Miljörätt, tentamen den 18 november, 2011

Transkript

1 Uppsala universitet Juridiska institutionen Charlotta Zetterberg Miljörätt, tentamen den 18 november, 2011 Anvisningar Tillåtna hjälpmedel är lagtext, kurslitteratur, anteckningar, PM och annat material som delats ut under kursens gång. Svara endast på den fråga som ställs. Om någon fråga skulle vara oklar, skriv först hur du uppfattat frågan, och svara därefter på den. Detta kan leda till att jag gör en annan bedömning om du missuppfattat frågan. Full poäng ges inte om svaret delvis är rätt men även innehåller allt för mycket annat ovidkommande (alternativ mm). Det lönar sig med andra ord inte att skjuta hagelsvärmar, i hopp om att något skott ska träffa rätt. Tentan omfattar 4 frågor. Svaren ska skrivas kortfattat, gärna i punktform när det är möjligt. Maxutrymme för respektive svar samt maxpoäng för varje fråga anges inom parentes nedan. Lycka till!

2 1. Antag att ett bolag ansöker om tillstånd för produktion av pellets i ett glesbebyggt område någonstans i Sverige. Verksamheten kommer naturligt att medföra en kraftig ökning av trafiken i området. Men den översiktsplan som gäller för området lägger inget hinder i vägen. Pelletstillverkning som sådan är en torr process och några direkta utsläpp till vatten förekommer inte. Tillverkningen kommer emellertid att medföra stora utsläpp till luften av främst stoft, fluor och svavel. Försurningsgraden i trakten anses redan vara hög. Problemen att komma till rätta med utsläppen beror bl.a. på de mycket stora gasvolymer som krävs i processen och som medför att kostnader för reningsåtgärder blir betydande. Sökanden uppger att teknik finns som medger en längre gående rening. Men införandet av sådan rening kan vara så kostsam att den påverkar bolagets möjligheter att avyttra produkterna på världsmarknaden eftersom krav på sådan rening inte ställs på de utländska företag som producerar motsvarande produkter. Samtidigt råder stort brist på pellets i landet. Arbetslösheten är stor i området. Dessutom har avfolkning pågått under lång tid i området vilket hotar det historiska värdet av gammal bebyggelse och öppet landskap i området. Gör en kortfattad beskrivning av vilka omständigheter som får betydelse vid domstolens prövning av verksamheten. Utred också följande: Mark- och miljödomstolen överväger att fastställa ett tillståndsvillkor som innebär att företaget måste installera tekniken som medger längre gående rening. Eftersom tekniken är så avancerad har den inte krävts för andra företag i branschen. Kan domstolen göra det? Under förutsättning att verksamheten får klartecken av domstolen, på vilka olika sätt kan ett tillståndsvillkor för svavelutsläpp utformas? (Obs för detta behövs inga särskilda kunskaper i kemi eller liknande, utan frågan gäller på vilka olika sätt prövningsmyndigheter brukar utforma villkor) (Maxutrymme: 1,5 A4-sida, maxpoäng: 12)

3 2. På en kommun i Västmanland diskuteras livligt hur man bör göra för att minska användningen av det i Tyskland redan godkända bekämpningsmedlet X (ett träskyddsmedel) inom kommunen. Medlet används mycket av kommuninvånarna eftersom det visat sig att medlet skyddar särskilt bra mot hästmyror och andra träätande småkryp som trivs särskilt bra i denna kommun. Nu har påvisats rester av medlet i grundvattnet på diverse ställen och kommunen måste agera. På vilket sätt skulle kommunen kunna agera i fråga om att förbjuda medlet inom vissa särskilt utsatta områden respektive i varje enskilt fall? Medlet är ju som sagt godkänt i Tyskland! Beskriv rättsläget och ge kommunen några handfasta tips så att den kan lösa problemet. (Maxutrymme 1 A4-sida, maxpoäng 12) 3. Reglerna om kemikalier ställer krav på industrin att upplysa om och i viss utsträckning undersöka skadeverkningar av sina produkter. Beslutsfattare på olika nivåer och i olika sammanhang ska sedan hantera den information som lämnas in. I samband med t.ex. tillståndsprövningar av miljöfarliga kemikalier uppstår situationen att beslutsfattare ska hantera en hel del vetenskaplig information. Beskriv några problem som kan uppstå i dialogen mellan industrin och beslutsfattare när faktaunderlag ska tas fram för rättsliga beslut. (Maxutrymme ½ A4-sida, maxpoäng 6) 4. För två år sedan köpte Hans och Greta en fallfärdig gård utanför Uppsala av ett dödsbo. I utkanten av fastigheten finns ett undanskymt avfallsupplag med gamla rostiga oljetunnor m.m. Upplaget har fyllts på under årens lopp av den tidigare numera framlidne ägaren. När släpvagnen (som brukar användas för att köra sopor) går sönder använder också Hans och Greta avfallsupplaget för skräp som blir över när gården iordningsställs. Allt jobb kring gården får dock förhållandet

4 mellan Hans och Greta att spricka. I samband med separationen och inför den oundvikliga försäljningen av gården undrar Greta två saker (Maxutrymme: 1 A4- sida, maxpoäng: 12): a) Finns det några möjligheter att kräva av oljeindustrin att komma och hämta de rostiga tunnorna? b) Vilken blir ansvarig för avfallsupplaget om nu någon myndighet skulle få för sig att kräva att marken saneras?

5 Charlotta Zetterberg Svar, tentamen i miljörätt, den 18 november, I prövningen är hänsynsreglerna i 2 kapitlet miljöbalken centrala. Lokaliseringsregeln tillämpas och omständigheter att ta hänsyn till är hushållningsbestämmelserna och planläggningen i området. I kravet på bästa möjliga teknik ingår att göra jämförelser med vad som normalt krävs av branschtypiska företag i Sverige. För att domstolen ska kunna fastställa villkor som går längre än vad som normalt krävs av branschen måste emellertid bolaget anses medföra ska eller olägenhet av väsentlig betydelse och/eller bidra till att en miljökvalitetsnorm inte uppfylls. Om verksamheten anses medföra skada eller olägenhet av väsentlig betydelse (2:9 miljöbalken) öppnar det för en bredare prövning där också nyttan av verksamheten (minska arbetslöshet, avfolkning, bristen på pellets m.m.) ingår i bedömningen. Avgörande för bedömningen av om verksamheten medför olägenhet av väsentlig betydelse kan den rådande försurningsgraden i trakten vara. Föreligger inga sådana recipientrelaterade omständigheter är det inte troligt att domstolen kräver mer än branschnormen. Eftersom tekniken var betydligt dyrare är det i ett sådant fall inte sannolikt att den kommer att krävas. Villkor har tidigare utformats som gränsvärden alternativt riktvärden. Numer föredras s.k. begränsningsvärden där villkoret kombineras med krav på kontroll att villkoret följs. Ett aktörsrelaterat tillståndsvillkor kan hänföras till resultatet av ett utsläpp alternativt till ett krav på särskild teknik, metod m.m. Fördelen med att knyta villkoret till resultatet är att verksamhetsutövaren då har möjlighet att välja den mest kostnadseffektiva lösningen att nå resultatet och behöver inte låsa sig vid en bestämd teknik, metod m.m.

6 2. Här kan föras ett resonemang om hinder och svårigheter att förbjuda ett godkänt bekämpningsmedel generellt med hänsyn till relevanta handelsregler i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och mot bakgrund av att bekämpningsmedel omfattas av marknadsdirektiv. Det borde vara möjligt att förbjuda medlet inom särskilda områden, t.ex. genom föreskrifter i ett naturreservat, så länge områdena inte blir så många eller stora att det kan ses som något som inverkar negativt på handeln. I vilket fall som helst går det att förbjuda användningen av medlet i ett enskilt fall genom att en tillsynsmyndighet meddelar föreläggande om förbud med stöd av 26:9 och hänsynsreglerna i miljöbalken. Frågorna diskuteras bl.a. i min artikel i kompendiet och med avseende på Reach i Koll på kemikalier, s Här finns mycket att resonera kring. Se närmare särskilt Sven-Ove Hanssons artikel i Koll på kemikalier. 4. a) Om oljeindustrin ska kunna göras ansvariga för de rostiga oljetunnorna förutsätter det att de omfattas av ett producentansvar vilket de än så länge inte gör. Producentansvar förutsätter att bemyndigandet i 15:6 miljöbalken har utnyttjats och det kan krävas en anmälan till kommissionen. Producentansvar innebär ett fysiskt alternativt ett ekonomiskt ansvar och kan innebära bortskaffande. b) För det som fyllts på av den tidigare ägaren kan Hans och Greta bli subsidiärt ansvariga. När det handlar om privatbostad är avgörande vad Hans och Greta kände till vid förvärvstidpunkten, 10:3 miljöbalken. I den del som Hans och Greta själva använt avfallsupplaget är de ansvariga enligt 2:3 och 10:2 miljöbalken (förorenar betalar principen). Ansvaret ska vara skäligt, 10:4 miljöbalken.