Förstudierapport SBU ny webbplats

Transkript

1 Förstudierapport SBU ny webbplats Inledning Syfte... 2 Mål... 2 Bakgrund... 3 Avgränsningar... 3 Metod Nuläges- och målgruppsanalys... 4 Sammanfattning... 5 Interna synpunkter... 6 Workshop... 6 Intern enkät... 7 Nuläge... 7 Sammanfattning... 7 Social media... 7 Webbnärvaro utifrån SBU:s webbstatistik... 8 Sammanfattning... 8 Användare och besök... 8 SBU:s tjänster... 8 Språk... 8 Geografisk spridning... 9 Hur hittar de till sbu.se?... 9 Länkning till sbu.se... 9 Placering i sökresultat Teknik Sammanställning av djupintervjuer och enkäter Sammanfattning Sökning Sbu.se Behov av medicinsk information och vetenskaplig kunskap Användarsituation: Söka medicinsk information och vetenskapliga studier på Internet Användarsituation: Ta reda på hur SBU metodiskt arbetar Användarsituation: Ta reda på outredda forskningsområden Användarsituation: Få individuell hjälp om verksamhetsbeslut inom vården Kontext Övriga system som användare använder i situationen Enheter som används Målgrupper Sammanställning av målgrupperna Beskrivning av målgrupperna Målgrupp 1 Allmänläkare Målgrupp 2 Fysioterapeuter/Arbetsterapeuter Målgrupp 3 Specialistläkare Målgrupp 4 Sjuksköterskor... 19

2 Målgrupp 5 Verksamhetschefer Målgrupp 6 Forskare Slutsatser och lösningsförslag Möjligheter Personalisering Öka interaktion och Social media Rekommendationer, att tänka på framåt Teknik Innehåll Spridning av SBU:s kunskap Risker Övergripande krav Övergripande kravlista För SBU att göra Lösningsförslag Lösningsförslag - Konceptuella skisser Wireframes Startsida Sökträffsida Publikationssida Publikationssida smartphone Bilagor Inledning Claremont har fått i uppdrag av SBU att genomföra en förstudie för SBU:s webbplats. Syfte Den här förstudien är ett underlag för att definiera huvudsyftet med SBU:s webbplats. Den ska också hjälpa SBU att prioritera innehållet rätt för att nå sina prioriterade målgrupper ännu bättre. Förstudien kommer också att vara en grund för SBU:s kommande webbupphandling hösten Den nuvarande webbplatsen är byggd på en nu föråldrad teknisk plattform vilken leverantören inom en snar framtid upphör att stödja. SBU behöver därför uppgradera till en mer modern teknisk lösning och vill samtidigt passa på att förbättra webbplatsen för användarna. SBU har fått kritik för att webbplatsen inte tillgängliggör material och innehåll på ett optimalt sätt, där framförallt sökfunktionen inte fungerar tillfredställande. En uppdaterad modernare webbplats ska tillgängliggöra innehållet på ett bättre sätt än i dag. Webbplatsen ska följa SBU:s kommunikationsstrategi där de eftersträvar tydlighet, trovärdighet och lättillgänglighet och vill väcka intresse, öka kunskap och i förlängningen bidra till ändrat beteende. Mål Målet med förstudien är att kartlägga nuläget i målgrupperna och ge svar på frågorna; 1. Vilka behov och intressen har SBU:s målgrupper av sammanvägd vetenskaplig kunskap (evidens) i allmänhet och SBU:s evidens i synnerhet? CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

3 2. Hur vill SBU:s målgrupper helst få tillgång till sådan information? Målen för webbplatsen är inte fastställda men tänkbara mål för en förbättrad webbplats skulle kunna vara: ökad kundnöjdhet, ökad trafik från rätt målgrupper och fler nerladdningar. Bakgrund SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har en position som oberoende myndighet och kunskapscentrum för hälso- och sjukvården. Viktiga vårdbeslut som rör patienternas hälsa ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag. Därför är SBU:s uppdrag att utvärdera metoder som används i vården, både etablerade och nya. SBU:s rapporter har hög trovärdighet. Det är många som berörs av resultaten, därför ska också SBU:s resultat spridas brett. SBU:s webbplats lanserades för många år sedan och har endast uppdaterats genom mindre förändringar. Det fanns befintligt material som också har utgjort underlag för förstudien. Dessa var: SCB undersökning 2011 Rapport Web Service Index (WSI), enkät utförd av Web Service Awards 2012 Resultat workshop, baserad på resultatet från WSI- rapporten samt SBUS egen webbstatistik. Analys av webbstatistiken från SBUs Google Analytics (GA)- konto Rapport Förutsättning för ett nationellt hälsobibliotek en förstudie SBU:s förslag om märkning av innehåll, Märk Väl SBU/Nyheter2/Mark- val/ Avgränsningar Uppdraget omfattar endast webben och inte någon avvägning om vilken kanal som bör väljas för olika kommunikationsbehov. SBU efterfrågade i sin förfrågan design i form av tre wireframes (startsida, sökträffsida och publikationssida). Dessa visar informationsstruktur för den översta informations- nivån, före grafisk design. Det innebär att visualisering och detaljering av information utöver första nivån och nämnda sidor inte kan ingå i resultatet i denna förstudie. I upphandlingsunderlaget efterfrågade SBU däremot inte någon form av utredning av tekniskt slag som t.ex. teknisk plattformsval eller sökfunktion eller specifikation av mätbara mål. Med bakgrund i förfrågan så ingår inte det ovan nämnda i förstudien. Claremont hjälper gärna till med utredning av detta om så önskas, för att SBU ska få ett än mer komplett underlag. Metod Man brukar skilja mellan Kvalitativ- och Kvantitativ data. Kvalitativ data svarar på frågorna Varför? och Hur?. Kvantitativ data svarar på frågorna Hur mycket? och Hur många?. Ofta sker dessa oberoende av varandra och kvantitativ data är speciellt effektiv i kombination med kvalitativ data. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

4 Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer i personliga möten på arbetsplatsen och via telefon, med komplettering av kvantitativ statistik i form av webbanalys och enkäter. Nuläges- och målgruppsanalys Nuläges- och målgruppsanalysen ökar träffsäkerheten för en ny tjänst eller produkt, genom att förstå kontexten och identifiera möjligheter; med förståelse för användarens behov reduceras risken att utvecklingstid och pengar läggs på lösningar som inte skulle användas tillräckligt och därmed följer uteblivna effekter. Analyserna är en av delarna i designutredningen. En genomarbetad nuläges- och målgruppsanalys ger en grund för att ta vara på befintliga lösningar som tillgodoser målgruppernas behov. Frågeställningar Frågorna har fokuserats på ett antal frågeområden gällande arbetssituation, IT- mognad, medicinsk information och kunskap om SBU. 16 personer intervjuades. En kompletterande enkät skickades ut till dessa med följdfrågor. Enkät skickades ut till nyckelpersoner (se definition av Nyckelpersoner i tabell nedan). Internt på SBU deltog representanter för olika områden i en workshop och alla medarbetare hade möjlighet att svara på en enkät. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

5 Målgrupp Typ av undersökning Allmänläkare Intervju + enkät Fysioterapeuter/ Arbetsterapeuter Intervju + enkät Specialistläkare Intervju + enkät Sjuksköterskor Intervju + enkät Verksamhetschefer Intervju + enkät Forskare Intervju + enkät Socialtjänsten Intervju + enkät Nyckelpersoner Enkät Medarbetare Workshop + Enkät Antal Kommentar Av denna grupp återfinns två läkare även i målgruppen Forskare. Av denna grupp återfinns en sjuksköterska även i målgruppen Forskare Dessa tre återfinns även målgrupperna Specialistläkare och Sjuksköterskor, se ovan. En person är inte tillräckligt för en målgruppsbeskrivning. 14 svar av 30 tillfrågade inom HTA- nätverket och beslutsfattare inom landsting och större kliniker. 8 deltog på workshopen. 7 svarade på enkäten som erbjöds till 63 medarbetare. Se bilaga 1 för intervjuguide och frågor. Sammanfattning Claremont anser att det finns stora möjligheter för SBU att ta en mer framträdande roll som vårdens främsta kunskapscentrum inom den svenska hälso- och sjukvården. Målgrupperna använder i första hand sökning via Google för att nå medicinsk information och vetenskaplig kunskap. Detta förutsätter att SBU:s information dyker upp i sökresultaten. Många använder också övriga medicinska databaser. SBU är sällan förstahandsvalet. De intervjuade målgrupperna anser att medicinsk information är viktig. Verksamhetschefer har inget primärt behov av SBU:s nuvarande tjänster då de har delegerat det medicinska ansvaret till sina läkare. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

6 Målgrupperna har överlag tidsbrist i sitt arbete. De behöver därför enkelt och snabbt hitta till sammanfattningar och slutsatser och därifrån sedan kunna gå vidare till fördjupad information, i de fall de önskar. Medarbetarna hade liknande ståndpunkter. Det finns stor potential att öka användningen av SBU:s webbplats. I dagsläget har sbu.se många besök men besökarna stannar som regel på den sida de först kommer till och besöket varar endast för en kort tid (ca 1 minut). Genom att erbjuda besökaren intresseväckande ingångar till resten av webbplatsen ger man dem mervärde och möjlighet till ökad kunskap, vilket bör ge högre kundnöjdhet och ökad spridning av SBU:s kunskap och information. Se exempel i lösningsförslagets wireframes. Interna synpunkter Vi har samlat in synpunkter från SBU via genomgång av material från en tidigare workshop, genomfört ny workshop och sammanställt resultat från en intern enkät. Workshop Sammanfattning Deltagarna (8 medarbetare) bidrog med engagemang och synpunkter, frågor och funderingar. Alla övningar resulterade i ett bra material att ta med in i förstudien, där det tillsammans med input från målgruppsintervjuer med mera kommer ligga till grund för hur förslaget för den nya webbplatsen blir. Frågeställningar som kom upp var att man vill veta mer om vad som händer efter workshopen, hur synpunkterna tas om hand men även ifrågasättande om de fem prioriterade målgrupperna verkligen var rätt prioriterade, eftersom det ju finns så många fler målgrupper som också är viktiga. Deltagarna var överens om att informationen på webbplatsen initialt ska visas i sammanfattad form med möjlighet att klicka sig vidare till mer detaljerad information, i fördjupningar. Landningssidan På landningssidan, d.v.s. dit man kommer från en sökträff, (övning 1) vill deltagarna visa slutsatser och sammanfattningar direkt och gärna i punktform. Besökaren bör ha möjlighet att gå upp en nivå, gå till startsidan, komma åt kapitel i en rapport utan att behöva hämta hela PDF- rapporten. De vill ha länkar för: relaterat material hos SBU inom området/ämnet, andra populära rapporter samt externa länkar till andra myndigheter och medicinska webbplatser. Att visa PICO tidigt önskades och att direkt visa kortfattad information om SBU. Grupperna tänkte lite olika vad gäller ingångarna för en besökare, från att landningssidan ska utgå från ett sjukdomstillstånd till att visa en metod för ett sjukdomstillstånd, vilket visar att det är en viktig aspekt att kunna möta de olika skärningarna och behoven som också lär finnas hos besökarna. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

7 Tillgängliggöra SBU Det kom en hel del förslag över andra platser där SBU bör finnas med, både inom medicinska platser, offentlig sektor, organisationer och sociala medier. Där föreslogs till exempel Socialstyrelsen flera gånger. Om SBU.se idag Det som deltagarna tyckte var bra var framförallt sektionen för nya rapporter, men även kontaktuppgifterna till medarbetarna och att webbplatsen upplevs som luftig och ren. Det som upplevdes som mindre bra var bland annat menyrubrikerna i toppmenyn, rapporterna i form av stora tunga PDF- er och presentationer som inte upplevdes som enhetliga, samt att sökfunktionens känslighet för felstavningar minskade användbarheten. Framtida förvaltningsorganisation av sbu.se Det var inte självklart hur SBU ska organisera sig för att arbeta aktivt med webbplatsen. Kanske ett redaktionsråd på liknande sätt som för SBUs intranät? Det framkom att det behövs tydliga processer, rutiner och ansvar för arbetet. Läs mer i bilaga 1. Intern enkät En intern enkät har också skickats ut inom SBU med liknande frågor. 63 personer fick möjlighet att svara, varav 7 svarade. Där framkom det synpunkter i linje med utfallet av workshopen. Läs mer i bilaga 2. Nuläge Sammanfattning SBU har många besökare på sin webbplats, i snitt i månaden. Användarna kommer främst från Sveriges städer med universitetssjukhus och de har det svenska språket inställt på sin enhet. Trettio procent använder mobila enheter när de använder sbu.se. De gula rapporterna är populärast. De flesta kommer till sbu.se via direktlänk från sökmotorer till en publikationssida och stannar på sidan runt en minut och avslutar sedan. SBU har i de flesta fall mer att erbjuda inom ämnet besökaren läser om, men besökaren går idag inte vidare. Genom att erbjuda besökaren intresseväckande ingångar till resten av webbplatsen, framförallt inom önskat område, ger man dem möjlighet till ökad kunskap som i sin tur bör ge högre kundnöjdhet och ökad spridning av SBU:s kunskap och information. Social media SBU finns representerade på tre sociala media- plattformar; Twitter, Facebook och LinkedIn. Twitterkontot är aktivt och har som regel minst en uppdatering per dag och har 314 följare och sammanlagt 300 tweets. På Facebook och LinkedIn har SBU sidor men än så länge inga inlägg och därmed litet intresse med fem personer gillar SBU på Facebook och 88 följer SBU på LinkedIn. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

8 Genom att öka aktiviteten på sociala medier och i många lägen länka dit och därifrån in i SBU:s webbplats bör man nå ännu fler inom vården. Webbnärvaro utifrån SBU:s webbstatistik Sammanfattning SBU har besökare på sin webbplats under den senaste tolvmånadersperioden. Av innehållet så är det de gula rapporterna som besöks mest (23 %). De flesta av besökarna kommer till sbu.se via en sökmotors direktlänk till en publikationsssida och de stannar kvar en minut på den sidan (vilket sällan är startsidan). De utforskar inte SBU:s webbplats ytterligare, vilket är synd då det säkerligen bör finnas mer information där som kan vara intressant inom det ämne de efterfrågar. Vad kan det bero på? Är de nöjda med den övergripande informationen med slutsatser? Har de svårt att gå vidare till annat innehåll? Hamnar de fel och ger upp? Användarna har det svenska språket inställt på sin enhet och de kommer från Sveriges städer med universitetssjukhus. Trettio procent av besöken görs via mobila enheter. Den digitala trenden säger att den mobila användningen kommer att öka**. Användare och besök Under den senaste 12- månadersperioden har hela användare varit inne på sbu.se, i snitt i månaden där det är något förhöjd frekvens under vår och höst. Det är ett imponerande antal. 70 procent är återkommande besök (räknas flera gånger) och 30 procent nya, d.v.s. drygt 2/3 är återkommande besökare. De har gjort besök, varav återkommande användare har besökt webbplatsen i snitt 7 gånger. Värt att notera är att ett besök varar endast runt minuten och 80 procent går inte vidare från den sida de kommer till först. Första sidan, den sida besökaren landar i, är oftast en publikationssida och inte startsidan. Besökarna kommer till sbu.se via direktlänkar till en publikationssida, oftast från en sökmotor som Google. SBU:s tjänster 25% 20% 15% 10% 5% 0% 23% 11% 8% 4% 2% Av SBU:s tjänster så står de gula rapporterna för den största besöksfrekvensen, drygt 20 procent av alla besök (23 %), följt av Alerts (11 %) och Kommentarer (8 %). Därefter, med betydligt lägre besöksfrekvens finns Kunskapsluckor (4 %) och till sist Upplysningstjänst på 2 procent. Vissa rapporter har större besöksfrekvens än andra, till exempel rapporterna Behandling av depression och Mat vid fetma. Språk Språk registreras utifrån vilket språk datorn är inställd på, där många i Sverige faktiskt har engelska inställningar, framförallt i den yngre generationen. Hela 85 procent av användarna har CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

9 Svenska (85 %), 12 procent har engelska (11,67 %) och de skandinaviska språken utgör endast 3 procent (3,05 %), där finska var störst på 1,5 procent. Geografisk spridning Stockholm Över 90 procent av besökarna är i Sverige (90,9%), från Göteborg Finland är det 1,5 procent och från USA 1,3 procent. Malmö Resterande andel representerar många olika länder respektive ligger under procenten. Huddinge Uppsala Det är tydligt att de flesta användarna finns i städer med universitetssjukhus. Stockholm toppar med 26 Linköping procent (26,4 %) och tillsammans med Huddinges 4 procent (4,1 %) är Stockholmsregionen överlägset högst representerat med 30 procent. (30,5 %). Därefter kommer Göteborg (9 %) och Malmö (5 %) följda av Uppsala, Linköping, Umeå, Örebro och Lund. Hur hittar de till sbu.se? Vägen All sbu.se 2% 1% via träff i sökresultat 10% Själv skrivit webbadressen via länk på annan sida 16% från Sociala medier 71% från annan annonsering De flesta som besöker sbu.se har hittat dit via sökning hos sökmotorer och där klickat på en sökträff. De är hela 71 procent och av dessa är övervägande från Google (68 %). 16 procent har själv skrivit in webbadressen och 10 procent har klickat på en länk på en annan webbplats. Länkning till sbu.se Antal besök via länkar från andra Som nämns ovan så kommer 10 procent av besökarna via länkar intranät sbu.se på andra webbplatser. Främst är 1495 det via det egna intranätet. kostdoktorn.se socialstyrelsen.se 1946 Andra webbplatser med länkar 1177.se 1994 hit som används är kostdoktorn, kunskapsguiden.se Socialstyrelsen, 1177, doktorn.com kunskapsguiden, doktorn.com 2634 samt den mobila versionen av uusisuomi.fi Vårdguiden. m.vardguiden.se (mobil) Den finska digitala nyhetstidningen Uusisuomi hade under perioden en artikel om SBU:s artikel om Fetma och besök hittade via deras länkning till SBU:s publikationssida om rapporten. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

10 Placering i sökresultat Det märks att SBU redan nu arbetar aktivt med att märka upp delar av sitt stora innehåll, och får belöning för mödan med att hamna högt på sökträfflistorna i flera fall. Nedan återfinns hur slumpmässigt valda sökord placeras på de tre främsta sökmotorerna. Aktuell förekomst av SBU hos sökmotorerna Google, Yahoo, Bing: Sökord Placering Google Placering Yahoo Placering Bing Borrelia 12 Ej inom de 50 första 20 Depression Prostatacancer 21 Ej inom de 50 första Ej inom de 50 första Sömnbesvär Urininkontinens Teknik Sammanfattningsvis kan man konstatera att flest besökare använder webbläsaren Internet Explorer på Windows (32 %), följt av webbläsaren Safari på Apples mobila enheter (22 %), där Apples surfplatta ipad troligen är en stor anledning till den höga andelen. 31 procent av alla besök är via mobila enheter. Webbläsare De webbläsare som används mest är Internet Explorer på 32 procent, följt av Safari (27 %), Chrome (23 %) och Firefox (9 %). Operativsystem De operativsystem som är populärast är Windows med 57 procent, följt av ios, d.v.s. Apples mobila operativsystem (för iphone och ipad) på 22 procent före Mac (11 %) och därefter Android (Googles öppna mobila operativsystem) (8 %). Mobilt Av besöken är 31 procent av besöken gjorda från mobila enheter, där ios är störst med 72 procent av alla mobila enheter. Troligen beror den höga siffran på att många tar del av informationen genom surfplattan ipad, med ios som operativsystem. Det är mycket troligt att andelen besök från mobila enheter kommer att fortsätta öka enligt olika trendanalytiker, då webb- trafiken från mobila enheter ökar för varje månad **. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

11 * Statistiken är framtagen för den senaste 12- månadersperioden ( ). ** kunder- finns- i- mobilen- idag/ analytics- desktop- vs- mobile- vs- tablet- metrics/, apps- internet/ Sammanställning av djupintervjuer och enkäter Sammanfattning Utifrån resultatet har vi identifierat att majoriteten av målgrupperna i vården är intresserade av SBU:s rapporter. De är väldigt tidspressade och vill därför först och främst ta del av dem via nyhetsbrev samt som sammanfattningar och slutsatser. Det är störst intresse för rapporter och ett visst intresse för Kunskapsluckor väcktes också under intervjuerna. Tidsbrist Samtliga målgrupper har tidsbrist vilket uttrycks allra tydligast hos allmänläkare och sjuksköterskor. Majoriteten har egen dator med tillgång till Internet och använder oftast Internet under korta stunder, på grund av att det är en stressig och tidspressad arbetsmiljö. 2 timmar i veckan I snitt lägger målgrupperna cirka två timmar i veckan på att inhämta medicinsk information och vetenskaplig kunskap. Inhämtningen sker genom Internet (främst Google), internt (diskussion med kollegor, interna möten) och konferenser och kurser, Nyhetsbrev, böcker och tidskrifter. Nyckelpersonerna*** lägger i snitt fem timmar i veckan på detta område. Sökning Eftersom sökning via Google används flitigt innebär det att Googles tolkning av SBU:s webbplats innehåll är central för att få fler besökare till webbplatsen, vilket i sig ställer höga krav på sökordsoptimering av webbplatsen. Sbu.se Av de intervjuade är fem inne på sbu.se någon gång per år, två någon gång per månad och två varje vecka. Några personer har aldrig varit inne på sbu.se. Målgruppen Verksamhetschefer använder inte SBU speciellt mycket (1 av 3 chefer gör det) och kände inte till Upplysningstjänsten. Det upplevda behovet av SBU:s tjänster för denna grupp kan anses som litet. Behov av medicinsk information och vetenskaplig kunskap Målgrupperna inom vården har generellt stort behov av medicinsk information och vetenskaplig kunskap. Den målgrupp som är ett undantag är verksamhetschefer, eftersom de oftast har delegerat det medicinska ansvaret och själva fokuserar på lednings och verksamhetsfrågor där patient- och medarbetarnöjdhet, patientsäkerhet samt ekonomi och effektivitet är viktiga delar. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

12 I snitt använder målgrupperna två timmar i veckan för att söka efter sådan information, men forskarna ägnar mer, minst halva sin tid åt detta. Inhämtningen sker genom Internet, internt (diskussion med kollegor, interna möten) och konferenser och kurser, Nyhetsbrev, böcker och tidskrifter. Nyckelpersonerna lägger i snitt fem timmar i veckan på detta område. Användarsituation: Söka medicinsk information och vetenskapliga studier på Internet Det framkom att majoriteten använder Google för att söka efter medicinsk information och vetenskapliga studier. Det används även andra medicinska databaser och webbplatser, som Internetmedicin, 1177, Allmänmedicin, Medibas, vårdhandboken och eget intranät. SBU används i dag inte som förstahandsval. Användarna räknar med att sökresultatet hos Google även inbegriper SBU, i de fall SBU har någon information i frågan. Detta innebär att Googles tolkning av SBU:s webbplats är central för att få fler besökare till webbplatsen, vilket ställer höga krav på sökordsoptimering av SBU:s webbplats. Behov och användningsmål för användarsituationen För samtliga målgrupper, utom verksamhetschefer, utgör SBU:s framtagna rapporter i olika former det största användarbehovet på webbplatsen. De vill kunna söka fram en studie på ett enkelt sätt och få relevanta sökträffar. De vill att rapporterna presenteras i sammanfattnings- form med möjlighet till fördjupad information. Av de intervjuade är fem inne på sbu.se någon gång per år, två någon gång per månad och två varje vecka. Några personer har aldrig varit inne på sbu.se. Nyckelpersonerna har även de främst behov av nya rapporter (12 av 14) om metoder och terapier. Bland dessa går de flesta i snitt in en gång per månad (5 av 14) och en gång i veckan (6 av 14) på sbu.se. Användarsituation: Ta reda på hur SBU metodiskt arbetar En tredjedel av intervjupersonerna kände till SBU:s metod (5 av 16) och något färre kände till SBU:s metodbok (3 av 16). Bland nyckelpersonerna hade strax under hälften av dessa (6 av 14) använt eller läst Metodboken. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

13 Behov och användningsmål för användarsituationen De som kände till om SBU:s metod var forskare eller höll på med utbildning. Metodboken upplevs som högkvalitativ och i ett fall hänvisar personen sina elever till denna. Behovet för övriga målgrupper är mindre. Användarsituation: Ta reda på outredda forskningsområden Det var endast två personer som kände till SBU:s kunskapsluckor och båda var forskare, där det är mest relevant. Några personer reagerade positivt till att SBU samlar ihop detta efter att ha fått information om området. Fyra (av 14) av Nyckelpersonerna hade använt eller läst om Kunskapsluckor. Behov och användningsmål för användarsituationen De som kände till om SBU:s kunskapsluckor var forskare och det är ju i sin ordning då de har ett uttalat behov av forskningsområden. Fler intervjupersoner (8) tror sig vilja informera sig om detta i framtiden efter att ha fått information. En av verksamhetscheferna ansåg att det även är av stor vikt att i det dagliga kliniska arbetet vara medveten om var det faktiskt saknas vetenskapligt underlag att luta sig mot. Användarsituation: Få individuell hjälp om verksamhetsbeslut inom vården Verksamhetscheferna var den enda målgrupp som fick frågor om tjänsten Upplysningstjänst. Ingen av verksamhetscheferna kände till SBU:s tjänst Upplysningstjänst. Bland nyckelpersonerna kände merparten (11 av 13) till Upplysningstjänsten och sex av dem hade använt Upplysningstjänsten. Se bilaga 6. Behov och användningsmål för användarsituationen De verksamhetschefer som under intervjun fick reda på vad Upplysningstjänst innebar reagerade positivt till detta, men de har delegerat det medicinska ansvaret till sina läkare. Verksamhetschefen har istället fokus på att bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt, på både kort och lång sikt och hen har ett helhetsperspektiv på verksamheten. Drivkraften är att ha nöjda patienter och att ha medarbetare som trivs och utvecklas. Verksamhetschefen arbetar under tidspressade förhållanden och med oerhört varierande arbetsuppgifter. Denne vill gärna lära av best practice från andra kliniska verksamheter. Att ta prioriteringsbeslut och att hantera krav från olika intressenter kan vara frustrerande. Väl underbyggda beslutsunderlag som enkelt och snabbt kan tas fram bör vara av intresse för målgruppen. Hur kan SBU möta deras behov genom att lyfta fram och tillgängliggöra relevant information, exempelvis ekonomiska effekter, tydligt och enkelt att ta till sig? Lösningsförslagets wireframe Startsida visar en del tankar. Verksamhetschefernas förväntan på svarstider för den beskrivna tjänsten Upplysningstjänst varierade från en dag till tre veckor. Deras kommentarer till tidsuppskattningen var: Det är ju sällan panikartat, så 1-2 dagar skulle kunna funka."1 vecka är för länge., CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

14 Ganska snabbt, 3 dagar. De ska väl bara hämta upp något i databasen så det borde ju gå fort. Det beror på komplexiteten i frågeställningen, 3 veckor, sen går tåget. Verksamhetschefernas förväntan skiljer sig mot vad SBU i dagsläget erbjuder i svarstid, vilket är svar inom två månader. Vi rekommenderar SBU att utreda om den outforskade målgruppen Överläkare skulle ha liknande förväntningar och behov som verksamhetscheferna. Kontext Majoriteten av målgrupperna inom vården har egen dator och har tillgång till Internet i stort sett över hela dagen. Däremot används Internet oftast under korta stunder då det är en stressig och tidspressad arbetsmiljö. Det innebär att de inte har tid att ta till sig långa texter eller filmer och behöver tydliga sammanfattningar och slutsatser. Informationsinhämtningen sker framförallt under arbetstid men det förekommer även att man söker medicinsk information på sin fritid. Övriga system som användare använder i situationen Olika journalsystem är det som används mest utöver Internet. Därefter används också olika e- post- system, Office- paketet, tidsrapporteringssystem, ekonomi- och fakturasystem. Olika medicinska databaser används i stor utsträckning. Enheter som används De tekniska enheter som används är främst stationära och bärbara datorer, med någon övervikt på stationära datorer. Hälften (8 av 16) har surfplattor men enbart ett par används även i arbetet. Alla utom en har en smartphone (15 av 16) och de flesta använder även internet via sin smartphone (4 gör det mycket). *** En enkät skickades ut per e- post till identifierade nyckelpersoner, såsom beslutsfattare och medlemmar i HTA- nätverket. Trettio personer fick möjlighet och 14 svarade. Målgrupper Sammanställning av målgrupperna De sex målgrupperna som prioriterats för denna studie har valts ut av SBU innan förstudien. Dessa är följande: Allmänläkare, Sjuksköterskor, Specialister, Fysioterapeuter/arbetsterapeuter och Verksamhetschefer. En intervju har även genomförts med en person inom socialtjänsten men ingen speciell målgruppsbeskrivning tas fram eftersom en person inte är tillräckligt underlag. Utifrån urvalet av intervjupersoner så har det visat sig att några har dubbla yrkesroller. Därför har intervjuerna utgjort underlag till identifiering av ytterligare en målgrupp, Forskare. Målgrupperna har gemensamt att de har tidsbrist i sin stressande arbetssituation, de visar störst intresse för rapporterna och då för sitt eget verksamhetsområde. Vi noterade att de intervjuade personerna övervägande benämnde SBU:s publikationer som Rapporter. Det förekom även de små CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

15 bladen, de små rapporterna och SBU:s utskick i pappersform. Endast en person nämnde Gula och Alerts och den personen har arbetat i projekt för SBU tidigare. Alla har tillgång till stationär dator och/eller bärbar dator och har smartphone. På Internet använder de Internetbanker, webbutiker och läser digitala tidningar. Social media används av drygt hälften av de intervjuade (9 av 16). Verksamhetschefer och forskare särskiljer sig från de övriga. Verksamhetschefer är inte i direkt behov av SBU:s tjänster i dagsläget. De anser att medicinsk information är viktigt men delegerar i regel det medicinska ansvaret till sina läkare, vilka därför bör ha större behov av SBU:s information. Forskare visar mer intresse än andra av SBU:s metod och metodbok samt Kunskapsluckor. De ägnar också mer tid åt informationsinhämtning av medicinsk information och vetenskaplig kunskap. Vi har funnit faktorer som vi anser är mer betydelsefulla än övriga. Dessa är: Målgrupperna använder sökmotorn Google och övriga medicinska databaser för att söka efter medicinsk information, där förstahandsvalet inte är SBU. För att hamna tidigt i sökresultatlistan på Google krävs det att man arbetar aktivt med sökordsoptimering genom uppmärkning av innehåll och även presentera detta i HTML- kod. Att de på grund av tidsbristen inte har tid att ta till sig långa texter och mycket information, utan istället vill få korta sammanfattningar och slutsatser på ett tydligt och lättillgängligt språk som snabbt går att ta in. Därefter vill de kunna gå vidare in i valda fördjupningsdelar. På frågan om hur de helst vill ta del av SBU:s information var samtliga målgrupper eniga om att föredra nyhetsbrev per e- post. Beskrivning av målgrupperna Här följer en beskrivning av respektive målgrupp. Beskrivningen finns också tillgänglig i ett mer visuellt format i form av personas, se dessa i bilaga 7. Målgrupp 1 Allmänläkare Beskrivning av målgruppen: Personer som hamnar inom denna målgrupp är läkare inom allmänmedicin och arbetar inom Sverige. Hänvisning till Persona: Nyckelord: Demografi Arbetsmiljö Inhämtning av medicinsk information och vetenskaplig kunskap: Katarina, Allmänläkare Kortfattat, snabbt, tydligt och evidensbaserat. Två kvinnor, en man. Arbetserfarenhet inom vården var 9, 14, 31 år. Två av dessa arbetar i Norrland och en i Skåne. Samtliga arbetar på vårdcentraler eller motsvarande. De har eget rum på arbetet, med egen stationär dator. Stressig arbetsmiljö med mycket som händer och ont om tid. Det är viktigt för allmänläkarna att uppdatera sig inom vanliga sjukdomar, primärvård och att ta reda på vilka behandlings- rekommendationer som utgår och tillkommer. De ägnar cirka 30 minuter av arbetstiden per dag till detta i olika former. En person även ca två timmar per dag på fritiden. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

16 Behov och användningsmål: Drivkrafter/Motiveras av: Frustration Kunskap om SBU: IT- mognad: Internetanvändning: Referenstjänster: Systemvana: Främst sker det genom internet, men även via medicinska tidskrifter (även internationella), interna aktiviteter och fortbildningar. Samtliga använder Internet före eller efter patientmöten; för att söka information men även för att anmäla till Socialstyrelsen, smittskydd etc. Ibland används Internet även under ett patientmöte för att visa läkemedelsinformation för patienten. Allmänläkarna har tidsbrist! Svårt att kunna och hinna ha koll på många olika tillstånd inom primärvården. De har behov av att snabbt nå kortfattad, aktuell och uppdaterad information (hinner inte med långa texter) om evidensbaserad medicinsk information. Det ska vara lättillgängligt, opartiskt och evidensbaserad information. Viktigt med bra sökfunktioner som ger snabba och relevanta svar. Informationssätt: Sökning via Google kommer de fortsätta med. Digital prenumeration från SBU önskas. En person vill även få sig tillskickat som häfte. Omfattning: Lätta sammanfattningar med möjlighet att nå djupare. Viktigt att det enbart berör primärvården. Kontakt med människor och att göra folk nöjda. Gillar omväxling och varje dag är ny med nya möjligheter. Gillar spänningen och det höga tempot. Tidsbrist. Svårt att hinna med. Hinner inte ens diskutera med kollegor. Svårt att hitta bra beslutstöd. Samtliga känner till att SBU existerar. En person hänvisar till rapporter/häften som tidigare skickades hem. En annan person nämnde att SBU ger ut gula häften. 2 av 3 känner inte till SBUs metod, en person gör det i i det stora hela. Ingen har läst SBUs metodbok. De har någon gång varit inne på hemsidan, för länge sedan. Ingen kände till SBUs Kunskapsluckor. Rapporterna i sammanfattning är det som är mest intressant. Målgruppen använder i första hand söktjänsten Google för att hitta medicinsk information. De räknar med att även få upp SBUs information där. Samtliga använder egna stationära datorer på arbetet och bärbara hemma. Två har surfplattor hemma, varav en även används i arbetet för att söka information och anteckna. Två av tre har smartphone. Varje dag, upp till ett par timmar. Använder: Internetbank, Webbutiker, digitala tidskrifter, två använder sociala medier. Gillar sajter: bmj.com, Handelsbankens internetbank, Fass.se, 1177.se. Gillar sökfunktion: Google Gillar medier: Kortfattad text, filminslag t.ex. instruktionsfilmer/ e- learning, bild. De vill kunna skriva ut ibland. Använder: Journalsystem. Komplettering om målgruppen från tidigare rapport om behovet av ett nationellt hälsobibliotek: Allmänläkare känner sig väldigt ensamma i sina beslut och de har tidsbrist. De har ett brett behov av information och söker information, när de hinner, oftast på arbetstid. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

17 Allmänläkarna får nyheter och uppdateringar från Internetmedicin via e- post. De vill ha betrodda källor och enkelt, snabbt och tryggt. Målgrupp 2 Fysioterapeuter/Arbetsterapeuter Beskrivning av målgruppen: Personer som hamnar inom denna målgrupp är antingen sjukgymnaster, fysioterapeuter eller arbetsterapeuter som arbetar inom Sverige. Hänvisning till Persona: Nyckelord: Demografi Arbetsmiljö Inhämtning av medicinsk information och vetenskaplig kunskap: Behov och användningsmål: Drivkrafter/Motiveras av: Frustration Kunskap om SBU: Malin, fysioterapeut/arbetsterapeut Evidensbaserade behandlingsmetoder. Tydlighet. Lättillgängligt språk. Två kvinnor, 1 man. En är fysioterapeut, två är arbetsterapeuter. En av dessa utbildar i evidensbaserad metodik och har gjort underarbete åt SBU. Arbetserfarenhet inom vården var 2-32 år. En arbetar i Norrland, två i mellersta Sverige. Samtliga har eget rum på arbetet, med egen stationär dator. De arbetar även med hembesök. Terapeuterna uppdaterar sig genom internet, utbildningar, fackets områdesbevakning, läser böcker och rapporter utifrån nyhetsbrev och prenumerationer. De är viktigt att uppdatera sig inom de egna arbetsterapeutiska metoderna inom professionen, och om muskelbesvär och psykisk hälsa hos allmänheten. Där finns de stora bekymren. De ägnar från 1-2 timmar per vecka till 30 minuter per dag av arbetstiden till detta i olika former. Det sker främst genom kongresser, kurser, internet, nyhetsbrev och samtal med kollegor. Terapeuterna har behov av att vara uppdaterade på nya och förändrade evidensbaserade metoder, speciellt då patienterna själva är väldigt upplysta och det då gäller att kunna sin sak. Viktigt för terapeuterna är metodkunskap och kvalitén på informationen, vad den grundar sig i. Att informationen också är lättillgänglig vad gäller språk och ton. De visar ibland information från Internet för patienterna. Informationssätt: Digitala nyhetsbrev gillar de. Sökning via Google och PubMed kommer de fortsätta med. Omfattning: Rubrik och lätta sammanfattningar med möjlighet att nå djupare och kunna skriva ut. Att få jobba med människor och hjälpa andra. Att göra skillnad. Gillar att se möjligheter inte begränsningar. När patientens önskemål inte överensstämmer med det vetenskapliga och när det är svårt att motivera patienter. Alla tre känner till SBU. En person har tidigare gjort ett underarbete åt SBU. Två av tre känner till hur SBU arbetar. Den tredje 2förutsätter att SBU arbetar efter en metod. Två har läst i SBUs metodbok (en utbildar in CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

18 IT- mognad: Internetanvändning: Referenstjänster: Systemvana: evidensbaserad metodik). En av tre kände till SBUs Kunskapsluckor. Rapporterna i sammanfattning är det som är mest intressant, helst information via digitala nyhetsbrev. Samtliga använder stationära eller bärbara datorer inom arbetet. Alla har smartphone. Ingen har surfplatta. Varje dag många gånger, upp till mer än tre timmar om dagen. Använder: Internetbank, Webbutiker, digitala tidskrifter. En använder sociala medier. Gillar sajter: PubMed, Pedro, Cochrane, FSA (förbundet), Attention- riks.se, hjälpmedelsinstitutet. Gillar sökfunktion: Google och PubMed Gillar medier: Utskriven text, film är också bra för det är lättillgängligt. System som används är: Journalsystem, PubMed, Cinahl, Cochrane, Officepaketet, tidsrapporteringssystem. Komplettering om målgruppen från tidigare rapport om behovet av ett nationellt hälsobibliotek: Sjukgymnaster och arbetsterapeuters viktigaste informationskälla är Internet som står för 80 procent av deras medicinska inhämtning. En bra söktjänst är viktigt för dem. De är positiva till kategoriserat vetenskapligt innehåll. Målgrupp 3 Specialistläkare Beskrivning av målgruppen: Personer inom denna målgrupp är specialistläkare och arbetar inom ett specialistområde. Notera att två av de intervjuade personerna i dag forskar och inte arbetar som specialistläkare. Hänvisning till Persona: Nyckelord: Demografi Arbetsmiljö Inhämtning av medicinsk information och vetenskaplig kunskap: Behov och användningsmål: Fatima, Specialistläkare Snabbt. Intresseväckande. Tre kvinnor. En specialistläkare i allmän medicin, en är specialisttandläkare, en specialistläkare medicin. De två senare arbetar inte längre som läkare, nu forskar de istället vilket påverkar resultatet i målgruppen. Arbetserfarenhet inom vården var år. Alla arbetar i storstad. Samtliga har eget rum på arbetet, med egen stationär eller bärbar dator. De informerar sig om detta när de har ett svårt eller ovanligt patientfall. De ägnar cirka 2,5 timmar per vecka åt inhämtning av medicinsk information och vetenskaplig kunskap. Sker främst genom Internet och interna aktiviteter, samt diskussion med erfarna kollegor. Specialisterna har behov av att vara uppdaterade inom sitt specialområde, inte alls inom övriga vårdområden. De diskuterar mycket med och litar på kollegor. Eftersom det är ont om tid så är information inom sitt eget område, behandlingsmetod och/eller klinikområde mest intressant. Informationssätt: Digitala nyhetsbrev kan vara ett sätt, men också att nå CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

19 Drivkrafter/Motiveras av: Frustration Kunskap om SBU: IT- mognad: Internetanvändning: Referenstjänster: Systemvana: denna grupp via fackpress, såsom Läkartidningen ett annat. Att sprida information till klinikernas lunchrum och anslagstavlor kan vara effektivt som underlag till diskussion kollegor emellan. Omfattning: Intresseväckande rubriker och lätta sammanfattningar med möjlighet att nå djupare och kunna skriva ut. Jag känner att jag gör nytta. Trivsam arbetsmiljö och kollegor. Roligt att få vara med och påverka och göra saker och ting bättre. Tid! Tiden räcker inte till. Alla tre känner till SBU. En säger att hon gillar sbu.se; det är lätt att söka. Ordlistan är bra. Bra att det även är på engelska. Hon har hänvisat internationella personer dit. Två av tre känner till hur SBU arbetar. Två (nuv. forskarna) har läst i SBUs metodbok. En av tre kände till SBUs Kunskapsluckor, och hon har använt Kunskapsluckor vid ansökningar. Rapporterna i sammanfattning är det som är mest intressant. Som Nyhetsbrev (en person) men alla tre gillar inte digitala nyhetsbrev., hon är bara intresserad av kirurgiskt inriktade metoder. Kanske ha en resumé kvartalsvis? Kanske i Läkartidningen? Samtliga använder stationära eller bärbara datorer inom arbetet. Alla har smartphone. En person använder surfplatta hemma (mejl och nyheter). Cirka två timmar om dagen. Alla använder internetbank, digitala tidningar. 2 använder social media, 1 använder webbutiker Gillar sajter: Socialstyrelsen, SEB, DN, YouTube, SBU; Skatteverket, Versalius (anatomi- sajt) Gillar sökfunktion: Google, även Medline Gillar medier: En person gillar bäst bilder, en person gillar bäst text en person gillar alla medier. Alla tre skriver gärna ut text. System som används är: Journalsystem, (Forskarna: Officepaketet, PubMed, ResearchGate, SBSS, Metadsik, Meline, Embase, Nice, CDR). Komplettering om målgruppen från tidigare rapport om behovet av ett nationellt hälsobibliotek: Specialistläkarna är lite tveksamma till begreppet evidensgrund, då de anser att man ofta inte är överens om vad som är högst evidens. De tycker att det är viktigt att det finns sökhjälp och möjlighet att söka på medicinskt vokabulär och engelska termer. De använder mobil och ipad. Målgrupp 4 Sjuksköterskor Beskrivning av målgruppen: Målgruppen består av sjuksköterskor. Hänvisning till Persona: Nyckelord: Demografi Sofie, Sjuksköterska Snabbt. Omtanke. Patientnära. Tre kvinnor. 2 personer arbetar inte längre kliniskt som renodlade sjuksköterskor, endast en person gör det fulltid för närvarande: En f.d. sjuksköterska arbetar nu med utbildning, en är forskningssjuksköterska och en är sjuksköterska i privat mottagning. Arbetserfarenhet inom vården var 2-37 år. Alla arbetar i storstad. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

20 Arbetsmiljö Inhämtning av medicinsk information och vetenskaplig kunskap: Behov och användningsmål: Drivkrafter/Motiveras av: Frustration Kunskap om SBU: IT- mognad: Internetanvändning: Referenstjänster: Systemvana: Samtliga har delat rum eller sitter i kontorslandskap eller expedition., med egen stationär dator. Det är mycket rörelse och spring. De informerar sig kontinuerligt under arbetsdagen, korta stunder. De ägnar cirka 1-4 timmar per vecka åt inhämtning av medicinsk information och vetenskaplig kunskap. Det sker genom att söka p Internet, men även via konferenser, kurser, fackpress, Vårdtidningen, Dagens medicin, diskussion med kollegor, RSS- feeds från olika journals, Nyhetsbrev från SBU, Internetmedicin, European Journal, Nursing m.fl. Sjuksköterskorna har behov av att snabbt uppdatera sig inom det som har med det patientnära arbetet att göra, t.ex. metoder. Exempel; Hypertoni, blodtryck, såromläggningar, KOL. De vill och har ett ansvar att göra rätt, efter evidensbaserade metoder. De vill vara nöjda med sin insats men också för att det är intressant och roligt att hålla sig uppdaterad. Eftersom det är ont om tid så är information inom det patientnära arbetet, och inom det kliniska området de verkar inom, det som är intressant. Informationssätt: Prenumerera på digitala nyhetsbrev inom sitt område via mejl eller app. Omfattning: Lättlästa sammanfattningar med möjlighet att nå djupare och kunna skriva ut. Gillar att arbeta med och hjälpa människor. Att man får lära sig nya saker hela tiden. Det är omväxlande och det finns många möjligheter inom yrket. Tid! Tiden räcker inte till att räcka till. Två av tre har hört talas om SBU och känner till hur SBU arbetar. En har tittat lite i SBUs metodbok. Två av tre kände till SBU:s rapporter. Två av tre kände till SBUs Kunskapsluckor, varav en (nu forskningssjuksköterska) har ögnat igenom om det fanns något område att forska på. Rapporterna i sammanfattning är det som är mest intressant. Samtliga använder stationära eller bärbara datorer inom arbetet. Alla har smartphone. Två personer använder surfplatta hemma. Cirka 1-5 timmar om dagen. Alla använder internetbank och webbutiker. Två läser digitala tidningar och använder social media. Gillar sajter: Reseplaneraren Resplus; tidtabeller och tågtavlan. Facebook - kan vara ett bra informationsflöde. DN- hittar mycket information där och det är lätt att gå vidare. Wikipedia - hittar mycket information där. Hemnet - lätt att styra vad man söker. SJ. Gillar sökfunktion: Google, även Medline Gillar medier: Två gillar text bäst och en gillar film bäst. Minst två av läser klart på skärmen och skriver inte ut. System som används är: Journalsystem och Officepaketet. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

21 Komplettering om målgruppen från tidigare rapport om behovet av ett nationellt hälsobibliotek: Sjuksköterskor söker sällan medicinsk information på Internet. De använder främst Intranät - hittar allt där. De söker via Google efter information till patienterna, såsom om läkemedel etc. De vill att ett bibliotek ska var lättanvänt, pålitligt, vetenskapligt och tryggt. Målgrupp 5 Verksamhetschefer Beskrivning av målgruppen: Personer inom denna målgrupp är verksamhetschefer inom klinisk verksamhet. Hänvisning till Persona: Nyckelord: Demografi Arbetsmiljö Inhämtning av medicinsk information och vetenskaplig kunskap: Behov och användningsmål: Drivkrafter/Motiveras av: Frustration Kunskap om SBU: Leif, Verksamhetschef Inflytande. Ledarskap. Tidsbrist. Två män, 1 kvinna Arbetserfarenhet inom vården var år. Två av dessa arbetar i södra Sverige, en i Stockholm. Två arbetar på vårdcentraler och en på ett större sjukhus med ansvar för en avdelning. De har eget rum på arbetet, med egen stationär dator och bärbar dator. Stressig arbetsmiljö med mycket som händer och ont om tid. Det är ett väldigt viktigt område för verksamheten, då det är vad hela verksamheten bygger på, men för rollen som verksamhetschef är det mindre, eftersom de har delegerat det medicinska ansvaret till läkarna. Det blir därför inte mycket tid som de lägger på att inhämta den här sortens information och de ägnar maximalt en timme av arbetstiden per vecka till detta i olika former och det sker mest på arbetet. Främst sker det genom interna aktiviteter, Internet, men även via medicinska tidskrifter t.ex. Läkartidningen, Dagens medicin och SBU:s utskick. Verksamhetscheferna har lite behov av medicinsk information och vetenskaplig kunskap för sin roll. De har delegerat det till läkarna. De kan ha behov av samarbete mellan olika vårdinrättningar och de skulle vilja ha best practice från andra kliniker, Så här har vi jobbat med X. Deras arbete berör framförallt ledarskap och kostnadseffektivitet och inte den medicinska delen. Men hittar de något intressant så sprider de informationen vidare till sina medarbetare. Informationssätt: Prenumerera på önskat område, få digitalt via mejl. Omfattning: Lätta sammanfattningar med möjlighet att nå djupare. Ska vara lätt att förmedla vidare. Vill ha inflytande och kunna påverka. Göra det så bra som möjligt för medarbetare och patienter; positiva, nöjda patienter och få se medarbetare trivas och utvecklas. Hitta tiden till det långsiktiga och få ihop helheten. Att prioritera i den här djungeln. Svårt Och nästan omöjligt att hitta läkare. Hantera krav från olika intressenter. Inom området medicinsk information så upplever en person att det är svårt att hitta vilka riktlinjer som gäller när hen ska avlasta läkarna och hjälpa dem hitta information. Samtliga känner till att SBU existerar. Ingen känner till SBUs metod eller har läst SBUs metodbok, inte heller Kunskapsluckor eller SBU:s Upplysningstjänst. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

22 IT- mognad: Internetanvändning: Referenstjänster: Systemvana: Tjänsten Upplysningstjänst skulle var mest intressant, även om de inte har använt den ännu. Verksamhetscheferna förväntar sig en svarstid på 3 dagar till 3 veckor. Alla har både stationära och bärbara datorer och smartphone. Två har surfplattor. Alla har smartphone. Varje dag, från en till åtta timmar per dag. Använder: Internetbank, Webbutiker, Två läser digitala tidskrifter, en använder sociala medier. Gillar sajter: Blocket, Socialstyrelsen, Skandiabanken, SKL, Aftonbladet, The Economist, DN Gillar sökfunktion: Google (är hygglig) Gillar medier: Kortfattad text men de läser mycket på skärmen, filminslag som belyser något. De vill kunna skriva ut ibland till medarbetarna. Använder: E- post, ekonomisystem, fakturasystem, personalsystem, Intranät. Målgrupp 6 Forskare Beskrivning av målgruppen: Personer inom denna målgrupp forskar heltid. Dessa personer ingår även i målgrupperna Specialistläkare och sjuksköterskor. Hänvisning till Persona: Nyckelord: Demografi Arbetsmiljö Inhämtning av medicinsk information och vetenskaplig kunskap: Behov och användningsmål: Anne, Forskare Nyfikenhet. Uppdaterat. Hög evidensstyrka. Tre kvinnor varav två är forskare och en forskningssjuksköterska. Arbetserfarenhet inom vården var 2-44 år. Alla arbetar i storstäder. Obs! Dessa testpersoner återfinns i andra målgrupper också, såsom specialistläkare och sjuksköterskor. Det här är en ytterligare gruppering. De arbetar på Storsjukhus- institut/högskola där den ena även undervisar. En har eget rum på arbetet, med egen stationär dator och bärbar dator, Två delar rum, en har egen stationär dator och en andra har en egen bärbar. Arbetsmiljön är inte stökig men mycket rörelse. Det är väldigt viktigt att hålla sig uppdaterad inom sitt område. De ägnar halva sin tid åt inhämtning av denna information. Främst sker det genom forskningsprojektet, Internet och diskussion med kollegor. Läser artiklar i t.ex. Dagens medicin, olika journals, RSS- feeds och nyhetsbrev, bl.a. SBU:s. Att kunna hitta det senaste. De kan inte arbeta utan medicinsk information. Forskningssjuksköterska: Framförallt sådant som har med det patientnära arbetet att göra, t.ex. metoder, att använda det senaste rätta evidensbaserade metoderna. Forskarna söker mycket och har behov av att det är lätt att söka och få adekvata träffar. Vill också kunna söka på författare och ämne. Informationssätt: Prenumerera på önskat område, få digitalt via mejl. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

23 Omfattning: Lätta sammanfattningar med möjlighet att nå djupare. Drivkrafter/Motiveras av: Frustration Kunskap om SBU: IT- mognad: Internetanvändning: Referenstjänster: Systemvana: Söker kunskap hela tiden. Att få var med och påverka och göra saker och ting bättre. Medicin och vård är ett spännande område. Man får träffa spännande personer. Att presentera och kommunicera ut sina idéer så att många kan omfatta dem och tillämpa dem. Frustrerande att söka medel hela tiden, inte veta hur länge man har lön. Att känna att man gör rätt. Samtliga känner till att SBU existerar. Alla känner till SBUs metod och har läst något i SBUs metodbok. De känner till SBU:s rapporter. Två av tre känner till Kunskapsluckor. Rapporterna och SBU:s Kommentarer är mest intressant. Eventuellt Kunskapsluckor också. Alla har både stationära och bärbara datorer och smartphone. En har surfplatta. Varje dag, från en till fem timmar per dag. Två använder alla tjänster. En använder inte webbutik eller Social Media. Gillar sajter: SBU, CDR, Skatteverket, Facebook, SVT.se, Socialstyrelsen- lätt att hitta där, trots att det finns mycket information. SCB. Gillar sökfunktion: Google lättanvänt och väldigt brett. Medline. Gillar medier: Två föredrar text. En föredrar bilder som illustrerar, t.ex. grafer. Två skriver ut mycket för att läsa. En skriver ut sällan. Använder: Officepaketet, journalsystem, Intranät, olika forskningsdatabaser; Metadsik, Medline, PubMed, Researchgate, SBSS, Embase, Nice, CDR, Landstingets eget mejlsystem. Slutsatser och lösningsförslag Känslan hos oss efter att ha intervjuat målgrupperna, tagit del av enkätresultat och satt oss in i SBU:s verksamhet, är mycket positiv. Det väcktes nyfikenhet på SBU hos målgrupperna och med ökad kundnytta och spridning av SBU:s högkvalitativa material och med dess kompetenta medarbetare, finns stor potential att ta en mer framträdande roll som vårdens främsta kunskapscentrum inom den svenska hälso- och sjukvården. I lösningsförslaget, se avsnitt Lösningsförslag, har vi tagit fasta på behov och önskemål för att öka kundnyttan, framförallt genom att lyfta fram möjligheter att gå vidare in i webbplatsen och att lätt kunna prenumerera på nyheter. Här nedan vill vi lyfta fram möjligheter som vi vill trycka på lite extra. Möjligheter Vi ser en stor möjlighet att ytterligare öka SBU:s interaktion med sina besökare från det höga antalet om besök i månaden. Varje besökare som gillar SBU:s webbplats är en potentiell CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

24 marknadsförare av SBU:s kunskap. Med så många besökare på webbplatsen redan nu finns det stora möjligheter om dessa blir mer positiva till SBU, att spridningen ökar och besöken blir fler och mer omfattande. Som det står i kommunikationsstrategin: SBU arbetar även med aktiv kunskapsspridning vilket skapar brett intresse för SBU:s resultat hos vårdens professioner och beslutsfattare. Personalisering Tillrättalagd, personaliserad information skulle kunna öka omfattningen av besöken och öka kundnöjdheten. SBU skulle kunna låta användarna styra vad de vill se vad gäller att lyfta fram önskade områden, till exempel i första hand visa nyheter och nya rapporter inom personens intresseområden. Personalisering förstärker upplevelsen av en webbplats. Det betyder en ökad trolighet att en besökare kommer att bokmärke sidan och återkomma till webbplatsen. Besökare återkommer mer frekvent till webbplatser som ger dem värde som personifierade upplevelser. Öka interaktion och Social media Genom att bjuda in användarna till digital dialog och interaktion kan SBU öka kundnöjdheten ytterligare. Även om just de prioriterade intervjuade målgruppernas behov av dialog inte är så stort nu, så ökar det generellt i samhället* och yngre användare förväntar sig att denna möjlighet finns. Exempel kan vara att erbjuda möjlighet att kommentera ett projekt, en publikationssida, för ett debattinlägg etc. men även via utökning av SBU:s aktivitet via sociala medier. En utökad dialog ger SBU samtidigt ypperlig möjlighet att samla information om sina målgruppers behov och upplevelser av webbplatsen. Det kan till exempel vara kommentarer och frågor om ett pågående projekt eller respons på innehåll i en nypublicerad rapport. All data som kan samlas in om era besökare ger er en bättre förståelse för vilka era besökare är och vad de gillar. Detta data bör analyserar fortlöpande och blir ett underlag för att lyfta fram information, prioritera samt för att hjälpa er att kontinuerligt förbättra ert arbete och kommunikation. I dag är SBU föredömligt aktiv på Twitter vilket också skulle kunna utökas till LinkedIn och Facebook, där SBU redan idag har sidor men ännu inte är i gång med ett aktivt informationsflöde. Sociala medier har en enorm genomslagskraft när man skriver intresseväckande och på mottagarens villkor. En ökad aktivitet på sociala medier skulle kunna hjälpa till att ytterligare sprida SBU:s innehåll i dagens brus. * sociala- natverk/hur- manga- besoker- sociala- natverk/ Ytterligare en viktig anledning till att öka närvaron på social medier är att sociala medier är bland det absolut viktigaste att tänka på när det gäller sökmotoroptimering. De flesta sökmotorer plockar idag automatiskt upp sociala signaler t.ex. likes och kommentarer och väger in dem i sökresultaten. Dessa skapar automatiskt länkar till SBU:s webbplats (fler länkar ju fler delningar och retweets), vilket automatiskt ökar viktningen hos sökmotorerna. Så om man strävar efter att vara i topp när det gäller sökmotorerna så är det oerhört viktigt att använda social media. Mer om detta kan läsas på: media- seo/, reasons- social- media- critical- your- seo och om SMO (Social Media Optimization), som enligt vissa är det nya SEO (Search Engine CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

25 Optimization): media- optimization- smo- is- the- new- seo/. Genom att samtidigt resurslägga kommunikatörer och projektledare så att de kan lägga tid på att svara upp på ökad interaktion på webbplatsen och sociala medier, säkrar man att möta användarna i den digitala dialogen och samtidigt nå högt i sökresultaten. Eventuellt skulle SBU kunna erbjuda ett diskussionsforum på sin webbplats för medarbetare inom vården, där en personifierad webbplats (se nedan, punkt 5) med valda intresseområden kan göra det mer intressant att delta. Experter som SBU anlitar skulle kunna ha egna sidor/blogg/podcast på SBU:s webbplats. Detta skulle kunna dra ytterligare intresse till webbplatsen och framhäva den gedigna kunskapen som SBU använder sig av. Rekommendationer, att tänka på framåt Teknik 1. SBU behöver modernisera den tekniska plattformen för webbplatsen eftersom den bygger på en nu föråldrad teknisk plattform vilken leverantören inom en snar framtid upphör att stödja. En utvärdering av olika tekniska plattformar bör genomföras med fördel före upphandling sker för att få ett mer konkret upphandlingsunderlag. Utvärderingen bör baseras på de önskemål och krav som SBU själva anser viktiga, exempel skulle kunna vara ett lättanvänt administrativt gränssnitt samt de övergripande krav som framkommer i denna förstudie. 2. Eftersom SBU:s målgrupper använder externa sökfunktioner för att hitta medicinsk information, är det av högsta betydelse att SBU:s material visas tidigt i sökresultaten för ökad spridning av kunskap. För att öka träffarna via sökmotorer, rekommenderar vi SBU att ha övervägande andel av materialet även i ren HTML. HTML är det markeringsspråk som hela webben bygger på. Med det anges vad som är rubrik, stycke, fetstil, punktlista etc. För SBU:s del bör man till exempel tillgängliggöra publikationernas sammanfattningar, slutsatser och kapitel i HTML. Det finns idag enkla onlineverktyg för att konvertera PDFer till HTML. SBU utreder för närvarande möjligheterna med e- publikationer i ett internt projekt. Kanske ska det projektet även inkludera en utredning och jämförelse av e- publikationer och ren HTML? Claremont hjälper gärna SBU att utreda hur ni kan öka tillgängligheten på ert innehåll. 3. För att möta målgruppernas behov rekommenderar vi också att erbjuda bättre sökfunktionalitet genom Indexering, till exempel utvärdera Google mini, EpiFind m.fl. På så sätt hittar sökmotorerna informationen lättare. 4. Vi rekommenderar för maximal spridning av SBU:s information att börja erbjuda öppna API: er**** till vården, forskare och utbildningsenheter. För att få till detta på bästa sätt CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

26 bör en utvärdering och analys genomföras av olika lösningsalternativ. **** Öppna API: er är regler, instruktioner och verktyg som en organisation tillhandahåller för utomstående som vill bygga program som utnyttjar organisationens it- resurser. Resurserna kan vara information (databaser) eller organisationens program. Innehåll 5. Personalisering av webbplatsen. Genom att låta användarna skräddarsy webbplatsen för sina syften kan SBU få en närmre relation och lära känna sina användare bättre. Se ovan mer om personalisering.sbu bör fundera över om, och hur, man vill nå målgruppen Verksamhetschefer då de inte primärt har behov av SBU:s nuvarande tjänster. Mer utredning kan behövas av denna målgrupp och deras överläkare för att förstå deras behov. Spridning av SBU:s kunskap 6. Vi rekommenderar SBU att aktivt arbeta för att synliggöra myndighetens arbete i vårdens naturliga informationskällor, såsom: a) Intranät hos vårdens kliniker och organisationer b) Andra medicinska informationsdatabaser c) Läkartidningen och dess webbplats d) Arbeta aktivt och kontinuerligt med sökordsannonsering med Google Adwords e) Sätta upp information på klinikernas interna anslagstavlor, t.ex. vid lunchrummet f) Arbeta för att få in SBUs information i de olika journalsytem som används flitigt av många målgrupper i vården. Enligt rapporten om behovet av ett nationellt hälsobibliotek nämnde allmänläkarna att det redan nu finns andra informationslänkar i journalsystemen. Risker För att framöver ha en uppskattad och levande webbplats krävs det interna resurser. En risk är att SBU inte har möjlighet att avsätta tillräckligt med resurser för arbete med webbplatsen såsom migrering av information och förvaltning, vilket skulle kunna riskera att SBU:s webbplats inte lyckas väcka intresse och öka kunskapen inom vården i den omfattning som önskas. Till exempel behöver uppmärkning av material genomföras både initialt och löpande samt innehållet behöver uppdateras med regelbundenhet. Att ha en levande digital dialog med besökarna kräver också sina resurser. Om användbarheten inte blir tillräckligt bra i den nya lösningen, till exempel att besökarna inte kan hitta den informationen eller funktionerna de önskar tillräckligt enkelt och effektivt, riskerar SBU att minska eller inte öka kundnöjdheten och därmed besöksomfattningen. Att genomföra regelbundna användningstester med användare under projektarbetets gång är väsentligt för att slutresultatet ska uppfylla förväntningar och behov. Att utesluta eller begränsa dessa tester innebär risk för att man tar fram en ny webbplats som få kommer att använda och investeringen i tid och pengar är bortkastade. Se till att behålla de URL: er som idag används för innehållet när webbplatsen görs om, så att ni inte riskerar att tappa länkningen från Google. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

27 Övergripande krav Övergripande kravlista Här följer en punktlista över de övergripande krav och behov som identifierats. Kraven är satta i en grov prioriteringsordning som endast är underlag för diskussion och inte slutgiltig och benämns genom en 1:a (1) efter varje krav som Claremont rekommenderar som extra viktiga, men vi vill betona att det är SBU som vet bäst vad ni vill prioritera och varför. 1. Sökfunktionen. (1) Sökfunktionen är central för SBU:s webbplats för att besökarna snabbt och enkelt ska hitta det de söker. En sökfunktion behövs som stödjer: a) indexering av innehåll, även PDF: er. Det finns i dag olika lösningar på marknaden för att automatisera delar av detta arbete. Se punkt 3 ovan. b) Autocomplete- funktion, d.v.s. användaren får förslag på sökord allteftersom denne skriver. Det skulle öka användbarheten och kundnyttan genom att det går snabbare och enklare att söka. c) Synonymer och felstavningar. Om sökfunktionen även hjälper användaren med dessa så ökar användbarheten och kundnyttan. d) Medicinska termer e) Öppna API: er, som möjliggör SBU- sökningar på andra webbplatser, t.ex. sökfunktion på Karolinskas Intranät. se punkt 4 ovan. f) Filtrering av sökresultat utifrån flertalet parametrar. På så sätt kan användaren lättare anpassa sökresultatet för att nå rätt snabbt och enkelt. g) Sortering av sökresultat Användaren ska kunna sortera om sökresultatet. h) Sökresultat med relevans, som visas mest relevanta träffar överst. i) Möjliga sökmotorer skulle kunna vara nya EPiServer Find, Google mini (som ni redan har), Google Search Appliance, men en ordentlig analys av passande sökmotorer bör göras före eller i samband med upphandling och/eller projektstart. 2. Responsiv webb. (1) Responsiv webb, d.v.s. en layout som tillåter att layouten anpassar sig till vilken skärmupplösning besökaren har, t.ex. stationär datorskärm, bärbar dator, surfplatta och smartphone. Genom att bygga webbplatsen med responsiv design möter SBU besökarna på ett bra sätt oavsett vilken enhet besökaren använder. Redan idag tar 30 procent del av SBU:s innehåll genom mobila enheter och det kommer att öka. 3. Språkstöd för flerspråkig webbplats. 4. Sidmallar. (1) Mallar för olika sidtyper för att få informationen enhetliga per typsida. Här kan SBU behöva fundera på hur många olika webbsidetyper som kan behövas, så att man kan ge en realistisk bild till upphandlingsunderlaget. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

28 5. Utskriftsmallar. Egna utskriftsformat baserade på utskriftmallar för olika sorters publikationer (m.a.o. inte enbart via webbläsarens utskriftsfunktion). Det finns behov hos målgrupperna att kunna få fina utskrifter att t.ex. dela ut till medarbetarna. Det bör även vara i SBU:s intresse att tillhandahålla utskrifter med SBU- utseende där det till exempel inkluderas SBU- logotyp, disclaimer om upphovsrätt och publiceringsdatum. 6. Användarvänligt administrationsgränssnitt. (1) Det måste finnas ett enkelt administratörsgränssnitt för att märka upp och kategorisera webbplatsens innehåll. SBU ska kunna arbeta effektivt och enkelt för att ha möjlighet att genomföra frekventa uppdateringar av innehållet. 7. Sökmotoroptimering. (1) Webbplatsens ska struktureras och kodas för att optimera sökbarheten för interna- och externa sökmotorer, t.ex. Google. 8. Formulär. (1) Enkät- och formulär- verktyg, så att SBU kan fånga in intresse och ställa frågor till målgrupperna. 9. Tillgänglig webbplats. (1) Webbplatsen ska vara tillgänglig på lika villkor för alla personer med olika förutsättningar att delta. Men detta kräver att information och tjänster utformas på ett tillgängligt sätt. Offentliga webbplatser i Sverige ska uppnå tillgänglighet enligt WCAG 2.0, nivå AA. Detta gäller både kodning och interaktion, språk, tonalitet och grafik. 10. Prenumerera. (1) Funktion för att användaren ska kunna prenumerera på personligt selekterad information, t.ex. välja område, tema, ämne etc. Det ska kunna ske via nyhetsbrev per e- post och via RSS. Målgrupperna hade denna kanal som förstahandsval. 11. Transparens om projekt. Kunna visa upp en grafisk projektplan per pågående projekt samt en aggregerad projektplan som visar samtliga pågående projekt och förstås möjlighet att på ett enkelt sätt lägga in data för dessa visningar. Se även punkt 13, c) nedan. 12. Social media. Inkludera uppdateringar från SBU:s sociala mediekanaler på webbplatsen samt ha funktionalitet för att dela med sig av innehållet via sociala kanaler. 13. Interaktion. Användarna bör kunna lämna kommentarer och bedömningar av innehåll. Se mer om interaktion och sociala funktioner ovan i stycket Öka interaktion och social media ovan. a) Kommentera- funktion, för att öka det digitala samtalet. b) Lämna omdöme om en publikation eller ett projekt, en rejta- funktion c) Det skulle kunna ingå som en del av uppdraget för en expert eller projektledare att interagera CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

29 med besökarna om projektet. För SBU att göra Följande punkter är inte krav för en upphandling av leverantör utan krav på SBU:s egna resurser och är lika viktiga för att webbplatsen ska bli så bra som möjligt: 1. Rätt uppmärkt och kategoriserat innehåll. (1) SBU behöver kategorisera och märka upp innehållet på webbplatsen för att sökning, sortering och identifikation ska kunna ske på ett effektivt och kvalitativt sätt. Det gäller allt från webbsidor, bilder och filer till publicerat material. a) Taxonomi och begrepp. För medicinska begrepp och ämnen har vi förstått att SBU redan arbetar med detta och vi hänvisar till SBU:s tidigare rapport Märk Väl, där Socialstyrelsens begreppsystem Snomed CT och den automatiska ämnesförslagsfunktionen som Landstinget i Västra Götaland använder, nämns. b) Metadata. Märk upp allt innehåll enligt standard och enligt behov för webbsidan och sökmotorer. c) Redaktionellt optimera allt innehåll på webbplatsen för interna- och externa sökmotorer, t.ex. Google. Det gäller till exempel rubriker och textinnehåll. 2. Partnerskap. Visa vilka organisationer och myndigheter som SBU samarbetar med, nationellt och internationellt 3. Underlätta för besökare att lämna förslag. (1) Tydlig guide och ingång för hur besökarna kan lämna in förslag på projekt och kunskapsluckor. 4. Uppdatera innehåll ofta. För en mer aktiv webbplats bör även följande visas och lyftas fram: a) debattinlägg b) interna bloggar c) Statusuppdateringar från projektledare för pågående projekt 5. Upphovsrätt. (1) På alla relevanta sidor behöver SBU vara tydlig med hur informationen och materialet får och inte får användas. Förslagsvis läggs detta in i de olika mallarna som en standardtext. 6. Kontaktuppgifter. Fortsätta med att visa tydlig kontaktinformation till myndigheten och dess medarbetare. Lösningsförslag Lösningsförslag - Konceptuella skisser Wireframes Lösningsförslaget baseras på den information som insamlats i förstudien och bakgrundsmaterial från SBU samt från Claremonts samlade expertis. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

30 Baserat på detta anser vi det viktigt att i lösningsförslagen lyfta fram vissa delar av webbplatsen: Sammanfattningar och slutsatser av publikationer - eftersom det är det som målgrupperna önskar Sökfunktionen - eftersom den är så central för att besökarna snabbt och enkelt ska hitta det de söker Ingångar vidare in i webbplatsen - för att öka kunskapen och sprida SBU:s information Enkel registrering för prenumeration av nyhetsbrev för besökare målgrupperna var eniga om att det är den kanalen de föredrar Interaktion med besökarna viktigt för att få nöjda besökare och viktigt för er förståelse av målgrupperna Vi lyfter fram behovsanpassad navigation med ämnesområden såsom Behandlingsmetoder och Sjukdomar i toppmenyn, snarare än publikationstyper då vi utgår från besökarnas behov Publikationssidan vi anser att den är viktigast eftersom de flesta användare landar på en sådan sida och inte använder startsidan alls. Lösningsförslaget beskrivs nedan och sidorna kan även nås via följande länk Startsida Startsidan ska väcka intresse, kännas lättillgänglig och utgå från besökarens behov. Den ska andas tydlighet, trovärdighet och klarspråk. Det viktigaste för besökaren har vi placerat centralt på startsidan vilket är Sökfunktionen och Nya rapporter. Det ska också vara enkelt att anmäla sig för ett nyhetsbrev. Då fyller man sedan i vilka kompetensområden man är intresserad av. Förslagsvis kan detta även gälla för personalisering av innehållet på webbplatsen. Till exempel skulle en personalisering kunna lyfta fram just besökarens önskade områden inom Nya rapporter och Senaste nytt. Senaste inläggen på SBU:s sociala kanaler visas också på startsidan. Toppnavigationen (menyn) innehåller ingångar för SBU:s delar, där På gång innehåller information om pågående projekt. Behandlingsmetoder innehåller behandlingsmetoder och Sjukdomar innehåller sjukdomar, förslagsvis i bokstavsordning och dessa sidor har också kopplingar till varandra, se wireframe Publikationsssida. Verksamhetsstöd innebär Upplysningstjänst och möjlighet att lägga in mer stöd under den rubriken, kanske för Socialtjänsten också? Vår metod är information om hur SBU arbetar inklusive metodboken och Framtida forskningsbehov är till sist inget mindre än Kunskapsluckor. Startsidan nås via logotypen. Allra högst upp på sidhuvudet återfinns information om SBU, ordlista, kontakt och press, samt inställningar för Lyssna och Språk. Förslaget innehåller flera olika navigationsmöjligheter, såsom Toppnavigation, sök, populära sökord och sidfot. De olika horisontella sektionerna innebär att man antingen bläddrar mellan information så som nyheter eller projekt, eller tas vidare till höger d.v.s. horisontellt, till en mindre informationssida, från vilken man senare kan gå vidare till en sektion i toppnavigationen. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

31 Att för verksamheten kunna jämföra kostnadseffekten av olika behandlingsmetoder ser vi som en hjälp som skulle kunna vara intressant för verksamhetschefer och övriga beslutsfattare. Därifrån skulle en jämförelsefunktion kunna nås där man enkelt kan välja ut och filtrera vilka metoder man vill utvärdera. Resultatet ska vvisuellt och tydligt visa skillnaden på kronor och ören med mera. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

32 Wireframe Startsida CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

33 Grafisk design Startsida CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

34 Sökträffsida All sökning ska kunna göras i ett och samma sökfält för att förenkla. Sökfältet visas hela tiden och ger möjlighet att göra om sökningen när som helst. Sökningen sker med flera för användaren förenklande funktioner såsom autocomplete, synonymer- och felstavningshjälp. Se krav för sökfunktionen i rapporten, avsnitt "Övergripande krav". Sökresultatet kan filtreras utifrån många parametrar* på vänster sida. Till höger finns SBU:s nyaste innehåll inom området, samt listat vilket innehåll som är mest besökt just nu. Även här kan användaren anmäla sig för nyhetsbrev. * SBU har börjat märka upp webbplatsinnehållet enligt den framtagna rapporten Märk Väl, där märkning ska ske enligt följande: Titel, beskrivning, nyckelord, ämne, informationstyp (= typ av publikation), samt tidsuppgifter såsom skapad, uppdaterad, publicerad och giltighetstid. Dessa är bra, men det kan vara så att det behövs fler nivåer på informationen, såsom område (Behandlingsmetod/ Sjukdom), kategori(röntgenmetoder/hud & Hår) före ämne (Laserbehandling/Borreliainfektion). Ytterligare detaljering av detta för att sökningen och filtreringen ska bli optimal behöver utredas under utvecklingsprojektets gång. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

35 Wireframe Sökträffsida CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

36 Publikationssida Detta mallexempel är endast ett exempel och skulle kunna vara för publikationstypen Kommentarer. Alla publikationer kommer att behöva ha egna sidmallar, inklusive utskriftsmall. Publikationssidan ska: informera i klarspråk om publikationen i en sammanfattad form inklusive slutsatser, med möjlighet till att läsa mer fördjupad information. Den ska också väcka intresse att gå vidare inom sbu.se, öka kunskap, vara trovärdig. Med möjlighet för användaren att kommentera sidan och publikationen skapas dialog mellan SBU och målgrupperna. Övriga funktioner: Användaren kan läsa förklaring av rubrikerna Evidensstyrka, Om rapporten, Referenser och Projektgrupp (som visas inunder rubriken), genom att ställa sig på rubriken eller klicka och då få upp ett nytt förklaringsfönster. Användaren får en visuell överblick av de bilder t.ex. diagram och tabeller, som återfinns inuti publikationen, samt bläddra mellan dessa och få upp dem i förstorad version. Därifrån kunna gå vidare till kapitlet i viket diagrammet ingår. Användaren kan läsa kapitel för kapitel direkt på webbsidan. Upplevelsen ska vara nära att läsa ett kapitel i en fysisk bok. De finns olika tekniska lösningar för detta. Se t.ex. Amazons Kindle- bokläsare. CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

37 Wireframe Publikationssida CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

38 Publikationssida smartphone Denna wireframe visar hur en publikationssida kan se ut i en smartphone, i detta fall i en iphone. Man kan få fram menyn genom att swipe'a* åt sidan. Om man swipe'ar när man står i sektionen för kapitlet så visas istället de olika kapitlen i menyn till vänster. * Swipe'a innebär att man drar innehållet åt ett håll med fingret. Wireframe Publikationssida smartphone CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: (39)

39 Bilagor Bilaga 1 Resultat intern workshop SBU Bilaga 2 Resultat intern enkät Bilaga 3 Intervjuguide Bilaga 4 Bruttoresultatintervjuer Bilaga 5 Resultat kompletterande frågor till Målgrupper Bilaga 6 Sammanställning enkät Nyckelpersoner Bilaga 7 Personas SBU CLAREMONT A B B IRGER J ARLSGATAN 7, S TOCKHOLM T EL: