriska svenskan i de finska skolorna överläts till riksdagen i april och behandlingen där inleddes. Folktingssekreterare Markus Österlund deltog i kulturutskottets offentliga hörande i riksdagen i november. Utbildningen av klasslärare för språkbad inleddes i Vasa hösten 2014 som ett samarbete mellan Vasa universitet och Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Under slutet av år 2014 fattade regeringen många viktiga beslut inom utbildningens område. Gymnasieutbildningens mål och timfördelning förnyades och propositioner om förnyandet av lagstiftningen om småbarnspedagogiken (fas I) och om revidering av andra stadiets anordnarnätverk och finansiering avläts till riksdagen. Besök hos minister Krista Kiuru Folktingets ordförande Christina Gestrin, folktingssekreterare Markus Österlund och biträdande folktingssekreterare Anders Björklöf träffade i oktober undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru för att diskutera aktuella frågor inom undervisningens område. Frågor som behandlades var bl.a. gymnasiets timfördelning, småbarnspedagogiken, tvåspråkiga skolor, språkbad och andra stadiets utbildning. Utbildningsutskottet Folktingets utbildningsutskott har till uppgift att bevaka utbildningssituationen i Svenskfinland och ta initiativ i utbildningsfrågor. Utskottet ska upprätthålla förbindelser med statliga och kommunala myndigheter inom utbildningssektorn. Utskottet bevakar också undervisningen i svenska som det andra inhemska språket i de finska skolorna. Pedagogiska fakulteten vid ÅA 40 år Årets första möte hölls på Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa som firade 40-årsjubileum med ett stort upplagt seminarium i vilket utskottsmedlemmarna också deltog. På mötet behandlades verksamhetsberättelsen för år 2013 och ett förslag till utlåtande om gymnasieutbildningens timfördelning. Samlokaliserade skolor På mötet i april fick utskottet en redogörelse om projektet Språkmöten som är ett forskningsprojekt kring samlokaliserade skolor och hur elevernas och lärarnas språkvardag ser ut där. Fritjof Sahlström och Tuuli From hade inbjudits från projektet att inleda och Dan Johansson berättade om lärarförbundets syn på samlokalisering. Därtill behandlades rapporten om ändringar i lagstiftningen om småbarnspedagogik. 12 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

13 Högskoleutbildning på svenska Hanaholmens kulturcentrum i Esbo var platsen för mötet i maj där delegationen för den svenska verksamheten vid Helsingfors universitet ordnade ett seminarium om högskoleutbildning på svenska samma dag. Utskottets medlemmar deltog också i seminariet. På mötet behandlades verkställandet av besluten från sessionen beträffande utbildningsmotionerna och två utlåtanden, ett om ändringar i lagstiftningen om småbarnpedagogik och ett om grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen. Läroplanen för den grundläggande utbildningen På mötet i oktober var utkastet till grunderna för läroplanen 2016 för den grundläggande utbildningen huvudämnet. Direktör Bob Karlsson från Utbildningsstyrelsen redogjorde för arbetet med de nya läroplansgrunderna och det förslag som nu framlagts. Utskottet gav vägkost för hur Folktingets utlåtande ska utformas. Vidare diskuterades Folktingets besök hos undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru och de frågor Folktingets representanter bör ta upp till diskussion med ministern. Årets sista möte hölls på Folktingets kansli i Helsingfors i december. Utskottet fick en rapport från besöket hos minister Krista Kiuru. Utskottet behandlade utkastet till verksamhetsplan för åren och godkände för sin del Folktingets mål gällande utbildningspolitiken för den kommande riksdagsperioden och regeringsprogrammet. Utskottet höll fem möten under året. Därtill deltog utskottet tillsammans med Folktingets övriga utskott i ett gemensamt seminarium i september som behandlade nationalspråkstrategin och övriga aktuella språkfrågor. Biträdande folktingssekreterare Anders Björklöf har fungerat som utskottets sekreterare. Utlåtanden och skrivelser 5.2 Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om arbetsgruppens förslag till reform av de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen och timfördelningen 22.5 Utlåtande till Utbildningsstyrelsen om utkast till grunder för läroplanen för förskoleundervisningen 27.5 Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om arbetsgruppens förslag till reform av lagstiftningen inom småbarnspedagogik Utlåtande till Utbildningsstyrelsen om grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om förslagen till revidering av andra stadiets anordnarnätverk och nätverket av läroanstalter för fritt bildningsarbete FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Social- och hälsovården har varit mycket aktuell under det gångna året. Folktinget och dess social- och hälsopolitiska utskott har aktivt bevakat de språkliga rättigheterna i olika lagstiftningsreformer samt arbetat för individens tillgång till vård på eget språk. Samarbetet med olika intresseorganisationer som verkar inom vårdsektorn har fördjupats. Samarbetet omfattade främst bevakning av lagberedningen och informationsspridning om språket i vården, bland annat genom föreläsningar. Reform av servicestrukturerna inom social- och hälsovården Även detta år har reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården krävt ett aktivt engagemang av Folktinget för att bevaka individens rätt till service och vård på svenska. Den arbetsgrupp som Folktinget tillsatte 2012, för att utveckla en strategi för det svenska i reformen, fortsatte sin verksamhet främst genom att enskilda medlemmar gav stöd i Folktingets intressepolitiska arbete. Folktingets session i Helsingfors antog en resolution som behandlade servicestrukturreformen. I resolutionen konstaterades bland annat att det behövs ett riksomfattande ansvar för att koordinera och samordna svenskspråkig social- och hälsovård för personer med särskilda behov som kräver ett brett befolkningsunderlag. Folktinget har lyft upp detta behov i sina utlåtanden. För att nå gemensamma ställningstaganden med svenskspråkiga intresseorganisationer om den språkliga aspekten av reformen ordnade Folktinget en diskussion i februari. Resultatet av diskussionen har beaktats i Folktingets utlåtanden. Folktinget gav två utlåtanden om utkasten till en lag om ordnandet av social- och hälsovården till Socialoch hälsovårdsministeriet och ett till riksdagens grundlagsutskott, där Folktinget hördes som sakkunnig. Rundabordsdiskussionen I mars samlades representanter från flera riksdagspartier till rundabordsdiskussion i riksdagen, under ledning av kristdemokraternas riksdagsgrupp. Folktinget skötte i likhet med tidigare år om sekretariatsuppdraget. Temat för diskussionen var social- och hälsovårdsreformen, samkommunen Kårkullas framtid och tryggandet av den svenska servicen. De riksdagsledamöter som närvarade gav ut ett pressmeddelande samma dag och undertecknade ett brev till omsorgsminister Huovinen där de utryckte sitt stöd för tryggandet av den svenska socialvården och Kårkulla. Social- och hälsopolitiska utskottet Social- och hälsopolitiska utskottet bevakar de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården. I utskottets arbete har servicestrukturreformen varit ständigt aktuell och utskottet har deltagit i beredningen av Folktingets utlåtanden. Utskottet har även behandlat andra lagberedningsprojekt såsom förslagen till lag om klientens självbestämmanderätt inom social- och hälsovården, socialvårdslag och lag om klienthandlingar. 14 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

15 Under året besökte utskottet tre tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt för att diskutera hur patientens språkliga rättigheter förverkligas i praktiken Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Vasa sjukvårdsdistrikt och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Utskottet träffade representanter för distriktens ledning och personal. Utskottet fortsätter att besöka sjukvårdsdistrikt år 2015, varefter besöken utvärderas. Tillsammans med Folktingets övriga utskott hölls ett gemensamt seminarium. Språkrättsrådet Corinna Tammenmaa från Justitieministeriet och Kia Leidenius, sakkunnig från Kommunförbundet, berättade om nationalspråksstrategins verkställande inom regeringen och kommunerna och om aktuella reformer. Utskotten diskuterade sinsemellan hur de ska samarbeta. Socialoch hälsopolitiska utskottet och förvaltningsutskottet såg samarbetsmöjligheter kring bevakandet av språket i lagberedningen, vilket ledde till en skrivelse till Justitiekanslern. Utskottet höll fyra möten under året. Johanna Lindholm fungerade som sekreterare för utskottet. Samarbete med intresseorganisationer Folktinget har under året haft ett aktivt samarbete med andra intresseorganisationer kring social- och hälsovårdsfrågor. Samarbetet har kretsat kring den intressepolitiska bevakningen av lagberedningen, men har även varit av praktisk natur. När det gäller lagberedning har Folktinget och olika intresseorganisationer fört kontinuerlig dialog kring gemensamma frågor. Den arbetsgrupp som språkskyddssekreteraren sammankallade år 2013 gav en gemensam skrivelse till Arbets- och näringsministeriet gällande språklagstiftningens tillämpning i revideringen av upphandlingslagstiftningen. Folktinget har också deltagit i arrangerandet av den årliga handikappolitiska dagen, som de svenskspråkiga handikapporganisationerna ordnar i samarbete med bland annat Kommunförbundet och det riksomfattande handikapprådet. Folktingets språkskyddssekreterare har också hållit flera föreläsningar om språket i social- och hälsovården. Utlåtanden 7.3 Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om utkastet till regeringens proposition om lagen om ordnandet av social- och hälsovården 7.3. Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om ändringen av lagen om en kommun- och servicestrukturreform 15.5 Utlåtande till riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott om diskrimineringslagen 4.7 Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om förslaget till socialvårdslag 4.7 Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om förslaget till lag om klienthandlingar Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om utkastet till regeringens proposition om lagen om ordnandet av social- och hälsovården Utlåtande till Justitieministeriet om betänkandet av arbetsgruppen för beredningen av en teckenspråkslag Utlåtande till riksdagens grundlagsutskott om lagen om ordnandet av social- och hälsovården Uppvaktningar och skrivelser 15.4 Skrivelse till Arbets- och näringsministeriets styrgrupp och beredningsgrupp för totalreformen av upphandlingslagen om språket i upphandlingen av social- och hälsovårdstjänster 29.9 Skrivelse till medlemmar i grundlagsutskottet om regeringens proposition till lag om klientens självbestämmanderätt inom social- och hälsovården FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 UNGDOM Folktingets ungdomsutskott har som uppgift att bevaka svenska ärenden från de ungas perspektiv och vid behov ta initiativ i frågor som berör den unga svenskspråkiga befolkningen i Finland. Dessutom ska utskottet upprätthålla kontakter till unga finska politiker i de partier som finns i Folktinget. Folktingets ungdomsutskott inledde verksamhetsåret 2014 med att i januari träffa ordföranden för Centerns ungdomsförbund, Teppo Säkkinen, för att diskutera svenska frågor och hur ungdomsförbundet ser på Finlands tvåspråkighet. Säkkinen visade en stor förståelse för det svenska i Finland och Centerns ungdomsförbund stöder inte medborgarinitiativet om att slopa den obligatoriska svenskan och anser vidare att all språkundervisning borde tidigareläggas. I mars träffade utskottet Samlingspartiets ungdomsförbunds ordförande Susanna Koski och Tuhatkuntas ordförande Daniel Lahti. Samlingspartiets ungdomsförbund är positivt till att svenskan skulle slopas som obligatoriskt ämne, däremot delade inte studentorganisationen Tuhatkunta denna åsikt. Utskottet hade en konstruktiv diskussion med Koski och Lahti. I oktober träffade ungdomsutskottet Joona Räsänen, ordförande för Socialdemokratisk ungdom. Han ansåg att frågan om att få service på sitt eget språk är en jämlikhetsfråga och Socialdemokratisk ungdom stöder inte medborgarinitiativet om att slopa svenskan i skolorna. Räsänen ansåg vidare att frivilligheten skulle leda till mera språklig isolering mellan språkgrupperna. I samband med oktobermötet var också Folktingets språkskyddssekreterare Johanna Lindholm inbjuden för att ge en kort föreläsning om social- och hälsovårdsreformen och dess verkningar för den svenskspråkiga befolkningen. Ungdomsutskottet höll tre möten under året. Informatör Anna Jungner-Nordgren har fungerat som utskottets sekreterare. 16 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

17 Finlandsarenans paviljong på Medborgartorget i Björneborg syntes tydligt och skiljde sig från mängden. Folktingets ungdomsutskott träffade bl.a. ordföranden för Centerns ungdomsförbund Teppo Säkkinen under verksamhetsåret. Kampanjen Våga svenska lanserades på våren 2014 för att uppmuntra till positiva attityder till svenskan. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 INTEGRATION AV INVANDRARE PÅ SVENSKA Folktingets styrelse beslutade i slutet av år 2013 att tillsätta ett integrationsforum för verksamhetsperioden Forumet inledde sin verksamhet på våren Syftet med integrationsforumet är att nå lösningar för en fungerande integration på svenska i Finland. Procentuellt sett få invandrare integreras på svenska i Finland, trots att det finns intresse och behov. Problem förekommer bland annat inom integrationsutbildningen, skolväsendet och arbetslivet. För att behovet av integration på svenska ska kunna tillgodoses, behövs större informationsspridning om möjligheten till och nyttan av integrering på svenska samt lösningar för hur integrering på svenska ska kunna ske i större omfattning. Genom att sammanföra personer med egen erfarenhet och djupgående sakkunskap med statliga och kommunala myndigheter ville Folktinget få underlag för sitt intressepolitiska arbete. Integrationsforumet träffades två gånger år På det första mötet behandlade forumet sitt uppdrag i allmänhet. På det andra mötet hörde forumet sakkunniga och diskuterade svårigheterna för barn med annat modersmål än svenska eller finska att få sin grundläggande utbildning på svenska. Folktinget har omsatt forumets arbete i praktiken genom att bereda spörsmål, informera om de språkliga rättigheterna, stödja enskilda personer i deras kontakt till olika integrationsmyndigheter samt genom samarbete med andra aktörer. Exempelvis har Folktingets ordförande initierat ett skriftligt spörsmål till regeringen om svårigheterna för invandrare att integreras på svenska. Arbetsminister Ihalainen konstaterade i sitt svar att ministeriet bereder anvisningar om språket i integrationsutbildningen, om informationsspridningen och om den svenskspråkiga arbetsmarknaden. Folktinget gav också ett pressmeddelande i frågan. Folktinget har också inom nationalspråksnätverket lyft upp till diskussion att invandrare som vill integrera sig på svenska ska ha en reell möjlighet att göra det, och nätverket har funderat på praktiska lösningar. Helsingfors Arbis integrationsutbildningsgrupp har besökt Folktinget för att höra om Folktingets verksamhet samt diskutera integration på svenska. Folktinget har också samarbetat med Luckan och Arbis när det gäller enskilda personers integration. 18 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

19 SPRÅKSKYDD Allmänt Språkskyddsarbetet är en del av Folktingets verksamhet att främja Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter och bevaka att de språkliga rättigheterna tillgodoses av olika myndigheter. Arbetet går ut på att ta emot och behandla klagomål om brister i myndigheternas språkliga service, vilket i de flesta länder med liknande språklagstiftning handhas av myndigheter. Verksamheten utgör en lågtröskelkontakt mellan individ och myndighet, och individen får stöd för att själv tillvarata sina språkliga rättigheter. Den som anser att en myndighet inte uppfyllt sina skyldigheter enligt språklagstiftningen kan anmäla det till språkskyddssekreteraren som vid behov kontaktar myndigheten eller hjälper personen på annat sätt. Genom att påminna myndigheterna om deras språkliga skyldigheter och genom att stödja privatpersoner så att de själva tillvaratar sina rättigheter vill Folktinget uppnå en större medvetenhet om hur språklagstiftningen fungerar i vardagen. År 2014 fick Folktinget in 92 anmälningar. De berörde bland annat social- och hälsovård, barndagvård, statsbolag och myndigheternas information till allmänheten. Många kontaktade också Folktinget för att fråga vilka bestämmelser som gäller i olika situationer och vilka rättigheter de har. Folktinget tog också emot många klagomål om privata aktörers svenska service, men vidtog inga åtgärder, eftersom privata aktörer i regel inte är bundna av språklagstiftningen. Under året samarbetade språkskyddssekreteraren med olika aktörer för att dela information kring de problem som förekommer, med syfte att effektivera bevakningen av tillämpningen av språklagstiftningen. Till exempel var samarbetet med Justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter viktigt för att utbyta information om aktuella ärenden och om tolkning av språklagstiftningen. Samarbetet med Kommunförbundet fortsatte när det gäller de språkliga rättigheterna i kommunerna. Språkskyddssekreteraren samarbetade också aktivt med olika intresseorganisationer, speciellt inom social- och hälsovårdssektorn, för att få information om problematiska ärenden och för att sprida information om de språkliga rättigheterna. Exempel på språkskyddsärenden Till Folktingets kännedom har kommit många olika typer av ärenden. I det följande redogörs för sådana ärenden som varit ofta återkommande, principiellt viktiga eller problematiska ur lagtillämpningssynvinkel. Statliga och kommunala bolag Statliga bolag har redan en längre tid varit aktuella i Folktingets språkskyddsverksamhet. Detta år har klagomålen främst handlat om bolagens information till allmänheten, såsom skyltning, webbplatser, blanketter och logon. Såsom tidigare år har konstaterats, är statliga bolag skyldiga att betjäna och informera allmänheten på svenska och finska i den omfattning det behövs med tanke på verksamhetens art och saksammanhanget, samt på ett sätt som enligt en helhetsbedömning inte kan anses oskäligt för bolaget. Omfattningen av den språkliga service som behövs och som är skäligt att kräva i statsbolagens verksamhet utgör ett tolkningsproblem. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 Folktinget har tagit upp frågan till diskussion med Justitieministeriets språkenhet och i nationalspråksnätverket. Statsrådets kansli håller på att bereda en anvisning om hur de språkliga rättigheterna ska iakttas i statliga bolags verksamhet. Social- och hälsovård Folktinget betonar betydelsen av språkliga rättigheter inom social- och hälsovården. Betydelsen av att klienten och personalen förstår varandra är särskilt viktig när det gäller en persons hälsa och välfärd. Under året kom det många anmälningar om problem i tillgången till social- och hälsovård på svenska. De flest handlar om muntlig kommunikation, men även om patienthandlingar. Folktinget fick under året ett flertal klagomål om Åbo stads svenska service. Folktinget har fört kontinuerlig dialog med välfärdssektorn och förtroendevalda. Rekryteringen av svenskkunnig personal har visat sig vara ett problem, vilket självfallet påverkar den svenskspråkiga servicen. När det gäller patienthandlingar i allmänhet gav Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland svar på det klagomål Folktinget gjorde år 2013 om läkarutlåtanden inom psykvården. Regionförvaltningsverket konstaterade att berörda verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården bör kontrollera och vid behov rätta till anvisningarna för översättning av läkarintyg och -utlåtanden och se till att patienterna får handlingarna på det språk, finska eller svenska, som de själva valt. Offentlig upphandling När det gäller tvåspråkiga kommuners tillämpning av språklagstiftningen i sin konkurrensutsättning har Folktinget upplevt att det finns en tudelad problematik. Å ena sidan förekommer det att tvåspråkiga kommuner köper tjänster av privata aktörer som inte har beredskap att ge den språkliga service som kommuninvånarna enligt lag har rätt till. Å andra sidan fungerar själva upphandlingsförfarandet inte tillfredsställande ur språklig synvinkel. Det är entydigt att språklagstiftningen ska iakttas vid offentlig upphandling, men det är inte entydligt på vilket sätt det ska göras. Ett konkret exempel som Folktinget behandlade var Vasa stads upphandlingsförfarande. Folktinget blev uppmärksammat på att Vasa stads anbudsförfrågningar i huvudsak publiceras endast på finska. I princip har staden laglig rätt att göra det, men det kan anses strida mot språklagens syfte och mål. Tvåspråkiga myndigheter ska enligt språklagen främja användningen av både finska och svenska, samt behandla den finsk- och svenskspråkiga befolkningen (inklusive juridiska personer) enligt lika grunder. Trots att det vid behov var möjligt att få en översättning av handlingarna, betyder det ändå i praktiken att den finsk- och svenskspråkiga befolkningen inte behandlas enligt lika grunder. Folktinget hade kontakt med Vasa stad, som vidtog åtgärder för att förbättra den språkliga jämlikheten i sitt upphandlingsförfarande. År 2013 bjöd språkskyddssekreteraren in representanter från bl.a. Kommunförbundet och olika intresseorganisationer för att samarbeta kring frågan. Arbetsgruppen gav på våren 2014 en skrivelse till Arbets- och näringsministeriet som uppmanade till språkbestämmelser i upphandlingslagen som är under reform. Barndagvård Svenskspråkiga barn har rätt till svenskspråkig dagvård även i enspråkigt finska kommuner. Med jämna mellanrum blir Folktinget kontaktat med frågor om huruvida en viss kommuns sätt att ordna dagvården är lagenligt. Biträdande folktingssekreteraren och språkskyddssekreteraren har besvarat frågor, gett råd och även kontaktat vissa kommuner för att klargöra rätten till dagvård på svenska. Detta år uppmärksammades Folktinget på situationen i S:t Karins, Salo och Träskända. S:t Karins hade anställt en ambulerande vikarie, vars huvudsakliga arbetsplats var ett svenskspråkigt daghem. Vikarien behärskade emellertid inte svenska. Svårigheter att rekrytera språkkunnig personal inte är en giltig orsak att avvika från barnets rätt till dagvård på eget språk, vilket S:t Karins borde ha beaktat i rekryteringsprocessen. Folktinget gav information om relevant lagstiftning och kommunens skyldigheter till förtroendevalda som tog upp ärendet i stadsstyrelsen. Styrelsen fattade beslut om ändringar i vikariesystemet och utvärdering av rekryteringssystemet. I Salo ledde semesterarrangemang till att den svenskspråkiga dagvårdsgruppen tidvis under sommaren endast hade finskspråkig personal. Folktinget kontaktade Salo om samma fråga även förra året, vilket inte ledde till resultat. Därför gav Folktinget denna gång information om de alternativ som finns att tillgå till personen som gjorde anmälan och uppmanade personen att själv vidta åtgärder. I Träskända måste svenskspråkiga betala ett högre pris än de finskspråkiga för sin dagvård, eftersom staden själv inte ordnar svenskspråkig dagvård och inte heller köper tjänsterna. I stället köper svenskspråkiga dagvården av en privat aktör, med visst understöd från staden. Folktinget kontaktade staden och informerade om skyldigheten att ordna likvärdig dagvård på 20 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

21 svenska och finska, men staden insåg inte sin skyldighet. Folktinget beslöt därför i slutet av året att göra ett klagomål till Regionförvaltningsverket. Simultantolkning i riksdagen Folktingets styrelse diskuterade i början av året situationen med simultantolkning mellan svenska och finska i riksdagens verksamhet. Styrelsen ansåg att simultantolkning vore önskvärt under riksdagens plenum och frågestunder, samt under högtidliga tillställningar. Simultantolkning till svenska och finska framhäver riksdagens tvåspråkighet genom att göra diskussionen om aktuella ärenden tillgänglig för allmänheten, samtidigt som svenskspråkiga riksdagsledamöter kan kommunicera på eget språk utan hinder. Simultantolkning är speciellt viktigt för att den åländska befolkningen ska kunna ta del av riksdagens arbete. Med denna motivering beslöt styrelsen att närma sig riksdagens talman med ett brev, i vilket den betonade vikten av att riksdagens aktuella ärenden är tillgängliga för den finsk- och svenskspråkiga befolkningen enligt lika grunder. Brevet gavs i april. Folktinget förde också diskussion med riksdagsledamöter och -anställda, varav det framgick att möjligheterna till simultantolkning utreds närmare i och med den pågående renoveringen av riksdagshuset. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE