Församlingsinstruktion

Transkript

1 Församlingsinstruktion Församlingsidé Detta är Askersunds församling Församlingsbeskrivning Omvärldsbeskrivning Församlingens grundläggande uppgift Gudstjänst Undervisning Diakoni Mission Frivillighet Askersunds församling 2012

2 FÖRSAMLINGSIDÉ: Askersunds församling är en lokal plats för Guds handlande med människor. Vi tror att kristen tro är ett redskap med vilket vi människor kan tolka, förstå och leva våra liv. Vi vill att gudstjänsten ska vara en källa för var och en, till inspiration och kraft. Jesus botar den lame Troligen målad i slutet på 1500-talet av Frans Floris. Tavlan hänger i Sofia Magdalena kyrka.

3 -1- - DETTA ÄR ASKERSUNDS FÖRSAMLING Församlingsbeskrivning Askersunds församling är en av fyra församlingar i Askersunds kommun. Vår församling omfattar förutom innerstaden även landsbygden runt om, f.d. Askersunds Landsförsamling sammanslöts Landsförsamlingen med Askersunds stadsförsamling till Askersunds Församling, med de båda kyrkorna kvar. Askersunds Församling har förmånen att ha två vackra gudstjänstlokaler i våra kyrkor, Landskyrkan och Sofia Magdalena kyrka. En förmån, som också medför en del praktiska och ekonomiska problem idag då behovet av två kyrkor inte alls är lika stort, som då de byggdes, en i varje församling. Kyrkorna har på många sätt olika karaktär. Landskyrkan blev färdigställd 1670 och Sofia Magdalena 1780 så arkitektur, volym, akustik och konstfallenhet -utsmyckning skiljer stort. Det är vår avsikt att medvetet dra nytta av dessa skillnader i vår användning av dem. Sofia Magdalena förbereddes exempelvis vid senaste renoveringen (2006) för mer musikalisk verksamhet. Landskyrkan är de stora helgernas rum. Församlingen är mycket stolt över väl bevarade och underhållna kyrkor. Av c:a invånare i hela kommunen och där endast en tredjedel bor i Askersunds stad, är ungefär 4000 (2011) kyrkotillhöriga i vår församling. Askersund utgör en del av den väckelsebygd som präglar stora delar av södra Närke. Inom församlingens geografiska gräns verkar tre frikyrkoförsamlingar och en EFS- församling. Samarbetet med frikyrkoförsamlingarna har aldrig varit särskilt aktivt, så när som på några årligt återkommande satsningar. Däremot sker utbyte med EFS. Många frikyrkomedlemmar har ett dubbelt medlemskap, vilket betyder att man besöker olika kyrkor. Liksom hos oss, har EFS-församlingen och två av frikyrkoförsamlingarna barn och/eller ungdomsarbete, vilket gör att det i Askersund finns ett ganska stort utbud av kyrklig verksamhet för barn och unga. Inom en liten församling, som Askersunds, är det lättare att få ett socialt kontaktnät och föra en dialog med de människor som värnar om Svenska Kyrkans betydelse i samhället. Det görs av förtroendevalda och de många frivilligt arbetande i församlingen.

4 Omvärldsbeskrivning Åldersstrukturen i kommunen är sned. Fler än 2650 invånare är ålderspensionärer, med c:a 380 som är 85 år och äldre. I församlingen var vid årsskiftet , 214 personer 85 år och äldre. Kommunen har en väl utbyggd service till äldre och funktionshindrade. Förutom hemtjänstservice, finns tre särskilda boenden varav ett inom församlingen, samt ett korttidsboende i direkt anslutning till Landstingets vårdcentral. Många ur den yngre generationen flyttar till andra orter för studier eller arbete. Födelseantalet sjunker, vilket om några år får negativa konsekvenser bl.a. på skolområdet. Det finns emellertid en positiv målsättning från kommunens sida att vända befolkningsutvecklingen, genom satsning på att bygga bostäder i centrala och attraktiva lägen. Ett Familjens Hus har etablerats tack vare ett samarbete mellan kommunens sociala och barn- och utbildningsnämnder med Landstinget. Verksamheten omfattar öppen förskola, ungdomsmottagning, föräldragrupper, flick- resp. pojkgrupper, och grupper för barn till missbrukande föräldrar. Verksamheten bedrivs i Landstingets lokaler (Vårdcentralen). Utanför församlingens geografiska område finns tre stora företag inom gruv-, pappersmasse- och stålindustrin med tillsammans c:a 800 anställda. Till detta kommer ett mycket stort antal små- och enmansföretag inom handel och hantverk samt inom jord- och skogsindustrin. Askersunds kommun har c:a 900 anställda, vilka främst är verksamma inom barn och utbildningsverksamheten samt inom äldre- och handikappomsorgen. Det betyder att medlemmar i vår församling pendlar till andra församlingar inom och utanför vår kommun för att komma till arbetet. Det betyder också att församlingen dagtid härbärgerar många människor som pendlar hit från andra håll. Även turismen är en stor och viktig näring för Askersund och som församling lägger vi mycket arbete på vår sommar- och Vägkyrka. Analys Den fromhetstradition som präglar Askersund, uppmanar församlingen till ökat samarbete med frikyrkoförsamlingarna men också att fortsätta arbeta med gudstjänster på det sätt som gjorts de senaste åren. Om kyrkan vill finnas med i familjers vardagssituation måste även ett mer konkret samarbete med Familjecentralen införas. Som församling bör vi tänka kring och diskutera vistelsebegreppet och vår församlingssyn. Vilka är församlingsbor under olika delar av dygnet och olika delar av året?

5 -Glädje Inför kommande år med något sämre ekonomi har vi välrenoverade kyrkor och lokaler. Vi kan koncentrera oss på själva verksamheten. Vår församling är någorlunda greppbar - inte för stor, inte för liten. Med bra organisation och tillsatta tjänster kan vi uträtta det behoven kräver. Askersunds församling har en stor frivillighet, som också med rätt organisation kan växa och i framtiden utgöra en värdefull grund i hela verksamheten. Församlingen är stolt och gläds över den musikaliska verksamheten vi har. Körer och instrumentalister berikar såväl gudstjänster som fristående evenemang. -Oro Närmaste 2 till 3 åren blir de mest kännbara ekonomiskt med minskade intäkter (kyrkoavgifter). Detta kommer förmodligen att påverka vår verksamhet. Församlingen kanske inte kommer att kunna använda båda kyrkorna på det vis vi beskrivit med tanke på uppvärmningskostnaderna. Arbetslaget i församlingen är nu väl anpassat för den verksamhet som finns och vi hoppas kunna behålla dessa tjänster, även under rådande förhållanden. Kyrkan som institution tappar mark. Människor söker andliga värden men vill mindre och mindre ansluta sig till etablerade religiösa former. Skolan har det senaste året blivit mer restriktiv till samarbete med kyrkan - en form av skolsegregation. Vi hoppas det är en tillfällig yttring av försiktighet. Även vår församling har nu drabbats drastiskt av ointresset för konfirmation men vi får inte bli förlamade av vikande siffror.

6 -2- FÖRSAMLINGENS GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT 2:1 GUDSTJÄNST En grundhållning: I vår Församlingsidé framhåller vi gudstjänsten som en källa till inspiration och kraft. Den är navet i det hjul som snurrar. Den är centret i vårt församlingsliv. I gudstjänsten kan och får vi som medarbetare hämta energi för vardagslivets möten. Men gudstjänsten får på samma gång inte endast vara en källa där bara redan invigda kan släcka sin längtans törst. Den bör innehålla evangeliet om Kristus på ett sådant sätt att den också tillmötesgår den människa, som söker sig dit utan någon vana av det liturgiska språket och den kyrkliga traditionen. Vi vill också betona, att vi firar gudstjänster vid andra tillfällen än på söndagen: - Bland våra barn och ungdomar, på våra vårdinrättningar, med de olika arbetsgrupperna. Vi vill höja dessa gudstjänsters status och räkna med Kristus som säger: Där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem. Nu och framåt: Församlingen firar huvudgudstjänst varje söndag i någon av de båda kyrkorna. Den firas klockan eller Annan tid kan dock förekomma. För att utnyttja båda kyrkorna och deras karaktär, ser uppdelningen i huvudsak ut på följande vis: Landskyrkan: 1 advent, jul och trettondagstiden. Palmsöndagen - Annandag påsk. Pingsthelgen, trefaldighetstiden - Tacksägelsedagen samt Allahelgonahelgen. Sofia Magdalena kyrka: Fastetiden - söndag före Palmsöndagen, tiden efter påsk och tiden efter Tacksägelsedagen domsöndagen. Huvudgudstjänst med nattvard firas c:a 25 söndagar per år, d.v.s. i huvudsak varannan söndag såsom högmässa och söndagsmässa. Övriga söndagar firas huvudgudstjänsten som högmässogudstjänst, söndagsgudstjänst och familjegudstjänst.

7 I regel firas kvällsmässa varje vecka och morgonmässa en gång i månaden. Församlingens gudstjänstplan upprättas efter samråd mellan planeringsgruppen för predikoturer och kyrkorådet. Kyrkoherden beslutar därefter församlingens gudstjänster kvartalsvis. I avvaktan på ny kyrkohandbok används 1986 års dito i församlingens huvudgudstjänst och i samband med kyrkliga handlingar. Församlingen har för avsikt att fortsätta samarbetet med den lokala EFSförsamlingen, ett samarbete som i nuläget är sammanlysning av huvudgudstjänst 2-3 gånger per år. Vi vill skapa: gudstjänster där vi vänder oss till särskilda grupper i vår församling gudstjänster där ordet får en mindre betydelse till förmån för musik, tystnad och enskild bön. vandringsgudstjänster friluftsgudstjänster gudstjänster inspirerade av andra kristna traditioner, till exempel Iona och Taizé gudstjänster med andra församlingar i kommunen. Vi vill fortsätta arbetet med gudstjänstförberedande grupper, dels där man på ett medvetet och noggrant sätt arbetar fram nytt innehåll i traditionella gudstjänststrukturen, dels gudstjänster ledda av lekmän. Församlingen har en inrättad organisttjänst, 100 procent. Vi vill framhålla musikens stora vikt i våra gudstjänster. Församlingen vill erbjuda talrika musikaliska inslag i huvudgudstjänsten, men också ge utrymme för mer renodlade musikgudstjänster. Det är allmänt känt att musik talar till människor i ytterligare dimensioner och ofta tar vid där orden tar slut.

8 2:2 UNDERVISNING En grundhållning: Människan lär för livet och under hela sin livstid. Eget tänkande är en förutsättning. Vi ser undervisningen som en dialog ett givande och tagande. Där vi som kyrka vill vara undervisande, önskar vi gå fram med lyhördhet, varsamhet och stark medvetenhet om just det att kommunikationen måste vara i båda riktningar. Undervisningsuppdraget kan vi härleda ända till de första apostlarnas gemenskap (Apg.2:42), där det nämns jämte den inbördes hjälpen, brödbrytandet och bönerna. Men likt det diakonala uppdraget får inte undervisningen begränsas av yttre förutsättningar och allra minst av kyrkans väggar. Det är i dialogen med andra och andras erfarenheter man kan finna sin egen väg, därför måste undervisning alltid även innehålla möjlighet för reflektion. I detta får vi som kyrka ömsom gå före, ömsom vandra bredvid och ömsom följsamt leda och visa på Kristus. Nu och framåt: På dopets grund arbetar Askersunds församling med undervisning i den Öppna förskolan, barngrupper 6-12 och ungdomsgrupp på traditionellt vis. Parallellt pågår ett samarbete med skolan i åldrarna 6-12 där vi erbjuder för åldrarna avpassade möten under rubriker som etik och kyrkliga traditioner. Vi vill fortsätta verka för detta samarbete och på sikt även utveckla skolprogrammet för åldrarna år. Den dopundervisning som föregår församlingens konfirmation bedrivs enligt nuvarande riktlinjer och enligt Domkapitlets beslut Utifrån riktlinjerna vill vi

9 i Askersund trycka särskilt på vikten av ett arbetslag runt konfirmanderna. Vi fortsätter att arbeta med unga assistenter och äldre frivilliga. Vi tror att ju fler unga vuxna och vuxna som finns med i det arbetet, desto fler möjligheter blir det för ungdomarna att finna de förebilder, som de så väl behöver. Genom att ge möjlighet till utbildning och fortbildning för alla medarbetare i konfirmandarbetet frivilliga såväl som anställda hoppas vi kunna hålla hög standard på undervisningen. Då även Askersund har drabbats av det vikande intresset för konfirmation, vill vi under de närmaste åren också medvetet arbeta för ett ökat deltagarunderlag genom att bl.a. finna nya alternativ till den nuvarande veckoundervisningen. Vi vet att människor idag söker sin andlighet och svaren på sina stora frågor mer än någonsin. Vi erbjuder samtalsgrupper för unga vuxna och vuxna, med inriktning på existentiella frågor även fortsättningsvis. Vi vill också fortsätta arbeta med öppna cirklar i bibel och trosundervisning. Vi vill försöka ha beredskap för vad som följer med förändringen av kyrkans medlemskap (1996). Till personer som står antecknade i väntan på dop vill vi enligt vår doppastoral i god tid erbjuda dopundervisning och dop. I vår öppna förskola fortsätter vi att erbjuda föräldrarna särskilda tillfällen för samtal om de gemensamma problem och glädjeämnen som präglar småbarnsåren. Här formas även de existentiella frågorna. Vi vill också förstärka undervisningen för förtroendevalda och andra frivilliga. Detta är en nödvändighet i en kyrka som mer och mer kommer att bäras av frivillighet.

10 2:3 DIAKONI En grundhållning: Om Gudstjänsten är källan, så är diakonin uttrycket. Det är med den vi kan utrycka Kristi kärlek genom medmänsklig omsorg. Diakonin vill genom barmhärtighet, respekt och solidaritet möta människan och hennes utsatthet för att hjälpa henne att göra egna existentiella val. Det diakonala uppdraget innebär att vara de svagas röst, att arbeta mot missförhållanden och orättvisor i samhället och aktivt stötta och inspirera till med- mänsklig omsorg och ansvarstagande. Detta gör att vår grundhållning som kyrka måste vara att vilja ta ett större och vidare ansvar. Nu och framåt: Askersunds församling bedriver i det stora hela ett diakonalt arbete av ganska traditionellt slag. Då befolkningsstrukturen ser ut som den gör (se Detta är Askersund ) är det ganska klart att arbetet med de äldre behövs. I församlingen finns det en besöksgrupp som en del i detta. Denna grupp behöver uppmuntras och förstärkas inför framtiden. Församlingens diakoni skall bygga på ett öppet och förtroendefullt samarbete med kommun, olika frivilligorganisationer och föreningar. Här bör vi använda kunskap och kompetens, erfarenhet och engagemang på bästa vis. Att utveckla samarbetet med Familjecentralen är en viktig del i detta arbete. Det är viktigt att församlingsarbetet som helhet genomsyras av en medvetenhet av diakonala behov. Två verksamheter som vi tidigare varit engagerade i, nämligen skolverksamheten på gymnasiet i Hallsberg och Kyrkornas rådgivningsbyrå i Örebro, är önskvärt att återuppta. En diakon i församlingen skulle göra det möjligt att utveckla och förstärka det diakonala arbetet.

11 2:4 MISSION En grundhållning: Sedan den förra församlingsinstruktionen skrevs har vi stärkts i vår ståndpunkt att mission är att fira gudstjänst, undervisa och utöva diakoni. Varje del i församlingsarbetet är en form av sändning - ut i en värld där stora risker väntar - där Kristus alltid går före. Vittnesbördet om den levande Kristus finns ringande i våra öron, varför missionsuppdraget inte går att begränsa. Att stärka den enskildes tro, så att den utvecklas till handling både lokalt och globalt, är uppdraget. Nu och framåt: Askersunds församling är en del av den stora världsvida kyrkan. Det måste märkas och prägla vår verksamhet. Internationellt solidaritetsarbete skall uppmuntras. Församlingen har och skall ha ombud för Svenska Kyrkans internationella arbete och SKUT som i sin tur ingår i församlingens internationella grupp. På det lokala planet vill vi fortsätta med den sedan 1980-talet aktiva sommarkyrkoverksamhet med stor grupp frivilliga som möter många besökare. Kormattan i Sofia Magdalena kyrka. Den är vävd av Randi Fisher som i sitt konstnärskap visarsitt livslånga engagemang för rättvis handling och andlig

12 -3- FRIVILLIGHET Inom vår församling finns en bred frivillighet. Den största gruppen frivilliga är knutna till sommar- och Vägkyrka. En lång tradition bakåt engagerar människor att möta den ständigt ökade turismen i Askersund, också inom kyrkans väggar. Sommarkyrkvärdar, cafévärdar och lekmän som ansvarar för andakter finns till hands för att sommarkyrkan överhuvudtaget ska kunna existera. Sopplunchverksamheten under terminerna vilar också i stort sett helt på frivillighet. Besöks- och uppvaktningsverksamheten har även den ett stort stöd i Besöksgruppen, bestående av frivilliga. Inom konfirmandarbetet med dess arbetslag finns frivilliga i olika åldrar och barnkörerna undervisas i samarbete mellan musiker och frivilliga. Lägger man där till ombesörjandet av kyrkornas bokbord, körer, kyrkvärdar och gudstjänstmedhjälpare landar antalet volontärer i vår församling på en ansenlig siffra. I en kyrka som under de senaste decennierna haft möjlighet att anställa medarbetare till så gott som hela sin verksamhet, är det viktigt att här vara uppmärksam. Kyrkan behöver frivilliga på flera grunder. Genom frivilliga breddas den sammanslagna erfarenheten och referensramen vidgas. Det är även viktigt för många att få vara en aktiv kugge i församlingens snurrande hjul. Vi vet att framtidens kyrka mer och mer kommer att bäras av frivillighet. I Askersunds församling vill vi mer medvetet arbeta för undervisning, uppmuntran och stöd för de medlemmar i församlingen som på olika sätt är engagerade i verksamheten.

13