Swedbank Östersjöanalys Nr 31 1 mars 2012

Transkript

1 Swedbank Östersjöanalys Nr 31 1 mars 212 Ryssland Nygammal president men gamla lösningar på de nya ekonomiska utmaningarna Vladimir Putin ser ut att gå mot seger i presidentvalet i redan den första valomgången nu på söndag (den fjärde mars). Stora demonstrationer för och emot avlöser varandra samtidigt som opinionssiffrorna talar för en återkomst för Putin i presidentämbetet. Även om detta försvagar Putins position och mandat, är det sannolikt att han kan lägga ytterligare sex år till de tidigare 13 åren vid makten. Frånvaron av starka motkandidater är ett svaghetstecken för den ryska demokratin. Ett fortsatt högt oljepris, stark privatkonsumtion och fallande inflation ger en hygglig ekonomisk tillväxt på kort sikt. De omfattande vallöftena har dock ökat de finanspolitiska obalanserna och det begränsar utrymmet för reformpolitik. Stora utgiftsökningar till försvaret och höjda löner i den offentliga sektorn riskerar att tränga ut viktiga infrastrukturinvesteringar, vilket kommer att hålla tillbaka den ekonomiska tillväxten på medellång sikt. De grundläggande problemen kvarstår dessutom i rysk ekonomi. Näringslivsstrukturen är fortsatt koncentrerad till naturresurser. Bristen på diversifiering förstärks av låg konkurrensutsättning, dålig infrastruktur och ett svagt innovationsklimat. Även om medlemskapet i världshandelsorganisation WTO kommer att öka konkurrensen, måste ryska företag få förutsättningar att möta denna konkurrens. Putin identifierar i en rad uppmärksammade artiklar dessa problem, men hans förslag pekar snarare mot en statsstyrd kapitalism likt Kina än mot en välfungerande marknadsekonomi. Utan en fungerande rättsstat och oberoende medier riskerar korruptionen att fortsätt vara stor och reformer som varaktigt kan skapa ett ökat välstånd för befolkningen fördröjs ytterligare. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Putin på väg mot seger trots högljutt missnöje De senaste opinionsundersökningarna tyder på att Vladimir Putin är på väg mot seger i det ryska presidentvalet den fjärde mars, sannolikt redan i första valomgången. Även om dessa undersökningar ska tas med en nypa salt, då många inte är oberoende, har Putins valkampanj intensifierats under de senaste månaderna. Det har bl. a. inneburit stora utfästelser till viktiga väljargrupper, som t.ex. militär och polis, men även till lärare och läkare. Dessutom utlovar Putin stora anslagsökningar till försvaret. Tidigare har pensionerna höjts, men även planerade momshöjningar har skjutits framåt i tiden. Putin har också kontroll över de viktigaste mediekanalerna, och trots att protesterna bland medelklassen i de större städerna varit omfattande, ser det nu ut som om Putin kommer att vinna med över 5 % av rösterna i den första valomgången, och därmed undvika en andra omgång. Putin ser ut att vinna med över 5 % redan i första valomgången Väljarundersökning ryska presidentvalet, 212 (Svar på frågan: Vem skulle du rösta på om presidentvalet hölls nästa söndag? ; procent) Putin Zjirinovskij 3 Ziuganov Mironov 2 Prochorov 1 Osäker Tänker ej rösta 21 januari januari februari februari 212 Källa: Russian Public Opinion Research Center. Med undantag för Michail Prochorov är de övriga presidentkandidaterna redan väl kända av de ryska väljarna. Gennadij Ziuganov är ledare för kommunistpartiet och är populär främst bland pensionärer och fattiga på landsbygden. Han har ställt upp tidigare i ryska presidentval, och hans parti fick ett ökat stöd i senaste dumavalet. Även ultra-nationalisten och populisten Vladimir Zjirinovskij är en van presidentkandidat och hans parti gick också framåt under dumavalet. Sergej Mironov och hans socialdemokratiska parti Rättvisa Ryssland anses stå Putin nära och utgör inget hot mot dennes återval. Då liberala och oberoende Jabloko-partiets Gregorij Javlinskij inte tillåts ställa upp pga. av för få godkända underskrifter av hans kandidatur, återstår Prochorov som en relativt ung och välfinansierad opponent. Michail Prochorov, en oligark som skapade sin förmögenhet inom nickelbranschen, har gjort sig känd som en marknadsorienterad och företagsvänlig kandidat. Dock ifrågasätts även hans oberoende, och spekulationer om att den nuvarande regeringen ligger bakom hans kandidatur skapar misstänksamhet och underminerar hans möjligheter till en framgångsrik kampanj. Det som då återstår som Putins Få genuina utmanare till Putin, bortsett från missnöje och apati Prochorov ung och förmögen utmanare vars oberoende ifrågasätts 2 Swedbank Östersjöanalys Nr 31 1 mars 212

3 främsta hot är ett växande missnöje bland medelklassen i de större städerna och därmed ett svagt mandat på vilket Putin skulle kunna genomföra svåra men nödvändiga reformer. Putin återvänder som presidentkandidat efter fyra år som premiärminister. Dessförinnan var han president under två mandatperioder mellan 2 och 28. En viktig orsak till de protester som eskalerat i främst Moskva är uppfattningen att Putin och Dmitry Medvedev, nuvarande president som inte ställer upp till omval, har manipulerat konstitutionen, och att valet av Medvedev för fyra år sedan endast var en chimär för att kunna möjliggöra Putins återkomst. Med den nuvarande konstitutionen, med sexåriga mandatperioder, kan Putin, om han vinner detta och nästa presidentval, sitta fram till 224. Putin har lagt fram sin valplattform i en rad tidningsartiklar. I dessa identifierar han korruption, brist på innovation och en begränsad konkurrenskraft i ryskt ekonomi som de främsta utmaningarna. Modernisering av Ryssland och rysk ekonomi är ett budskap som redan tidigare förts fram av Medvedev under hans tid som president, men det har visat sig vara svårt att i realiteten genomföra sådana reformer. Även om Putin talar om en liberalisering av ekonomin, och om vikten av att minska korruptionen och stärka äganderätten, gör han också klart att det finns begränsningar i hur långt staten ska dra sig tillbaka. Han hänvisar till kinesisk och sydkoreansk erfarenhet, välkomnar utländska direktinvesteringar i utvalda sektorer och signalerar också att han föredrar en statsstyrd investeringspolitik. Också i privatiseringar av företag kommer staten att behålla kontrollen i strategiskt viktiga områden som naturresurser och finanssektor. Rysk reformpolitik balanserar således mellan å ena sidan senare års erfarenhet av att en växande statlig kontroll har lett till en allt större korruption och å andra sidan chock terapin efter Sovjetunionens sammanbrott som ledde till stora förluster i utförsäljningen av statlig egendom. I valkampanjen har Putin nyligen utlovat betydligt ökade anslag till försvaret och polisen, samt löneökningar till lärare och läkare. Dessa följer på tidigare höjningar av pensioner och andra sociala transfereringar. Det är möjligt att detta kan ge Putin tillräckligt med stöd för att komma över 5-procentströskeln, men även med fortsatt höga oljepriser kommer de offentliga finanserna att pressas framöver, vilket kan försvaga Putins position och stöd, i synnerhet om den globala ekonomin fortsätter att vara osäker. Måttlig tillväxt på kort sikt stagnation på medellång En stark inhemsk efterfrågan bidrog till fortsatt tillväxt under fjärde kvartalet förra året, och sammantaget för hela 211 växte den ryska ekonomin med 4,3 %. Det är marginellt högre än vår prognos på 4,2 %. Det var i synnerhet detaljhandeln som expanderade med stöd av en relativt låg arbetslöshet, på 6-6½ %, och en sjunkande inflation. Detta tillsammans med stora valkampanjrelaterade höjningar av offentliga transfereringar stärkte konsumentförtroendet och köpkraften. Dock är företagen mer tveksamma och investeringarna växte i mer måttlig takt. Även nettot i utrikeshandeln dämpade den ekonomiska tillväxten under 211. Putins tid vid makten kan sträcka sig till ett kvarts sekel Putin prioriterar fortsatt statskontroll Vallöften av traditionellt slag kan vara ett hot mot långsiktigheten Ingen rekyl i rysk konjunktur Swedbank Östersjöanalys Nr 31 1 mars 212 3

4 Ekonomisk tillväxt och inflation, (Årlig förändring i procent, kvartal) 2 15 BNP Inflation Källa: Ecowin. Inflation fortsätter ned i år och nådde i januari 4,2 %, den lägsta takten sedan Sovjetunionens sammanbrott. Den sjunkande inflationen är till viss del en konsekvens av att myndigheterna inte höjde avgifter och tariffer som är brukligt vid årsskiften, och det kan i sin tur kan sannolikt förklaras av det närliggande presidentvalet. Samtidigt steg världsmarknadspriset på olja till 11 dollar per fat (Ural) och den ryska rubeln har stärkts något efter en kraftig försvagning i mitten av 211. Det ger ryska myndigheter fortsatt utrymme i den ekonomiska politiken och centralbanken har fortsatt att sänka de viktigaste styrräntorna, samtidigt som utlåningen till både hushåll och företag fortsätter att växa. Tillsammans med ett stigande oljepris och en något ljusare omvärldskonjunktur, om ej i Europa, talar detta för att vår tillväxtprognos från december förra året på 3,9 % för 212 och 3,7 % för 213 ligger något i underkanten. Måttliga tillväxtutsikter på kort sikt Oljepriset och växelkurs, jan 25 jan Oljepris (Ural, $ per fat) Rubelkorg (USD, EUR, hs) Källa: Ecowin Swedbank Östersjöanalys Nr 31 1 mars 212

5 Samtidigt växer de finanspolitiska obalanserna, och Ryssland har idag inte samma möjligheter att dämpa en konjunkturnedgång som efter 28-9 krisen. Då kunde den ryska regeringen med hjälp av stora finanspolitiska reserver och ett massivt stimulansprogram stabilisera ekonomin trots ett kraftigt oljeprisfall och accelererande kapitalflykt. Dock innebar stimulanspolitiken att budgetunderskottet ökade markant, och exklusive oljeintäkter överstiger det sedan 28 1 % av BNP. Samtidigt har reservfonden krympt. Nu kommer dessutom de generösa vallöftena att sätta ytterligare press på finanspolitiken. Utan åtstramningar förväntas budgetunderskottet (inklusive oljeintäkter) växa från 1,3 % 211 till ca 5 % 216. Redan innan valutfästelserna gjordes krävdes ett oljepris på ca 11 dollar per fat för att balansera den federala budgeten. Det betyder att antingen måste finanspolitiken stramas åt under de kommande åren och det skulle innebära att tillväxten pressas ned, eller riskera Ryssland att igen få stigande inflation och ett eskalerande budgetunderkott. Samtidigt tränger växande utgifter till löner och transfereringar ut andra mer tillväxtfrämjande utgifter inom t ex offentlig infrastruktur. Minskat utrymme att dämpa konjunktursvängningar och höja tillväxten. Budgetbalans, (Procent av BNP) Budgetbalans Budgetbalans (exkl. olja) Intäkter Utgifter Källa: IMF. Strukturellt präglas rysk ekonomi av ett högt råvaruberoende, stor statlig inblandning i näringslivet och en svag produktivitetsutveckling på företagsnivå. Dessutom är exporten som andel av den totala ekonomin betydligt lägre än i andra tillväxtekonomier, inte minst BRICländerna. För att höja rysk ekonomis tillväxtpotential behövs förutom en förutsägbar ekonomisk politik och offentliga investeringar, också reformer som stärker konkurrensen och investeringsklimatet. Även om Putin, och före honom Medvedev, ofta pekar på dessa områden, och på så sätt gör en korrekt analys, är det också av stor vikt att de reformer som antas också verkligen genomförs. I dessa avseenden är det betydelsefullt att stärka rättstatsprincipen och ge domstolar ett större oberoende och ansvar. Även medias roll är betydelsefull för att öka transparensen och ansvarsutkrävningen. Hittills har Putin inte gett några tydliga signaler om att han är beredd att gå i denna riktning. Reformer måste stärkas av självständiga myndigheter och media Swedbank Östersjöanalys Nr 31 1 mars 212 5

6 Bruttonationalprodukt, BRIC länderna, (Index 2=1, köpkraftsparitet) Kina Indien Ryssland Brasilien Källa: IMF. Efter en period av stora ekonomiska svängningar och politisk turbulens står Ryssland ånyo inför långsiktiga tillväxtutmaningar. Den ekonomiska utvecklingen har släpat efter andra tillväxtekonomier och utan genomgripande reformer riskerar stagnationen att bli permanent. Putin identifierar de rätta problemen, men pekar ut lösningar som snarare leder till fortsatt statlig kontroll av ekonomin än till en mer dynamisk privatsektorutveckling. Kanske kommer det att behövas ett nytt stort oljeprisfall för att befria den ryska ekonomin från sitt oljeberoende. Höga oljepriser låser fast Ryssland i ett råvaruberoende Magnus Alvesson Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank ÖstersjöAnalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings- )beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank ÖstersjöAnalys.