Tio år efter finanskrisen

Transkript

1 Swedbank Östersjöanalys Nr augusti 28 Ryssland Tio år efter finanskrisen Rysslands ekonomi har stärkts betydligt det senaste decenniet, medelklassen ökar i antal och landets valutareserver är idag världens tredje största. Den nuvarande finansoron har Ryssland hittills klarat väl en markant skillnad från Likväl är det relativt nyligen Ryssland vuxit ikapp BNP-nivån som rådde innan Sovjetunionen föll. Råvaruprisuppgången kan förklara en stor del av framgångarna. Diversifieringen av ekonomin har kommit av sig, konkurrenskraften försvagas och den makroekonomiska stabiliteten hotas nu av en alltför expansiv finans- och penningpolitik. Många utmaningar kvarstår: Befolkningen minskar i antal, infrastrukturen kräver stora investeringar, konflikterna i regionen samt även de mer frostiga relationerna med USA och Europa kan fördröja WTO-medlemskap och skapa nya tillväxthinder. Ett vanligt talesätt om Ryssland är att landet inte fungerar så bra som man tror, men heller inte så dåligt. Det har nu passerat tio år sedan den ryska finanskrisen. Hur har landet utvecklats sedan dess? Vilka är styrkorna och vilka är svagheterna? Vilka kort har Ryssland på handen och hur väl spelar man dem? Den ryska finanskrisen För tio år sedan (den 17 augusti 1998) ställde Ryssland in betalningarna på sina utlandsskulder. Rubeln devalverades. Rysslandskrisen var ett faktum. Det var flera faktorer som låg bakom den finansiella härdsmältan: Låga råvarupriser i spåren av Asienkrisen, en övervärderad rubel, en svag produktivitetsutveckling och ett stort budgetunderskott som förvärrades när skatteintäkter från råvaruindustrin uteblev. Till detta skall adderas en politisk kris och svaga institutioner. Flera faktorer utlöste finanskrisen Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig ugivare: Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Trots att höga räntor attraherade kortfristigt kapital, IMF och Världsbanken bidrog med stödpaket och Rysslands centralbank spenderade minst 27 miljarder USD mellan oktober 1997 och augusti 1998 för att hålla rubeln inom ett snävt band mot dollarn, misslyckades försöket att skapa ett förtroende för den ryska finansmarknaden. Under 1998 förlorade aktiemarknaden 75 % av sitt värde. I mitten av augusti kollapsade obligations- och valutamarknaderna. Investerare flydde med sitt kapital. Effekterna av finanskrisen Effekterna av finanskrisen på den ryska ekonomin blev mindre än förväntat. BNP prognosticerades få en negativ utveckling flera år i rad, men i själva verket krympte ekonomin endast under 1998 och då med ca 5 %. Finansmarknadens betydelse för den ryska ekonomin var ännu liten vid denna tid. Byteshandeln en vanlig företeelse var heller inte beroende av banksektorn. Få ryssar ägde värdepapper. Likväl var det många som såg sitt sparande minska. Att tillväxten blev positiv redan 1999 är till största del råvaruprisernas och den devalverade rubelns förtjänst. Efter att oljepriset nådde 12 USD per fat 1998 hade oljepriset tredubblats redan två år senare. Även andra råvaror steg i pris när världskonjunkturen tog fart. Den svagare rubeln stärkte den inhemska tillverkningsindustrin på bekostnad av en lägre import, vilket stärkte både BNP och handelsbalansen. Nedgången förväntades bli mycket större Rubeln och råvarupriser bidrog till uppgången Real effektiv växelkurs (vänster skala) och oljepris i dollar per fat (brent oil) Index Real effektiv växelkurs Oljepris, USD per fat USD/Barrel Source: Reuters EcoWin Källa: Bank of International Settlements (BIS), Reuters Rysslands grannländer, främst Baltikum, Ukraina, Vitryssland och Kazakstan, såg exporten krympa och den ekonomiska nedgången höll i sig både 1998 och Även Finlands ekonomi drabbades av Rysslandskrisen. 2 Swedbank Östersjöanalys Nr augusti 28

3 Var står Ryssland idag tio år senare? I ekonomiska termer ser landet ut att ha tagit revansch. Den senaste tioårsperioden har den genomsnittliga BNP-tillväxten varit 7 %. Den ekonomi som var i konkurs för tio år sedan, omfattar idag 13 miljarder USD. Den nuvarande globala finansoron har hittills påverkat Ryssland i relativt liten omfattning. Rysk ekonomi har stärkts avsevärt det senaste decenniet De utländska valutareserverna är världens tredje största och uppgår till ungefär 5 miljarder USD. En stabiliseringsfond har skapats, som skall mildra konjunkturnedgången om råvarupriserna faller, och denna innehåller mer än 15 miljarder USD. Budgeten och bytesbalansen uppvisar överskott. De offentliga skulderna till utlandet har krympt till under 45 miljarder USD, från drygt 155 miljarder USD BNP per capita har stigit från 2 USD 1998 till 9 USD. Den ryska medelklassen växer och den inhemska efterfrågan blir allt viktigare för ekonomin. Inte enbart Moskva och Sankt Petersburg gynnas av framgångarna, utan även många av landets regioner uppvisar en stark ekonomisk utveckling. Tjänstesektorn blir allt viktigare. Medelklassen växer i antal, över stora delar av landet Rysk befolkning (miljoner) samt BNP per capita (int.dollar) Källa: IMF BNP per capita (vänster skala) Befolkning (höger skala) Den starkare ekonomin har också givit Ryssland ett större förtroende i utrikespolitiken. När Georgien med militära medel försökt återta den ryskstödda utbrytarprovinsen Sydossetien, har Ryssland med premiärminister Putin i spetsen slagit tillbaka med våldsam kraft för att visa vem som bestämmer i Kaukasus. President Medvedevs uttalande historically Russia was and will remain the guarantor of security for the peoples of the Caucasus vill visa att Ryssland idag till skillnad från 1998 tillhör den grupp av länder som skriver sina egna lagar Självkänslan märks också i utrikespolitiken omvärldens syn på Ryssland förändras Detta kan ha återverkningar på andra länder i regionen. Både Georgien och Ukraina har planer på Natomedlemskap. Även i Ukraina (Krim) finns delar med en stor andel rysk befolkning som kan behöva räddas. Detta förhållande gäller även i de baltiska länder, som redan är Natomedlemmar. Säkerhetsläget kan därmed komma att komplice- Swedbank Östersjöanalys Nr augusti 28 3

4 ras i Östersjöregionen, inte minst som ett svar från Rysslands sida på utplacering av missiler i Polen och Tjeckien. Även inom Ryssland kan konflikten i regionen få återverkningar, t ex på Dagestan där säkerhetsläget redan är spänt. Rysslands relationer med USA och Europa har inte varit så här kyliga på många år, och detta innebär ett nytt läge som knappast förutsågs för tio år sedan. Många ekonomiska svagheter kvarstår Även om ekonomin stärkts betydligt under det senaste decenniet och finanskrisen känns långt borta, finns många svaga punkter som riskerar att skapa ekonomiska problem för landet längre fram. Efter att rubelns försvagning klingat av, gynnades landet av kraftigt stigande råvarupriser. Inte minst gäller detta de senaste åren. Ett större prisfall på råvaror skulle kräva större satsningar för att förbättra konkurrenskraften i näringslivet. Den makroekonomiska stabilitet som förtjänstfullt skapats genom bland annat en bättre budgetdisciplin, håller på att riskeras genom expansiva tilläggsbudgetar och motstridiga monetära mål (växelkurs/inflation). Den makroekonomiska stabiliteten är i fara De s k Siloviki, säkerhetsmän i närheten av Putin, har blivit alltmer dominerande också i affärslivet. Andelen oljeproduktion som kontrollerades av staten har ökat. Oljevinster beskattas allt hårdare. Tillväxten i oljeproduktionen har minskat från 9 % 24 till nuvarande 1,5 %. Mitten av 23 påbörjades också en nya era när det relativt framgångsriska oljeföretaget Yukos monterades ned, dess ledning fängslades och investerares förtroende skadades. Rättssystemet hade setts förhållandevis skiljt från Kreml under Jeltsins tid, men nu minskade respekten för den privata äganderätten. Privata företag som kunde karaktäriseras som strategiska för landet nationaliserades. Utländska investerare i främst oljesektorn har fått göra reträtt, och det senaste fallet BP-TNK kommer att bidra till ökad misstänksamhet i samband med samarbete mellan utländska och ryska företag. Under president Putins tid har utvecklingen vad gäller mänskliga rättigheter och demokratisering sett en tillbakagång, och detta gäller inte minst medias ställning. I allmänhet har Ryssland varit mer framgångsrikt med makroekonomiska åtgärder än de mikroekonomiska. Institutionerna är svaga och utgör en stor akilleshäl. Världsbanken och Transparency International menar att korruptionsproblemen tilltagit. Samtidigt verkar majoriteten av utländska företag relativt nöjda med investeringsklimatet. Kreditvärderingsinstituten uppgraderingar har också bidragit till ett starkare förtroende. Yukosaffären blev en vändpunkt Korruptionsproblemen verkar tillta Ryssland har haft ambitionen att diversifiera ekonomin, men BNPandelen olja och naturgas har snarare ökat från 12,7 % 1999 till 31,6 ifjol. Råvaror svarar för 8 % av exporten. I och med den reala apprecieringen av rubeln blir det svårare för inhemska tillverkare, samtidigt 4 Swedbank Östersjöanalys Nr augusti 28

5 som importen stimuleras. Redan inom några år kommer Rysslands bytesbalans uppvisa underskott eftersom importtillväxten är stark och exportvolymen av olja växer otillfredsställande svagt trots de höga råvarupriserna. Andra svaga punkter inkluderar den undermåliga infrastrukturen när det gäller vägar, järnvägar, miljö, byggnation, sjukhus/hälsa och skolor/utbildning. De stora vinsterna inom olje- och naturgassektorn har inte sipprat ut till det offentliga i tillräcklig omfattning. Företag varav många statskontrollerade har byggt upp skulder motsvarande 4 miljarder USD, skulder som dessa företag (Gazprom, Rosneft m fl) nu vill se Kreml betala. Spelar Ryssland sina kort väl? Det är relativt nyligen (kring år 25) som Rysslands ekonomi vuxit över den nivå landet hade 1989 innan Sovjetunionen föll. Det är dock alltid vanskligt med jämförelser av statistik då och nu. Dock visar jämförelser med andra länder i det forna Sovjetunionen att tillväxten kunde ha varit högre, de utländska direktinvesteringarna likaså. Tvåsiffriga tillväxttal likt Kina hade inte varit orimligt med hänsyn till de utvecklingsbehov landet har. Real BNP (miljarder rubel) samt BNP-tillväxt (%) 35 3 BNP BNP-tillväxt Källa: IMF Energisektorn är Rysslands starkaste kort. EU i genomsnitt är till 25 % beroende av rysk naturgas, och många enskilda länder har ett betydligt större beroende än så. Å andra sidan betyder EU mycket för ryska gasintäkter, hela 6 %. Att upprätthålla goda relationer till EUländerna borde därför vara viktigt. Kriget i Georgien kan sannolikt komma att försena Rysslands medlemskap i WTO, vilket redan tagit åratal att förhandla. Därmed fördröjs också en normalisering av handelsförbindelserna och drivkrafterna till inhemska reformer minskar Georgienkonflikten riskerar Rysslands WTO-medlemskap Swedbank Östersjöanalys Nr augusti 28 5

6 Den makroekonomiska stabiliteten är ett annat starkt kort som Ryssland inte tar väl vara på just nu. Visserligen finns stabiliseringsfonden där om råvarupriserna faller tillbaka, men för närvarande handlar problemen snarare om överhettning. Inflationen stiger dels till följd av högre råvarupriser, dels till följd av en procyklisk finanspolitik (budgeten eldar på en redan stark konjunktur). Den inhemska efterfrågan stiger med 15 % i reala termer, medan BNP ökar med ungefär 8 %. Arbetsmarknaden blir allt stramare, och reallöneökningarna på 16 % ligger väsentligt över arbetsproduktiviteten. Då ökar enhetsarbetskostnaderna, vilket ger inflationen en skjuts med viss fördröjning. Konkurrenskraften försämras. Centralbanken försöker hålla rubeln stabil mot en euro-dollarkorg. Penningutbud och krediter växte med ca 5 % i fjol, men takten har avtagit något. Avmattningen är sannolikt tillfällig för Ryssland importerar en lättare penningpolitik från utlandet där efterfrågan avtar, och borde istället föra en stramare penningpolitik på egen hand. Kredittillväxt (bank till privat sektor, %) samt konsumentprisutveckling (årlig procentuell förändring, %) Kredittillväxt (%) Procent Procent Inflation (%) Source: Reuters EcoWin Källa: Rysslands centralbank samt rysk nationell statistik Ryssland spelar alla sina kort utifrån att globala råvarupriser faller tillbaka, men detta innebär att alltför litet görs för att minska det inhemska prisökningstrycket. Att behöva bromsa ekonomin i betydligt större omfattning längre fram för att minska överhettningen kan bli ett allvarligare hot mot ekonomin, än fallande råvarupriser. Ryssland behöver strama åt penningpolitiken genom att begränsa kredittillväxten och höja realräntorna. Att låta rubeln appreciera och istället försöka få ned inflationen verkare vara ett kort att satsa på. Förväntningar om att rubeln Rysslands ekonomiska politik är för expansiv med hänsyn till risken för överhettning 6 Swedbank Östersjöanalys Nr augusti 28

7 stärks medför ökad utlandsupplåning och ett större kapitalinflöde, vilket tillsammans med en hög kredittillväxt totalt sett, kan skapa makroekonomisk instabilitet längre fram. Den ryska björnen har som vanligt två ansikten: Det ena ansiktet visar en enastående ekonomisk utveckling under de senaste tio åren, där spåren från finansiell härdsmälta sopats bort. En starkare medelklass och stora ryska företag med ambitioner att investera i utlandet, visar tillsammans med utrikespolitiskt handlande, att Ryssland är en annan spelare i dag än för tio år sedan. Landet har fått en ordentlig skjuts via de högre råvarupriserna. Det andra av björnens ansikten visar fortsatta svagheter bland institutioner, ett odiversifierat och mindre konkurrenskraftigt näringsliv, en undermålig infrastruktur och en fortsatt stor fattigdom bland befolkningen (som dessutom minskar oroväckande i antal) samt ökande risker vad gäller den makroekonomiska stabiliteten med en alltför expansiv finans- och penningpolitik. Ekonomin har utvecklats positivt, men då ingår också lite tur Med större reformansträningningar kan landet komma ännu längre Vilket av dessa två ansikten som blir mest framträdande de närmaste tio åren handlar dels om vilka kort Ryssland får, dels hur de spelas men också hur omvärlden väljer att agera. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. Swedbank Östersjöanalys Nr augusti 28 7