Teknikparkens roll i det svenska innovationssystemet

Transkript

1 Teknikparkens roll i det svenska innovationssystemet - historien om kommersialisering av forskningsresultat Enrico Deiaco Eric Giertz Göran Reitberger Anna Rogberg, redaktör VINNOVA Forum Innovationspolitik i Fokus VFI 2002:3

2 titel: Teknikparkens roll i det svenska innovationssystemet historien om kommersialisering av forskningsresultat författare: Enrico Deiaco, Eric Giertz och Göran Reitberger. Anna Rogberg, redaktör serie: VINNOVA Forum Innovationspolitik i Fokus VFI 2002:3 issn isbn publicerad: December 2002 utgivare: VINNOVA Verket för Innovationssystem, Stockholm diarienummer: produktion: VINNOVA Kommunikationspolicy layout inlagan: Åsa Wærnér tryck: Elanders Gotab AB December 2002 försäljning: Fritzes Offentliga Publikationer, Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I skriftserien VINNOVA Forum publiceras arbeten från fristående författare i frågor som berör verkets uppgifter. Innovationspolitiken, som är ett centralt område för VINNOVA, har i den en egen delserie benämnd Innovationspolitik i Fokus. Här publiceras debattinlägg kring innovationspolitikens utformning. I VINNOVAs Verket för innovationssystem publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy, VP, som uttrycker VINNOVAs policy. De flesta VINNOVA-publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, VINNOVA Forum och VINNOVA Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller order.fritzes@liber.se. VINNOVA Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at

3 Teknikparkens roll i det svenska innovationssystemet historien om kommersialisering av forskningsresultat

4 Författarpresentation Enrico Deiaco är partner i analysföretaget Technopolis Group med verksamhet i Amsterdam, Brighton, Paris, Stockholm och Wien. Enrico har tidigare varit chef för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Han har också varit verksam som innovationspolitisk expert vid Europeiska kommissionen och som forskare vid Industriens Utredningsinstitut (IUI). Eric Giertz är rektor för KTH Executive School och adjungerad professor i industriell ekonomi och organisation. Under drygt 20 år var Eric tidigare verksam som affärsstrategisk konsult. I ett stort antal böcker och skrifter har han skildrat affärsmässiga och kompetensmässiga konsekvenser av teknisk utveckling och strukturförändringar. Giertz är även styrelseledamot i en handfull affärsföretag i olika branscher. Göran Reitberger är konsult, forskare och företagare sedan drygt 20 år. Han har genomfört en mängd studier och utvärderingar inom forsknings-, utbildnings-, närings- och regionalpolitiska fält. Han har under senare år främst arbetat med frågor som rör högskolans nya utmaningar och är för närvarande knuten till KTH. 4

5 Teknikparker och innovationssystem Ekonomin blir alltmer kunskapsbaserad. Därmed spelar ny kunskap från forskningen en allt viktigare roll för tillväxten. Men det räcker inte med ny kunskap. Den måste omsättas till innovationer, det vill säga nya produkter, processer och tjänster. För att detta skall ske krävs ett effektivt samspel mellan de aktörer som genererar, sprider och använder ny teknik och ny kunskap, det vill säga ett effektivt innovationssystem. Särskilt viktigt är samspelet mellan de tre aktörssfärerna forskning, näringsliv och politik/offentlig verksamhet, det vi kallar Triple Helix. Avgörande är att det finns ett verkligt behov, en efterfrågan på den nya kunskap som forskningen genererar. Det handlar alltså främst om behovsmotiverad forskning. Sedan tidigt 1980-tal har man på många håll försökt stimulera utveckling av nya innovationssystem med anknytning till forskningen vid universitet och högskolor genom att etablera s.k. teknikparker i närheten av dem. De är i regel anpassade till att kunna hysa inte bara nya små företag med länkar till universitetets forskning, utan också delar av etablerade mindre eller större företag. Teknikparker rymmer oftast också service-, rådgivnings- och finansieringsfunktioner som är till särskilt för det nya företaget, s.k. inkubatorverksamhet. Denna skrift ger en historisk tillbakablick och sammanfattar tjugo års erfarenheter av fenomenet teknikparker i Europa, Nordamerika och Ostasien. Den avslutas med en kritisk analys av frågan om teknikparker kan ge ett snabbspår till lokal ekonomisk utveckling. Särskilt anmärkningsvärt är att i den historiska tillbakablicken framhålls att Sverige hade ett väl fungerande samspel under 50- och 60-talet med olika Harpsundsöverläggningar och Saltsjöbadsanda där bl.a. statsminister Tage Erlander samlade representanter från vetenskap och industri för att diskutera landets konkurrenskraft med regeringen. Denna anda av samförstånd bröts upp med början 1968 och saknades helt under 70- och 80-talet samt en stor del av 90-talet. Det anmärkningsvärda är att detta sammanfaller med de år då ekonomin utvecklas dåligt och Sverige faller från tredje till sjuttonde plats i tillväxtligan. Man kan fråga sig om vi gått från en tid av väl fungerande samspel mellan aktörer i innovationssystemen till en tid med mycket grus i maskineriet. Detta är bara en av flera intressanta och värdefulla frågeställningar som boken behandlar. Författarna till boken har arbetat i nära samverkan med en VIN- NOVA-grupp bestående av Lennart Elg, Gunnar Jonsson och Thomas Liljemark. Målgruppen för boken är alla typer av intressenter i existerande eller planerade teknikparker, samt alla som vill förstå teknikparkernas roll och betydelse i de svenska innovationssystemen, det vill säga en bred målgrupp. Vi hoppas boken kommer att generera insikter och debatt i ett för Sveriges utveckling mycket viktigt område, och önskar god läsning. Per Eriksson Generaldirektör VINNOVA 5

6 Förord Upprinnelsen till denna bok daterar sig till våren Då kontaktades KTH Executive School av Swedeparks styrelse, som förhörde sig om förutsättningarna att utveckla ett särskilt utbildningsprogram för teknikparkschefer. I överläggningar med en arbetsgrupp bestående av Peter Holmstedt, Kista Innovation & Growth, Sten Gunnar Johansson, Mjärdevi Science Park, och Olle Stenberg, Chalmers Innovation, framkom ett stort behov av att sammanställa erfarenheter och att i en skrift beskriva teknikparkernas roll i det svenska innovationssystemet. I de fortsatta diskussionerna blev det också alltmer uppenbart att en sådan skrift skulle vara av stort värde för en väsentligt bredare målgrupp än chefer för teknikparker, t.ex. för politiker på såväl riks- som kommunalplanet, för handläggare på lokala och nationella myndigheter, för forskare som studerar entreprenörskap, kluster och innovationssystem, för högskoleledningar och för alla andra som intresserar sig för kommersialisering av teknisk utveckling och forskningsresultat. Hösten 2001 fick KTH Executive School ett uppdrag av VINNO- VA att utarbeta föreliggande skrift. Ett stort antal personer har sedan på olika sätt medverkat i dess tillblivelse. En styrgrupp från VINNO- VA bestående av Lennart Elg, Gunnar Jonsson och Thomas Liljemark har mycket aktivt medverkat i arbetets uppläggning och inriktning samt kontinuerligt bistått med konstruktiva bidrag och synpunkter. Som huvudförfattare till boken engagerades Enrico Deiaco, VD för Technopolis Norden, Eric Giertz, rektor för KTH Executive School, och Göran Reitberger, konsult och forskare vid KTH. De ansvarar gemensamt för bokens hela innehåll. Till sin hjälp har de haft ett flertal medförfattare som bidragit med underlag till olika avsnitt. Till dessa hör Tom Berggren, Svenska Riskkapitalföreningen, Lena Blomberg, Teknikbrostiftelsen i Göteborg, Olof Carlstoft, Carlstoft Consulting, Tina Karrbom, doktorand KTH, Magnus Klofsten CIE, Linköpings universitet, Torbjörn Larsson, Sound Around, och Ulf Svensson, Chalmers Innovation. Ett flertal personer har också tagit del av korrektur i olika stadier och framfört konstruktiva synpunkter. Jag vill rikta ett särskilt tack till Henrik Blomgren, IVA, Christer Olofsson, CEF, Uppsala universitet, Lennart Ohlsson, Rintec Consulting, Sören Sjölander, Chalmers, och Per Eriksson, VINNOVA. Stockholm i oktober 2002 Anna Rogberg Projektledare Förord 7

7 teknikparker och innovationssystem Förord Inledning Tillväxtens drivkrafter Teknikparker instrument för fler forskningsbaserade tillväxtföretag? Teknikparkernas intressentmodell kapitel ett 1. nätverkssamhället tar form Specialiserade företag i outsourcingens kölvatten Spindlarna det moderna tjänstesamhällets nyckelspelare Innovationsprocesser Begreppet teknikpark Teknikpark Forskningspark Högskolenära innovationscentrum (HIC) Företagspark Virtuell park kapitel två 2. teknikparkers roll ur näringspolitiskt perspektiv Den svenska modellens uppgång och fall Etableringsskedet Koncentrationsskedet Expansions- och rationaliseringsskedet Den svenska modellens fall Krisen Teknikparkerna i tillväxtpolitiken Teknikbaserade tillväxtföretag studeras Amerikanska teknikparker studeras Teknikparker växer fram i Europa Teknikparkernas betydelse för tillväxten ifrågasätts Erfarenhetssummeringar Initiativ från Industriförbundet

8 kapitel tre 3. högskolan en mer aktiv intressent i teknikparker! Från Humboldtuniversitet till entreprenöriella universitet Entreprenöriella universitet inom naturvetenskapen Nya utmaningar Ändring av högskolelagen Politiska initiativ för att förmå högskolor att stödja tillväxtföretag Förslag om samverkansstiftelser i 1993 års forskningsproposition Teknikparksstiftelserna blir teknikbrostiftelser Högskolor skapar högskolenära innovationscentra Högskoledrivna innovationssystem exemplet CTH kapitel fyra 4. kommersiella intressenter i en teknikpark Venture Capital-bolag (VC-bolag) Definitioner Omogen och turbulent VC-marknad i Sverige Venture capital-aktörer söker säkra sin avkastning Affärsänglar stöttar i tidiga investeringsfaser Patentombud och patentbyråer Immaterialrätt ett omfattande kompetensområde Specialiserad och internationaliserad rådgivning Patentrådgivning för forskningsbaserat nyföretagande Forskarpatentbolag Licensiering från högskolor erfarenheter från Stanford Sammanjämkning av kommersiella och akademiska intressen Vad karaktäriserar den fria forskningens upptäckter? Forskarna/uppfinnarna och licenskontoret (OTL) Patentfrågor Policy för att motverka intressekonflikter Ägarandelar mot licens Nätverk för kunskapsintensiva tillväxtföretag exemplet smil Aktiviteter och program för entreprenörer Framgångsfaktorer

9 kapitel fem 5. finns ett snabbspår till tillväxt i nya, dynamiska kluster? Inledning Vad kännetecknar framgångsrika kluster? De regionala arbetsmarknaderna specialiseras Platsbunden kompetens en förutsättning för innovativa miljöer Högskolenära innovationscentra skapar inga kluster Sammanfattning Hur tar kluster fart? Efterfrågan som tändande gnista! Helt nya teknikspår skapar förutsättningar för unikitet En experimentell marknad för entreprenörer skapar dynamik Stora företag viktiga för tillväxt och sysselsättning i klustret Sammanfattning Kompetensens höjd och sammansättning en nyckelfaktor! Teknisk kompetens en förutsättning Dynamiska forskningsmiljöer - högskolor och forskning i världsklass Kompetensinvandring en dynamisk regional arbetsmarknad De institutionella förhållandenas betydelse Kluster kan inte planeras de självorganiseras Informella nätverk driver ofta utvecklingen Skarpa gränser mellan inomvetenskapligt motiverad och behovsnära forskning finns inte i vinnarkluster Var någonstans i livscykeln klustret befinner sig spelar roll för politikens utformning Kritisk massa modeord men centralt för utvecklingen Sammanfattning och konsekvenser för hur teknikparker skall utvärderas

10 kapitel sex 6. sammanfattning Parkens/klustrets roll i innovationssystemet fem viktiga aspekter Mångfald kännetecknar den framgångsrika parkens/klustrets företagande Den platsbundna kompetensen är en nyckelfaktor Högskolans roll utmejslas i första hand genom utbildningssamarbeten Skapa inte monopol på rådgivningstjänster Offentliga pengar som smörjmedel Kommersialisering av högskoleforskning fem viktiga aspekter Lång väg från forskningsbaserad idé till kommersiellt resultat Uppmuntra inte skickliga forskare att bli mediokra företagare Högskolan kan inte själv bygga ett kluster Balanserad syn på direkta bidrag till en högskolas ekonomi från kommersialisering av forskning Tidig exponering för marknadskrav är vanligen en nyckel till framgång faktarutor 1. Strukturdrag bland snabbväxande mindre företag gasellerna åren Tillväxt i små företag. Några observationer från en engelsk kartläggning av småföretagssektorn Innovationsverksamhet i svenska företag Några data för företag med anställda enligt en studie av NUTEK och SCB Forskningsnära och teknikerintensiva småföretag i teknikparker och med annan lokalisering. Strukturdrag m.m. i en grupp om drygt 1000 företag enligt SCB-enkät Forskningsnära företag inom femton teknikparker, anknutna till Swedepark. Skäl för att välja parklokalisering enligt SCB-undersökning Företagen i några större svenska teknikparker vid slutet av 1990-talet Studier av 60 unga svenska snabbväxande och teknikbaserade företag. Tio centrala lärdomar i början av 1980-talet Studier av engelska teknikparker vid slutet av 1980-talet IVA:s kartläggning år 1987 av unga företag, avknoppade från högskolor Analys av 500 högskoleföretag, startade under 1980-talet Överskott eller underskott i svensk teknikhandel med utlandet?

11 12. Visar parkföretag större tillväxt än jämförbara företag med annan lokalisering? Högskoleforskningens finansiering. Radikala förändringar under senare delen av1990-talet NUTEK:s (STU:s) teknopolprogram Attityder till samverkan mellan högskola och näringsliv enligt Riksrevisionsverkets (RRV) forskarenkät våren Chalmers groddföretag vid början av 1990-talet Erfarenheter från STU-stöd under 1970-talet till kommersiella utvecklingsprojekt Patentdata som innovationsindikator Licensieringskontor vid amerikanska universitet Office of Technology Licensing OTL vid Stanford. Några utvecklingsdata Företag i Mjärdevi Teknikpark och andra Linköpingsföretag med rötter i universitetet SBIR en amerikanskt program för att kommersialisera små företags innovativitet Kista: Företagskluster eller statusadress? Resultat från en studie 1990 av Kistaföretagens länkar Hsinchu Science-based Industrial Park, Taiwan Kistas Teknikpark. Framväxt och företag Begreppet Triple Helix Vilka svarar för högskolesektorns FoU? Hur kan den svenska paradoxen tolkas? litteraturlista

12 Inledning I takt med att Sverige dalat i välståndsligan har begreppet tillväxt åter kommit i ropet i vårt land. Från många olika håll riktas stora förväntningar mot potentiella snabbväxare, enskilda företag som har mycket stor tillväxtpotential. Det kan bl. a. handla om forsknings- och teknikbaserade företag som baserar sin verksamhet på banbrytande utvecklingsinsatser inom IT, telekom, bioteknik, nanoteknologi eller liknande. I det sammanhanget diskuteras också behovet av inkubatorer, starthus eller teknikparker i anslutning till forskande högskolor. 1 De nystartade företagens behov av immaterialrättslig rådgivning och finansiering av patent, liksom deras möjligheter att få tillgång till såddfinansiering, riskkapital eller stöd av affärsänglar är också föremål för debatt. I den här boken kommer vi att helt fokusera på kommersialisering av forskningsresultat och på etablering av teknikbaserade tillväxtföretag. Det är ett ur tillväxtsynpunkt relevant perspektiv, men långtifrån det enda när det gäller ny- och småföretagandets betydelse för tillväxten. Totalt sett utgör de teknikbaserade tillväxtföretagen, som helt naturligt tilldrar sig forskares, politikers, riskkapitalisters, patentbyråers, journalisters och många andras intresse, en nästan försumbar andel av allt ny- och småföretagande. Det finns många andra typer av företag som har stor tillväxtpotential. Dessutom kan etableringen av många nya företag utan större tillväxtpotential ha stor betydelse för den samlade tillväxten i samhället. Innan vi återknyter till de forsknings- och teknikbaserade tillväxtföretagens förutsättningar finns det anledning att kortfattat bredda perspektivet på tillväxtens drivkrafter. 1 Vi använder i boken begreppet högskola som samlingsbegrepp för svenska högskolor och universitet. I texter som rör utländska universitet har vi kvar begreppet universitet. Tillväxtens drivkrafter I debatten om tillväxt fokuseras i många fall på de enskilda företagens möjlighet att växa och skapa sysselsättning åt många anställda. Stort intresse knyts då till nya företag och småföretag som har vilja och förutsättningar att kraftigt expandera. Förebilder hämtas bland snabbväxare och superentreprenörer inom tillverkningsindustrin, handeln och IT-företagen. Detta är ett i högsta grad relevant tillväxtperspektiv, men en analys av näringslivsutvecklingen antyder att det måste kompletteras med andra synpunkter på såväl tillväxt som på småföretagande. Inom vissa expansiva verksamhetstyper är det kanske ännu viktigare att understödja etableringen av många små marknadsfinansierade och entreprenöriella tjänsteföretag, som vart och ett inte nödvändigtvis behöver växa. Vad är det då som kännetecknar verklig tillväxt? I grund och botten skapas tillväxt genom att vi lyckas producera mer av de varor och tjänster som efterfrågas av oss medborgare. I tider av arbetslöshet behövs därför nya jobb för att en så stor andel av den potentiella arbetskraften som möjligt skall kunna bidra i samhällets pro- inledning 13

13 2 SOU 1991:82. Drivkrafter för produktivitet och välstånd. Produktivitetsdelegationens betänkande. duktion av varor och tjänster. Men om vi vill erhålla verklig tillväxt bör vi dessutom parallellt säkerställa att alla typer av arbete bedrivs i effektiva former. Tillväxt förutsätter således även avveckling av verksamheter som inte fyller dagens behov och rationalisering av ineffektiva verksamheter. En tillväxtfrämjande politik bör således inte endast inriktas på skapandet av nya arbetstillfällen. Den bör även understödja strukturförändringar och rationaliseringar som effektiviserar befintliga verksamheter. Den bör säkerställa att vi erhåller högre produktivitet och kvalitet samt bättre service i alla delar av arbetslivet. Att skapa sysselsättning och samtidigt bevara ineffektiva arbetsmetoder eller föråldrade strukturer motverkar sitt syfte om detta är tillväxt. En förutsättning för tillväxt är att samhället lyckas förlösa positiva utvecklingskrafter hos människor och företag utvecklingskrafter som leder till att nya varor och tjänster ser dagens ljus och kanske än viktigare, till att produktionen och distributionen av existerande varor och tjänster effektiviseras. Denna senare effektivisering sker många gånger genom tillämpning av ny teknik, men också genom att produktionen sker i nya och mer effektiva strukturer. Strukturomvandlingen i näringslivet drivs till stor del fram av kommersiella krav på att förhållandet mellan produktionsresultatet (värdet av de varor och tjänster som produceras) och resursinsatsen (kostnaderna för de lokaler, maskiner, material och arbetsinsatser som förbrukas) ständigt måste öka. Utifrån det perspektivet är en förutsättning för tillväxt att transformationen av olika resurser till varor och tjänster ständigt blir allt effektivare. Strukturförändringarna innebär att människor flyttar från en näring till en annan. Inom vissa områden, t.ex. råvaruutvinningen, tillverkningen och varudistributionen, har vi genom strukturförändringar, teknisk utveckling och rationaliseringar kunnat minska sysselsättningen, och ändå kunnat producera lika mycket eller mer, och lika bra eller bättre, produkter och tjänster. Den utvecklingen har varit en viktig drivkraft för utvecklingen och tillväxten i vårt land. Framför allt under 1950-talet hade vi en mycket kraftig tillväxt i Sverige. Vårt land blev känt för det svenska ekonomiska undret, för hög tillväxt och för välfärd. Bakom framgångarna dolde sig en samstämmig syn på hur vi skulle öka produktiviteten, främst inom tillverkningsindustrin, och därmed tillväxten. Även under senare tid har det hänt att ambitionen om tillväxt tagit sig uttryck i ett tydligt fokus på vår numera svaga produktivitetstillväxt. Det var exempelvis fallet i Produktivitetsdelegationens betänkande Drivkrafter för produktivitet och välstånd 2 som lämnades till regeringen Delegationen betraktade nationens samlade produktionsförmåga och betonade vikten av att omvandlingstrycket, främst inom tjänsteproduktionen, skärptes. Omvandlingstrycket inom delar av tjänsteproduktionen har under de senaste decennierna skärpts genom strukturomvandlingar. Generellt sett har strukturomvandlingen inneburit att det bildats 14 teknikparkens roll i det svenska innovationssystemet

14 allt fler små, specialiserade arbetsställen som producerar tjänster för en lokal marknad. Vissa av dessa tjänster riktar sig till det lokala näringslivet. Andra vänder sig till oss konsumenter. Inom flertalet expansiva tjänsteverksamheter dominerar de små eller mycket små arbetsställena. Det är också tydligt att den sysselsättningsmässiga ökningen inte kan härledas till att antalet anställda per arbetsställe ökar. Tvärtom förklaras den helt av att det blir fler arbetsställen. En annan övergripande trend i den pågående strukturomvandlingen av tjänsteproduktionen är att offentliga och privata monopol avreglerats och att tjänsteverksamheter som tidigare varit anslagsstyrda eller budgetfinansierade numera blivit marknadsfinansierade. Övergången från budgetfinansiering till marknadsfinansiering har dels kommit till stånd genom att större företag valt att konkurrensutsätta och upphandla tjänsteverksamheter som de tidigare drev i egen regi, dels genom att olika monopol avreglerats och dels genom att offentligt finansierade tjänster i större utsträckning upphandlas från privata entreprenörer i stället för att drivas av fast anställd personal i offentlig regi. En grundläggande tanke med avregleringar och konkurrensutsättning är att marknadskrafterna skall garantera hög produktivitet och att dessa skall säkerställa en effektiv resurstransformation. Själva idén bakom konkurrensutsättning är att de marknadsfinansierade företagen endast förtjänar att fortsätta sin verksamhet om intäkterna från kunderna är tillräckligt stora för att det ekonomiska kretsloppet skall kunna fortgå. När ett företag däremot inte fortlöpande kan få ersättning för sina kostnader via avsättningsmarknaderna, är det ett tecken på ineffektivitet. Om kunderna inte är villiga att betala vad det kostar att utföra en tjänst bör verksamheten läggas ned. Antingen motsvarar tjänstens värde inte framställningskostnaderna eller också finns det konkurrerande företag som har en effektivare resursomvandling och attraktivare erbjudanden. En stor del av ny- och småföretagandet i vårt land är kopplat till strukturförändringar av ovanstående slag. Ur samhällsperspektiv handlar den främsta åtgärden i det sammanhanget kanske inte om att få existerande företag att växa. I stället handlar det kanske främst om att stödja etablering av fler marknadsfinansierade företag, som fortlöpande kan finansiera sin verksamhet via intäkter från de konkurrensutsatta tjänster som de levererar. Att vi i den här boken fäster blickarna på det teknikbaserade tillväxtföretagandet innebär på intet vis att vi nedprioriterar vikten av andra åtgärder som kan stimulera tillväxten i vårt land. Vi menar att effektiviseringen av dagens verksamheter, t.ex. uppsplittringen av organisationer och företag i mindre enheter samt en därpå följande effektivisering av olika verksamheter, kan ha minst lika stor betydelse för omvandlingstrycket och tillväxten. Framväxten av en rik flora marknadsfinansierade, entreprenöriella levebrödsföretag kan troligen ha lika stor betydelse för tillväxten som nya företag med stor tillväxtpotential. inledning 15

15 FAKTARUTA 1 Strukturdrag bland snabbväxande mindre företag gasellerna åren Listor över snabbväxande företag har under senare år publicerats i olika media. Dagens Industri tar t.ex. fram länslistor för Sveriges gaseller, tillsammans med bankkoncernen Nordea och revisionsbolaget Deloitte&Touche. Faktaunderlaget hämtas från Kreditfakta. Följande tabell avser utfallet i Västra Götalands län, publicerad i oktober I listan rangordnas företagen efter procentuell omsättningstillväxt åren För att platsa måste företagen minst ha fördubblat omsättningen under perioden och ha minst 10 och högst 250 anställda vid slutet av På listan för länet beskrivs drygt 250 företag, som vid slutet av år 2001 sysselsatte drygt personer. I tabellen är sysselsättningen fördelad över branschgrupper. Fördelning görs också för de mindre företagen (10 50 anställda) och de större ( anställda) med uppdelning i delgrupper för företag som ökat omsättningen med mer än 200 procent respektive procent. Andelar, %, av gasellföretagens i Västra Götaland sysselsättning 2001 Branschgrupper Totalt anställda, tillväxt anställda, tillväxt > 100 % > 200 % % > 200 % % Byggindustri, fastighetstjänster 30,9 28,3 28,3 45,5 25,4 Företagstjänster 16,4 16,3 10,9 13,8 25,9 Data 4,2 4,0 1,8 4,4 7,4 Övrigt 12,2 12,3 9,1 9,4 18,5 Industribranscher 15,1 6,6 18,5 13,2 18,4 Hög FOU-nivå 1) 2,7-5,5 3,8 - Mellannivå 5,7-2,7 5,8 14,2 Låg FOU-nivå 2) 6,7 6,6 10,3 3,6 4,2 Transporttjänster 13,4 11,2 11,8 9,9 20,1 Detaljhandel 11,6 10,2 12,0 14,3 10,2 Partihandel 10,4 22,4 14,8 3,3 - Utbildning, vård 1,5 0,9 3,7 - - Forskning 0,5 2, Areella näringar 0,3 1, ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Fördelad sysselsättning Antal ingående företag ) Instrument, läkemedel, telekom, elektronik 2) Trä, livsmedel, metallvaror, grafisk, textil. Tabellen indikerar att det bara är runt 15 procent av gasellernas sysselsättning som rör företag med hög FoU-intensitet och/eller väsentligt inslag av akademiker bland de anställda. Andelen är ännu något lägre bland de mest snabbväxande företagen Bygg- och fastighetsbranschen byggföretag, hantverkare, byggkonsulter, installatörer, mäklare, lokalvårdare etc toppar listan och svarar ensam för närmare en tredjedel av gasellernas sysselsättning. Företag med tydliga rötter i forskning svarar å andra sidan bara för enstaka procent högst tio av de 250 företagen på listan kan möjligen ha sådana rötter. 16 teknikparkens roll i det svenska innovationssystemet

16 En slutsats är att en tillväxtfrämjande politik kanske inte endast eller ens i första hand bör handla om enskilda tekniska innovationer eller industriföretag med stor tillväxtpotential och exportmöjligheter. Än viktigare är det kanske att politiken fokuserar på strukturen, arbetsmetoderna och de produktivitetsstimulerande incitamenten inom den tjänsteproduktion som numera svarar för 80 procent av arbetstillfällena. Bättre kvalitet och service med oförändrade resurser inom tjänstesektorn är med stor säkerhet av avgörande betydelse för tillväxten i vårt land. Teknikparker instrument för fler forskningsbaserade tillväxtföretag? I dag finns tillväxt återigen högt på dagordningen. Dagens tillväxtsamtal fokuserar dock inte i första hand på frågan hur vi skall öka omvandlingstrycket, effektivisera befintliga verksamheter och därigenom producera större värden med de begränsade resurser som står till vårt förfogande. Det offentliga samtalet om tillväxt handlar i stället ganska ensidigt om våra möjligheter att stimulera framväxten av nya företag med stor export- och tillväxtpotential, liksom på möjligheterna att därigenom skapa en gynnsam handelsbalans, fler arbetstillfällen och ökad sysselsättning. Det forsknings- och teknikbaserade nyföretagandet har fått särskilt stor uppmärksamhet under senare år. Bland annat har forskare och politiker pekat på att vi i Sverige satsar mer än de flesta andra länder på forskning och utveckling samt att vi ligger i topp när det gäller nya patent. Ändå ligger vi i botten i OECD-ländernas välfärdsliga. 3 Många tunga debattörer hävdar att det till stor del beror på en bristfällig förmåga att kommersialisera forskningsresultat och att inom landet skörda frukterna av våra framstående forskningsrön. Trots att det inte finns något enkelt sådant samband är det också vårt fokus i den här boken. Vi har studerat möjligheterna att från samhällets sida stimulera framväxten av nya teknikbaserade tillväxtföretag som framgångsrikt kan kommersialisera forskningsresultat och nya tekniska landvinningar. Särskilt har vi studerat teknikparkers roll i det sammanhanget. Teknikpark är inget entydigt begrepp. Ordet teknikpark väcker helt olika associationer hos olika människor. En del tänker på stora industriområden i anslutning till en högskola. Andra förknippar snarare begreppet teknikpark med en byggnad i vilken nystartade, högskolerotade företag kan få olika former av stöd när de börjar sitt kommersiella liv. I den här boken använder vi begreppet teknikpark för att beskriva ett större geografiskt område med många olika företag i närheten av en högskola. De verksamheter som är helt fokuserade på att aktivt stödja nyetablering av högskolerotade företag kallar vi inte teknikparker utan högskolenära innovationscentra (HIC). Dessa kan ofta vara en del av en större teknikpark. Intresset för såväl högskolenära innovationscentra som teknik- 3 Innovationspolitiska expertgruppen (IPE) (thomas andersson, ola asplund & magnus henrekson): Betydelsen av innovationssystem. Utmaningar för samhället och för politiken. En fristående studie utarbetad på uppdrag av Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet. VINNOVA Forum Innovationspolitik i Fokus VFI 2002:1. inledning 17

17 parker har varit stort ända sedan den svenska basindustrin hamnade i svårigheter i slutet av 1970-talet. Från offentligt håll har det varit ett starkt intresse att stimulera forsknings- och teknikbaserat nyföretagande i vårt land. En ambition har varit att forskningen inom högskolor i ökad utsträckning skall materialiseras i nya företag med stora tillväxtmöjligheter. Ambitionerna har bland annat kommit till konkret uttryck i olika former av starthus, inkubatorer och innovationscentra som under årens lopp vuxit upp i högskolornas närhet. Det samhälleliga perspektivet på innovationscentra baserades till en början på en relativt enkel bild av innovationsprocessernas karaktär. Den så kallade linjära modellen, som utgår från att grundvetenskapliga upptäckter mer eller mindre linjärt kan omvandlas till nya produkter och processer, som i sin tur kan exploateras av nyetablerade och självständiga företag, fick inledningsvis en bred förankring. Med ett sådant förhärskande perspektiv blir det från samhällets sida naturligt att söka spåra och identifiera exploateringsbara forskningsresultat och sedan på olika sätt stötta forskare i en linjär process från forskningsrön till framgångsrikt tillväxtföretagande. I mångas ögon blev det också teknikparkernas uppgift att på olika sätt stötta nyetablerade företag, eller embryon till företag, med allehanda stöd i den processen. Det kunde handla om allt från subventionerade lokaler och kontorsadministration till utbildning, affärsrådgivning, immaterialrättslig rådgivning, mentorskap, såddfinansiering eller investors relations. Myten om att det finns en enkel och linjär väg från forskning till innovationer har sin bakgrund i de spektakulära framsteg som fysiken åstadkom under 1900-talet och som kröntes i det s.k. Manhattanprojektet där den första atombomben utvecklades. Så här i efterhand är det lätt att ta denna vetenskapliga och ingenjörsmässiga bragd ur sitt sammanhang. Många av de projekt som togs till intäkt för den linjära modellens användbarhet var mycket fokuserade och strikt användarorienterade, i detta fall militära användningar. Dessutom skedde utvecklingen i krigstider då förmågan att forcera eller kommendera teknik var betydande. Det är naturligt mot denna bakgrund att den linjära modellen togs ur sitt sammanhang och placerades som en idealbild på hur teknisk utveckling går till och hur staten skulle kunna agera för att främja den tekniska utvecklingen bl. a. genom att kraftigt öka resurserna för forskning av grundvetenskaplig natur. Under senare år har den linjära modellen kommit att ersättas av en mer nyanserad och komplex bild av hur forskning, teknisk utveckling och kunskap kan omvandlas till produkter, processer och tjänster i kommersiellt framgångsrika verksamheter. Det näringspolitiska perspektivet utgår numera snarare från en föreställning om att framgångsrika innovationsprocesser skapas i olika former av innovationssystem, som bland annat kännetecknas av att många olika människor, organisationer och företag samspelar i 18 teknikparkens roll i det svenska innovationssystemet

18 komplexa, svåröverskådliga, kreativa och dynamiska mönster. Det är i det sammanhanget vanligt att lyfta fram både sektoriella och geografiska innovationssystem eller kluster av olika slag (se kapitel 1 för beskrivningar av olika typer av innovationssystem). Vid studier av innovationssystem tilldrar sig dynamiska regioner med koncentration av viss kunskap, utbrett entreprenörskap, vitalt näringsliv och ekonomisk tillväxt stort intresse. Med ett sådant perspektiv för ögonen blir även det bredare perspektivet på teknikparker av intresse. Då handlar det inte i första hand om att skapa nya företag, utan snarare om att etablera arenor som möjliggör utbyte mellan högskolor, forskningsinstitut, storföretags utvecklingsavdelningar, forskningsbaserade kunskapsföretag, konsultföretag, leverantörsföretag, ingenjörsfirmor, patentbyråer, affärsrådgivare, riskkapitalister och så vidare. De teknikbaserade företagen i parkerna kan vara av mycket olika karaktär. Åtminstone sex olika huvudkategorier, som kan ha helt olika motiv till sin lokalisering, kan urskiljas: Groddföretag med tillväxtpotential: Embryon till tillväxtföretag eller nyetablerade groddföretag som uppstått genom avknoppningar av olika slag. Det kan handla om: 1. Studenter, det vill säga entreprenörer som är drop-outs eller nyutexaminerade från grundutbildningarna, vilket exempelvis var vanligt i Linköping under 1980-talet. 2. Forskare, det vill säga professorer, docenter och andra meriterade forskare som i sin forskning gjort exploateringsbara grundvetenskapliga upptäckter, vilket varit vanligt i exempelvis Uppsala. 3. Företagserfarna personer, som hoppar av från etablerade storföretag för att exploatera affärsidéer med nära koppling till deras tidigare arbetsuppgifter, vilket varit vanligt i exempelvis Västerås. Etablerade storföretag: Vissa teknikparker fungerar inte i första hand som innovationscentra. De har i stället lyckats förmå stora, välkända forsknings- och teknikintensiva företag att etablera centrala utvecklingsavdelningar, filialer, laboratorier eller tillverkningsenheter i parkerna. För dessa företag kan en eventuell lokalisering till parkerna bland annat motiveras av närhet till högskoleinstitutioner, forskande miljöer, andra företag eller goda möjligheter att rekrytera nyutexaminerad arbetskraft. Ett exempel på detta är Ericssons etablering i Lund vid Ideons start. Stora teknikanvändande företag och organisationer, som dels kan rekrytera arbetskraft från den intilliggande högskolan och dels nyttjar forskningsresultat och utvecklad teknik i sin verksamhet. Dessa företag är ett slags slutanvändare av tekniken och kan vara kunder till andra företag i parkerna. I en biome- inledning 19

19 dicinskt inriktad park kan det exempelvis vara ett sjukhus och i en IT-relaterad park kan det exempelvis vara en teleoperatör, som NordicTel/Europolitan/Vodafone på Campus Gräsvik i Karlskrona. Uppdragsföretag utan tillväxtambitioner: Den helt övervägande delen av alla högskolerotade företag är och förblir små och uppdragsinriktade. De kan närmast liknas vid konsultföretag med högst specifik kompetens. Dessa företag är typiska nätverksföretag. De är extremt beroende av kontaktnät till kunder och kollegor som ger dem möjlighet att skaffa information, utbyta idéer, förädla kunskap och utvecklas. Dessa företag har vanligen inga vidlyftiga tillväxtambitioner, men de utgör mycket viktiga komponenter i de sektoriella innovationssystemen. De fungerar både som noder (källor) och länkar (överförare) av kunskap. För dessa företag kan lokalisering till parkerna bl. a. handla om närhet till kunder, prestigefylld adress, närhet till forskande miljöer, bra lokaler, bra infrastruktur, bra boendeoch fritidsmiljö för anställda etc. Framgångsrika forskande företag som inte växer nämnvärt, utan förblir ett slags små forskningslaboratorier. De avstår från att starta tillverkning eller själva marknadsföra den teknik eller och de produkter som de utvecklar. I stället väljer de att kommersialisera sina forskningsresultat genom att exempelvis sälja tillverkningslicenser eller patenterade uppfinningar till etablerade företag med globala marknads- och försäljningsorganisationer. Bransch- och forskningsinstitut: Olika former av branschinstitut, kollektiva forskningsinstitut, kompetenscentra, semioffentliga laboratoriemiljöer och liknande har kommit att lokaliseras i anslutning till vissa teknikparker. Närheten till högskola, liksom närheten till många företag i ett sektoriellt innovationssystem gör det naturligt att lokalisera denna typ av verksamhet till stora, välrenommerade parker. Alla ovanstående företagskategorier spelar, tillsammans med högskolorna, viktiga roller i de regionala och sektoriella innovationssystemen. Mot den bakgrunden finns det också anledning att fråga sig vilken roll teknikparkerna bör spela i de svenska innovationssystemen. Hur den tekniska utvecklingen går till och forskningsresultaten kommersialiseras i olika innovationsprocesser är i det perspektivet inte möjligt att förutse. Klart är dock att teknikparkernas eventuella framgång definitivt inte endast kan mätas i antalet nyetablerade, snabbväxande företag. 20 teknikparkens roll i det svenska innovationssystemet

20 Teknikparkernas intressentmodell I den här boken har vi sammanställt erfarenheter och översiktligt dokumenterat och beskrivit teknikparkernas roll i det svenska innovationssystemet. Vår avsikt är att läsaren enkelt skall kunna sätta in den existerande svenska teknikparkrörelsen i ett internationellt och historiskt sammanhang. Vi har valt att i vår beskrivning ha teknikparkernas speciella intressentmodell som utgångspunkt. Innovationscentra och teknikparker återfinns i gränslandet mellan offentligt anslagsstyrd verksamhet och privat företagsamhet. I parkernas kärna återfinns ofta ett innovationscentrum som drivs i bolagsform. Bolagens verksamhet finansieras vanligen till stor del av offentliga anslag. De tilltänkta avnämarna är normalt potentiella eller existerande teknik- eller forskningsbaserade företag med rötter i, eller annan koppling till, intilliggande högskola. Att understödja dessa företags positiva utveckling, och samtidigt skapa en dynamisk tillväxt, är ett av teknikparksbolagens främsta mål. Hur detta bäst kan ske är dock ingalunda självklart. Helt klart är däremot att dessa bolags framgång inte främst kan mätas i det egna bolagets eventuella expansion eller lönsamhet. Trots att en chef för ett teknikparksbolag har ett normalt företagsledaransvar enligt aktiebolagslagen, så är det inget vanligt VDjobb att leda en teknikpark. Ägare, finansiärer och styrelse ställer normalt inte krav på att investeringar i en teknikpark skall återbetala sig i ökad lönsamhet i själva teknikparkbolagets egna verksamhet. Det vore till och med direkt felaktigt att prioritera de strategier som ger högst avkastning på det egna kapitalet. Samtidigt är det lika felaktigt om teknikparkschefer i bästa välmening medverkar till att etablera och driva anslagsfinansierade verksamheter i egen regi som motverkar teknikparkernas egentliga syfte att etablera effektiva innovationssystem och skapa förutsättningar för ett framgångsrikt teknikbaserat företagande. För ledningen i ett teknikparksbolag handlar det om att balansera olika intressen och noga överväga hur innovationssystemet och det teknikbaserade, lokala företagandet bäst gynnas. Det finns mot den bakgrunden också anledning att analysera företeelsen teknikparker utifrån olika intressentperspektiv. Teknikparkerna har många olika intressenter. Till de viktigaste hör: Teknikbaserade företag i de fysiska eller virtuella parkerna, såväl potentiella företagare och groddföretag som tekniska konsulter, forskningsbaserade kunskapsföretag och etablerade storföretag. De sistnämnda kan exempelvis etablera utvecklingscentra, laboratorier och filialer i anslutning till forskande miljöer och högskolor med lämpligt arbetskraftsutbud. Samhällets näringspolitiska intressenter, t.ex. departement och myndigheter på riksplanet, finansiärer, lokalpolitiker och lokala myndigheter. inledning 21