Samarbetsal ternativ för utbildning på andra stadiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbetsal ternativ för utbildning på andra stadiet"

Transkript

1 I den här utredningen beskrivs samarbetsalternativen för anordnandet av utbildning på andra stadiet, hur alternativen står i relation till undervisnings- och kulturministeriets anvisningar samt alternativens ekonomiska verkan. Samarbetsal ternativ för utbildning på andra stadiet Östra Nyland Seppo Lyyra, Timo Kasper BDO Consulting Oy

2 Innehåll Inledning... 2 Konsultförslag... 3 Gymnasieutbildning... 4 Yrkesutbildning... 5 Kriterier för tillstånd att anordna utbildning (UKM/2/59/2015)... 6 Samarbetsformernas grunder... 7 Grunderna för ett kommunalt affärsverk... 7 Aktiebolag som anordnare av utbildning... 8 Samkommun som anordnare av utbildning... 9 Upplösande av samkommun vs. aktiebolag...10 Rambeslutets allmänna ekonomiska verkan (förhandsuppgifter UKM/2/591/2015)...12 Regeringens målsättningar...12 Tillämpade principer i beräkningarna...13 Kostnadsberäkningar för gymnasieutbildning...14 Samarbetsalternativ för gymnasieutbildning...17 Samarbetsalternativ för yrkesutbildningen...19 Alternativ Alternativ Extra finansiering, utvecklings och besparingsmål som de ekonomiska förutsättningarna för anordnande och de olika alternativen kräver...23 Underkända samarbetsalternativ...31 Utbildningsanordnarnas åsikter...32 Styrelsen beslöt att gå vidare med förslaget om att Prakticum och Inveon skulle ansöka om gemensamt upprätthållartillstånd Bilagor

3 Inledning Kommunerna i östra Nyland har år 2014 kommit överens om att de inleder en gemensam utredning över alternativen för tillstånd att anordna utbildning på andra stadiet. I december 2014, när denna utredning inleddes, har undervisnings- och kulturministeriet meddelat att tillstånden att anordna utbildning förnyas så, att de nya tillstånden träder i kraft i början av Enligt förhandsuppgifter (UKM/2/591/2015) skulle man ha varit tvungen att inlämna ansökan om tillstånd att anordna utbildning till undervisnings- och kulturministeriet Tillståndsreformen nedröstades i bildningsutskottet , vilket betyder att man inte behöver lämna in en ny ansökan. Den 10 mars 2015 publicerades nyheten om att inte heller finansieringsreformen för gymnasier och yrkesutbildning kommer att förverkligas. I östra Nyland finns för tillfället fyra anordnare av yrkesutbildning: Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä (Amisto), Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland (Inveon), Oy Porvoo International College Ab (Point College) samt Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab (Prakticum). Allmänbildande gymnasieutbildning anordnas dessutom av Askola kommun, Lovisa stad, Borgå stad och Sibbo kommun. I Askola finns gymnasieutbildning endast på finska. I Lovisa, Borgå och Sibbo ordnas gymnasieutbildning på både finska och svenska. Den här utredningen har beställts av BDO Consulting Oy och Seppo Lyyra och Timo Kasper har deltagit i genomförandet av utredningen. I den här utredningen beskrivs samarbetsalternativen för anordnandet av utbildning på andra stadiet, hur alternativen står i relation till undervisnings- och kulturministeriets anvisningar samt alternativens ekonomiska verkan. Ordförande för utredningens styrgrupp har varit bildningsdirektör Hilding Mattson från Borgå och bildningsdirektör Thomas Grönholm från Lovisa har varit sekreterare. De övriga medlemmarna i styrgruppen är bildningsdirektör Rikard Lindström (Borgå), utbildningsdirektör Jari Kettunen (Borgå), bildningsdirektör Anne Perjopuro (Askola), tf. chef för bildningsväsendet Marketta Takala (Lappträsk), förvaltningsdirektör Camilla Söderström (Mörskom), utbildningschef Hannu Ollikainen (Sibbo), bildningsdirektör Kurt Torsell (Sibbo), servicedirektör Mirja Riihiluoma (Buckila) och utbildningschef Timo Tenhunen (Lovisa). Uppdraget har utförts i enlighet med den internationella standarden för närliggande tjänster ISRS 4400 Uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse rörande finansiell information. Kalkylerna och modellerna i anknytning till denna rapport är bedömningar av allmän natur, som är riktgivande och så koncisa att man inte utifrån rapporten kan vara absolut säker på modellernas och detaljernas riktighet. 2

4 Konsultförslag Enligt vår åsikt är det inte ändamålsenligt att samla all gymnasieutbildning och yrkesutbildning i östra Nyland i samma organisation. Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Vi föreslår att Borgå, Sibbo och Lovisa effektiviserar gymnasieutbildningen genom att inom respektive kommun öka samarbetet mellan finskspråkig och svenskspråkig gymnasieutbildning samt även utvecklar samarbetet på regional nivå. För Askola är det väsentligt att utbildning också i fortsättningen ordnas i kommunen, varför kommunen inte har något särskilt behov av samarbete. Askola kommun skulle inte ha någon nytta av att överlåta tillståndet att ordna utbildning till Borgå stad. Statsandelarna för gymnasieutbildning i östra Nyland minskar sammanlagt med cirka euro/år, vilket motsvarar cirka 15 lärartjänster. Om antalet studeranden inom gymnasieutbildningen i området minskar med 10 procent är anpassningsbehovet 1,8 miljoner euro. Sådana nedskärningar behövs dock inte om den av staten erhållna finansieringen förblir på samma nivå som år 2014 eller om kommunerna är beredda att finansiera en större andel av gymnasiekostnaderna. Vi föreslår att ett nytt aktiebolag bildas år 2015 med uppgift att i det första skedet bygga eller hyra nya utbildningslokaler för Point College och Inveon. De nya utbildningslokalerna byggs eller hyrs år Ett eventuellt nybygge skulle genomföras med Oy Porvoo International College Ab:s, Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nylands och det nybildade bolagets egna medel, utan kommunala pengar. Lokaldimensioneringen skulle vara hälften så stor som idag och procent av utbildningslokalerna skulle i mån av möjlighet hyras från Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä för att fördjupa samarbetet. Utbildningen vid Oy Porvoo International College Ab (Point College) och Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland (Inveon) sammanslås så att en helt ny internationell läroinrättning bildas, där undervisningsspråken är svenska, finska och engelska. Det nya bolag som bildas för fastighetens förvaltning skulle fungera som upprätthållare av utbildningen. Innan den gemensamma utbildningen kan börja, skulle man inleda ett samarbetsförfarande enligt samarbetslagen, vars målsättning är att till en del täcka det årliga ekonomiska anpassningsbehovet på 1,1 miljoner euro. En sammanslagning av Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä med den nya organisationen skulle medföra kostnader på cirka euro i form av överlåtelseskatt. Det är emellertid ändamålsenligt att intensifiera och fördjupa mellan det nya aktiebolaget och Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä så att upprätthållarna av läroinrättningarna kan fusioneras senast Det kalkylmässiga beloppet för besparingar på 10 % inom yrkesutbildningen i hela östra Nyland utgör cirka 3,5-3,9 miljoner euro på årsnivå, vilket kräver betydande nedskärningar i kostnaderna för personal och fastigheter. I första hand borde nedskärningar göras i fastighetskostnaderna. Lyckas man inte med att minska fastighetskostnaderna är behovet att minska personalen inom yrkesutbildningen med upp till 70 anställda. Dessa nedskärningar behövs inte om den av staten erhållna finansieringen förblir på samma nivå som år

5 Gymnasieutbildning Gymnasier i området: Askolan Lukio Borgå Gymnasium Linnankosken lukio, Borgå Lovisa Gymnasium Myllyharjun lukio, Lovisa Sipon lukio Sibbo gymnasium Porlammin lukio, Lappträsk, verksamheten upphör våren 2015 Det totala antalet studeranden i gymnasierna uppgår idag till studeranden. Det totala antalet gymnasieelever torde förbli stabilt inom såväl den finsk- som den svenskspråkiga gymnasieutbildningen Gymnasiet totalt Finskspråkigt Svenskspråkigt Lin. (Gymnasiet totalt) Lin. (Finskspråkigt) Lin. (Svenskspråkigt) Prognos för det totala antalet gymnasieelever i Borgå, Lovisa och Askola Prognoserna har beräknats enligt det uppskattade antalet elever på klass Den procentandel av högstadieeleverna som sökte till gymnasiet åren har använts som grund för beräkningen av den relativa andelen sökanden. 4

6 Yrkesutbildning I östra Nyland finns för tillfället fyra anordnare av yrkesutbildning: - Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä (Amisto, Edupoli), - Oy Porvoo International College Ab (Point College) - Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland (Inveon), - Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab (Prakticum). Amisto, som hör till Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, fungerar som Borgå yrkesinstitut och Edupoli är ett kommunalt affärsverk som ägs samkommunen, vars uppgift är att ordna vuxenutbildning, arbetskraftspolitisk fortbildning och läroavtalsutbildning. Oy Porvoo International College Ab (Point College) bildades år 2012 till följd av en fusion mellan två läroinrättningar när Borgå handelsläroverk och Porvoon terveydenhuolto-oppilaitos sammanslogs. Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland ordnar utbildning under varumärket Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Yrkesinstitutet Prakticum som upprätthålls av Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab är en svenskspråkig yrkesskola i huvudstadsregionen, vars huvudkontor finns i Helsingfors. Yrkesinstitutet verkar även i Borgå. Området östra Nyland har cirka invånare. I de bedömningar som Landskapsförbundet har gjort uppskattar man att det totala antalet åringar minskar från till cirka ungdomar, men att antalet ökar på nytt till fram till år Storleken på en åldersklass inom utbildningen på andra stadiet i östra Nyland är alltså cirka studeranden, varav en tredjedel är svenskspråkiga. Man kan räkna med att antalet ungdomar som efter den grundläggande utbildningen går vidare till yrkesutbildning kommer att vara stabilt i framtiden. Arbetsplatssufficienten i östra Nyland är 86 % (jfr. Nyland totalt 104 %, västra Nyland 81 %). Östra Nyland hör till Helsingfors pendlingsområde. I Helsingforsregionen finns cirka företag. Totalt sysselsätter företagen i Helsingforsregionen en halv miljon människor, vilket betyder att det i området finns en efterfrågan på personer med yrkesutbildning. I Borgåregionen är antalet företagspunkter En hög arbetsplatssufficient och det faktum att man hör till Helsingfors pendlingsområde betyder att efterfrågan på yrkesinriktad vuxenutbildning och läroavtalsutbildning förblir stabil i området. 5

7 Kriterier för tillstånd att anordna utbildning (UKM/2/59/2015) Enligt preliminär information från Undervisnings- och kulturministeriet ska tillstånden för anordnande av yrkesutbildning förnyas, anordnarnätverket för utbildningen intensifieras och finansieringsstrukturen förnyas från och med år I och med förnyandet av tillstånd för anordnande av utbildning och ett minskat antal anordnare av utbildning uppskattar man att staten gör en besparing på cirka 69 miljoner euro. Ärendet nedröstades i bildningsutskottet , vilket betyder att man inte behöver lämna in en ny ansökan. Reformerna som gäller finansieringssystemet och den strukturella utvecklingen samt finansieringsnedskärningarna grundar sig på det strukturpolitiska programmet och rambeslutet i anknytning till balanseringen av statsekonomin åren Statens målsättningar innefattar genomförandet av en reform av finansieringssystemet för utbildning på andra stadiet och utbildningens anordnarnätverk samt att minska den offentliga finansieringen med 260 miljoner euro. Den 10 mars 2015 publicerades nyheten om att inte heller finansieringsreformen för gymnasier och yrkesutbildning kommer att förverkligas. Vid reformen av finansieringssystemet för utbildning på andra stadiet har ministeriets mål varit att man ska frångå fastställandet av finansiering enligt den verkliga finansieringsgrunden och att statens totalfinansiering ska ändras till att grunda sig på budgeten. Även efter att finansieringssystemet för grundläggande yrkesutbildning och fortbildning har förnyats skulle utbildningens anordnare fortfarande beviljas utbildningsfinansiering. I det nya finansieringssystemet skulle statsandelsprocenten justeras efter budgetår och UKM fastställer de enhetspriser som utgör grunden för finansieringen. Man avser att förnya finansieringssystemet för grundläggande yrkesutbildning och fortbildning så att det bildar en tydlig och enhetlig helhet. En central grund för fastställande av finansiering till anordnare av utbildning på andra stadiet kommer att utgöras av antalet erlagda examina och delexamina. Mål som har ställts upp för det nya finansieringssystemet är att i större omfattning beakta effektivitet, flexibilitet och utbildning. Enligt undervisnings- och kulturministeriets preliminära information om ansökan om tillstånd att anordna utbildning (UKM/2/59/2015) uppskattar man att statsfinansieringens andel för grundläggande yrkesutbildning kommer att minskas så att den kalkylmässiga statsfinansieringen år 2017 utgör 87,5 % av statsandelsfinansieringen år Motsvarande finansieringsandel enligt rambeslutet för yrkesinriktad fortbildning är 76 % och för läroavtalsutbildning 78,5 %. Finansieringsnivån enligt rambeslutet för gymnasieutbildning skulle vara 90,6 % av nivån år För att stödja utvecklandet av anordnarnätverket var man inställd på fusionshöjningar av enhetspriset enligt prövning under 1-3 år. Det skulle ha varit frågan om en tidsbunden höjning av enhetspriset för de anordnare av utbildning som har genomfört en anordnarfusion. 6

8 Samarbetsformernas grunder Sökande av tillstånd att anordna utbildning på regional nivå kan vara: 1. Kommun eller stad som anordnar utbildning i form av ett eget affärsverk 2. Utbildningssamkommun 3. Aktiebolag Nedan beskrivs grunderna för dessa tre alternativ. Grunderna för ett kommunalt affärsverk Kommunens affärsverk utgör en del av kommunorganisationen. Kommunens affärsverk är inte en separat juridisk person eller en självständig bokföringsskyldig, men upprättar ett separat bokslut. Ett affärsverk kan i enlighet med 87 a grundas för sådan affärsverksamhet eller för en uppgift som ska skötas enligt företagsekonomiska principer. Till exempel i Jyväskylä utbildningssamkommun finns ett affärsverk för gymnasieutbildning. Kommunala affärsverk har motiverats med det faktum att de kan separeras från kommunens funktioner, varvid resultatansvaret, kostnadsmedvetenheten och resultaträkningen blir tydligare. Den verksamhet som affärsverket idkar ska överensstämma med affärsverksamhet eller andra företagsekonomiska principer (inkomsterna ska täcka utgifterna, investeringarna finansieras med inkomstfinansiering). Kommunen bestämmer i enlighet med det kommunala självstyret om sina egna organisationer och även om bildandet av ett affärsverk för att organisera den kommunala servicen. Ett kommunalt affärsverk har ett eget grundkapital. Ägarnas kreditering betalas i ett aktiebolag via dividender och ägarlån, men ett affärsverk betalar ägarna en rimlig ersättning som kreditering av grundkapitalet. Storleken på den kreditering som betalas till ägaren i ett affärsverk ska kunna motiveras och den ska vara rimlig. I modellen kan affärsverkets värdkommun önska en skälig vinst på det kapital som kommunen har investerat i affärsverket. I enlighet med 2 kap. 13 i kommunallagen ska kommunfullmäktige fatta beslut om de mål för verksamheten och ekonomin som ska ställas upp för kommunens affärsverk. I enlighet med 10 a kap. 87 c ska ett kommunalt affärsverk ha en direktion, vars regelverk för styrning ligger nära regelverket för samkommunens styrelse. I enlighet med 87 d ska ett kommunalt affärsverk ha en direktör som står i tjänsteförhållande till kommunen. I anvisningarna för affärsverket betonas att stadens representanter i affärsverkets styrelse ska följa de anvisningar som stadens behöriga myndighet har gett (stadsstyrelsen, koncernenheten eller annan aktör som fastställts i stadgarna). När affärsverket ordnar tjänster till andra kommuner har dessa rätt till en representant i affärsverkets styrelse, men i sista hand har den kommun till vilken affärsverket hör beslutsbefogenhet. 7

9 I 2 a i kommunallagen fastställs bolagiseringsskyldigheten vad gäller arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. Man behöver alltså ett aktiebolag som har till uppgift att anordna arbetskraftspolitisk vuxenutbildning i anknytning till yrkesinriktad utbildning. Ett affärsverk kan inte ha dotterbolag eftersom ett affärsverk inte är en juridisk person. Affärsverket kan inte heller utnyttja sin beslutsrätt i stadens dotterbolag såvida denna beslutsrätt inte har fastställts i regelverket eller i andra anvisningar för förfaringssätt. Ett affärsverk kan få beslutsrätt i stadens dotterbolag genom en regel som fullmäktige har godkänt eller genom ett fullmäktigebeslut, där frågan fastställs. Trots detta är det aktiebolag som anordnar arbetskraftspolitisk vuxenutbildning en självständig juridisk person, som fattar sina egna beslut och agerar i enlighet med aktiebolagslagen och aktiebolagsstyrelsens medlemmars uppgift är att främja verksamheten. Modellen affärsverk-aktiebolag kan vad gäller styrning vara kaotisk. Affärsverksamkommunen är en självständig juridisk person. Affärsverksamkommunen har ett eget grundavtal och ett eget regelverk. Den är ensjälvständig bokföringsskyldig. Specialstadgor för affärsverksamkommuner hittas i kap. 10 a i kommunallagen. Dessa gäller en mer begränsad möjlighet än för en samkommun att överföra myndighetsuppdrag till affärsverksamkommunen. Myndighetsuppdragen får inte bilda ens en betydande del av affärsverksamkommunens uppgiftshelhet. Aktiebolag som anordnare av utbildning Tillstånd för anordnande av utbildning kan beviljas till en kommun, samkommun, ett registrerat samfund (t.ex. aktiebolag) eller en stiftelse. Ett aktiebolag kan alltså fortfarande få tillstånd att anordna utbildning. Kommunen kan överlåta en del av den egna verksamheten till ett aktiebolag som kommunen grundar och äger. Ett aktiebolag grundas med ett avtal om bolagsbildning och aktiebolagets verksamhet föreskrivs i aktiebolagslagen. Ett aktiebolag är en från aktieägarna fristående juridisk person, som uppkommer genom registrering (aktiebolagslagen 2 ). När bolaget grundas investerar kommunerna pengar som bildar aktiekapitalet (minimikapital euro). I bolagsordningen fastställs ett nominellt värde för bolagets aktier. I enlighet med 8 i aktiebolagslagen ska bolagets ledning omsorgsfullt främja bolagets intressen. Juridiskt bindande för styrelsens verksamhet är bolagsstämmans beslut, bolagsordningen och aktiebolagslagen. Kommunernas ägarstyrning är så kallad politisk styrning och påverkar inte direkt bolagets verksamhet, men naturligtvis kan kommunerna som ägare påverka bolagets verksamhet genom beslut av bolagsstämman. Utgångspunkten för kommunernas intressebevakning i ett aktiebolag är att kommunens representanter i aktiebolaget följer de strategiska, ekonomiska och funktionella beslut som fullmäktige har fattat samt de anvisningar om förfaringssätt som kommun-/stadsstyrelsen och andra behöriga organ och tjänsteinnehavare har gett. 8

10 I aktiebolagslagens IV del finns exakta bestämmelser om utbetalning av bolagets medel. Bolagets medel kan betalas ut till aktieägarna endast på följande sätt: 1) utbetalning av vinst (vinstutdelning) 2) utbetalning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet 3) minskning av aktiekapitalet 4) betalning för förvärv och inlösen av egna aktier 5) upplösning av bolaget. Bolagsstämman fattar beslut om utbetalning av medel på dessa sätt. Andra affärshändelser (t.ex. ränta på investerat kapital), som utan någon affärsekonomisk grund minskar bolagets tillgångar eller ökar dess skulder anses som olaglig utbetalning. Medel får inte betalas ut om det då betalningsbeslutet fattades var känt att bolaget var insolvent. Om bolaget helt eller delvis har något annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna, ska i bolagsordningen tas in en bestämmelse om detta. Samkommun som anordnare av utbildning Den vanligaste av kommunernas samarbeten är en samkommun, som grundas med ett avtal om bildande som godkänns av kommunernas fullmäktige. Samkommunerna är fristående, offentligrättsliga, juridiska personer och på dessa tillämpas lagstiftning som rör kommunerna. Kommunerna kan i princip själva avgöra om de hör till en utbildningssamkommun eller inte. I enlighet med 81 i kommunallagen utövas samkommunens beslutanderätt av medlemskommunerna vid en samkommunstämma eller också utövas beslutanderätten av det organ som väljs av medlemskommunerna och om vilket bestäms i grundavtalet. Det finns inte några bestämmelser om uppbyggnaden av samkommunens styrelse i kommunallagen, vilket betyder att samkommunens organ kan anpassas av medlemskommunerna (modell för samkommunsfullmäktige/modell för samkommunsstämma). Grundavtalet är ett avtal mellan kommunerna som kan ändras om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder en ändring och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner (Kommunallagen 79 ). Beslutet om ändring av grundavtalet fattas av medlemskommunernas fullmäktige genom majoritetsbeslut. Medlemskommunerna har rätt att utträda ur samkommunen och rätt till skälig ersättning för sin andel av samkommunens tillgångar vid tidpunkten för utträdet. När en kommun utträder ur samkommunen kan samkommunens grundkapital minskas med den grundkapitalandel som betalas till den utträdande medlemskommunen, såvida inte de övriga medlemskommunerna ökar sin kapitalinvestering i samkommunen med motsvarande belopp. 9

11 I enlighet med Kommunförbundets cirkulär (20/80/99) kan man i samkommunens grundavtal komma överens om ränta somska betalas på grundkapitalet. Medlemskommunens andel av räntan på samkommunens grundkapital fastställs i relation till medlemskommunernas andelar av grundkapitalet, såsom ansvar för skulder och skyldigheter. Finansieringen av avskrivningar enligt samkommunens plan bör räcka till för att finansiera så kallade ersättningsinvesteringar sett på lång sikt. Samkommunens betydande nyinvesteringar kan finansieras med medlemskommunernas kapitalinvesteringar, främmande kapital och/eller investeringarnas statsandelar. Kommunernas deltagande i finansieringen av investeringarna ökar samkommunens grundkapital och medlemskommunens andel därav. Om en del av medlemskommunerna finansierar nyinvesteringen på annat sätt än de övriga ska man i detta fall se till att medlemskommunernas inbördes ställning i fördelningsrelationen vad gäller grundkapitalet förblir densamma. I grundavtalet ska man tillräckligt detaljerat avtala om hur medlemskommunerna deltar i finansieringen av investeringar. Vid behov ska grundavtalet till denna del ändras. Upplösande av samkommun vs. aktiebolag Att upplösa ett aktiebolag Man kan utträda ur en samkommun, men innehav i ett aktiebolag är i princip evigt, såvida man inte hittar en ny ägare till aktierna eller om ägarna tillsammans besluter upplösa aktiebolaget. Ett aktiebolag kan upplösas genom att följa bestämmelserna om likvidationsförfarande i 20 kap. i aktiebolagslagen. Syftet med likvidationsförfarandet är att utreda bolagets tillgångar, den nödvändiga mängd egendom som ska omvandlas till pengar, betalning av skulder och betalning av överskottet till aktieägarna enligt bestämmelserna i bolagsordningen. En utredningsman upprättar en slutredovisning och en rapport om fördelningen av bolagets egendom. Aktieägarna samlas till en bolagsstämma för att bekräfta slutredovisningen och registrerar den. I enlighet med 51 d i näringsskattelagen anses vid beskattning av ett aktiebolag som upplöses ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset för omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångarna och annan egendom utgöra överlåtelsepris. Ett aktiebolag kan även upplösas genom fusion eller fission. Med fusion avses att ett aktiebolag överför alla sina tillgångar och skulder till ett annat aktiebolag och där aktieägarna i det överlåtande bolaget som vederlag får nya aktier av det övertagande bolaget, i förhållande till de aktier de ägde. Med fission avses ett arrangemang där ett aktiebolag upplöses utan likvidationsförfarande så att alla dess tillgångar och skulder överförs till två eller flera aktiebolag. 10

12 Upplösande av samkommun I enlighet med 78 i kommunallagen ska i grundavtalet nämnas bestämmelser om ställningen för en medlemskommun som utträder och för de medlemskommuner som fortsätter verksamheten. En medlemskommun ska ha rätt att utträda ur samkommunen. Ur den utträdande kommunens perspektiv är det väsentligt att kommunen har rätt till ersättning för den egna andelen av samkommunens tillgångar. Ett frivilligt upplösande av en samkommun förutsätter överensstämmande fullmäktigebeslut i medlemskommunerna. En samkommun upplöses inte om minst två kommuner fortsätter samarbetet i form av en samkommun; grundavtalet ändras till att motsvara den rådande situationen. Om en medlemskommun utträder ur samkommunen eller om samkommunen upplöses inverkar ändringen även på den pensionsbaserade avgiften. Medlemskommunerna och samkommunen ska komma överens om hur den pensionsbaserade KTAPL-avgiften fördelas mellan medlemskommunerna när en medlemskommun utträder eller en samkommun upplöses. I regel fördelas de pensionsbaserade avgifterna mellan medlemskommunerna enligt på vilket sätt medlemskommunerna har varit med i samkommunen. Övrigt att beakta vid eventuell upplösning I enlighet med koncernförhållandet i den nya kommunallagen kommer betydelsen av kommunalt ägande i en koncern att betonas. Det kommunala ägandet visas i koncernbalansräkningen och i enlighet med den nya kommunallagen fastställs uppfyllandet av kriterierna för en så kallad kriskommun utifrån koncernbalansräkningens nyckeltal. Detta kan leda till att kommuner utträder ur frivilliga samkommuner och dotterbolag, särskilt i ändringssituationer. Överlåtelseskatt betalas för överlåtande av äganderätt till en fastighet eller värdepapper. Vid överlåtelse av fastighet uppgår överlåtelseskatten till 4 % av köpesumman. Ändringar som innebär att värdepapper eller fastigheter överlåts ger upphov till överlåtelseskatt som betalas av mottagaren. Man bör undvika onödiga ändringar som ger upphov till överlåtelseskatt. Upplösandet av en utbildningsorganisation förutsätter ett samarbetsförfarande i enlighet med lagen om samarbete. Målet med samarbetsförfarandet är att de anställda i enlighet med huvudregeln för överföring av personal ska överföras som så kallade gamla anställda till en regional utbildningssamkommun eller det aktiebolag som bildas. Samarbetsförfarandet kan även inkludera mål som hör samman med minskning av personal. 11

13 Rambeslutets allmänna ekonomiska verkan (förhandsuppgifter UKM/2/591/2015) Regeringens målsättningar Ett av regeringens mål vad gäller anordnare av utbildning är att genomsynligheten för finansiering och kostnadsstrukturen ska förbättras. Vid bedömningen av utbildningsanordnarnas ekonomiska förutsättningar verkar man fästa särskild uppmärksamhet vid även arrangemangen för fastighetsinnehav samt grunderna för de kostnader användningen och underhållet av dessa ger upphov till. Vid anordnandet av utbildning på andra stadiet och i ansökningarna om tillstånd att anordna utbildning måste man även särskilt beakta att kostnaderna för fastighetsunderhållet är rimliga och att de eventuella vinster eller förluster som uppkommer kan balanseras. Enligt förhandsuppgifterna är målet för finansiering med statsandelar som helhet att fram till år 2017 spara cirka 283 miljoner euro från nivån för år 2014 och upp till cirka 483 miljoner euro från nivån för år Vid bedömningen (och beräkningarna) av de ekonomiska förutsättningarna för att anordna utbildning ska den uppskattade finansieringen med statsandelar för år 2017 tillämpas fram till år LÄHDE: OKM/2/591/2015 ( ) - Ennakkotieto; Järjestämislupahakemus: lukiokoulutus, ammatillinen peruskoulutus ja ammatillinen aikuiskoulutus Taulukko 1. Rahoituksen taso (valtionosuusrahoitus, sis. valtion ja kuntien rahoitusosuus) eri koulutusmuodoissa ja kehyspäätöksen ** mukainen taso vuonna 2017, miljoonaa euroa. Täsmentyy huhtikuussa Muutos 12/ Muutos 13/ Muutos 14/ ** kehys Muutos 14/17** Muutos tarkastelujaksolla MILJ. Lukiokoulutus / 0,6% / -4,9% / -6,0% / -3,6% -95 / -13,4% Ammatillinen peruskoulutus, oppilaitosmuotoinen / 0,3% / -1,4% / -2,7% / -11,0% -241 / -14,3% Ammatillinen lisäkoulutus, oppilaitosmuotoinen / -7,2% / -2,8% / -3,6% / -21,1% -48 / -31,4% Oppisopimuskoulutus / -17,5% / 1,8% / 0,0% / -21,4% -70 / -34,0% Ammatilliset erikoisoppilaitokset / -9,5% 16-3 / -15,8% 16 0 / 0,0% 8-8 / -50,0% -13 / -61,9% Vapaa sivistystyö / -0,6% / 0,0% / -3,8% / -6,0% -16 / -10,1% Yhteensä / -1,4% / -2,1% / -3,4% / -10,3% -483 / -16,5% **) kehysluku ei sisällä vielä rahoituksen muutoksia, jotka aiheutuvat rahoituksen tarkistamisesta kustannuksiin perustuvaksi vuonna 2016, eikä lukiokoulutuksen opiskelijamääräarvion muutosta vuodesta 2016 alkaen, jolla ei ole vaikutusta vuoden 2016 yksikköhintaan, sillä tämänhetkisen kehyksen opiskelijamääräarvio on suurempi kuin toteutunut. Verrattuna vuoteen 2015, kehysluku sisältää rakennepoliittisen ohjelman mukaisen määrärahan pienentymisen lisäksi lukiokoulutuksen osalta myös laadun ja laajuuden muutoksen johtuen lukiokoulutukseen valmistavasta koulutuksesta (+4 milj. ) sekä vuoden 2015 talousarvion määräaikaisen lisäyksen poistumisen (-1 milj. ), kehys sisältää oppilaitosmuotoisen ammatillisen peruskoulutuksen osalta myös investointien takuukorotuksen summan myös vuodesta 2016 eteenpäin. Mikäli investointien takuukorotusta ei jatketa, rahoitus alenee vielä edelleen n. 60 miljoonalla eurolla. De ekonomiska uppgifterna i ansökan om tillstånd att anordna utbildning ska bygga på ett antagande enligt tabellen nedan där finansieringen minskar från nivån för år 2014 till år De ekonomiska prognoserna i ansökan ska alltså upprättas i enlighet med ett antagande om att finansieringen för sökanden eller en upprätthållare av en läroinrättning inom det fria bildningsarbetet kommer att minska i samma relation till den nationella finansieringsramen även om nivån på finansieringen för en enskild anordnare av utbildning kommer att avvika från genomsnittet. 12

14 Beräkningarna nedan har upprättats enligt de ändringar i finansiering med statsandelar som visas i tabellen ovan. Tillämpade principer i beräkningarna Beräkningarna är riktgivande och de har upprättats så att de tidsmässigt är så jämförbara som möjligt vad gäller varje kommun, samkommun eller annan anordnande enhet. Jämförbarheten mellan anordnarna av utbildning påverkas särskilt av skillnaderna i beräknings- och bokslutsförfaranden inom kommunerna, samkommunerna och bland anordnare av utbildning i form av aktiebolag, målen för den interna kostnadsberäkningen samt olika arrangemang för fastighetsinnehav. Som grund för beräkningarna har man använt uppgifterna för år 2014, såvida inget annat nämns. Allokeringen av kostnader och utbildnings- samt andra inkomster bland finsk- och svenskspråkiga studeranden har utförts enbart i förhållande till antalet studeranden, trots att de olika språkgrupperna kan använda olika fastigheter och en noggrannare allokering i teorin skulle vara möjlig. En indelning som bygger på antalet studeranden torde inte ha någon betydande inverkan på de olika alternativen i jämförelsen. 13

15 Kostnadsberäkningar för gymnasieutbildning Sammandrag Antalet studeranden i gymnasier enligt kommun ändring i finansieringen med statsandelar och dess inverkan på resultatet. Om antalet studeranden skulle minska med 10 procent i alla kommuner påverkar detta andelen statlig finansiering vad gäller den finskspråkiga gruppen studeranden med cirka euro årligen, den svenskspråkiga gymnasieutbildningen med cirka euro (sammanlagt cirka euro). Enligt många olika källor blir dubbelexamen allt populärare, effekten av detta har förbigåtts i dessa beräkningar av inverkan på finansiering och antalet studieplatser. 1000* 2014 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Antal studeranden Enhetspris (VOS) 6 430, , , , , , , , , , , , , , ,93 VOS Tot Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering * 2017 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Antal studeranden Enhetspris (VOS) 5 825, , , , , , , , , , , , , , ,64 VOS Tot Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering * Ändring -14/-17 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Antal studeranden, muutos Enhetspris (VOS) -604,42-614,84-608,36-758,19-758,19-758,19-778,43-778,43-778,43-551,01-551,01-551,01-617,29-617,29-617,29 VOS Tot Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat 1 Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering I beräkningen ovan kan man se att endast i Askola kommun täcker statsandelarna för gymnasieutbildning (inkl. kommunandelen) de utgifter som i bokföringen har allokerats för anordnande av utbildning. I Askola visade ekonomin för gymnasieutbildning 2014 ett överskott på euro och enligt prognosen för statsandelar 2017 ännu euro. I alla de övriga kommunerna är gymnasieutbildningens läge vad gäller tillräcklig finansiering sämre. Vid en granskning av området östra Nyland som helhet kommer statsandelarna enligt beräkningen att minska med cirka euro, varav den finskspråkiga undervisningens andel utgör cirka euro och den svenskspråkiga undervisningens andel cirka euro. Beräkningen nedan beskriver en situation där Borgå och Askola skulle ansöka om ett gemensamt tillstånd att anordna gymnasieutbildning och där statsandelarnas enhetspris per studerande skulle utgöras av ett medeltal viktat med antalet studeranden. I nuläget är finansieringsunderskottet cirka 860 euro per 14

16 studerande ( /975 studeranden) och i det uppskattade läget år 2017 skulle det uppgå till cirka euro per studerande ( /975 studeranden). Askola + Borgå Fin Sve Tot. Antal studeranden Enhetspris (VOS) 6 206, , ,86 VOS Tot * 2014 Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering Askola + Porvoo Fin Sve Tot. Antal studeranden Enhetspris (VOS) 5 623, , ,42 VOS Tot (simul.) * 2017 Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering * Ändring -14/-17 Askola + Porvoo Fin Sve Tot. Antal studeranden, ändring Enhetspris (VOS) -583,45-583,45-583,45 VOS Tot Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat 1 Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering Såvida man beaktar den av landskapsförbundet uppskattade minskningen på 10 procent bland åringar åren skulle effekten av minskade statsandelar dessutom utgöra cirka euro. Det 15

17 minskade antalet studeranden inverkar direkt på verksamhetens kostnader. Man bör dock komma ihåg att till exempel fastighetsutgifterna är mycket oflexibla under en kort granskningsperiod. Man kan inte uppnå betydande anpassningsmetoder vad gäller besparingar eller utgifter i fastighetskostnaderna till följd av en temporär variation i antalet studeranden. Beräkningen nedan beskriver en så dyster situation som möjligt, det vill säga att antalet studeranden minskar med 10 procent och funktionerna effektiviseras inte och/eller kostnaderna kan inte på annat sätt alls anpassas. 1000* 2014 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Antal studeranden Enhetspris (VOS) 6 430, , , , , , , , , , , , , , ,93 VOS Tot Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering * 2017 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Antal studeranden 836,1 508,5 1344, Enhetspris (VOS) 5 825, , , , , , , , , , , , , , ,64 VOS Tot Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering * Ändring -14/-17 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Antal studeranden, muutos -92,9-56,5-149,4-10,6-10,6-6,8-11,4-18,2-57,1-29,8-86,9-18,4-15,3-33,7 Enhetspris (VOS) -604,42-614,84-608,36-758,19-758,19-758,19-778,43-778,43-778,43-551,01-551,01-551,01-617,29-617,29-617,29 VOS Tot Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat 1 Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering Tabell: Antalet gymnasieelever minskar med 10 procent; inverkan på statsandelar 16

18 Samarbetsalternativ för gymnasieutbildning Varje gymnasium fortsätter som självständigt Gymnasiesamarbetet sker inom kommunen Två gymnasiekommuner tillsammans, modellen med värdkommun, gymnasieaffärsverk Gemensamt upprätthållande av svenskspråkig gymnasieutbildning Alla gymnasier till ett kommunalt affärsverk Gymnasietillstånden överförs till en organisation för yrkesutbildning Det tydligaste och enklaste alternativet är att Borgå, Sibbo och Lovisa samarbetar inom den egna kommunen vad gäller gymnasieutbildning genom att öka antalet gymnasiekurser som är gemensamma för den finsk- och svenskspråkiga gymnasieutbildningen. Enligt statsrådets förordning består gymnasiestudierna av obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är valfria kurser som ansluter sig till de obligatoriska kurserna i ett läroämne. De studerande skall välja minst tio fördjupade kurser i sitt studieprogram. Tillämpade kurser är integrativa kurser med inslag från olika läroämnen. Statsrådets förordning och gymnasieutbildningens allmänna riksomfattande mål och timfördelning förpliktigar gymnasieelever till en obligatorisk lång kurs i A-språket (vanligtvis engelska) och B-språket (svenska/finska). Övriga språkval är frivilliga. Statsandelarna för gymnasieutbildning i östra Nyland minskar sammanlagt med cirka euro/år, vilka motsvarar cirka 15 lärartjänster. Det lönar sig inte att genomföra nedskärningarna så att lärarnas övertidstimmar ökar, eftersom kostnaderna för övertid är högre än kostnaderna för rekrytering av en ny lärare. Samarbetet mellan den finsk- och den svenskspråkiga gymnasieutbildningen kunde till exempel genomföras så att de obligatoriska kurserna erbjuds på modersmålet, men de fördjupade och tillämpade kurserna samt frivilliga spåkval skulle genomföras inom kommunen endast på antingen finska eller svenska, såvida antalet studeranden på kurserna i fråga inte är så stort att man behöver minst två undervisningsgrupper. Med detta 17

19 arrangemang skulle man kalkylmässigt från gymnasieutbildningen kunna spara upp till fyra lärarårsverken (besparing på årsnivå cirka ). Endast anordnandet av obligatoriska kurser på det egna modersmålet kräver en noggrannare utredning för att man ska kunna säkerställa möjligheten för de finsk- och svenskspråkiga studerandena att få undervisning på samma grunder. Övriga samarbetsformer inom kommunen skulle även kunna vara bland annat gemensamma förvaltningsarrangemang (gemensam rektor), centraliserade stödtjänster, gemensam användning av gymnasiebyggnader och gemensamma lärartjänster. Askola kommun har tre alternativ för ordnandet av gymnasieutbildning: Gymnasiet fortsätter som kommunens eget gymnasium liksom idag eller ansökan om tillstånd att anordna gymnasieutbildning överförs så att Borgå stad har tillståndet att anordna utbildning. Staden organiserar gymnasieutbildningen enligt modellen för värdkommun eller i form av ett kommunalt affärsverk. För Askola är det väsentligt att Askola förblir utbildningsplats för de studerandena, varför kommunen inte har något särskilt behov av samarbete. Askola kommun skulle inte dra någon nytta av att tillståndet för anordnande av utbildning överförs, såvida inte Borgå stad kan påvisa att samarbetet medför kostnadsbesparingar. Om kommunerna i området vill centralisera gymnasieutbildningen till en upprätthållare skulle det naturliga alternativet vara att bilda ett kommunalt affärsverk för Borgå stad, vars uppgift är att anordna gymnasieutbildning i östra Nyland. Detta alternativ är politiskt sett svårt att godkänna i de övriga kommunerna, eftersom de skulle ge en annan kommun rätten att styra den egna gymnasieutbildningen. Den språkpolitiska möjligheten till samarbete hör samman med att tillståndet att anordna svenskspråkig gymnasieutbildning överförs till en kommun för anordnande av svenskspråkig gymnasieutbildning i Borgå, Sibbo eller Lovisa. I detta fall skulle kommunerna teckna ett samarbetsavtal enligt modellen för värdkommun eller organisera tjänsten i form av ett kommunalt affärsverk. Fördelen med ett sådant samarbete kan utgöras av fördelarna med ett gemensamt undervisningsutbud vid optimeringen av undervisningsgrupperna. En minskning av undervisningsskyldigheten i enlighet med UKTA och resekostnaderna utgör ett problem vad gäller användandet av gemensamma lärare mellan kommunerna. Till exempel uppgår de extra kostnaderna för en lärare som två dagar i veckan besöker en skola på 30 kilometers avstånd till cirka /år. Avståndet mellan kommunerna utgör ett hinder för lärarnas och de studerandenas otvungna förflyttning från ett gymnasium till ett annat, vilket betyder att detta alternativ inte är ändamålsenligt. En möjlighet till samarbete mellan kommunerna är att man endast i en gymnasiekommun i östra Nyland skulle kunna genomföra även en lång lärokurs i ett annat språk (A2). Studeranden som vill ha detta språkval ansöker till det här gymnasiet. Om tillstånden att anordna gymnasieutbildning i sin helhet skulle överföras till en organisation för yrkesinriktad utbildningen genomför alla studeranden som tar en dubbeloch trippelexamen sina studier inom samma organisation. Då har man möjlighet att uppnå betydande kostnadsbesparingar genom att sammanslå skolfastigheter och använda gemensamma lärare och undervisningsgrupper. Arrangemanget skulle även kunna 18

20 underlätta kommunernas ägarstyrning när utbildningen på andra stadiet koncentreras till en organisation. Ett av problemen med modellen är att styrningen överförs från kommunen till en organisation för utbildning på andra stadiet. Alternativet är jämlikt ur de olika kommunernas perspektiv om det finns vilja och önskan att överföra tillståndet att anordna gymnasieutbildning. Samarbetsalternativ för yrkesutbildningen Alternativ 1 Tillstånden för tre anordnare av yrkesutbildning sammanslås och man ansöker om tillstånd för Borgå stad att anordna utbildning. Staden anordnar verksamheten i form av ett separat affärsverk. Eller tillstånden att anordna undervisning sammanslås och man ansöker om tillstånd för en utbildningsorganisation att anordna undervisning som anordnare av undervisning på ett, två eller tre språk. I detta fall skulle åtminstone Itä-Uudenmaan koulutusyhtymä och Oy Porvoo International College Ab samt eventuellt även Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland anslutas till tillståndet. Sökanden av tillstånd skulle alltså enligt denna samarbetsform vara: Alternativ 1A: Borgå stad. Staden anordnar yrkesutbildning i form av ett affärsverk. Alternativ 1B: Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Alternativ 1C: Ett nytt aktiebolag. Alternativ 2 Fusionen av anordnarna inom området förverkligas enligt motiveringar i anknytning till språkfrågor så att de lösningar som görs för den svenskspråkiga utbildningen i östra Nyland styr de finskspråkiga utbildningslösningarna. Alternativ 2A: Anordnarna av svenskspråkig undervisning i södra Finland ansöker om ett gemensamt tillstånd att anordna undervisning för en anordnare av undervisning enligt den metod som Ole Norrback har framlagt, även om man inte är tvungen att förnya tillstånden att anordna undervisning. Alternativ 2 B: Prakticum och Inveon sammanslår sina verksamheter. Alternativ 2C: Utbildningen vid Oy Porvoo International College Ab (Point College) och Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland (Inveon) sammanslås till en trespråkig organisation. 19

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

Höjning av grundkapital

Höjning av grundkapital Landskapsfullmäktige 17 08.12.2010 Höjning av Nylands förbunds grundkapital och anslutning av nya medlemskommuner 65/00/00/00/2010 RMV 17 Inledning Statsrådet har genom sitt beslut av 22.10.2009 beslutat

Läs mer

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 1 Framgångsrikt placerande i mer än 109 år Livränteanstalten Hereditas grundades 4.6.1905 baserat på näringstillstånd beviljat av Kejserliga Senaten.

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 Stadsstyrelsen 43 09.02.2015 Stadsstyrelsen 53 23.02.2015 Stadsstyrelsen 133 20.04.2015

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde. Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

1 Vad är en STIFTELSE?

1 Vad är en STIFTELSE? 1 Vad är en STIFTELSE? En stiftelse är en självständig förmögenhet som stiftaren har skjutit till och som sköts av en särskild förvaltning och som förverkligar de nyttiga syften som stiftaren bestämt.

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM MELLAN KARLEBY STAD OCH KARLEBY HAMN AB

ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM MELLAN KARLEBY STAD OCH KARLEBY HAMN AB ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM MELLAN KARLEBY STAD OCH KARLEBY HAMN AB 31.12.2014 1(7) ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM Den här överlåtelsehandlingen för apportegendom (nedan "Överlåtelsehandling")

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2009 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

Bolagsordning för Kungälv Energi AB

Bolagsordning för Kungälv Energi AB Bolagsordning för Kungälv Energi AB Bolagsordning Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut 2015-12-10 KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer: Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ:

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2011 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

Av optionsrätterna betecknas 375.000 med signum 2006A, 375.000 med signum 2006B, 375.000 med signum 2006C och 375.000 med signum 2006D.

Av optionsrätterna betecknas 375.000 med signum 2006A, 375.000 med signum 2006B, 375.000 med signum 2006C och 375.000 med signum 2006D. 1 (5) STOCKMANN OYJ ABP:S OPTIONSRÄTTER 2006 Stockmann Oyj Abp:s styrelse (styrelse) har vid sitt möte den 8.2.2006 beslutat att för Stockmann Oyj Abp:s (bolag) ordinarie bolagsstämma den 21.3.2006 föreslå

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

1.9.2015. Avtal och ekonomisk utredning gällande upplösningen av samkommunen

1.9.2015. Avtal och ekonomisk utredning gällande upplösningen av samkommunen 1 (6) 1.9.2015 EVTEK-kuntayhtymä Avtal och ekonomisk utredning gällande upplösningen av samkommunen 1. Allmänt EVTEK-kuntayhtymäs uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN UTKAST 23.11.2015 (korrigerad version 14.12.2015) KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN GRUNDAVTAL 1 kapitlet SAMKOMMUNEN 1 Namn

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden Kommunstyrelsen 332 25.08.2014 Kommunfullmäktige 79 01.09.2014 Upplösning av samkommunen EVTEK Kommunstyrelsen 25.08.2014 332 Beskrivning EVTEK-kuntayhtymä Samkommunens avtalskommuner samt andelarna av

Läs mer

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING Tabell 4. Grunduppgifter för ekonomin och utbildningsverksamheten inkl. en

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

Utgifter och inkomster som hör till statsandelsgrunden

Utgifter och inkomster som hör till statsandelsgrunden KOSTNADER, INKOMSTER OCH PRESTATIONER ÅR 2010 GYMNASIEUTBILDNING UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering PB 380 Fax 00531 HELSINGFORS 040 348 7766 Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

1 Begäran om utlåtande

1 Begäran om utlåtande Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 75 20.12.2005 BOKFÖRING MELLAN ETT RÄDDNINGSVERK SOM FUNGERAR SOM AFFÄRSVERK I EN STAD OCH DE ÖVERLÅTANDE KOMMUNERNA AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM ÖVERLÅTS AV

Läs mer

Karleby Hamn / bolagisering

Karleby Hamn / bolagisering Stadsfullmäktige 90 17.11.2014 Karleby Hamn / bolagisering FGE 90 639/00/01/00/2010 Stadsstyrelsen 10.11.2014 546 Stadsfullmäktige har 29.9.2014 ( 73) för affärsverket Karleby Hamns del godkänt principerna

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Lag om europaandelslag

Lag om europaandelslag Liite 4 Lagförslag Lag om europaandelslag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Tillämpliga bestämmelser och tillämpningsområde På ett europaandelslag tillämpas rådets förordning (EG) nr 1435/2003

Läs mer

GYMNASIEUTBILDNING. Allmän avgränsning av statsandelsgrunden. IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015

GYMNASIEUTBILDNING. Allmän avgränsning av statsandelsgrunden. IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015 IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015 GYMNASIEUTBILDNING Med denna enkät samlas information om kostnader, inkomster och prestationer i de statliga skolorna

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen

Läs mer

Bolagsordning för BagaHus aktiebolag

Bolagsordning för BagaHus aktiebolag Bolagsordning för BagaHus aktiebolag Bolagsordning Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut 2015-12-10 KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer: Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ:

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

INTENTIONSAVTAL GRUNDANDET AV KPK THH AB

INTENTIONSAVTAL GRUNDANDET AV KPK THH AB INTENTIONSAVTAL gällande GRUNDANDET AV KPK THH AB DETTA INTENTIONSAVTAL har ingåtts 201. PARTER (1) [part 1] (2) [part 2] (3) [part 3] (4) [part 4], (5) [part 5], samt BAKGRUND sådana kommuner, samkommuner,

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 Stadsstyrelsen 185 01.06.2015 UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö

Läs mer

Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet RSv 172/1995 rd- RP 177/1995 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till ändring av de stadganden angående omstruktureringar av företag som ingår i lagen om beskattning av inkomst av

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet.

Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet. 1(5) 2015-11-11 Helge Jonsson Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@regionjh.se Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet. Inledning En förstudie har tagits fram kring regional samverkan i offentlig

Läs mer

K O N C E R N D I R E K T I V

K O N C E R N D I R E K T I V K O N C ERNDIREKTIV KIMITOÖNS KOMMUN Godkänt av fullmäktige 7.12.2011 1. KONCERNDIREKTIVETS MÅL OCH SYFTE Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma

Läs mer

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 1 Firma Bolagets firma är KumBro Utveckling AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Örebro. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål

Läs mer

Hörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman

Hörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Hörandetillfälle för folkhögskolor Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Förnyandet av strukturer inom andra stadiets utbildning och fri bildning Grundar sig på hållbarhetsunderskottet i den offentliga

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolagsstämma har 20.03.1998 (vissa villkor ändrade 18.03.1999 och 16.03.2000) beslutat om en emission av optionsrätter enligt följande

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043); SFS 2016:121 Utkom från trycket den 1 mars 2016 utfärdad den 18 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag Given i Helsingfors den 22 december 2009 1 Ikraftträdande av lagen om bostadsaktiebolag Lagen om bostadsaktiebolag

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

15. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att bolagsordningen ändras enligt följande: ---

15. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att bolagsordningen ändras enligt följande: --- 15. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN Styrelsen föreslår för bolagsstämman att bolagsordningen ändras enligt följande: - 4 i bolagets bolagsordning gällande avstämningsdag tas bort, och

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö 050 3555 051 eller saija.mannisto@porvoo.fi,

Läs mer

Yrkesskolorna i Borgå

Yrkesskolorna i Borgå BORGÅ Tillsättande av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad. Yrkesskolorna i Borgå Amisto Inveon Prakticum Porvoo International College (Point) Utredning

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 1.10.2014

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 1.10.2014 Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 1.10.2014 1 Framgångsrikt placerande i mer än 109 år Livränteanstalten Hereditas grundades 4.6.1905 baserat på näringstillstånd beviljat av Kejserliga Senaten.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Diarienummer KS2014.0296

Diarienummer KS2014.0296 Diarienummer KS2014.0296 Bolagsordning för Skövde Flygplats AB, 556297-7339 Nedanstående bolagsordning har godkänts av Skövde kommunfullmäktige den 27 oktober 2014 och fastställts vid bolagets ordinarie

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Kommunföretag AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

STYRELSENS FÖRSLAG TILL ANVÄNDNING AV VINSTEN SOM BALANSRÄKNINGEN UTVISAR OCH BESLUT OM UTBETALNING AV DIVIDEND

STYRELSENS FÖRSLAG TILL ANVÄNDNING AV VINSTEN SOM BALANSRÄKNINGEN UTVISAR OCH BESLUT OM UTBETALNING AV DIVIDEND 1 (6) STYRELSENS FÖRSLAG TILL ANVÄNDNING AV VINSTEN SOM BALANSRÄKNINGEN UTVISAR OCH BESLUT OM UTBETALNING AV DIVIDEND s förslag till vinstdisposition offentliggjordes 18.2.2010. föreslår för bolagsstämman

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan.

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB 1 Definitioner I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. bolaget avser Spiltan Fonder AB, org nr 556614-2906; teckningsoptionsinnehavare

Läs mer

Bolagsordning. för. Stockholmregionens Försäkring AB

Bolagsordning. för. Stockholmregionens Försäkring AB Bilaga 1 1(5) till Aktieägaravtal Dnr: 2004/0056 för 1 Firma Bolagets firma är. 2 Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm. 3 Mål och verksamhet Bolagets syfte är att erbjuda ägarna ett

Läs mer

Styrelsen 05 2014 PROTOKOLL 14.08.2014

Styrelsen 05 2014 PROTOKOLL 14.08.2014 Styrelsen 05 2014 PROTOKOLL 14.08.2014 Styrelsen 14.08.2014 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 05/2014 Tid: 14.08.2014 kl. 16.00 Plats: Inveon, Lundagatan 8 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

Svedala Kommuns 6:01 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:01 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Bostadsaktiebolaget Svedalahem antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Bostadsaktiebolaget Svedalahem. BOLAGETS

Läs mer

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar 2013-04-15 Extra sammanträde Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2013-04-08 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2013:149 Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se

Läs mer

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Svedala Exploaterings Aktiebolag SVEDAB antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Svedala Exploaterings Aktiebolag

Läs mer