Swedbank Östersjöanalys Nr juni 2009

Transkript

1 Swedbank Östersjöanalys Nr juni 29 Ryssland djupt fall och utdragen återhämtning Den ekonomiska tillväxten under första kvartalet i Ryssland sjönk med drygt 9,5 % i årstakt. Det är sämre än förväntat och vi reviderar därför ned våra tillväxtprognoser till -6 % 29, följt av en begränsad återhämtning 21 på 1 %. Det är främst inhemsk efterfrågan i form av konsumtion och investeringar som tappar fart pådrivet av de externa störningarna i global handel och finansiella flöden. Ett orosmoln är växande kreditförluster och ytterligare försvagning av bankväsendet. För en starkare återhämtning talar de betydande reserver som står till ryska regeringens förfogande för expansiva finanspolitiska stimulansåtgärder och ett, igen, stigande oljepris. De ryska myndigheterna står inför svåra avvägningar på kort och medellång sikt. Den ekonomiska nedgången ser ut att bli djupare än vad man tidigare väntade och riskerna med kraftiga svängningar på de finansiella marknaderna, både externt och internt, kvarstår. För att motverka nedgången planeras stora finanspolitiska stimulanspaket, som dock måste balanseras mot behovet av stabilitet av inhemska priser och växelkursen. På medellång sikt kan Ryssland inte hoppas att upprepa tidigare höga tillväxtnivåer utan omfattande strukturella reformer av ekonomin. Oväntat stort fall i den ekonomiska aktiviteten Nedgången i den ryska ekonomin blev överraskande stor under det första kvartalet 29, och BNP uppskattas ha minskat med 9,5 % i årstakt. Det är främst tillverkningsindustrin som bidrar till nedgången, men även indikatorer för detaljhandeln och investeringar visar på en betydande tillbakagång. Efter en lång period av hög och stabil tillväxt, pådriven av en gynnsam omvärldskonjunktur och exceptionellt höga energipriser, ställs rysk ekonomi nu inför utmaningar som inte setts sedan förra krisen Den här gången kan man inte räkna med någon större draghjälp från omvärlden och det är osannolikt att oljepriser och kapitalinflöde når samma nivåer som under perioden Nedgången är den djupaste sedan Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig ugivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Ekonomisk aktivitet mellan 23 och Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q BNP (real) Tillverkningsindustri Detaljhandel Investeringar Det externa efterfrågefallet driver på nedgången. Den globala lågkonjunkturen slår hårt mot den ryska exportsektorn och värdet av exporten krympte med nästan 5 % under årets tre första månader jämfört med samma period 28, till stor del en följd av det fallande oljepriset. Trots minskande import, försämras handelsbalansen betydligt med krympande utlandsreserver som följd. Den ryska rubeln har stegvis devalverats under hösten 28, men med stigande oljepriser och en åtstramning av penningpolitiken stärktes rubeln något under början Dock har rubeln inte fallit realt lika mycket som under krisen Då föll den med drygt 5 %, medan i maj 29 hade värdet försämrats med ca 11 % jämfört med november förra året. Försvagningen ger en viss förbättring av rysk konkurrenskraft samtidigt som återbetalningar av skuld i utländsk valuta blir mer kostsamma. Omvärldsefterfrågan faller tillbaka Utrikeshandel och oljepris, juli 26 april jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr Export (värde, USD) Import (värde, USD) Oljepris (Ural) Rubel mot korg (55% USD; 45% EUR) USD per fat Även inhemsk efterfrågan försvagas hastigt. Växande förluster för företag och banker, tillsammans med snabbt avtagande inflöde av utländskt kapital har skapat likviditetsproblem i den finansiella sektorn som drabbar både företag och hushåll i form av minskad utlåning. Även om utlåningsvolymerna har sjunkit tillbaka från exceptionellt förstärkt av försvagad inhemsk efterfrågan 1 Rysk växelkurspolitik bygger på ett angett riktvärde av rubeln mot en korg bestående av dollarn (55 %) och euron (45 %). Under hösten 28 höjdes detta riktvärde allteftersom den internationella finanskrisen fördjupades och oljepriset sjönk. För närvarande har ryska centralbanken satt ett riktvärde på rubeln på 41 mot korgen. 2 Swedbank Östersjöanalys Nr juni 29

3 höga nivåer, skapar den snabba åtstramningen problem för företagens likviditet. Som en följd, tillsammans med dystrare syn på ekonomin, föll investeringarna med drygt 2 % i reala termer under sista kvartalet 28. En nedgång som fortsatte under början av 29. Även de utländska direktinvesteringarna har fallit tillbaka kraftigt. Under första kvartalet minskade de med 43 % jämfört med samma period förra året. Utlåning till företag och hushåll, september 27-mars Procent 1 sep nov jan mar maj jul sep nov jan Utlåningsränta (högerskala) Utlåning till hushåll Utlåning till företag Hushållens efterfrågan har också tappat fart. Sjunkande reallöner och stigande arbetslöshet har tryckt ner den reala disponibelinkomsten. Den ryska arbetsmarknaden är flexibel i termer av lönesättning och anpassar sig snabbt till den minskande efterfrågan, men trots det stiger arbetslösheten kraftigt och nådde i april 1,2 % för att sjunka tillbaka något under maj till 9,9 %. Till det kommer i växande omfattning obetalda löner. Minskande arbetskraftskostnader mildrar något nedgången i den privata sektorns lönsamhet men riskerar samtidigt att skapa social oro och spänningar. I synnerhet i städer och regioner dominerade av få industrier och arbetsgivare kan konsekvenserna av den ekonomiska krisen bli särskilt kännbara. Hushållen är drabbade av reallönesänkningar och snabbt växande arbetslöshet Arbetsmarknadsutveckling, augusti 22 april aug dec apr aug dec apr aug dec apr aug dec apr aug dec apr aug dec apr aug dec apr Disponibel inkomst (real) Reallön Arbetslöshet (högerskala) Procent Den ryska regeringen har både viljan och resurserna att mildra den ekonomiska nedgången, men det finns risker med en alltför expansiv politik. Sänkta räntor och rubelförsvagning har tillsammans med finanspolitiska stöd främst syftat till att stödja den finansiella sektorn Massiv finanspolitisk stimulans ska mildra nedgången Swedbank Östersjöanalys Nr juni 29 3

4 och företag. För att möta den allt djupare nedgången i ekonomin planeras nu finanspolitiska stimulanspaket motsvarande upp till 1 % av BNP under 29. Huvuddelen har hitintills legat på skattesänkningar till företagssektorn, men det kan förväntas att en större del kommer att användas för att mildra de sociala konsekvenserna av krisen. Riskerna är fortfarande höga. En alltför expansiv politik riskerar att uttömma möjligheterna till fortsatt krisbekämpning i ett senare skede. Problemen i finanssektorn kan vara större än beräknat och kan komma att kräva betydligt mer resurser för att undvika akuta likviditetsproblem. Vidare kan skattesänkningar och ökade subventioner till företagssektorn vara svåra att ta tillbaka när konjunkturen vänder med finanspolitisk instabiliteten som följd. Dessutom skapar den expansiva politiken press på både växelkursen och inflationen. Om omvärldens syn på den ryska ekonomin ytterligare försämras minskar inflödet av kapital och investeringar än mer. Oljeprisutvecklingen, som för närvarande ger stöd åt krisbekämpningen, kan därutöver snabbt vända nedåt igen. Rysk ekonomi är därmed fortsatt sårbar. men sårbarheten i ekonomin är alltjämt hög Finanspolitiska resurser, Procent av BNP Reserver Budgetbalans (vänsterskala) K1 28K2 28K Mrd US dollar Källa: Russia Economic Report No. 18 (Världsbanken, 29) Den politiska situationen i Ryssland får fortfarande betraktas som stabil, även om antalet protester har vuxit i kölvattnet av den ekonomiska krisen. Rykten florerar kring president Medvedevs och premiärminister Putins interna roller, och t o m eventuellt nyval till presidentposten för att kunna återinställa Putin. Detta är dock inte särskilt sannolikt, utan båda är fortfarande populära och oppositionen förefaller splittrad. Den största risken för eventuella oroligheter anses komma från regioner där den ekonomiska krisen slagit särskilt hårt, och troligen kommer en betydande del av de finanspolitiska stimulanspaketen kommer att riktas till dessa regioner. Utrikespolitiken har hamnat mindre i fokus, trots utspelet kring BRIC 2 -toppmötet i förra veckan. Diskussionen kring ett ryskt medlemskap i WTO verkar också ha slagit in på en omväg. Det senaste ryska utspelet att man vill bli medlem som en del av en tullunion med Vitryssland och Kazakstan, kommer snarare att fördröja ett inträde än att skynda på det. Politiska situationen är stabil, men öppenheten mot omvärlden kan begränsas 2 Brasilien, Ryssland, Kina och Indien. 4 Swedbank Östersjöanalys Nr juni 29

5 Produktivitetsökning för långsiktig tillväxt När man tittar på den ryska ekonomiska utvecklingen efter att den nuvarande krisen klingat av, står det klart att rysk tillväxtpotential riskerar att stagnera om reformer för att höja produktiviteten inte genomförs. Den ekonomiska återhämtningen var snabb efter förra krisen Detta var dock till stor del en effekt av den stora överkapaciteten som fanns efter att sovjetekonomin hade brutit samman. Arbetskraften flyttade från den ineffektiva jordbrukssektorn till de mer produktiva tjänste- och tillverkningsindustrierna och produktiviteten steg markant. Ett sådant skift kan dock bara göras en gång och utan underliggande drivkrafter som höjer produktiviteten avtar potentialen för högre tillväxtnivåer. Samtidigt har reallönerna drivits upp genom stora kapitalinflöden och betydande överskott från oljesektorn. Med en real förstärkning av växelkursen har den ryska konkurrenskraften försvagats och en allt större del av den inhemska konsumtionen har tillgodosetts genom import; något som låser fast en stor del av rysk produktion till ett lågt förädlingsvärde. En högre produktivitetsutveckling, och därmed en växande tillväxtpotential, kräver ofta långtgående och kontroversiella reformer. Det betyder att vissa branscher och befolkningssegment gynnas medan andra missgynnas, och det politiska priset kan bli högt. Därför är det ofta under perioder av ekonomisk kris som dessa reformer kan initieras. När stora delar av befolkningen upplever att de personliga ekonomiska villkoren kraftigt försämras kan motståndet bli mindre mot reformer som förändrar dessa villkor. Ur en rad olika aspekter har rysk reformpolitik släpat efter under åren med hög tillväxt. Investeringar, både offentliga och privata, har varit eftersatta. I EBRDs transitionsindex, som mäter omvandlingen mot marknadsekonomi, halkar Ryssland efter de länder som kommit längst när det gäller infrastrukturreformer (se diagram). Trots, eller kanske till följd av, stora energitillgångar har investeringar i energieffektiva teknologier släpat efter. T ex är nästan 4 % av värmekraftverken i Ryssland mer än 4 år gamla jämfört med mindre än 3 % i Kina. Låga elektricitetspriser har varit hämmande för utbyggd kapacitet och effektivitetshöjande investeringar. Även andra offentliga investeringar har varit otillräckliga, och den begränsade utbyggnaden av vägar och transporter har hämmat produktivitetsutvecklingen i den privata sektorn. 2-talets produktivitetshöjningar kan inte upprepas Tillfälle att öka reformtakten i ekonomin Investeringarna är eftersatta Swedbank Östersjöanalys Nr juni 29 5

6 Infrastrukturreformer i Ryssland EBRDs transitionsindex, Högst Ryssland Källa: Transition Report 28 (EBRD) Vidare är rysk arbetsmarknad flexibel både vad det gäller löner och anställningsvillkor, men rörligheten är ofta låg. Utbildningen, som i genomsnitt är hög, matchar inte alltid behovet i ett modernt näringsliv. Otillräckliga satsningar på utbildningssystemet och yrkesutbildning har lett till brist på rätt kompetens. Rörligheten begränsas av att det sociala försäkringssystemet inte är utbyggt och inte knutet till arbetstagaren. De demografiska trenderna är ytterligare en faktor som kommer att begränsa tillväxtmöjligheterna. En hög dödlighet, stora ohälsotal och låg fertilitet kommer att innebära en krympande befolkning och en växande andel pensionärer. Under de kommande två decennierna förväntas den ryska befolkningen minska med 12 % från ca 14 miljoner till drygt 12 millioner. Dessutom är sysselsättningsgraden bland den ryska befolkningen redan hög. En annan viktig aspekt för produktivitetsutvecklingen är förutsättningarna för näringslivet och graden av konkurrens. Företagsmiljön och förutsättningarna för ryska och utländska företag att etablera sig och expandera i Ryssland har förbättrats betydligt de senaste åren. Regelverket har förenklats och uppstartskostnaderna är relativt låga, jämfört t ex med länder som Brasilien, Kina och Indien. Dock betraktas Ryssland inte som en stabil marknad, och rankas som nummer 75 av 177 länder en nyligen gjord undersökning om tillförlitligheten i regelverket (World Economic Forum). Dessutom kvarstår uppfattningen att premisserna för företagsamhet i hög utsträckning begränsas av korruption (Transparency International, 29). Även i den senaste Doing Business -rapporten från Världsbanken, föll Ryssland tillbaka från en placering som nummer 52 ifjol till 65 i år. Produktivitetsutvecklingen hämmas dessutom av brist på konkurrens. I Ryssland har reformerna inom detta område stagnerat jämfört med de mest reformvänliga tillväxtekonomierna (se diagram). Arbetskraftens kompetens är inte anpassad till näringslivets behov Den ryska demografin är en stor risk för ekonomisk utveckling Att göra affärer är ännu inte tillräckligt lätt 6 Swedbank Östersjöanalys Nr juni 29

7 Reformer för att stärka konkurrensen EBRDs transitionsindex, Högst Ryssland Källa: Transition Report 28 (EBRD) Vägskäl för rysk ekonomisk politik Rysk ekonomisk politik på kort sikt syftar till att mildra nedgången av den globala turbulensen tills det att de finansiella marknaderna åter stabiliseras och oljepriserna igen vänder uppåt. För det finns betydande finansiella reserver som byggts upp under högkonjunkturåren. Höga råvarupriser och stora finansiella reserver löser dock inte Rysslands långsiktiga tillväxtutmaning. Rysk tillväxtpotential riskerar att stagnera om inte reformer för att höja produktiviteten i ekonomin genomförs. På medellång sikt måste rysk ekonomi i högre utsträckning växa av egen kraft för att motverka tvära kast i den ekonomiska aktiviteten och motverka beroendet av omvärldsutvecklingen. Tidigare höga tillväxtnivåer har byggt på dels stora överskott från råvaruproduktionen och inflöde av kapital, dels på den stora överkapaciteten som fanns i rysk ekonomi. Utan reformer for att stimulera produktivitetsutvecklingen riskerar rysk tillväxt inte att nå upp till tidigare nivåer. Ny tillväxtmodell behövs för att förverkliga Rysslands potential Magnus Alvesson Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermanssont, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. Swedbank Östersjöanalys Nr juni 29 7