att förvalta havsmiljön

Transkript

1 Så mår havet

2 att förvalta havsmiljön Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar har vi fått vänja oss vid. Våra hav mår dåligt. Vågar vi bada överallt och vågar vi äta fisken som fångats i haven kring Sverige? Det är många frågor som dyker upp när man hör och läser om havet och miljön. Men allt är inte dåligt. På flera håll syns förbättringar och både i Sverige och i våra grannländer arbetas det hårt för att havsmiljön ska bli bättre. Här vill vi beskriva de viktigaste miljöproblemen, vad samhället gör för att det ska bli bättre och vad du själv kan göra för att hjälpa till. Algblomning. 2 så mår havet

3 att förvalta havsmiljön så mår havet 3

4 att förvalta havsmiljön Så mår havet Skagerrak 8 Övergödning: Överskott av näring utmed kusten bidrar till syrebrist i vissa fjordar. Grumligt vatten, för mycket fintrådiga alger och igenvuxna vikar på sina håll. Ute i öppet hav är övergödningen inte något större problem. 8 Miljögifter: Halterna av det giftiga ämnet TBT från båtbottenfärger är höga i havsbottnen. Trots att det är förbjudet verkar färger med TBT fortfarande användas. Höga halter av ämnet PFOSA kan vara ett tecken på en okänd utsläppskälla i området. Annars är halterna av flera andra miljögifter, till exempel dioxiner och kadmium, lägre än i Östersjön. 8 Fiske: Flera viktiga fiskbestånd är alltför små. Torsken, hälleflundran, lyrtorsken och pigghajen är hotade, ålen och slätrockan är båda akut utrotningshotade. Den främsta orsaken är för hårt fiske. 8 Främmande arter: Det japanska jätteostronet har hittats i Bohuslän. Arten verkar trivas och föröka sig i de svenska vattnen men det är svårt att säga vilka effekter det kommer att få. 8 Positiva trender: Mängden fisk som fångas av misstag, så kallade bifångster, minskar tack vare bättre fiskeredskap. Knubbsälen mår bra och växtligheten på klippbottnarna frodas. södra och mellersta östersjön 8 Övergödning: Ingen förbättring i sikte ute i havet. Döda syrefria bottnar breder ut sig. Det beror både på överskott av näringsämnen i vattnet och i bottnarna samt brist på stora inflöden av syrerikt vatten från Västerhavet. Igenvuxna vikar och mycket fintrådiga alger i vissa grunda kust- och skärgårdsområden. 8 Miljögifter:Halterna av TBT från båtbottenfärger är mycket höga i havsbottnen utmed både kusten och ute till havs. Halterna av PCB i fisk är högre än i Bottenviken och i Västerhavet. Koncentrationen av bly i fisk är högre än i andra havsområden. I fet fisk är halterna av dioxiner ofta högre än EU:s gränsvärden för matfisk. Ämnena PFOS och HBCDD ökar i sillgrissleägg. Många sälar har tarmsår vilket kan bero på miljögifter. 8 Fiske: Balansen mellan olika fiskarter har ändrat sig helt. Ute till havs hotar överfisket torsken och den minskade mängden rovfisk påverkar hela ekosystemet. Skarpsillen har ökat när torsken minskat. Ålen är akut utrotningshotad och mängden vild lax har minskat kraftigt. Också vid kusten har sammansättningen av arter förändrats, men där kan orsaken dessutom vara att vattnet blivit varmare. 8 Positiva trender: I norra delen mår blåstången bättre i vissa skärgårdsområden, kanske tack vare mindre näring i vattnet som då blivit mindre grumligt. Havsörn och säl har återhämtat sig efter minskningen på och 1970-talet. kattegatt 8 Övergödning: Överskott av näring utmed kusten. Syrebrist i vattnet nära botten förekommer och de små bottenlevande djuren mår allt sämre. Grumligt vatten, för mycket fintrådiga alger och igenvuxna vikar på sina håll. Ute i öppet hav är övergödningen inte något större problem. 8 Miljögifter: Halterna av TBT från båtbottenfärger är höga i havsbottnen. Annars är halterna av flera andra miljögifter, till exempel dioxiner och kadmium, lägre än i Östersjön. 8 Fiske: Flera viktiga fiskbestånd är alltför små. Torsken och pigghajen är hotade, ålen och slätrockan är båda akut utrotningshotade. Den främsta orsaken är för hårt fiske. 8 Positiva trender: Syrehalterna i vattnet har över lag ökat. Växtligheten på klippbottnarna frodas. Knubbsälen mår bra och förökar sig. öresund 8 Övergödning: Höga halter av näringsämnen i vattnet men de små djuren på bottnen mår ändå bra. 8 Fiske: Här lever ett välmående bestånd av torsk med många stora fiskar. Det beror på att det sedan 1930-talet är förbjudet att fiska med bottentrål i området. 4 så mår havet

5 att förvalta havsmiljön Bottenviken 8 Övergödning: Inga problem med övergödning eller syrebrist. 8 Miljögifter: Höga halter av arsenik i bottnen vilket troligen beror på gruvverksamheten. På sommaren är dioxinhalterna i strömming höga. Antalet vikaresälar ökar långsammare än väntat, det beror troligen på miljögifter. 8 Fiske: Den kommersiellt viktiga siklöjan har återhämtat sig tack vare begränsningar av fisket efter att bestånden minskade kraftigt på 1990-talet. Strömmingen har blivit magrare. Mängden vild lax har minskat kraftigt. 8 Positiva trender: Havsörnen har hämtat sig efter att ha varit hotad av miljögifter. Gråsälsbeståndet ökar i normal takt. Bottenhavet 8 Övergödning: Inga större problem med överskott av näring förutom i några få kustområden med direkta utsläpp. Cyanobakterier, som också kallas blågrönalger, har ökat något. 8 Miljögifter: Höga halter av många organiska miljögifter är ett stort problem. Detta misstänks vara orsaken till att havsörnarna här får färre ungar än i andra områden och att många sälar har tarmsår. I södra Bottenhavet är dioxinhalten i strömming den högsta i landet och kvicksilverhalten är lite högre än på andra ställen. 8 Fiske: Mängden vild lax har minskat kraftigt. Abborrbeståndet är starkare än någonsin. 8 Positiva trender: Övergödningen är inget större problem. Havsörn och säl har återhämtat sig efter minskningen på och 1970-talet. så mår havet 5

6 Blåstången mår dåligt av övergödningen. Övergödning grumliga vikar och döda bottnar C I mellersta och södra Östersjön är övergödningen ett stort problem. Giftalgblomningar och döda bottnar visar att läget är allvarligt. De senaste åren harsyrebristen i Östersjöns djupvatten varit den största sedan mätningarna började i mitten av 1890-talet. På djup över 80 meter saknas liv helt. Dålig omblandning All syrebrist beror dock inte på övergödning. En annan orsak är att vattnet i Östersjön, som är ett slutet hav, blandas om långsamt och inte syresätts tillräckligt ofta. Syre finns i det saltare vatten som oregelbundet flödar in i Östersjön via Öresund och Bälten (Danmark). Under kraftiga stormar kan stora mängder saltvatten strömma in och syresätta Östersjöns djupare delar. Sedan 1983 har det bara skett två större inflöden, 1993 och Död botten. Fosforhalterna ökar Syrebristen gör att fosfor i havsbottnen läcker ut. Det är härifrån det största tillskottet av fosfor kommer, tror många forskare. Fosforhalterna har ökat stadigt de senaste åren. Algblomningarna har ökat i mellersta och södra Östersjön, framförallt blomningar av blågröna alger. 6 så mår havet

7 kolumntitel Fakta 8 Övergödning Övergödningen har länge varit ett av de allvarligaste miljöproblemen i våra hav. Stora mängder näringsämnen transporteras till havet framförallt från skogs- och jordbruksområden och dåligt renade avlopp. Avgaser från sjöfart och bilar är också en källa till övergödning när de via luften transporteras till havet och faller ner med regn eller snö. Sedan början på 1900-talet har tillförseln av näringsämnena kväve och fosfor till havet troligen mångdubblats. All näring har gjort att havet har blivit övergött. Det i sin tur har fått balansen i ekosystemet att förändras. Plankton och fintrådiga alger gynnas Vissa arter kan dra nytta av den goda tillgången på näring medan andra får det svårare. En del arter kan till och med försvinna helt. Näringsämnen gynnar snabbväxande arter, till exempel växtplankton och fintrådiga alger. Stora mängder plankton gör vattnet grumligt. Totalt sett växer det mer i havet när det blir övergött. Man kallar det att den biologiska produktionen ökar och att det bildas mer organiskt material. Rester av organiskt material faller så småningom till botten. När resterna bryts ned går det åt mycket syre, så mycket att det kan bli syrebrist. När syret tar slut dör allt liv på havsbottnen. Även närmare ytan kan syret minska om tillgången på näring blir för stor. Blåstången drabbas ofta av övergödningen när vattnet blir grumligt eftersom tången då inte får tillräckligt mycket ljus och den täcks av fintrådiga alger. Blåstången är mycket viktig eftersom den ger skydd åt fiskyngel och föda åt många djur. Vass trivs också i näringsrika vatten och det kan orsaka igenvuxna vikar. Kedjereaktioner i ekosystemet Den drastiska minskningen av torsk kan också bidra till algblomningar. När torskarna blir färre startar en kedjereaktion i näringsväven och hela ekosystemet förändras. Om det blir ont om rovfisken torsk överlever fler mindre fiskar som äter djurplankton. Det blir då färre djurplankton kvar som i sin tur lever av växtplankton. Det ger fler växtplankton och mer algblomningar. Inte övergött överallt I Kattegatts och Skagerraks öppna hav syns inga större tecken på övergödning. Inte heller Bottenhavet är svårt drabbat och Bottenviken har inga problem alls med övergödning. men längs kusterna På både västkusten och östkusten upp till Ålands hav syns tecken på övergödning närmare land. Grumligt vatten, mycket fintrådiga alger och igenvuxna vikar är vanligt på sina håll. Särskilt utanför tättbebyggda områden läcker mycket näringsämnen ut, samtidigt som vattnet inte blandas om särskilt ofta i många skyddade kustområden. Då blir vattnet lättare övergött. Både överskott på näring och dålig omblandning av vatten bidrar till syrebrist i vattnet nära botten i vissa instängda vikar och fjordar. Fintrådiga alger. så mår havet 7

8 övergödning grumliga vikar och döda bottnar Fakta 8 Algblomning När växtplankton, som är mycket små alger, förekommer i stora mängder kallar vi det algblomning. Vattnet ser grumligt ut och ibland kan det bildas ett tjockt lager på vattenytan. I Östersjön består ofta blomningar av cyanobakterier. De kallas också för blågrönalger, även fast de är bakterier. Kraftiga blomningar beror ofta på att det finns mycket näringsämnen i vattnet. Ibland är algblomningar giftiga och kan ge hudirritation, ögonbesvär, illamående, kräkningar eller diarré. Algblomning i Östersjön. Algerna syns som ljusgröna virvlar. Baltic Sea Action Plan Länderna kring Östersjön har enats om en åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan, för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Det är mycket hoppfullt att alla länder kring Östersjön visar engagemang och deltar i arbetet för en bättre havsmiljö. Konkreta åtgärder mot övergödning, överfiske, miljögifter och mot minskningen av biologisk mångfald väntar. Fosfor i tvättmedel ska förbjudas i alla länder kring Östersjön, hårdare regler för utsläpp av toalettavfall från fartyg i Östersjön planeras och utsläppen av kväve och fosfor ska minska kraftigt. Sverige har varit drivande och haft stor betydelse för den höga ambitionsnivån. Baltic Sea Actio n Plan kommer att göra skillnad. Vattendirektivet och Marina direktivet EU har speciella lagar (direktiv) som kräver att medlemsländerna kontrollerar alla vatten och åtgärdar eventuella miljöproblem. Länsstyrelserna jobbar för fullt med att uppfylla kraven i Vattendirektivet och för att leda arbetet har speciella Vattenmyndigheter bildats. Det Marina direktivet är nytt sedan Det högt satta målet är att uppnå en god miljö i havet senast år Nu planeras hur direktivet ska genomföras i Sverige och i andra EU-länder. Östersjöländerna har ansökt om att göra Östersjön till ett pilotområde, där man kan gå extra snabbt fram med åtgärder eftersom havets tillstånd är kritiskt. Med hjälp av Baltic Sea Action Plan ska arbetet dras igång så snart som möjligt. En miljard från regeringen Regeringen har avsatt ett speciellt havsmiljöanslag på nära en miljard kronor för insatser under åren Pengarna går bland annat till ett projekt för att pröva olika metoder att syresätta bottnarna i Östersjön med hjälp av jättelika pumpar, ett stort försök med att fiska ut skarp sillen (för att se om det kan hjälpa torsken att återhämta sig genom att återställa balansen mellan arter) och till att återskapa vandringsvägar för fisk så att de kan fortplanta sig. 8 så mår havet

9 kolumntitel Övergödning Vad kan jag göra? Sverige har väl fungerande reningsverk i hela landet. Trots det så följer mycket metaller, växtnäring med mera med spillvattnet till haven. Det är bra att vi alla gör vad vi kan för att minska vårt näringsbidrag till havet. Det är särskilt viktigt om man har eget avlopp, ett så kallat enskilt avlopp, och alltså inte är ansluten till ett reningsverk. Använd miljömärkta, helst fosfatfria diskmedel. Överdosera inte. Det är speciellt viktigt om du har enskilt avlopp. Kör bara fulla diskmaskiner eftersom maskindiskmedel fortfarande innehåller fosfat. Även detta är speciellt viktigt om du har enskilt avlopp. Om du har båt med toalett ombord, töm tanken i land på särskilda insamlingsställen. Använd så lite vatten som möjligt. Det är bra för miljön på flera sätt, till exempel för att spara energi. Om du är ansluten till ett reningsverk kan det också bidra till minskade utsläpp av näringsämnen. Om du har enskilt avlopp se över hur det fungerar. Är du tveksam be din kommun om hjälp. Besök gärna kommunernas webbplats Försök dra ner på bilkörningen. Minska på bensinförbrukningen genom att köra bensinsnålt och välj en bil som drar lite bränsle. Köp inte mer mat än vad som går åt. Näringsämnen läcker från jordbruket när maten produceras och mat som hamnar i papperskorgen innebär att näring släppts ut i onödan. Vad gör samhället? Sverige har redan kommit långt med att minska utsläpp av näringsämnen som göder sjöar och hav. Reningen av avloppsvatten har förbättrats rejält sedan 1970-taletoch ett ambitiöst åtgärdsprogram inom jordbruket har minskat läckaget från odlad mark kraftigt. Men arbetet går vidare. Fosfat i tvättmedel förbjöds nyligen i Sverige. I maskindiskmedel förbjuds fosfater från juli Naturskyddsföreningen driver tillsammans med miljöorganisationer i Ryssland, Vitryssland, Baltikum och Polen en kampanj för ett förbud mot fosfater i tvättoch rengöringsmedel i hela EU. Skärpta avgaskrav för nya bilar har införts stegvis. Vissa kommuner inventerar enskilda avlopp och försöker åtgärda de som inte uppfyller kraven. Tyvärr är många avlopp dåliga och sammantaget orsakar de många små näringsläckor. Det finns lagar om hur gödsel ska hanteras och lagar som begränsar hur mycket som får läggas på åkermark. Lantbrukare kan få ersättning för nya våtmarker, skyddszoner och odling av fånggrödor som hjälper till att hålla kvar näringen i jorden. Pengarna kommer delvis från EU. Projektet Greppa näringen, är ett framgångsrikt samarbete mellan myndigheter och jordbruksnäringen. Projektet ger rådgivning till lantbrukare, till exempel om lämpliga tidpunkter och förhållanden för gödselspridning. Vattenmyndigheterna har undersökt vilka kustområden som är mest känsliga för övergödning och bedömt var det ger störst effekt om man sätter in åtgärder. Projektet Finn de områden som göder havet mest har också gett viktigt underlag för fler åtgärder. Regeringen kommer att införa ett bidrag på ca 120 miljoner kronor till kommuner och ideella organisationer. LOVA-bidraget ska användas till lokala åtgärder som minskar mängden kväve och fosfor, bland annat våtmarker och musselodlingar. Bidraget kan också användas för båtbottentvättar. Länsstyrelserna har fått sammanlagt 35 miljoner kronor från havsmiljöanslaget för att planera sådana lokala åtgärder. Naturvårdsverket har gjort en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och tagit fram flera förslag på åtgärder. så mår havet 9

10 Havsörnen flyger igen. Miljögifter förbud ger effekt C Generellt sett är miljögifter ett större problem i Östersjön än på västkusten eftersom vattnets omsättning är större i Västerhavet. Det finns naturligtvis undantag och halterna av giftiga ämnen från båtbottenfärger är till exempel höga även på västkusten. Ett område i södra Bottenhavet är speciellt hårt drabbat av miljögifter. I flera fall har förbud och minskad användning lett till att halterna i miljön av olika miljögifter minskat betydligt. Det är mycket glädjande att åtgärderna har hjälpt eftersom det betyder att vi kan påverka. Gifter i havet kommer från många olika källor, till exempel från bekämpningsmedel, impregneringsmedel, industrier, byggmaterial, elektronik, batterier och båtbottenfärger. PCB och DDT Problemet med miljögifter uppmärksammades för första gången på talet när miljögifterna DDT och PCB skadade fåglar och sälar. Havsörnen höll på att försvinna helt. Även sälarna hotades på grund av miljögifterna men också av ett hårt jakttryck. Tack vare att både PCB och DDT förbjöds har koncentrationerna minskat betydligt, men de finns fortfarande kvar i ekosystemen. Idag är halterna av PCB högst i södra och mellersta Östersjön och i södra Bottenhavet. Längre norrut och på västkusten är de lägre. En undersökning i Bottenhavet och Bottenviken visade att halterna av PCB i strömming var tre gånger högre under sommaren än under hösten. Varför det varierar så vet man inte. 10 så mår havet

11 kolumntitel Gråsälarna blir fler och fler. Havsörn och säl mår bättre På senare år har både havsörnen och sälarna återhämtat sig ordentligt. Havsörnen har matats med giftfri mat på land och nu är havsörnen åter en ganska vanlig syn längs våra kuster. I Östersjöområdet blir sälarna stadigt fler. Trots de goda nyheterna finns tecken på att miljögifter fortfarande är ett problem i Östersjön. Många sälar har tarmsår och havsörnar i södra Bottenhavet får färre ungar per kull. Det är fyra gånger vanligare att deras bon innehåller döda ägg jämfört med bon i andra områden. Forskarna vet inte riktigt varför men det kan bero på miljögifter. Dioxiner Kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av dioxiner gjorde att halterna minskade under och 1980-talen. Sedan dess har den minskande trenden tyvärr stannat av. Det är inte bra eftersom halterna i fet fisk från Östersjön fortfarande är så höga att de ofta överskrider EU:s gränsvärde för dioxiner i matfisk. I södra Bottenhavet är halterna högst i landet. Dioxinhalterna i havsbottnen är också mycket högre här än på andra ställen. Ett område utanför Oskarshamn utmärker sig också med väldigt höga halter i bottnen. På västkusten är dioxinhalterna mycket lägre. Fakta 8 miljögifter Gemensamt för miljögifterna nedan är att de bryts ner långsamt. Det är ett problem för då finns de giftiga ämnena kvar länge i miljön. PCB polyklorerade bifenyler, ett samlingsnamn för en grupp ämnen som använts som isolering och smörjolja i kondensatorer och i transformatorer, i fogmassor, färg, självkopierande papper med mera. Förbjöds i Sverige under 1970-talet. DDT ett insektsbekämpningsmedel som förbjöds i Sverige redan Dioxiner/dibensofuraner samlingsnamn för en grupp ämnen som bildas oavsiktligt vid förbränning där ämnen som innehåller klor förekommer, till exempel vid sopförbränning och produktion av järn och stål. Flamskyddsmedel används i produkter som kan vara brandfarliga, som plaster och elektronik. Produkterna får svårare att fatta eld. Flamskyddsmedel som innehåller grundämnet brom kallas för bromerade flamskyddsmedel. PFOS/PFOSA så kallade perfluorerade ämnen. De används för impregnering av papper och textilier, i rengöringsmedel (till exempel golvpolish) och brandsläckningsskum. De finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin. TBT tributyltenn är en så kallad organisk tennförening. TBT utvecklades ursprungligen för att bekämpa den tropiska sjukdomen snäckfeber (bilharzia). TBT har använts i båtbottenfärger men det finns också i impregneringsmedel för trä och textilier. så mår havet 11

12 miljögifter förbud ger effekt Vikaresäl. Gråsäl. Fakta 8 skador PCB och DDT gör äggskalen hos havsörn och sillgrissla så tunna att äggen går sönder. PCB skadar fortplantningsorgan och immunförsvaret hos gråsäl, knubbsäl och vikare. Dioxiner anses vara bland de mest giftiga ämnen man känner till. De ökar produktionen av vissa enzym som på olika sätt påverkar kroppen. Det kan orsaka cancer och skada immunförsvaret hos flera djur. Även fortplantning och utveckling störs. TBT anses vara ett av de mest giftiga ämnena som människan släppt ut i miljön. Det påverkar hormoner hos snäckor så att honorna får hanliga könsorgan och fortplantningen störs. Blåmusslor drabbas av dvärgväxt. Hur större djur påverkas är inte så väl känt men man vet att ämnet påverkar deras immunförsvar. I andra länder har man hittat TBT i levern hos döda uttrar och delfiner. Knubbsäl. I Sverige finns tre sälarter; vikare, gråsäl och knubbsäl. Vikaresälen finns i Bottenhavet, gråsälen dominerar längre söderut i Östersjön och knubbsälen finns framförallt på västkusten. Båtbottenfärger I båtbottenfärger fanns förut koppar- och tennföreningar för att hålla havstulpaner och alger borta från skroven. Det verkar tyvärr som om båtbottenfärger med den mycket giftiga tennföreningen TBT fortfarande används på fritidsbåtar trots att det är förbjudet. TBT kan också läcka ut från tidigare färglager och när båtbottnen slipas. Halterna är oroande höga i havsbottnen utmed både västkusten och östkusten upp till och med Ålands hav. TBT finns också i Bottenhavet och Bottenviken men halterna är mycket lägre där. På västkusten har man hittat TBT i bland annat i snäckor, blåstång, blåmusslor och torsklever. Tungmetaller Även tungmetaller räknas som miljögifter. Forskare i Sverige har under mycket lång tid undersökt halterna av kvicksilver, bly och kadmium i sill och strömming. Höga halter kvicksilver i insjöfisk är ett gammalt och välkänt miljöproblem. I fisk från havet är halterna generellt mycket lägre. De ligger tryggt under EU:s gränsvärde för kvicksilver i matfisk. I södra Bottenhavet är halterna i strömming lite högre än i övriga landet. De ligger ofta strax över Livsmedelsverkets gräns för kvicksilver i barnmat. Den gränsen är lägre än EU:s gräns. Men halterna i det här området är på väg ner. Äldre provtagningar tyder på att halterna i havet halverats sedan början på 1970-talet. Åtgärder 12 så mår havet

13 miljögifter förbud ger effekt Trots att giftiga båtbottenfärger är förbjudna läcker de ut vid marinor och i naturhamnar längs kusten. mot spridningen av bly har varit mycket framgångsrika. Bly används till exempel inte längre i bensin. Halterna i fisk är betydligt lägre nu än för drygt 20 år sedan. Halterna är lägst på västkusten och i Bottenviken. I södra och mellersta Östersjön är de lite högre men sjunker fortfarande varje år. Koncentrationen av kadmium i fisk ökade kraftigt på 1990-talet. Tack vare minskad användning och åtgärder för att minska spridningen har halterna sjunkit igen, även om de inte gått ner så mycket som förväntat. Sillen i Skagerrak och Kattegatt innehåller betydligt lägre halter av kadmium än strömmingen i Östersjön. Flamskydds- och impregneringsmedel Bromerade flamskyddsmedel och giftiga ämnen i impregneringsmedel av olika slag används flitigt och dessa ämnen läcker ut i miljön. I mitten av 1970-talet började halterna av några bromerade flamskyddsmedel och ämnet PFOS att öka stadigt i sillgrissleägg. Efter denna upptäckt minskade användningen av några typer av flamskyddsmedel och halterna av dessa i miljön sjönk snabbt till låga nivåer. År 2000 slutade den största producenten att tillverka PFOS och användningen minskar men fortfarande är halterna i miljön höga. Det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD däremot används fortfarande. Halterna i miljön är höga och de fortsätter att stiga med ungefär tre procent per år. Fakta 8 tungmetaller Kvicksilver kan skada nervsystemet hos människor. Det används allt mindre i samhället, men förekommer fortfarande. Kvicksilvret som sprids till naturen kommer framför allt från förbränning av dåligt sorterat avfall (t.ex. lysrör, elektronik) samt från järn-, stål- och metallverk. Även förbränning av kol, torv och ved ger utsläpp av kvicksilver. Mycket kvicksilver sprids långa vägar via luften. Bly kan också skada nervsystemet hos människor. Det har genom historien använts i mynt, färgpigment, kokkärl, konservburkar, vattenledningssystem och som smakämne! Bly användes också som tillsats i bensin, men det förbjöds Nu för tiden används bly i batterier, kablar, färgpigment, ammunition, fiskesänken och lödmaterial. Det är förbjudet att använda blyhagel vid jakt i närheten av våtmarker och vatten. Kadmium får enzymer i kroppen att fungera sämre. Ämnet är en biprodukt vid framställning av zink och handelsgödsel. Kadmium har också använts som pigment i röda och gula målarfärger, plaster och keramiska glasyrer. Utsläpp till luft sker främst vid förbränning av dåligt sorterat avfall, vid metalltillverkning samt förbränning av fossila bränslen. Kadmium tas lätt upp av växter och sprids vidare i näringskedjan. I Sverige förbjöds kadmium i plaster i början av 1980-talet och i uppladdningsbara batterier Gravida och fisk Livsmedelsverket avråder barn, gravida och kvinnor som planerar att skaffa barn från att äta vildfångad fet fisk från Östersjön oftare än 2 3 gånger per år. Däremot går det bra att äta t.ex. odlad lax. Fisk från Västerhavet har lägre halter av miljögifter och omfattas inte av kostråden. Läs mer på: så mår havet 13

14 kolumntitel Miljögifter Vad kan jag göra? Sortera ditt miljöfarliga avfall och lämna in till miljöstationen; färgrester, lysrör, elektronik, batterier (glöm inte alla batterier som finns i leksaker och uppladdningsbara apparater). Försök att undvika starka kemikalier när du ska rengöra saker och häll absolut inte kemikalier i avloppet eller i naturen. Om du har båt; använd godkänd båtbottenfärg. Prova att använda båtbottentvätt om det finns en nära dig. Använd spolplatta om du själv rengör båten. Färgresterna förorenar både marken och förs vidare ut i vattnet. Tänk på att slipdammet innehåller tungmetaller och är skadligt att andas in. Använd miljöanpassade rengöringsmedel m.m. när du rustar båten. Om du har en motorbåt som drivs med 2-taktsmotor; använd alltid miljöanpassad alkylatbensin. Kör gärna en 4-takts motor, som inte släpper ut olja i onödan. Använd miljöanpassad alkylatbensin. Vad gör samhället? Stiftelsen Håll Sverige rent driver informationskampanjer för att öka användningen av båttvättar. Istället för att använda giftiga båtbottenfärger borstas skrovet rent. Både nationellt och internationellt har stora ansträngningar gjorts för att minska användning av giftiga båtbottenfärger. Från och med 2008 blev det förbjudet att använda TBT också på större båtar och fartyg. På fritidsbåtar var det förbjudet redan tidigare. Användning av PFOS förbjöds i EU Sverige bidrog med viktigt beslutsunderlag och kämpade för en skärpning av det ursprungliga lagförslaget. Naturvårdsverket har kartlagt var utsläpp av dioxiner och PCB:er fortfarande sker och undersökt hur ämnena sprids till och från Östersjön. Nästa steg blir att hitta lämpliga åtgärder för att minska utsläppen. Tack vare miljöambitioner hos företag och krav från kunder har bly som tillsats i färg minskat. I slutet av 2008 kom regeringen och jägarnas och skyttarnas organisationer överens om att arbeta för en övergång till blyfri ammunition. Nationella kampanjer har lett till att användningen av konstnärsfärger med kadmium har minskat. EU-lagstiftning ställer krav på att elektronikprodukter ska vara återvinningsbara, och det är tillverkaren som är ansvarig. Återvinning minskar spridningen av gifter till miljön. Staten avsätter pengar för sanering av förorenad mark eftersom gifterna kan läcka och hota värdefulla vatten. Ett hundratal allvarligt förorenade områden har redan åtgärdats och fler ska det bli. Under 1990-talet genomfördes en svensk aktionsplan mot kvicksilver och användningen och utsläppen minskade radikalt. Nu jobbar Sverige vidare internationellt för minskad användning i andra länder. Ett generellt förbud mot kvicksilver börjar gälla i juni Då får tandfyllningar med dentalt amalgam inte längre användas och varor (även utländska) som innehåller kvicksilver inte längre släppas ut på den svenska marknaden. Naturvårdsverket utför så kallad screening av miljögifter. Prover tas på olika platser och analyseras för att söka efter ämnen som man misstänker skulle kunna finnas i miljön. Tanken är att upptäcka tidigt om nya ämnen som kan vara farliga dyker upp i miljön. 14 så mår havet

15 Rödlistan Rödlistan är en lista över utrotningshotade arter i Sverige som behöver särskilt skydd. Läs mer på Fisk många arter överfiskade C Balansen mellan olika arter av fisk i svenska havsområden har förändrats. Antalet rovfiskar i Östersjön har minskat till en fjärdedel medan vissa fiskar som lever av plankton, till exempel skarpsill, har fördubblats. Orsaken till förändringarna kan vara flera men ett alltför hårt fiske har haft en stor betydelse. Slätrocka, pigghaj, hälleflundra, torsk, lyrtorsk och ål finns alla på Sveriges lista över utrotningshotade arter, den så kallade rödlistan. Arter som växer och förökar sig långsamt är särskilt känsliga för överfiske. Bland dessa hittar vi många vanliga matfiskar, förutom de redan nämnda även långa och piggvar. På 1960-talet var havskräftan i Västerhavet hotad av överfiske, men den har nu återhämtat sig. I vissa kustområden finns det ovanligt lite fiskyngel av abborre och gädda, vilket kan bero på att det är brist på de djurplankton som ynglen äter. Överkapacitet ett problem Ett grundläggande problem är att fiskeflottans kapacitet är för stor i förhållande till hur mycket fisk det finns. Därför går flera åtgärder ut på att minska fiskeflottan, skrotningspremier till trålfartyg är ett exempel. Torskens situation Under 1980-talet fanns det gott om torsk i både Västerhavet och Östersjön. Rekordfångster i mitten av 1980-talet sporrade ett ökat, oförsiktigt fiske. Sedan dess har antalet torskar i södra och mellersta Östersjön minskat med 75 procent. Torsken i östra delen av Östersjön verkar ha återhämtat sig en aning och för första gången på flera år rekommenderar forskarna ett torsk- Torskfiske i Östersjön. så mår havet 15

16 kolumntitel fiske där. Det ser sämre ut för torsken i Västerhavet och forskarna rekommenderar att vi inte fiskar någon torsk där alls. Mängden vuxen torsk har minskat kraftigt i Skagerrak och Kattegatt under de senaste 25 åren. Ett glädjande undantag är torsken i Öresund. Här lever ett välmående bestånd med många och stora torskar. Detta beror på att det sedan talet är förbjudet att fiska med bottentrål i området. En god nyhet är också att färre fiskar av fel art eller storlek, så kallade bifångster, kommer med oavsiktligt i trålfångsterna. Det går att undvika tack vare förbättrade fiskeredskap. Saltvatten och syre viktigt för torskäggen Förutom att fisket slagit hårt mot torsken har den haft svårt att föröka sig. Det beror på de låga syre- och salthalterna i de djupare vattnen som är torskens lekområden. Det behövs tillräckligt höga halter av både syre och salt för att torskäggen, som svävar fritt i vattnet, ska kunna överleva. Annars sjunker äggen ned mot bottnen och dör. De försämrade förhållandena i djupvattnet har bidragit till att torsken nu är hotad, men den största orsaken är ändå det långvariga överfisket. Ålen är ett av planetens äldsta djur men nu är den akut utrotningshotad. Ål Ålen är ett av planetens äldsta djur men nu är den akut utrotningshotad. Den har minskat med procent i Sverige jämfört med för 25 år sedan och det är lika illa i hela Europa. Några tänkbara förklaringar är hårt fiske av både yngel och vuxna ålar, utbyggnad av vattenkraftverk, sjukdomar och parasiter samt miljögifter. Sedan 2007 är fritidsfiske efter ål förbjudet och för yrkesfiske krävs tillstånd från Fiskeriverket. Lax I slutet av 1990-talet såg det problematisk ut för laxen i Östersjön som pressats hårt av fiske och drabbats av sjukdomen M74. Vattenkraftverken blockerar dessutom vandringsvägarna upp till laxens lekområden. Mängden ung lax sjönk kraftigt och det finns bara ungefär 15 älvar kvar med förhållandevis livskraftiga bestånd av vild lax. Idag ser prognosen bättre ut. Fisket har minskat senaste åren och man tror därför att antalet unga laxar kommer att öka. Ett stopp för fiske med drivgarn infördes 2008 för att rädda tumlaren, men stoppet kan även hjälpa laxen att återhämta sig. Men allting är inte bra. Laxen får allt svårare att överleva ute i havet och man vet inte vad orsaken är. I vissa mindre vattendrag finns för få unga laxar. För drygt 15 år sedan ökade antalet strömmingar i Bottenhavet och fångsterna tredubblades på kort tid. Samtidigt blev strömmingen allt magrare och svenska fiskare har haft svårt att hitta tillräckligt stora strömmingar att göra surströmming av. Sill och strömming På västkusten heter det sill och på östkusten norr om Kalmar säger man strömming, men det handlar faktiskt om samma art. Även sill och strömming har fiskats hårt. På 1970-talet sjönk fångsterna av sill från ett av bestånden i Västerhavet till nästan noll. Sillen återhämtade sig men de senaste åren har bestånden återigen minskat. Forskarna säger att läget är kritiskt och att vi borde minska fångsterna. 16 så mår havet

17 kolumntitel Fisk Vad kan jag göra? Köp inte fisk eller skaldjur som är utrotningshotade, det gäller t.ex. vildfångad torsk, lax, ål och hälleflundra. Världsnaturfonden har tagit fram en lista över vilka arter man bör och inte bör välja. Se Byt också ut ålen på julbordet mot någonting annat. Välj istället fisk som är MSC-märkt. Marine Stewardship Council (MSC) är en internationell konsumentmärkning för att hjälpa oss att välja fisk som fiskats på ett uthålligt vis. På kan man se alla certifierade fisken utmärkta på en karta. Sverige har hittills ett certifierat fiske, nämligen fiske av gös i Hjälmaren. Välj KRAV-märkt när du köper odlad fisk, den odlas på ett sätt som är snällare mot miljön. Fråga gärna efter fisk som inte är utrotningshotad på restaurang eller i butiken. Det visar att du som kund är intresserad av att det finns miljövänliga alternativ. Vad gör samhället? Fiskefrågor ligger just nu högt upp på den politiska agendan. Mycket är på gång i Sverige och i andra länder, bland annat krafttag mot tjuvfisket. Ett långsiktigt tänkande med fleråriga förvaltningsplaner istället för årliga fiskekvoter är ett framsteg som ger hopp för fisken. Sverige och Danmark har enats om att viktiga områden för torsken i Kattegatt stängs för fiske under hela eller stora delar av året. EU:s fiskeråd har efter flera års förhandlingar kommit överens om en långsiktig plan för torsken i Östersjön. Fångsterna ska minskas gradvis tills de är på en hållbar nivå. Ryckfiske av torsk i Öresund förbjöds 2008 eftersom det anses oetiskt och ofta sker på lekande fisk. Vid ryckfiske används krokredskap för att hugga eller rycka fast en krok i fisken. Den alltför stora fiskeflottan minskas med stödpengar från EU, genom att skrota båtar som fiskar torsk med trål. Sex trålare beviljades nyss skotningsbidrag av Fiskeriverket och skrotningskampanjen fortsätter. Fiskeriverket har förbjudit fiske i några fjordar på västkusten där man vet att torskar leker. Leken är avgörande för fiskarnas förökning. Fiskeriverket har pekat ut sex mindre områden, tre i Östersjön och tre i Västerhavet som ska bli helt fiskefria från och med Sveriges nya återhämtningsplan för ålen säger att ålfisket ska minska med 50 % till 2013 genom ytterligare begränsningar och bättre kontrollmetoder. Alla EU länder har tagit fram återhämtningsplaner, som ska godkännas av EU-kommissionen. Irland går steget längre än Sverige och förbjuder ålfisket helt. Naturvårdsverket och Fiskeriverket har startat ett 3-årigt projekt för att testa olika metoder att underlätta ålens vandring i älvar. Vandringen är viktig för ålen precis som för laxen. Utmed kusten mellan Kalmar och Stockholm satsar man på att återskapa vattendrag och grunda vikar för att förbättra livsmiljön för abborre och gädda. Restaurering av vattendrag görs även på andra håll i landet. Flera stora butikskedjor säljer inte längre utrotningshotad fisk eller skaldjur. Istället ska man satsa på att öka försäljningen av MSC-märkt fisk. Många restauranger serverar inte torsk eller andra utrotningshotade fiskar längre tack vare att medvetenheten har ökat. så mår havet 17

18 Varmare vatten gynnar cyanobakterien Nodularia. Havet och klimatet möjliga förändringar under ytan C Ett varmare klimat ger ett varmare hav med mindre is på vintern. Det är de två tydligaste tecknen på hur klimatförändringarna kommer att påverka havet, som går att se idag. Salthalt, strömmar och havsnivå är andra faktorer som forskarna tror kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Vissa arter kommer att bli mer framgångsrika i ett varmare klimat medan andra kan komma att minska. Men det är svårt att exakt säga vad som kommer att hända eftersom ekosystemet är sammansatt av så många olika delar som påverkar varandra. Varmare och blötare De senaste decennierna har vi haft varmare och blötare väder än tidigare. Årsmedeltemperaturen har ökat med nästan en grad sedan perioden Nederbörden har ökat med cirka sju procent. Mängden vatten som rinner i våra älvar och andra vattendrag ned till havet har också ökat, framför allt i Norrland och i södra och sydvästra Sverige. Blåmusslorna i Östersjön kan få problem. Livet i havet och klimatförändringar Om det regnar mer kommer mer sötvatten att rinna ut i haven och göra havet sötare. Om salthalten sjunker i Östersjön kan blåmussla, blåstång och torsk vara i farozonen. Om vattnet blir sötare i Östersjön blir också vattnet 18 så mår havet

19 kolumntitel Så mår havet Så mår havet bygger bland annat på rapporterna Havet 2007 och Havet Årsrapporterna samlar resultaten från den nationella miljöövervakningen i svenska havsområden och ges ut i samarbete mellan Naturvårdsverket, Stockholms marina forskningscentrum, Umeå universitet samt Havsmiljöinstitutet. Tånglaken kan bli mindre vanlig. i Kattegatt sötare. Då kan krabba och hummer tvingas norrut mot saltare vatten. Förändring bland fiskar Abborre, gös och mörtfiskar kan bli vanligare om vattnet blir varmare och somrarna längre. Torsk och tånglake kan bli mindre vanliga. Ökad nederbörd ger mer vatten i mindre vattendrag. Det kan göra det lättare för till exempel havsöringen att fortplanta sig. Torsken i Östersjön kommer absolut att påverkas. Ett förändrat klimat och lägre salthalt kommer att göra det svårt för torsken att fortplanta sig. Skarpsillen klarar sig bättre i varmare vatten. En nitlott för torsken är att skarpsill äter torskägg. Idag dominerar skarpsillen i Östersjön och det kan alltså förstärkas av ett förändrat klimat. Förändringar bland de små organismerna Även havets små organismer påverkas av klimatförändringar, inte minst växt- och djurplankton. En minskad salthalt kan göra att marina plankton får svårt att överleva. Varmare vatten gynnar cyanobakterien Nodularia, men missgynnar många andra plankton. Effekterna på växtplankton beror också på hur tillgången på näring förändras. produktion: Naturvårdsverket och Maria Lewander, Grön idé AB. Foto: Jerker Lokrantz/azote, omslag; Göte Eriksson/N, sid. 2; Per Bengtson/Grön idé, sid. 3, 7 (n.t.h.); 13; NASA, sid. 4 5, sid. 8 (t.h.); Magnus Melin/Johnér (blås tång), sid. 6; Hans Kautsky/azote, sid. 6 (n.t.v.); Hasse Schröder/Johnér, sid. 7; Claes Gertson/ Scanpix, sid. 8 (t.v.); Robert Kautsky, sid. 9; Sven Halling/Johnér, sid. 10 (n.t.h.) och 12 (ö.t.v.); Charlotta Moraeus, sid. 11; Jörgen Wiklund/N, sid. 12 (m); Jan Töve/N, sid. 12 (n.t.v.); Ablestock, sid. 14, 17; Stefan Rosengren/Johnér, sid. 15; Tommy Svensson/ Scanpix, sid. 15 (n.t.h.); Klas Rune/N, sid. 16; Anders Boman/Megapi x, sid. 16 (n.t.v.); Reija Jokipii, sid. 18 (Nodularia); Inge Lennmark, sid. 18, 19. Illustrationer: Per Bengtson/Grön idé Tryck: Alfaprint, 2009 (2:a uppdaterade upplagan). Tryckt på FSC-godkänt papper. ISBN: Så mår havet kan beställas i fler exemplar (se baksidan). Den finns också att ladda ned gratis från: web bokhandeln. länkar så mår havet 19

20 kolumntitel Våra hav mår dåligt, hur dåligt? Vågar vi bada överallt och vågar vi äta fisken som fångats i haven kring Sverige? Det är många frågor som dyker upp när man hör och läser om havet och miljön. Men både i Sverige och i våra grannländer arbetas det hårt för att havsmiljön ska bli bättre. Så mår havet beskriver de viktigaste miljöproblemen, vad samhället gör för att det ska bli bättre och vad du själv kan göra för att hjälpa till. naturvardsverket.se Naturvårdsverket, Stockholm. Tel: , e-post: registrator@naturvardsverket.se Internet: Beställningar CM Gruppen, Box , Bromma. Ordertel: , e-post: natur@cm.se Internet: ISBN: