Swedbank Östersjöanalys Nr August1 2010

Transkript

1 Swedbank Östersjöanalys Nr August1 21 Ryssland Bränder, torka och global avmattning stapplande rysk återhämtning Ryssland har drabbats hårdare än jämförbara tillväxtekonomier av den globala ekonomiska krisen, och återhämtningen har gått långsammare. Den reala tillväxten under den första hälften av 21 var 4,2 % och drevs främst av konsumtion och lagerpåfyllnad. Torkan och de omfattande bränderna har orsakat stort mänskligt lidande och även lett till ekonomiska förluster, främst inom jordbrukssektorn. Samtidigt har livsmedelspriserna börjat stiga kraftigt och det har varit störningar i den ekonomiska aktiviteten, i synnerhet inom handeln. De politiska insatserna mot den djupa ekonomiska krisen har varit kraftfulla och framgångsrika, och har dämpat de negativa effekterna på hushåll och företag. Både finans- och penningpolitik har varit expansiva. Inflationstrycket ökar dock och den finansiella sektorn är alltjämt svag. Reformer av den ryska ekonomin för att stärka dess tillväxtmöjligheter har dessutom varit mycket knappa. Insatserna för att mildra effekterna av sommarens naturkatastrof har varit snabba, men de politiska konsekvenserna kan bli långvariga. Missnöjet med hur de statliga organen har hanterat krisen sprider sig alltmer bland befolkningen. De ekonomiska utsikterna för de nästa två åren präglas av en återhämtning från den kraftiga nedgången 29, men också av en försvagning i den globala konjunkturcykeln. Vi räknar med en real ekonomisk tillväxt i Ryssland på 4,3 % 21 med en avmattning i tillväxttakten under det andra halvåret. Vår prognos för 211 och 212 är en måttlig tillväxttakt på 4,3 % respektive 4,5 %. Detta är lägre än i vår prognos i april i år. Den ekonomiska politiken väntas vara fortsatt expansiv fram till valen i slutet av 211 och början av 212. Detta pressar upp inflationen, som kommer att stiga till en tvåsiffrig nivå under 211. Rubelns apprecieringstakt kommer att dämpas när oljeprisökningen avtar. Banksektorns balansräkningar är alltjämt svaga, och tillförlitlig information är en bristvara. Vi föreslår att den ryska centralbanken initierar stresstest av banksystemet i likhet med USA, Europa, och nu möjligtvis Kina, för att stärka förtroendet för banksektorn. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Den ryska ekonomin återhämtar sig men från en djup svacka Nedgången i den ryska ekonomin har varit betydligt djupare än i andra tillväxtekonomier. I Kina och Indien har man upplevt en mild försvagning i den ekonomiska aktiviteten medan råvaruberoende ekonomier som Ryssland och Brasilien drabbats av negativ tillväxt. I Ryssland har den globala nedgången blottat svagheter i den finansiella sektorn, vilket orsakat ytterligare nedgångar och kapitalutflöden. Trots mycket betydande baseffekter i Ryssland under 21, var tillväxten på 3 % i årstakt under det första kvartalet, liten jämfört med de övriga BRICländerna. Förutsättningarna för en snabb återgång till normal ekonomisk aktivitet i Ryssland är därmed mindre. Ryssland har drabbats hårdare än andra tillväxtmarknader av den ekonomiska krisen Real BNP tillväxt i BRIC-länderna (Årlig tillväxt i %) Kina Brasilien Indien Ryssland Tillverkningsindustrin och byggsektorn har varit hårdast drabbade under nedgången i Ryssland, medan tjänstesektorn klarat sig bättre. Tillverkningssektorn har dock repat sig ganska bra och visat positiv tillväxt sedan slutet av 29 med tvåsiffrig tillväxt under större delen av 21. Dock avstannade aktiviteten något i juli, och tillväxttakten sjönk till 8 %. Byggsektorn är däremot alltjämt svag. I juni 21 växte den i årstakt för första gången efter en sjutton månader lång nedgångsperiod. Tillverkning och byggnation drar ned den ekonomiska tillväxten i Ryssland 2 Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21

3 Tillväxttakt per sektor, (Årlig tillväxt i %) Jordbruk&Fiske Mineralutvinning Tillverkning Byggnation Privata tjänster Offentliga tjänster Den omfattande torkan och bränderna som har drabbat Ryssland under sommaren har lett till stora mänskliga kostnader, och dessutom till betydande ekonomiska störningar. Mer än 5 människor har omkommit som en direkt följd av eldsvådorna, samtidigt som dödlighetstalen i t ex Moskva fördubblats under sommaren, troligen som en följd av den försämrade luftkvaliteten. Ännu fler har förlorat hem och utkomst. Jordbruksproduktionen har drabbats hårdast med en beräknad minskning av veteskörden med 3 %, men handeln har också påverkats. Livsmedelspriserna har stigit kraftigt, möjligtvis tillfälligt, och därmed lett till högre inflationstakt. I storstadsområdena som drabbats av röken kommer sannolikt privatkonsumtion att minska, och exportförbudet på vete leder till minskade inkomster för transportsektorn och i grossistledet. Andra sektorer drabbas också, om än i mindre omfattning. Bilfabriker har tvingats stänga p g a av röken, och detaljhandel kommer att påverkas negativt av den minskande konsumtionen. På efterfrågesidan var det främst export och investeringar som drev på den ekonomiska nedgången i början av 29. I mitten av 29 började emellertid ekonomin växa igen på kvartalsbasis, då till största delen beroende av lagerpåfyllnad, men i slutet av 29 och i början av 21 tappade den återigen momentum. Det är främst den privata konsumtionen som driver tillväxten medan investeringarna alltjämt är svaga. Exporten återhämtar sig men en stark importtillväxt begränsar effekterna av nettoexporten. Enligt preliminär ekonomisk statistik för det andra kvartalet har dock tillväxten i ekonomin återigen börjat repa sig och når en årstakt på 5,2 %. För det första halvåret 21 är tillväxten 4,2 % i årstakt, något bättre än förväntat, samtidigt som det till stor del beror på de väldigt låga nivåer som rådde under början av 29 (den så kallade baseffekten). Torka och eldsvådor får svåra mänskliga konsekvenser, och orsakar omfattande störningar av ekonomin Den privata konsumtionen är den viktigaste tillväxtmotorn Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21 3

4 Tillväxtens efterfrågekomponenter, (Årlig tillväxt i %) K K K K K K K2 BNP Investeringar Export Konsumtion Import Den ökade konsumentefterfrågan drivs på av bättre arbetsmarknadsförhållanden och ökade inkomsttransfereringar. Den officiella arbetslöshetsstatistiken visar på en nedgång till 6,8 % i början av 21, jämfört med 8,3 % samma månad i fjol. Den verkliga arbetslösheten är sannolikt högre då den officiella statistiken inte är heltäckande. En stor del av det finanspolitiska stimulanspaketet har gått till ökade pensioner och högre minimilöner, och till andra offentligt finansierade inkomsttransfereringar. Hushållens ökade reallöner och reala disponibelinkomster har gjort det möjligt för dem att minska sina skulder. Tack vare det stigande sparandet, stabiliseras hushållens finanser och konsumtionen ser ut att bli den viktigaste tillväxtmotorn framöver. En stabil arbetsmarknad och offentliga stöd underblåser konsumtionen Arbetsmarknadsutvecklingen (%) Reallön (årlig förändring) Arbetslöshetsnivå 1 4 Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21

5 Företagens förtroendeindikatorer är dock alltjämt dämpade. Stämningsläget har visserligen förbättrats den senaste tiden, men inte tillräckligt mycket för att få fart på investeringstillväxten. Realtillväxten var fortsatt oförändrade i början av 21 efter att ha fallit under större delen av 29. Hos de statliga företagen kan man inte heller se någon betydande ökning av investeringarna. Även om investeringarna i sektorer som mineralutvinning, elektricitet och transport står under regeringens indirekta kontroll har tillväxttakten varit svagare än väntat. Främst var det Gazprom som inte klarade av att höja investeringstakten. Investeringar i elproduktion och järnvägar ökade däremot med 25-3 % i årstakt under det första kvartalet. Detta kompenserade dock inte den stiltje som rådde i resten av ekonomin. Trots att stämningen i näringslivet har förbättrats släpar investeringarna fortfarande efter Företagens förtroendeindikatorer, (index) Nettotal Byggsektorn Finanssektorn Tjänster K2 28 K4 29 K2 29 K4 21 K2 Inflationstakten har minskat avsevärt medan växelkursen har fortsatt att stärkas. I mitten av 21 hade den årliga inflationen fallit till 5,8 % jämfört med en nästan dubbelt så hög nivå ett år tidigare. Livsmedelspriserna har sjunkit (innan sommarens torka och bränder) och den kraftiga apprecieringen av rubeln har gjort det billigare att importera varor, vilka utgör en stor del av konsumentkorgen. Växelkursdynamiken förändrades emellertid under våren när de europeiska skuldproblemen drog ner oljepriserna och utlöste en flykt till den amerikanska dollarn. Den alltjämt starka rubeln urholkar dock konkurrenskraften i den ryska produktionen. Inhemska producenter får svårare att konkurrera med importerade varor och exportföretagen kämpar i uppförsbacke för att ta sig in på utländska marknader. Därför är behovet att diversifiera Rysslands ekonomi bort från sitt råvaruberoende alltmer brådskande. Inflationstakten faller brant Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21 5

6 Årlig inflationstakt och den reala effektiva växelkursen, (Årlig tillväxt i %) Reala effektiva växelkursen Inflationen 1 15 Jan 5 May 5 Sep 5 Jan 6 May 6 Sep 6 Jan 7 May 7 Sep 7 Jan 8 Maj 8 Sep 8 Jan 9 May 9 Sep 9 Jan 1 May 1 Trots en ökad utlåningsaktivitet är det fortsatt osäkert i finanssektorn. Utlåningen har börjat öka för första gången sedan slutet av 28. Betalningsinställelsen av International Industrial Bank (IIB) på 2 miljoner i euroobligationer tyder dock på att det fortfarande finns svagheter inom banksektorn. Andelen dåliga lån var alltjämt knappt 1 % under det första kvartalet 21, men bristen på transparens och säkra rapporteringssystem skapar stor osäkerhet. Det är fortfarande ovisst hur många lån som omstrukturerades under krisen, och det är svårt att bedöma riskerna för framtida kreditförluster i banksystemet. Skillnaden mellan centralbankens styrränta och bankernas utlåningsräntor är alltjämt stor (se figur på nästa sida). I början av 21 var differensen ungefär 4 procentenheter, vilket är ett tecken på bankernas höga riskbedömning. Om inte förtroendet mellan långivare och låntagare förbättras kommer kostnaderna för att finansiera investeringar att förbli höga. Utlåning, RUB (' mrd) Årlig förändring i % 1. 1 Jun 8 Aug 8 Oct 8 Dec 8 Feb 9 Apr 9 Jun 9 Aug 9 Oct 9 Dec 9 Feb 1 Apr 1 Utlåning (vänsterskala) Tillväxttakt (högerskala) 6 Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21

7 Kraftfull policyrespons men riskerna tornar upp sig Den ryska regeringen har agerat kraftfullt för att motverka den ekonomiska nedgången. Bland annat har man genomfört lättnader i finanspolitiken på motsvarande nästan 9 procentenheter av BNP. Detta beror till största delen av ökade diskretionära utgifter, men också på lägre skatteintäkter. Även om lättnaderna i finanspolitiken kom för sent för att motverka effekterna av nedgången i början av 29, bidrar de till den ekonomiska återhämtningen främst genom olika inkomststöd som möjliggör ökad privat konsumtion. Det blir dock inte lätt att dra tillbaka de finanspolitiska stimulanserna. En stor del av de ökade utgifterna utgörs av olika inkomsttransfereringar till befolkningen såsom ökningen av pensionerna med 45 %. Även om detta kommer att ha en direkt inverkan på konsumtionen är det samtidigt politiskt kostsamt att dra tillbaka dessa stimulanser, inte minst med tanke på att det närmar sig val i Ryssland. Den expansiva finanspolitiken ger stöd åt den ekonomiska aktiviteten, och blir svår att dra tillbaka. Budgetindikatorer, (% av BNP) Budgetbalans Budgetbalans (ej olja) Intäkter Utgifter Källa: IMF De stora underskotten i den offentliga sektorn har lett till en snabb minskning av de finanspolitiska reserverna. Sedan slutet av 28 har Reservfonden (som ska kompensera för svängningar i olje- och gaspriser) minskat med nästan 1 miljarder dollar. Om underskotten fortsätter i samma omfattning som tidigare, kommer det att bli nödvändigt för den ryska regeringen att återigen börja låna, vilket skulle underminera statens roll som garant för den privata sektorn. Den nationella Välfärdsfonden, som ska garantera pensionssystemets uthållighet, har haft oförändrade tillgångar under krisens förlopp. Dock utgörs inflödet till denna fond av överskottet i Reservfonden (allt överstigande 1 % av BNP), och påfyllnaden har därmed upphört under krisen. De internationella reserverna, som också påverkas av oljepriset och dessutom av centralbankens interveneringar på valutamarknaden, har börjat växa igen efter den stora minskningen under slutet av 28. För närvarande De finanspolitiska reservarna har minskat under det senaste året, men de internationella reserverna är betydande Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21 7

8 motsvara de ca 2 månaders import, betydligt mer än de 3 månader som normalt anses vara tillräckligt. Reserver, (K2) (miljarder USD) Förändring Reservfonden Nationella välfärdsfonden Internationella reserver Också penningpolitiken har blivit mer expansiv under de senaste tolv månaderna. I takt med att inflationen har minskat och rubeln stärkts har den ryska centralbanken sänkt styrräntan från 13 % i slutet av 28 till 7,75 % i juli. Samtidigt sänks utlåningsräntorna, men differensen är fortsatt hög. Centralbanken har också ökat sina interventioner på valutamarknaden för att motverka apprecieringstrycket på rubeln. Penningpolitiken styrs främst av dess effekter på växelkursen Penningpolitiska indikatorer, (%) jan 5 maj 5 sep 5 jan 6 maj 6 sep 6 jan 7 maj 7 sep 7 jan 8 maj 8 sep 8 jan 9 maj 9 sep 9 jan 1 maj 1 Styrränta Utlåningsränta Under den finanspolitiska turbulensen har strukturreformerna inte varit särskilt högt prioriterade av regeringen. Myndigheterna har dock signalerat att man på sin agenda har åtgärder för att minska korruptionen, förbättra affärsklimatet och öka investeringarna i den offentliga sektorn. Regeringen har också återupptagit privatiseringsprocessen och under perioden avser man att sälja ut en minoritetsandel i tio statliga företag. Däremot har man ännu inte tagit itu med svårare och politiskt mer besvärliga reformer som rör den offentliga förvaltningen eller liberalisering av monopoliserade marknader. Välbehövliga strukturreformer skjuts på framtiden Den politiska reaktionen på torkan och bränderna under sommaren kan tyda på att regeringen är bekymrad över det missnöje som sprider sig bland befolkningen. Krisen har tydliggjort den nedmontering av viktiga samhällsfunktioner som skedde efter Sovjetunionens fall. Både President Medvedev och Premiärminister Putin har blivit kritiserade, och har reagerat 8 Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21

9 genom att direkt involvera sig i räddningsarbetet. Ett exportförbud för vete infördes för att förebygga att en bristsituation uppkommer och för att motverka kraftiga prishöjningar på mat. Drabbade regioner och jordbrukare har fått direkt stöd och det förväntas att mer generella stimulanspaket kommer att lanseras för att motverka en minskning av privatkonsumtionen. Den kraft med vilka dessa åtgärder genomförs, om än något sent, kan tyda på att regeringen ser ett behov av att förbättra effektiviteten i den offentliga sektorn så att den motsvarar befolkningens förväntningar. Återhämtningen dämpas men finanspolitiken en försäkring mot nya nedgångar Ryssland: Prognos av ekonomiska nyckeltal (Årlig procentuell förändring om ej annat anges) proj. proj. proj. BNP varav: Privat konsumtion Investeringar Export Import Inflation (%, genomsnitt) Inflation (%, slutet av perioden) Arbetslöshet (% av arbetskraften) Bytesbalans (% av BNP) Budgetbalans (% av BNP) Offentlig skuld (% av BNP) Rubel (korg USD/EUR) Oljepris (USD/b) Källor: Ecowin and Swedbanks prognos Även om den ekonomiska återhämtningen under den första hälften av 21 var något starkare än väntat (beräknat till 4,2 % jämfört med 29), bedömer vi att den ryska ekonomin kommer att växa i något långsammare takt under resten av året. Under årets första sex månader steg den privata konsumtionen i spåren av det starka finanspolitiska stödet, en bättre arbetsmarknad och lageruppbyggnad, vilket gynnade tillväxten. På grund av sämre globala utsikter och effekterna av de våldsamma bränderna och torkan väntas dock återhämtningen bli mer dämpad under årets andra hälft. Vår prognos för helåret 21 är en real tillväxt på 4,3 %. Jämfört med vår prognos i april, vilken låg på samma nivå, var utvecklingen under det första halvåret något bättre än väntat medan utvecklingen under resten av året blir mer dämpad. Den ekonomiska återhämtningen dämpas under den andra halvan av 21 Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21 9

10 Den reala ekonomiska tillväxten under 211 kommer att påverkas negativt av budgetkonsolideringar världen över. Dessa effekter kommer dock att dämpas till följd av den ryska regeringens möjligheter att hålla fast vid en expansiv ekonomisk politik. Det ryska parlamentsvalet hålls i slutet av 211 och presidentvalet i början av 212, vilket inte gör det särskilt troligt att man kommer att genomföra budgetkonsolideringar den närmaste tiden. Vår prognos för 211 är en real ekonomisk tillväxt på 4,3 % och 4,5 % under 212. Det innebär att Ryssland först under det tredje kvartalet 211 kommer att vara tillbaka på 28 års reala BNP-nivå. På medellång sikt kommer Rysslands ekonomiska tillväxt att vara lägre än den potentiella, såvida man inte genomför omfattande strukturreformer. Negativa effekter på tillväxten under 211 och 212 begränsas av finanspolitiska stimulanser Real BNP nivå, (28=1) Källor: Ecowin and Swedbanks prognos Utvecklingen i omvärlden kommer att ha en blandad inverkan på Rysslands ekonomi. Även om världsmarknadspriset på olja har ökat stadigt sedan början av 29 har vi sänkt vår prognos för ökningstakten på grund av en generellt svagare global efterfrågan. Vi räknar dock med att exportintäkterna kommer att fortsätta att förse staten med medel som kan användas för att stötta den inhemska ekonomin. Den svagare tillväxten i världens utvecklade ekonomier kommer emellertid att minska efterfrågan på annan rysk export. Detta kommer att försvåra den nödvändiga diversifieringen av produktionsstrukturen i Ryssland. Volatila utländska kapitalflöden kan dessutom skapa problem för den ryska banksektorn och påverka krediter till såväl hushåll som företag. Rysslands ekonomi är beroende av utvecklingen i omvärlden. 1 Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21

11 Oljeproduktionens värde och pris Värde av oljeproduktionen (milj. RUB) Oljepriset (US$/b, höger) Källor: Ecowin and Swedbanks prognos Största delen av de ekonomiska konsekvenserna av den svåra torkan och omfattande bränderna kommer sannolikt att vara kortvariga, och regeringens insatser kommer att mildra effekterna. Vissa regioner kommer dock att drabbas hårdare och de stigande livsmedelspriserna riskerar att öka inflationsförväntningarna. Den effekt som kan komma att vara längst är det missnöje som väckts bland befolkningen mot de offentliga institutionerna i allmänhet och mot de politiska representanterna i synnerhet. Det kommer att vara en utmaning att vända denna utveckling. Recessionen har slagit hårt mot ryska konsumenter men vi räknar med att regeringens stöd, aktivare kreditmarknader och en starkare arbetsmarknad kommer att skapa goda förutsättningar för den privata konsumtionen under de närmaste åren. Eftersom det närmar sig valtider kommer man inte heller vara särskilt intresserad av att genomföra välbehövliga finanspolitiska konsolideringar de kommande åren. Med andra ord kommer de betydande höjningarna av offentliga pensioner och olika regionala stöd att bli kvar. Arbetsmarknaden fortsätter att gradvis förbättras tack vare en växande framtidstro hos företagen och de offentliga stimulanserna, och vi räknar med att arbetslösheten sjunker till 7 ½ % i slutet av 21 och till 7 % i slutet av 211. Detta främjar den senaste tidens positiva utveckling av reallöner och disponibla inkomster, vilket kommer att sporra den redan stabila konsumtionsökningen ytterligare. Regeringens åtgärder kommer sannolikt att minska effekterna av naturkatastrofen, men den kan komma att mötas av ett större missnöje Den privata konsumtionen får stöd av finanspolitiken och en stabil arbetsmarknad Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21 11

12 BNP s efterfrågekomposition: Prognos (i konstanta 23 priser) Privat konsumtion Investeringar proj. 211 proj. 212 proj. Export Import BNP Källor: Ecowin och Swedbanks prognos Vi bedömer att investeringarna fortsätter att vara svaga under återhämtningen, eftersom investeringsuppsvinget före krisen har skapat en betydande överkapacitet. I synnerhet byggsektorn visade stark tillväxt under åren före krisen, och det kommer att dröja ett tag innan efterfrågan har hunnit i kapp utbudet. Ett lågt kapacitetsutnyttjande och hög riskaversion i banksektorn gör att många större investeringsbeslut skjuts på framtiden. Dessutom kan vi troligen vänta oss begränsade utländska direktinvesteringar till följd av avmattningen i världens största ekonomier. På längre sikt, det vill säga efter 212, måste dock den ryska ekonomin börja skapa stimulanser för investeringar, såväl inhemska som från utlandet. Investeringarnas andel av BNP har varit lägre i Ryssland än i merparten av övriga tillväxtländer och en ökning av investeringarna är en förutsättning för en uthållig ekonomisk tillväxt. Inte minst måste Ryssland satsa mer på att investera i offentlig infrastruktur för att få privata företag att expandera sin produktion i Ryssland. Finanssektorn är fortfarande problemtyngd även om utlåningen till den privata sektorn har börjat växa. Trots betalningsinställelsen från IIB verkar det ryska banksystemet överlag vara stabilt och i stånd att kunna uppfylla sina betalningsåtaganden. Faktum är att den finansiella sektorn har gott om likviditet tack vare en expansiv penningpolitik, kapitalinflöden och begränsad utlåning. Osäkerheten i banksektorn är dock mycket stor. Det finns behov av att förbättra banktillsynen och insynen, minska utlåningen till närstående part samt förbättra klassificeringen av lån och regleringen av utlåningen. Det finns risk att dåliga lån omfinansieras (så kallad evergreening eller extend and pretend ) och att de senare igen dyker upp och fördröjer en uppgång i utlåningstakten. Ett stresstest baserad på internationella erfarenheter skulle stärka förtroendet för den ryska banksektorn, samtidigt som konkreta åtgärder skulle kunna utformas för att komma till rätta med dess svagheter. Investeringarna kommer att stiga sakta, men betydligt långsammare än vad som krävs för att tillväxten ska öka på lång sikt Bristen på tillförlitlig information är alltjämt ett hinder för en stabilare finanssektor. 12 Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21

13 Även om inflationstakten har fallit sedan början av 29 väntas den expansiva finanspolitiken pressa upp priserna, och det är inte troligt att penningpolitiken kommer att vara tillräckligt aggressiv för att hålla emot. De snabbt stigande livsmedelspriserna i spåren av torkan och de våldsamma bränderna skruvar upp inflationstakten under 21 och kan även leda till högre inflationsförväntningar. Den något svagare ekonomiska återhämtningen under 21 och en fortsatt förstärkning av rubeln kommer dock att hålla nere inflationen på omkring 8 % i slutet av 21. Under 211 och 212 räknar vi med en tvåsiffrig inflationsnivå. Inflationstakten väntas stiga till tvåsiffrig nivå 211 medan rubeln förblir stabil. Växelkurs- och oljeprisprognoser USD/b proj. 211 proj. 212 proj RUB vs. USD/EUR (omvänd) Oljepriset Rubel korg (höger) Källor: Ecowin och Swedbanks prognos Vi räknar inte med några betydande förändringar av den ekonomiska politiken under prognosperioden. De ryska beslutsfattarnas övergripande mål är sannolikt att stabilisera ekonomin och få fart på den inhemska köpkraften inför parlamentsvalet i slutet av 211 och presidentvalet i början av 212. Detta för att stödja arbetsmarknaden och hålla fast vid en gynnsam löneutveckling. Det viktigaste verktyget kommer att vara en fortsatt expansiv finanspolitik. Trots de omfattande och framgångsrika finanspolitiska stimulanser som satts in för att dämpa effekterna av den globala finanskrisen är det inte troligt att regeringen kommer att genomföra några betydande konsolideringar. Det är inte heller sannolikt att man genom penningpolitiken kommer att ta itu med den stigande inflationen. Att hålla nere inflationen är inget primärt mål, även om den ryska centralbanken diskuterar och förbereder införandet av en inflationsmålspolitik som ska ersätta dagens växelkursstyrda politik. I stället väljer man att behålla de låga styrräntorna för att motverka att marknadsräntorna stiger och därmed försvagar tillväxtutsikterna, men också för att begränsa apprecieringstrycket på rubeln och därmed värna om de ryska företagens konkurrenskraft. En fortsatt expansiv politik är att vänta på grund av de kommande valen och trots stigande inflation Fortsatt låga styrräntor Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21 13

14 Vi räknar inte heller med några andra betydande reforminitiativ. Effekterna av den senaste tidens återupptagande av privatiseringsprocessen kommer också att vara ganska begränsade, eftersom staten väntas behålla majoritetskontrollen i merparten av fallen. Myndigheterna kommer också att avstå ifrån att genomföra reformer som skulle kunna orsaka politiska kontroverser. Den mest angelägna reformen av det här slaget skulle vara att effektivisera landets offentliga förvaltning och att öppna upp sådana sektorer som i vissa regioner är helt skyddade. Riskerna på både uppsidan och nedsidan i detta scenario är huvudsakligen externa, och vi ser dem som balanserade. På grund av den fortsatt svaga och generellt osäkra situationen i den ryska banksektorn kan dock effekterna av en negativ chock, såsom nya kapitalutflöden, bli mycket stora. En snabbt stigande inflation är den främsta inhemska risken. Om inflationen biter sig fast på en högre nivå kommer det att innebära betydande förluster. Detta skulle i sin tur kräva finanspolitiska åtstramningar som minskar den ekonomiska tillväxten och försämrar inkomstutvecklingen. Inga omfattande strukturreformer väntas före valet. Riskerna är balanserade, men en negativ chock kan få kännbara konsekvenser Magnus Alvesson Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. 14 Swedbank Östersjöanalys Nr Augusti 21