att förvalta havsmiljön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "att förvalta havsmiljön"

Transkript

1 Så mår havet

2 att förvalta havsmiljön Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar har vi fått vänja oss vid. Våra hav mår dåligt. Vågar vi bada överallt och vågar vi äta fisken som fångats i haven kring Sverige? Det är många frågor som dyker upp när man hör och läser om havet och miljön. Men allt är inte dåligt. På flera håll syns förbättringar och både i Sverige och i våra grannländer arbetas det hårt för att havsmiljön ska bli bättre. Här vill vi beskriva de viktigaste miljöproblemen, vad samhället gör för att det ska bli bättre och vad du själv kan göra för att hjälpa till. Algblomning. 2 så mår havet

3 att förvalta havsmiljön så mår havet 3

4 att förvalta havsmiljön Så mår havet Skagerrak 8 Övergödning: Överskott av näring utmed kusten bidrar till syrebrist i vissa fjordar. Grumligt vatten, för mycket fintrådiga alger och igenvuxna vikar på sina håll. Ute i öppet hav är övergödningen inte något större problem. 8 Miljögifter: Halterna av det giftiga ämnet TBT från båtbottenfärger är höga i havsbottnen. Trots att det är förbjudet verkar färger med TBT fortfarande användas. Höga halter av ämnet PFOSA kan vara ett tecken på en okänd utsläppskälla i området. Annars är halterna av flera andra miljögifter, till exempel dioxiner och kadmium, lägre än i Östersjön. 8 Fiske: Flera viktiga fiskbestånd är alltför små. Torsken, hälleflundran, lyrtorsken och pigghajen är hotade, ålen och slätrockan är båda akut utrotningshotade. Den främsta orsaken är för hårt fiske. 8 Främmande arter: Det japanska jätteostronet har hittats i Bohuslän. Arten verkar trivas och föröka sig i de svenska vattnen men det är svårt att säga vilka effekter det kommer att få. 8 Positiva trender: Mängden fisk som fångas av misstag, så kallade bifångster, minskar tack vare bättre fiskeredskap. Knubbsälen mår bra och växtligheten på klippbottnarna frodas. södra och mellersta östersjön 8 Övergödning: Ingen förbättring i sikte ute i havet. Döda syrefria bottnar breder ut sig. Det beror både på överskott av näringsämnen i vattnet och i bottnarna samt brist på stora inflöden av syrerikt vatten från Västerhavet. Igenvuxna vikar och mycket fintrådiga alger i vissa grunda kust- och skärgårdsområden. 8 Miljögifter:Halterna av TBT från båtbottenfärger är mycket höga i havsbottnen utmed både kusten och ute till havs. Halterna av PCB i fisk är högre än i Bottenviken och i Västerhavet. Koncentrationen av bly i fisk är högre än i andra havsområden. I fet fisk är halterna av dioxiner ofta högre än EU:s gränsvärden för matfisk. Ämnena PFOS och HBCDD ökar i sillgrissleägg. Många sälar har tarmsår vilket kan bero på miljögifter. 8 Fiske: Balansen mellan olika fiskarter har ändrat sig helt. Ute till havs hotar överfisket torsken och den minskade mängden rovfisk påverkar hela ekosystemet. Skarpsillen har ökat när torsken minskat. Ålen är akut utrotningshotad och mängden vild lax har minskat kraftigt. Också vid kusten har sammansättningen av arter förändrats, men där kan orsaken dessutom vara att vattnet blivit varmare. 8 Positiva trender: I norra delen mår blåstången bättre i vissa skärgårdsområden, kanske tack vare mindre näring i vattnet som då blivit mindre grumligt. Havsörn och säl har återhämtat sig efter minskningen på och 1970-talet. kattegatt 8 Övergödning: Överskott av näring utmed kusten. Syrebrist i vattnet nära botten förekommer och de små bottenlevande djuren mår allt sämre. Grumligt vatten, för mycket fintrådiga alger och igenvuxna vikar på sina håll. Ute i öppet hav är övergödningen inte något större problem. 8 Miljögifter: Halterna av TBT från båtbottenfärger är höga i havsbottnen. Annars är halterna av flera andra miljögifter, till exempel dioxiner och kadmium, lägre än i Östersjön. 8 Fiske: Flera viktiga fiskbestånd är alltför små. Torsken och pigghajen är hotade, ålen och slätrockan är båda akut utrotningshotade. Den främsta orsaken är för hårt fiske. 8 Positiva trender: Syrehalterna i vattnet har över lag ökat. Växtligheten på klippbottnarna frodas. Knubbsälen mår bra och förökar sig. öresund 8 Övergödning: Höga halter av näringsämnen i vattnet men de små djuren på bottnen mår ändå bra. 8 Fiske: Här lever ett välmående bestånd av torsk med många stora fiskar. Det beror på att det sedan 1930-talet är förbjudet att fiska med bottentrål i området. 4 så mår havet

5 att förvalta havsmiljön Bottenviken 8 Övergödning: Inga problem med övergödning eller syrebrist. 8 Miljögifter: Höga halter av arsenik i bottnen vilket troligen beror på gruvverksamheten. På sommaren är dioxinhalterna i strömming höga. Antalet vikaresälar ökar långsammare än väntat, det beror troligen på miljögifter. 8 Fiske: Den kommersiellt viktiga siklöjan har återhämtat sig tack vare begränsningar av fisket efter att bestånden minskade kraftigt på 1990-talet. Strömmingen har blivit magrare. Mängden vild lax har minskat kraftigt. 8 Positiva trender: Havsörnen har hämtat sig efter att ha varit hotad av miljögifter. Gråsälsbeståndet ökar i normal takt. Bottenhavet 8 Övergödning: Inga större problem med överskott av näring förutom i några få kustområden med direkta utsläpp. Cyanobakterier, som också kallas blågrönalger, har ökat något. 8 Miljögifter: Höga halter av många organiska miljögifter är ett stort problem. Detta misstänks vara orsaken till att havsörnarna här får färre ungar än i andra områden och att många sälar har tarmsår. I södra Bottenhavet är dioxinhalten i strömming den högsta i landet och kvicksilverhalten är lite högre än på andra ställen. 8 Fiske: Mängden vild lax har minskat kraftigt. Abborrbeståndet är starkare än någonsin. 8 Positiva trender: Övergödningen är inget större problem. Havsörn och säl har återhämtat sig efter minskningen på och 1970-talet. så mår havet 5

6 Blåstången mår dåligt av övergödningen. Övergödning grumliga vikar och döda bottnar C I mellersta och södra Östersjön är övergödningen ett stort problem. Giftalgblomningar och döda bottnar visar att läget är allvarligt. De senaste åren harsyrebristen i Östersjöns djupvatten varit den största sedan mätningarna började i mitten av 1890-talet. På djup över 80 meter saknas liv helt. Dålig omblandning All syrebrist beror dock inte på övergödning. En annan orsak är att vattnet i Östersjön, som är ett slutet hav, blandas om långsamt och inte syresätts tillräckligt ofta. Syre finns i det saltare vatten som oregelbundet flödar in i Östersjön via Öresund och Bälten (Danmark). Under kraftiga stormar kan stora mängder saltvatten strömma in och syresätta Östersjöns djupare delar. Sedan 1983 har det bara skett två större inflöden, 1993 och Död botten. Fosforhalterna ökar Syrebristen gör att fosfor i havsbottnen läcker ut. Det är härifrån det största tillskottet av fosfor kommer, tror många forskare. Fosforhalterna har ökat stadigt de senaste åren. Algblomningarna har ökat i mellersta och södra Östersjön, framförallt blomningar av blågröna alger. 6 så mår havet

7 kolumntitel Fakta 8 Övergödning Övergödningen har länge varit ett av de allvarligaste miljöproblemen i våra hav. Stora mängder näringsämnen transporteras till havet framförallt från skogs- och jordbruksområden och dåligt renade avlopp. Avgaser från sjöfart och bilar är också en källa till övergödning när de via luften transporteras till havet och faller ner med regn eller snö. Sedan början på 1900-talet har tillförseln av näringsämnena kväve och fosfor till havet troligen mångdubblats. All näring har gjort att havet har blivit övergött. Det i sin tur har fått balansen i ekosystemet att förändras. Plankton och fintrådiga alger gynnas Vissa arter kan dra nytta av den goda tillgången på näring medan andra får det svårare. En del arter kan till och med försvinna helt. Näringsämnen gynnar snabbväxande arter, till exempel växtplankton och fintrådiga alger. Stora mängder plankton gör vattnet grumligt. Totalt sett växer det mer i havet när det blir övergött. Man kallar det att den biologiska produktionen ökar och att det bildas mer organiskt material. Rester av organiskt material faller så småningom till botten. När resterna bryts ned går det åt mycket syre, så mycket att det kan bli syrebrist. När syret tar slut dör allt liv på havsbottnen. Även närmare ytan kan syret minska om tillgången på näring blir för stor. Blåstången drabbas ofta av övergödningen när vattnet blir grumligt eftersom tången då inte får tillräckligt mycket ljus och den täcks av fintrådiga alger. Blåstången är mycket viktig eftersom den ger skydd åt fiskyngel och föda åt många djur. Vass trivs också i näringsrika vatten och det kan orsaka igenvuxna vikar. Kedjereaktioner i ekosystemet Den drastiska minskningen av torsk kan också bidra till algblomningar. När torskarna blir färre startar en kedjereaktion i näringsväven och hela ekosystemet förändras. Om det blir ont om rovfisken torsk överlever fler mindre fiskar som äter djurplankton. Det blir då färre djurplankton kvar som i sin tur lever av växtplankton. Det ger fler växtplankton och mer algblomningar. Inte övergött överallt I Kattegatts och Skagerraks öppna hav syns inga större tecken på övergödning. Inte heller Bottenhavet är svårt drabbat och Bottenviken har inga problem alls med övergödning. men längs kusterna På både västkusten och östkusten upp till Ålands hav syns tecken på övergödning närmare land. Grumligt vatten, mycket fintrådiga alger och igenvuxna vikar är vanligt på sina håll. Särskilt utanför tättbebyggda områden läcker mycket näringsämnen ut, samtidigt som vattnet inte blandas om särskilt ofta i många skyddade kustområden. Då blir vattnet lättare övergött. Både överskott på näring och dålig omblandning av vatten bidrar till syrebrist i vattnet nära botten i vissa instängda vikar och fjordar. Fintrådiga alger. så mår havet 7

8 övergödning grumliga vikar och döda bottnar Fakta 8 Algblomning När växtplankton, som är mycket små alger, förekommer i stora mängder kallar vi det algblomning. Vattnet ser grumligt ut och ibland kan det bildas ett tjockt lager på vattenytan. I Östersjön består ofta blomningar av cyanobakterier. De kallas också för blågrönalger, även fast de är bakterier. Kraftiga blomningar beror ofta på att det finns mycket näringsämnen i vattnet. Ibland är algblomningar giftiga och kan ge hudirritation, ögonbesvär, illamående, kräkningar eller diarré. Algblomning i Östersjön. Algerna syns som ljusgröna virvlar. Baltic Sea Action Plan Länderna kring Östersjön har enats om en åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan, för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Det är mycket hoppfullt att alla länder kring Östersjön visar engagemang och deltar i arbetet för en bättre havsmiljö. Konkreta åtgärder mot övergödning, överfiske, miljögifter och mot minskningen av biologisk mångfald väntar. Fosfor i tvättmedel ska förbjudas i alla länder kring Östersjön, hårdare regler för utsläpp av toalettavfall från fartyg i Östersjön planeras och utsläppen av kväve och fosfor ska minska kraftigt. Sverige har varit drivande och haft stor betydelse för den höga ambitionsnivån. Baltic Sea Actio n Plan kommer att göra skillnad. Vattendirektivet och Marina direktivet EU har speciella lagar (direktiv) som kräver att medlemsländerna kontrollerar alla vatten och åtgärdar eventuella miljöproblem. Länsstyrelserna jobbar för fullt med att uppfylla kraven i Vattendirektivet och för att leda arbetet har speciella Vattenmyndigheter bildats. Det Marina direktivet är nytt sedan Det högt satta målet är att uppnå en god miljö i havet senast år Nu planeras hur direktivet ska genomföras i Sverige och i andra EU-länder. Östersjöländerna har ansökt om att göra Östersjön till ett pilotområde, där man kan gå extra snabbt fram med åtgärder eftersom havets tillstånd är kritiskt. Med hjälp av Baltic Sea Action Plan ska arbetet dras igång så snart som möjligt. En miljard från regeringen Regeringen har avsatt ett speciellt havsmiljöanslag på nära en miljard kronor för insatser under åren Pengarna går bland annat till ett projekt för att pröva olika metoder att syresätta bottnarna i Östersjön med hjälp av jättelika pumpar, ett stort försök med att fiska ut skarp sillen (för att se om det kan hjälpa torsken att återhämta sig genom att återställa balansen mellan arter) och till att återskapa vandringsvägar för fisk så att de kan fortplanta sig. 8 så mår havet

9 kolumntitel Övergödning Vad kan jag göra? Sverige har väl fungerande reningsverk i hela landet. Trots det så följer mycket metaller, växtnäring med mera med spillvattnet till haven. Det är bra att vi alla gör vad vi kan för att minska vårt näringsbidrag till havet. Det är särskilt viktigt om man har eget avlopp, ett så kallat enskilt avlopp, och alltså inte är ansluten till ett reningsverk. Använd miljömärkta, helst fosfatfria diskmedel. Överdosera inte. Det är speciellt viktigt om du har enskilt avlopp. Kör bara fulla diskmaskiner eftersom maskindiskmedel fortfarande innehåller fosfat. Även detta är speciellt viktigt om du har enskilt avlopp. Om du har båt med toalett ombord, töm tanken i land på särskilda insamlingsställen. Använd så lite vatten som möjligt. Det är bra för miljön på flera sätt, till exempel för att spara energi. Om du är ansluten till ett reningsverk kan det också bidra till minskade utsläpp av näringsämnen. Om du har enskilt avlopp se över hur det fungerar. Är du tveksam be din kommun om hjälp. Besök gärna kommunernas webbplats Försök dra ner på bilkörningen. Minska på bensinförbrukningen genom att köra bensinsnålt och välj en bil som drar lite bränsle. Köp inte mer mat än vad som går åt. Näringsämnen läcker från jordbruket när maten produceras och mat som hamnar i papperskorgen innebär att näring släppts ut i onödan. Vad gör samhället? Sverige har redan kommit långt med att minska utsläpp av näringsämnen som göder sjöar och hav. Reningen av avloppsvatten har förbättrats rejält sedan 1970-taletoch ett ambitiöst åtgärdsprogram inom jordbruket har minskat läckaget från odlad mark kraftigt. Men arbetet går vidare. Fosfat i tvättmedel förbjöds nyligen i Sverige. I maskindiskmedel förbjuds fosfater från juli Naturskyddsföreningen driver tillsammans med miljöorganisationer i Ryssland, Vitryssland, Baltikum och Polen en kampanj för ett förbud mot fosfater i tvättoch rengöringsmedel i hela EU. Skärpta avgaskrav för nya bilar har införts stegvis. Vissa kommuner inventerar enskilda avlopp och försöker åtgärda de som inte uppfyller kraven. Tyvärr är många avlopp dåliga och sammantaget orsakar de många små näringsläckor. Det finns lagar om hur gödsel ska hanteras och lagar som begränsar hur mycket som får läggas på åkermark. Lantbrukare kan få ersättning för nya våtmarker, skyddszoner och odling av fånggrödor som hjälper till att hålla kvar näringen i jorden. Pengarna kommer delvis från EU. Projektet Greppa näringen, är ett framgångsrikt samarbete mellan myndigheter och jordbruksnäringen. Projektet ger rådgivning till lantbrukare, till exempel om lämpliga tidpunkter och förhållanden för gödselspridning. Vattenmyndigheterna har undersökt vilka kustområden som är mest känsliga för övergödning och bedömt var det ger störst effekt om man sätter in åtgärder. Projektet Finn de områden som göder havet mest har också gett viktigt underlag för fler åtgärder. Regeringen kommer att införa ett bidrag på ca 120 miljoner kronor till kommuner och ideella organisationer. LOVA-bidraget ska användas till lokala åtgärder som minskar mängden kväve och fosfor, bland annat våtmarker och musselodlingar. Bidraget kan också användas för båtbottentvättar. Länsstyrelserna har fått sammanlagt 35 miljoner kronor från havsmiljöanslaget för att planera sådana lokala åtgärder. Naturvårdsverket har gjort en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och tagit fram flera förslag på åtgärder. så mår havet 9

10 Havsörnen flyger igen. Miljögifter förbud ger effekt C Generellt sett är miljögifter ett större problem i Östersjön än på västkusten eftersom vattnets omsättning är större i Västerhavet. Det finns naturligtvis undantag och halterna av giftiga ämnen från båtbottenfärger är till exempel höga även på västkusten. Ett område i södra Bottenhavet är speciellt hårt drabbat av miljögifter. I flera fall har förbud och minskad användning lett till att halterna i miljön av olika miljögifter minskat betydligt. Det är mycket glädjande att åtgärderna har hjälpt eftersom det betyder att vi kan påverka. Gifter i havet kommer från många olika källor, till exempel från bekämpningsmedel, impregneringsmedel, industrier, byggmaterial, elektronik, batterier och båtbottenfärger. PCB och DDT Problemet med miljögifter uppmärksammades för första gången på talet när miljögifterna DDT och PCB skadade fåglar och sälar. Havsörnen höll på att försvinna helt. Även sälarna hotades på grund av miljögifterna men också av ett hårt jakttryck. Tack vare att både PCB och DDT förbjöds har koncentrationerna minskat betydligt, men de finns fortfarande kvar i ekosystemen. Idag är halterna av PCB högst i södra och mellersta Östersjön och i södra Bottenhavet. Längre norrut och på västkusten är de lägre. En undersökning i Bottenhavet och Bottenviken visade att halterna av PCB i strömming var tre gånger högre under sommaren än under hösten. Varför det varierar så vet man inte. 10 så mår havet

11 kolumntitel Gråsälarna blir fler och fler. Havsörn och säl mår bättre På senare år har både havsörnen och sälarna återhämtat sig ordentligt. Havsörnen har matats med giftfri mat på land och nu är havsörnen åter en ganska vanlig syn längs våra kuster. I Östersjöområdet blir sälarna stadigt fler. Trots de goda nyheterna finns tecken på att miljögifter fortfarande är ett problem i Östersjön. Många sälar har tarmsår och havsörnar i södra Bottenhavet får färre ungar per kull. Det är fyra gånger vanligare att deras bon innehåller döda ägg jämfört med bon i andra områden. Forskarna vet inte riktigt varför men det kan bero på miljögifter. Dioxiner Kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av dioxiner gjorde att halterna minskade under och 1980-talen. Sedan dess har den minskande trenden tyvärr stannat av. Det är inte bra eftersom halterna i fet fisk från Östersjön fortfarande är så höga att de ofta överskrider EU:s gränsvärde för dioxiner i matfisk. I södra Bottenhavet är halterna högst i landet. Dioxinhalterna i havsbottnen är också mycket högre här än på andra ställen. Ett område utanför Oskarshamn utmärker sig också med väldigt höga halter i bottnen. På västkusten är dioxinhalterna mycket lägre. Fakta 8 miljögifter Gemensamt för miljögifterna nedan är att de bryts ner långsamt. Det är ett problem för då finns de giftiga ämnena kvar länge i miljön. PCB polyklorerade bifenyler, ett samlingsnamn för en grupp ämnen som använts som isolering och smörjolja i kondensatorer och i transformatorer, i fogmassor, färg, självkopierande papper med mera. Förbjöds i Sverige under 1970-talet. DDT ett insektsbekämpningsmedel som förbjöds i Sverige redan Dioxiner/dibensofuraner samlingsnamn för en grupp ämnen som bildas oavsiktligt vid förbränning där ämnen som innehåller klor förekommer, till exempel vid sopförbränning och produktion av järn och stål. Flamskyddsmedel används i produkter som kan vara brandfarliga, som plaster och elektronik. Produkterna får svårare att fatta eld. Flamskyddsmedel som innehåller grundämnet brom kallas för bromerade flamskyddsmedel. PFOS/PFOSA så kallade perfluorerade ämnen. De används för impregnering av papper och textilier, i rengöringsmedel (till exempel golvpolish) och brandsläckningsskum. De finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin. TBT tributyltenn är en så kallad organisk tennförening. TBT utvecklades ursprungligen för att bekämpa den tropiska sjukdomen snäckfeber (bilharzia). TBT har använts i båtbottenfärger men det finns också i impregneringsmedel för trä och textilier. så mår havet 11

12 miljögifter förbud ger effekt Vikaresäl. Gråsäl. Fakta 8 skador PCB och DDT gör äggskalen hos havsörn och sillgrissla så tunna att äggen går sönder. PCB skadar fortplantningsorgan och immunförsvaret hos gråsäl, knubbsäl och vikare. Dioxiner anses vara bland de mest giftiga ämnen man känner till. De ökar produktionen av vissa enzym som på olika sätt påverkar kroppen. Det kan orsaka cancer och skada immunförsvaret hos flera djur. Även fortplantning och utveckling störs. TBT anses vara ett av de mest giftiga ämnena som människan släppt ut i miljön. Det påverkar hormoner hos snäckor så att honorna får hanliga könsorgan och fortplantningen störs. Blåmusslor drabbas av dvärgväxt. Hur större djur påverkas är inte så väl känt men man vet att ämnet påverkar deras immunförsvar. I andra länder har man hittat TBT i levern hos döda uttrar och delfiner. Knubbsäl. I Sverige finns tre sälarter; vikare, gråsäl och knubbsäl. Vikaresälen finns i Bottenhavet, gråsälen dominerar längre söderut i Östersjön och knubbsälen finns framförallt på västkusten. Båtbottenfärger I båtbottenfärger fanns förut koppar- och tennföreningar för att hålla havstulpaner och alger borta från skroven. Det verkar tyvärr som om båtbottenfärger med den mycket giftiga tennföreningen TBT fortfarande används på fritidsbåtar trots att det är förbjudet. TBT kan också läcka ut från tidigare färglager och när båtbottnen slipas. Halterna är oroande höga i havsbottnen utmed både västkusten och östkusten upp till och med Ålands hav. TBT finns också i Bottenhavet och Bottenviken men halterna är mycket lägre där. På västkusten har man hittat TBT i bland annat i snäckor, blåstång, blåmusslor och torsklever. Tungmetaller Även tungmetaller räknas som miljögifter. Forskare i Sverige har under mycket lång tid undersökt halterna av kvicksilver, bly och kadmium i sill och strömming. Höga halter kvicksilver i insjöfisk är ett gammalt och välkänt miljöproblem. I fisk från havet är halterna generellt mycket lägre. De ligger tryggt under EU:s gränsvärde för kvicksilver i matfisk. I södra Bottenhavet är halterna i strömming lite högre än i övriga landet. De ligger ofta strax över Livsmedelsverkets gräns för kvicksilver i barnmat. Den gränsen är lägre än EU:s gräns. Men halterna i det här området är på väg ner. Äldre provtagningar tyder på att halterna i havet halverats sedan början på 1970-talet. Åtgärder 12 så mår havet

13 miljögifter förbud ger effekt Trots att giftiga båtbottenfärger är förbjudna läcker de ut vid marinor och i naturhamnar längs kusten. mot spridningen av bly har varit mycket framgångsrika. Bly används till exempel inte längre i bensin. Halterna i fisk är betydligt lägre nu än för drygt 20 år sedan. Halterna är lägst på västkusten och i Bottenviken. I södra och mellersta Östersjön är de lite högre men sjunker fortfarande varje år. Koncentrationen av kadmium i fisk ökade kraftigt på 1990-talet. Tack vare minskad användning och åtgärder för att minska spridningen har halterna sjunkit igen, även om de inte gått ner så mycket som förväntat. Sillen i Skagerrak och Kattegatt innehåller betydligt lägre halter av kadmium än strömmingen i Östersjön. Flamskydds- och impregneringsmedel Bromerade flamskyddsmedel och giftiga ämnen i impregneringsmedel av olika slag används flitigt och dessa ämnen läcker ut i miljön. I mitten av 1970-talet började halterna av några bromerade flamskyddsmedel och ämnet PFOS att öka stadigt i sillgrissleägg. Efter denna upptäckt minskade användningen av några typer av flamskyddsmedel och halterna av dessa i miljön sjönk snabbt till låga nivåer. År 2000 slutade den största producenten att tillverka PFOS och användningen minskar men fortfarande är halterna i miljön höga. Det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD däremot används fortfarande. Halterna i miljön är höga och de fortsätter att stiga med ungefär tre procent per år. Fakta 8 tungmetaller Kvicksilver kan skada nervsystemet hos människor. Det används allt mindre i samhället, men förekommer fortfarande. Kvicksilvret som sprids till naturen kommer framför allt från förbränning av dåligt sorterat avfall (t.ex. lysrör, elektronik) samt från järn-, stål- och metallverk. Även förbränning av kol, torv och ved ger utsläpp av kvicksilver. Mycket kvicksilver sprids långa vägar via luften. Bly kan också skada nervsystemet hos människor. Det har genom historien använts i mynt, färgpigment, kokkärl, konservburkar, vattenledningssystem och som smakämne! Bly användes också som tillsats i bensin, men det förbjöds Nu för tiden används bly i batterier, kablar, färgpigment, ammunition, fiskesänken och lödmaterial. Det är förbjudet att använda blyhagel vid jakt i närheten av våtmarker och vatten. Kadmium får enzymer i kroppen att fungera sämre. Ämnet är en biprodukt vid framställning av zink och handelsgödsel. Kadmium har också använts som pigment i röda och gula målarfärger, plaster och keramiska glasyrer. Utsläpp till luft sker främst vid förbränning av dåligt sorterat avfall, vid metalltillverkning samt förbränning av fossila bränslen. Kadmium tas lätt upp av växter och sprids vidare i näringskedjan. I Sverige förbjöds kadmium i plaster i början av 1980-talet och i uppladdningsbara batterier Gravida och fisk Livsmedelsverket avråder barn, gravida och kvinnor som planerar att skaffa barn från att äta vildfångad fet fisk från Östersjön oftare än 2 3 gånger per år. Däremot går det bra att äta t.ex. odlad lax. Fisk från Västerhavet har lägre halter av miljögifter och omfattas inte av kostråden. Läs mer på: så mår havet 13

14 kolumntitel Miljögifter Vad kan jag göra? Sortera ditt miljöfarliga avfall och lämna in till miljöstationen; färgrester, lysrör, elektronik, batterier (glöm inte alla batterier som finns i leksaker och uppladdningsbara apparater). Försök att undvika starka kemikalier när du ska rengöra saker och häll absolut inte kemikalier i avloppet eller i naturen. Om du har båt; använd godkänd båtbottenfärg. Prova att använda båtbottentvätt om det finns en nära dig. Använd spolplatta om du själv rengör båten. Färgresterna förorenar både marken och förs vidare ut i vattnet. Tänk på att slipdammet innehåller tungmetaller och är skadligt att andas in. Använd miljöanpassade rengöringsmedel m.m. när du rustar båten. Om du har en motorbåt som drivs med 2-taktsmotor; använd alltid miljöanpassad alkylatbensin. Kör gärna en 4-takts motor, som inte släpper ut olja i onödan. Använd miljöanpassad alkylatbensin. Vad gör samhället? Stiftelsen Håll Sverige rent driver informationskampanjer för att öka användningen av båttvättar. Istället för att använda giftiga båtbottenfärger borstas skrovet rent. Både nationellt och internationellt har stora ansträngningar gjorts för att minska användning av giftiga båtbottenfärger. Från och med 2008 blev det förbjudet att använda TBT också på större båtar och fartyg. På fritidsbåtar var det förbjudet redan tidigare. Användning av PFOS förbjöds i EU Sverige bidrog med viktigt beslutsunderlag och kämpade för en skärpning av det ursprungliga lagförslaget. Naturvårdsverket har kartlagt var utsläpp av dioxiner och PCB:er fortfarande sker och undersökt hur ämnena sprids till och från Östersjön. Nästa steg blir att hitta lämpliga åtgärder för att minska utsläppen. Tack vare miljöambitioner hos företag och krav från kunder har bly som tillsats i färg minskat. I slutet av 2008 kom regeringen och jägarnas och skyttarnas organisationer överens om att arbeta för en övergång till blyfri ammunition. Nationella kampanjer har lett till att användningen av konstnärsfärger med kadmium har minskat. EU-lagstiftning ställer krav på att elektronikprodukter ska vara återvinningsbara, och det är tillverkaren som är ansvarig. Återvinning minskar spridningen av gifter till miljön. Staten avsätter pengar för sanering av förorenad mark eftersom gifterna kan läcka och hota värdefulla vatten. Ett hundratal allvarligt förorenade områden har redan åtgärdats och fler ska det bli. Under 1990-talet genomfördes en svensk aktionsplan mot kvicksilver och användningen och utsläppen minskade radikalt. Nu jobbar Sverige vidare internationellt för minskad användning i andra länder. Ett generellt förbud mot kvicksilver börjar gälla i juni Då får tandfyllningar med dentalt amalgam inte längre användas och varor (även utländska) som innehåller kvicksilver inte längre släppas ut på den svenska marknaden. Naturvårdsverket utför så kallad screening av miljögifter. Prover tas på olika platser och analyseras för att söka efter ämnen som man misstänker skulle kunna finnas i miljön. Tanken är att upptäcka tidigt om nya ämnen som kan vara farliga dyker upp i miljön. 14 så mår havet

15 Rödlistan Rödlistan är en lista över utrotningshotade arter i Sverige som behöver särskilt skydd. Läs mer på Fisk många arter överfiskade C Balansen mellan olika arter av fisk i svenska havsområden har förändrats. Antalet rovfiskar i Östersjön har minskat till en fjärdedel medan vissa fiskar som lever av plankton, till exempel skarpsill, har fördubblats. Orsaken till förändringarna kan vara flera men ett alltför hårt fiske har haft en stor betydelse. Slätrocka, pigghaj, hälleflundra, torsk, lyrtorsk och ål finns alla på Sveriges lista över utrotningshotade arter, den så kallade rödlistan. Arter som växer och förökar sig långsamt är särskilt känsliga för överfiske. Bland dessa hittar vi många vanliga matfiskar, förutom de redan nämnda även långa och piggvar. På 1960-talet var havskräftan i Västerhavet hotad av överfiske, men den har nu återhämtat sig. I vissa kustområden finns det ovanligt lite fiskyngel av abborre och gädda, vilket kan bero på att det är brist på de djurplankton som ynglen äter. Överkapacitet ett problem Ett grundläggande problem är att fiskeflottans kapacitet är för stor i förhållande till hur mycket fisk det finns. Därför går flera åtgärder ut på att minska fiskeflottan, skrotningspremier till trålfartyg är ett exempel. Torskens situation Under 1980-talet fanns det gott om torsk i både Västerhavet och Östersjön. Rekordfångster i mitten av 1980-talet sporrade ett ökat, oförsiktigt fiske. Sedan dess har antalet torskar i södra och mellersta Östersjön minskat med 75 procent. Torsken i östra delen av Östersjön verkar ha återhämtat sig en aning och för första gången på flera år rekommenderar forskarna ett torsk- Torskfiske i Östersjön. så mår havet 15

16 kolumntitel fiske där. Det ser sämre ut för torsken i Västerhavet och forskarna rekommenderar att vi inte fiskar någon torsk där alls. Mängden vuxen torsk har minskat kraftigt i Skagerrak och Kattegatt under de senaste 25 åren. Ett glädjande undantag är torsken i Öresund. Här lever ett välmående bestånd med många och stora torskar. Detta beror på att det sedan talet är förbjudet att fiska med bottentrål i området. En god nyhet är också att färre fiskar av fel art eller storlek, så kallade bifångster, kommer med oavsiktligt i trålfångsterna. Det går att undvika tack vare förbättrade fiskeredskap. Saltvatten och syre viktigt för torskäggen Förutom att fisket slagit hårt mot torsken har den haft svårt att föröka sig. Det beror på de låga syre- och salthalterna i de djupare vattnen som är torskens lekområden. Det behövs tillräckligt höga halter av både syre och salt för att torskäggen, som svävar fritt i vattnet, ska kunna överleva. Annars sjunker äggen ned mot bottnen och dör. De försämrade förhållandena i djupvattnet har bidragit till att torsken nu är hotad, men den största orsaken är ändå det långvariga överfisket. Ålen är ett av planetens äldsta djur men nu är den akut utrotningshotad. Ål Ålen är ett av planetens äldsta djur men nu är den akut utrotningshotad. Den har minskat med procent i Sverige jämfört med för 25 år sedan och det är lika illa i hela Europa. Några tänkbara förklaringar är hårt fiske av både yngel och vuxna ålar, utbyggnad av vattenkraftverk, sjukdomar och parasiter samt miljögifter. Sedan 2007 är fritidsfiske efter ål förbjudet och för yrkesfiske krävs tillstånd från Fiskeriverket. Lax I slutet av 1990-talet såg det problematisk ut för laxen i Östersjön som pressats hårt av fiske och drabbats av sjukdomen M74. Vattenkraftverken blockerar dessutom vandringsvägarna upp till laxens lekområden. Mängden ung lax sjönk kraftigt och det finns bara ungefär 15 älvar kvar med förhållandevis livskraftiga bestånd av vild lax. Idag ser prognosen bättre ut. Fisket har minskat senaste åren och man tror därför att antalet unga laxar kommer att öka. Ett stopp för fiske med drivgarn infördes 2008 för att rädda tumlaren, men stoppet kan även hjälpa laxen att återhämta sig. Men allting är inte bra. Laxen får allt svårare att överleva ute i havet och man vet inte vad orsaken är. I vissa mindre vattendrag finns för få unga laxar. För drygt 15 år sedan ökade antalet strömmingar i Bottenhavet och fångsterna tredubblades på kort tid. Samtidigt blev strömmingen allt magrare och svenska fiskare har haft svårt att hitta tillräckligt stora strömmingar att göra surströmming av. Sill och strömming På västkusten heter det sill och på östkusten norr om Kalmar säger man strömming, men det handlar faktiskt om samma art. Även sill och strömming har fiskats hårt. På 1970-talet sjönk fångsterna av sill från ett av bestånden i Västerhavet till nästan noll. Sillen återhämtade sig men de senaste åren har bestånden återigen minskat. Forskarna säger att läget är kritiskt och att vi borde minska fångsterna. 16 så mår havet

17 kolumntitel Fisk Vad kan jag göra? Köp inte fisk eller skaldjur som är utrotningshotade, det gäller t.ex. vildfångad torsk, lax, ål och hälleflundra. Världsnaturfonden har tagit fram en lista över vilka arter man bör och inte bör välja. Se Byt också ut ålen på julbordet mot någonting annat. Välj istället fisk som är MSC-märkt. Marine Stewardship Council (MSC) är en internationell konsumentmärkning för att hjälpa oss att välja fisk som fiskats på ett uthålligt vis. På kan man se alla certifierade fisken utmärkta på en karta. Sverige har hittills ett certifierat fiske, nämligen fiske av gös i Hjälmaren. Välj KRAV-märkt när du köper odlad fisk, den odlas på ett sätt som är snällare mot miljön. Fråga gärna efter fisk som inte är utrotningshotad på restaurang eller i butiken. Det visar att du som kund är intresserad av att det finns miljövänliga alternativ. Vad gör samhället? Fiskefrågor ligger just nu högt upp på den politiska agendan. Mycket är på gång i Sverige och i andra länder, bland annat krafttag mot tjuvfisket. Ett långsiktigt tänkande med fleråriga förvaltningsplaner istället för årliga fiskekvoter är ett framsteg som ger hopp för fisken. Sverige och Danmark har enats om att viktiga områden för torsken i Kattegatt stängs för fiske under hela eller stora delar av året. EU:s fiskeråd har efter flera års förhandlingar kommit överens om en långsiktig plan för torsken i Östersjön. Fångsterna ska minskas gradvis tills de är på en hållbar nivå. Ryckfiske av torsk i Öresund förbjöds 2008 eftersom det anses oetiskt och ofta sker på lekande fisk. Vid ryckfiske används krokredskap för att hugga eller rycka fast en krok i fisken. Den alltför stora fiskeflottan minskas med stödpengar från EU, genom att skrota båtar som fiskar torsk med trål. Sex trålare beviljades nyss skotningsbidrag av Fiskeriverket och skrotningskampanjen fortsätter. Fiskeriverket har förbjudit fiske i några fjordar på västkusten där man vet att torskar leker. Leken är avgörande för fiskarnas förökning. Fiskeriverket har pekat ut sex mindre områden, tre i Östersjön och tre i Västerhavet som ska bli helt fiskefria från och med Sveriges nya återhämtningsplan för ålen säger att ålfisket ska minska med 50 % till 2013 genom ytterligare begränsningar och bättre kontrollmetoder. Alla EU länder har tagit fram återhämtningsplaner, som ska godkännas av EU-kommissionen. Irland går steget längre än Sverige och förbjuder ålfisket helt. Naturvårdsverket och Fiskeriverket har startat ett 3-årigt projekt för att testa olika metoder att underlätta ålens vandring i älvar. Vandringen är viktig för ålen precis som för laxen. Utmed kusten mellan Kalmar och Stockholm satsar man på att återskapa vattendrag och grunda vikar för att förbättra livsmiljön för abborre och gädda. Restaurering av vattendrag görs även på andra håll i landet. Flera stora butikskedjor säljer inte längre utrotningshotad fisk eller skaldjur. Istället ska man satsa på att öka försäljningen av MSC-märkt fisk. Många restauranger serverar inte torsk eller andra utrotningshotade fiskar längre tack vare att medvetenheten har ökat. så mår havet 17

18 Varmare vatten gynnar cyanobakterien Nodularia. Havet och klimatet möjliga förändringar under ytan C Ett varmare klimat ger ett varmare hav med mindre is på vintern. Det är de två tydligaste tecknen på hur klimatförändringarna kommer att påverka havet, som går att se idag. Salthalt, strömmar och havsnivå är andra faktorer som forskarna tror kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Vissa arter kommer att bli mer framgångsrika i ett varmare klimat medan andra kan komma att minska. Men det är svårt att exakt säga vad som kommer att hända eftersom ekosystemet är sammansatt av så många olika delar som påverkar varandra. Varmare och blötare De senaste decennierna har vi haft varmare och blötare väder än tidigare. Årsmedeltemperaturen har ökat med nästan en grad sedan perioden Nederbörden har ökat med cirka sju procent. Mängden vatten som rinner i våra älvar och andra vattendrag ned till havet har också ökat, framför allt i Norrland och i södra och sydvästra Sverige. Blåmusslorna i Östersjön kan få problem. Livet i havet och klimatförändringar Om det regnar mer kommer mer sötvatten att rinna ut i haven och göra havet sötare. Om salthalten sjunker i Östersjön kan blåmussla, blåstång och torsk vara i farozonen. Om vattnet blir sötare i Östersjön blir också vattnet 18 så mår havet

19 kolumntitel Så mår havet Så mår havet bygger bland annat på rapporterna Havet 2007 och Havet Årsrapporterna samlar resultaten från den nationella miljöövervakningen i svenska havsområden och ges ut i samarbete mellan Naturvårdsverket, Stockholms marina forskningscentrum, Umeå universitet samt Havsmiljöinstitutet. Tånglaken kan bli mindre vanlig. i Kattegatt sötare. Då kan krabba och hummer tvingas norrut mot saltare vatten. Förändring bland fiskar Abborre, gös och mörtfiskar kan bli vanligare om vattnet blir varmare och somrarna längre. Torsk och tånglake kan bli mindre vanliga. Ökad nederbörd ger mer vatten i mindre vattendrag. Det kan göra det lättare för till exempel havsöringen att fortplanta sig. Torsken i Östersjön kommer absolut att påverkas. Ett förändrat klimat och lägre salthalt kommer att göra det svårt för torsken att fortplanta sig. Skarpsillen klarar sig bättre i varmare vatten. En nitlott för torsken är att skarpsill äter torskägg. Idag dominerar skarpsillen i Östersjön och det kan alltså förstärkas av ett förändrat klimat. Förändringar bland de små organismerna Även havets små organismer påverkas av klimatförändringar, inte minst växt- och djurplankton. En minskad salthalt kan göra att marina plankton får svårt att överleva. Varmare vatten gynnar cyanobakterien Nodularia, men missgynnar många andra plankton. Effekterna på växtplankton beror också på hur tillgången på näring förändras. produktion: Naturvårdsverket och Maria Lewander, Grön idé AB. Foto: Jerker Lokrantz/azote, omslag; Göte Eriksson/N, sid. 2; Per Bengtson/Grön idé, sid. 3, 7 (n.t.h.); 13; NASA, sid. 4 5, sid. 8 (t.h.); Magnus Melin/Johnér (blås tång), sid. 6; Hans Kautsky/azote, sid. 6 (n.t.v.); Hasse Schröder/Johnér, sid. 7; Claes Gertson/ Scanpix, sid. 8 (t.v.); Robert Kautsky, sid. 9; Sven Halling/Johnér, sid. 10 (n.t.h.) och 12 (ö.t.v.); Charlotta Moraeus, sid. 11; Jörgen Wiklund/N, sid. 12 (m); Jan Töve/N, sid. 12 (n.t.v.); Ablestock, sid. 14, 17; Stefan Rosengren/Johnér, sid. 15; Tommy Svensson/ Scanpix, sid. 15 (n.t.h.); Klas Rune/N, sid. 16; Anders Boman/Megapi x, sid. 16 (n.t.v.); Reija Jokipii, sid. 18 (Nodularia); Inge Lennmark, sid. 18, 19. Illustrationer: Per Bengtson/Grön idé Tryck: Alfaprint, 2009 (2:a uppdaterade upplagan). Tryckt på FSC-godkänt papper. ISBN: Så mår havet kan beställas i fler exemplar (se baksidan). Den finns också att ladda ned gratis från: web bokhandeln. länkar så mår havet 19

20 kolumntitel Våra hav mår dåligt, hur dåligt? Vågar vi bada överallt och vågar vi äta fisken som fångats i haven kring Sverige? Det är många frågor som dyker upp när man hör och läser om havet och miljön. Men både i Sverige och i våra grannländer arbetas det hårt för att havsmiljön ska bli bättre. Så mår havet beskriver de viktigaste miljöproblemen, vad samhället gör för att det ska bli bättre och vad du själv kan göra för att hjälpa till. naturvardsverket.se Naturvårdsverket, Stockholm. Tel: , e-post: Internet: Beställningar CM Gruppen, Box , Bromma. Ordertel: , e-post: Internet: ISBN:

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av

ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av Ibåtliv VISST ÄR DET UNDERBART! Sommar och dags för båtliv igen. Inget slår känslan under en färd ut över glittrande, blått vatten. ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att vara ute på sjön är ett av våra största

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt.

Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt. Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt. Det finns ju nästan inget bättre än att vara ute med båten. Men alla tycker tyvärr

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Uppdrag: Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Uppdrag: Rädda Östersjön! Har du funderat över Östersjön och de allvarliga miljöproblem

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten?? Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i

Läs mer

Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön?

Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön? Östersjön mår inte riktigt bra. Det finns de som har idéer om hur utvecklingen ska vändas. Grafik: Torbjörn Johansson/SVT Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön? Regeringen har avsatt en halv miljard

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Materialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.

Materialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn. Materialbaserat prov i miljövetenskaper Läs vidstående material som behandlar Östersjöns tillstånd och belastning och besvara frågorna 1-5. Observera att materialet inte ger dig uttömmande svar på frågorna,

Läs mer

Våra naturresurser. Vi måste vara rädda om våra naturresurser

Våra naturresurser. Vi måste vara rädda om våra naturresurser Våra naturresurser Människorna har i alla tider använt sig av naturen för att kunna överleva. Allting i naturen som vi kan använda eller ha nytta av kallas naturresurser eller naturtillgångar. Naturresurserna

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Båtbottenfärger ett miljöproblem Båtbottenfärger ett miljöproblem Användning sedan mycket lång tid tillbaka för att skydda båtskrov från påväxt av vattenlevande organismer Olika aktiva giftiga ämnen har använts: Bly TBT (tributyltenn)

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Vattenbruk. Oceanografi

Vattenbruk. Oceanografi 217 Vattenbruk Vattenbruk är ett av flera sätt som hav och sjöar kan användas på. Vattenbruk är odling av fisk, skaldjur och alger i hav eller sjöar. Genom att odla i vatten fås högre avkastning per ytenhet

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser SIDAN 1 Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser Maria Pettersson, Miljöförvaltningen i Stockholm Ca 1 miljon fritidsbåtar i Sverige SIDAN 2 Östersjön Få arter för varje funktion

Läs mer

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti 2006. www.centerpartiet.se

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti 2006. www.centerpartiet.se Rädda Östersjön Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön augusti 2006 www.centerpartiet.se Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Utsläppsrätter i för kväve och fosfor...4 3 Östersjöregering...4 4 Övergödningen...

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Utsortering av leksaker Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Om Retoy Retoy erbjuder aktiviteter där barn får leka sig till en bättre värld genom att byta, låna, skapa och ge. Med leksaken som verktyg

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Tidigare HAVSMILJÖN VÄSTERHAVET VÄSTERHAVET. Aktuellt om miljön i Kattegatt, Skagerrak och Öresund. Tema: Åtgärder

Tidigare HAVSMILJÖN VÄSTERHAVET VÄSTERHAVET. Aktuellt om miljön i Kattegatt, Skagerrak och Öresund. Tema: Åtgärder Tidigare HAVSMILJÖN VÄSTERHAVET Aktuellt om miljön i Kattegatt, Skagerrak och Öresund VÄSTERHAVET Tema: Åtgärder Tema: Hårt tryck mot kusten 1 FEBRUARI JUNI 2010 2011 OM VÄSTERHAVET Innehåll Tema 2011:

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Östersjön & miljögifter

Östersjön & miljögifter MILJÖGIFTER Östersjön & miljögifter - VAD VI BÖR VETA STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT 1 Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen

Läs mer

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Upplägg Presentation av projektet Varför byta från bottenfärg 6 sätt att slippa måla Havs och vattenmyndighetens riktlinjer för båttvätt Exempel

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra? Vårt hav Östersjön Miljö och samhälle Vad kan du göra? Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer