Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 1 (12) Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 1-3 Förskoleklass & fritidshem 2016/2017

2 2 (12) Inledning I skollagen (SFS 2010:800 6 kap.) framgår det att alla skolor ska ha en plan mot kränkningar. Diskrimineringslagen (2008:567 3 kap. 16 ) fastslår även att alla skolor ska ha en plan mot diskriminering. Detta är en kombinerad plan som beskriver Dalslundskolans arbete mot kränkningar och mot diskriminering. Planen omfattar tre skolenheter, Dalslundskolans årskurs 1-3, förskoleklass samt fritidshem. Separata utvärderingar och kartläggningar har gjorts för att särskilja mellan verksamheterna och i planens främjande och förebyggande insatser framgår vilken skolenhet som den specifika insatsen riktas mot. Planen omfattar läsåret 2016/2017 och är giltig mellan 20 augusti 2016 och 20 augusti Det är ytterst skolans rektor som är ansvariga för denna plan. Denna likabehandlingsplan riktar sig främst till dig som är elev på skolan, dig som är föräldrar till elev på skolan och till dig som arbetar som personal på Dalslundsskolan. Vår vision Dalslundskolan ska vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och kränkande behandling i både skola, förskoleklass och fritidshem. Begrepp Trakasserier Innebär att en elevs värdighet kränks utifrån en annan elev eller personals agerande som har koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Innebär att en elevs värdighet kränkts utifrån en annan elev eller personals agerande. En kränkande behandling har ingen koppling till de sju olika diskrimineringsgrunderna. Diskriminering Diskriminering inträffar när en elev missgynnas utifrån någon av de sju olika diskrimineringsgrunderna. En elev kan inte diskrimineras av en annan elev. Det finns två typer av diskriminering, direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att elever missgynnas direkt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att man diskrimineras genom att alla behandlas likadant och inte anpassar verksamheten utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunder Etnicitet Med etnicitet menas nationell tillhörighet, etniskt ursprung eller hudfärg.

3 3 (12) Funktionsnedsättning Innebär en varaktig psykisk, fysisk eller intellektuell nedsättning som har uppkommit vid födsel eller förvärvats efter födsel. Kön Att diskrimineras på urval av sitt kön innebär att man missgynnas beroende på att man är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Innebär att elever inte får missgynnas utifrån vilka kläder, kroppsspråk eller beteende eleven har som kan kopplas till dess kön. Transpersoner och personer som inte identifierar sig med något kön omfattas av denna diskrimineringsgrund. Religion eller annan trosuppfattning Denna diskrimineringsgrund kopplas till religionsfriheten och att var och en har rätt att tro på en religion eller ha annan trosuppfattning utan att bli kränkt för detta. Ateism inbegrips av denna diskrimineringsgrund. Sexuell läggning Innebär homosexualitet, heterosexualitet eller bisexualitet. Ålder Åldersdiskriminering innebär att man missgynnas utifrån vilken ålder man har. Att särbehandla elever utifrån dess ålder är dock tillåtet om det finns ett berättigat syfte såsom klassindelning efter ålder och i skolans ordningsregler. Delaktighet Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga via elevråd och klassråd. Eleverna har varit delaktiga i elevenkäter och kartläggning av skolmiljö. På skolan finns gemensamt framtagna ordningsregler som även är förankrade i skolråden. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har varit delaktiga med att utvärdera föregående års plan via skolråden. Vårdnadshavare kan också lämna synpunkter och förslag till sitt barns mentor som i sin tur förmedlar detta till skolans likabehandlingsgrupp. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanens olika delar diskuteras kontinuerligt i arbetslaget där var och en har möjlighet att framföra sina tankar och idéer. Klasslärare ansvarar för kartläggning genom elevsamtal och enkäter.

4 4 (12) Förankring av planen Vårdnadshavare informeras om planen på föräldramöte och planen läggs ut på Burlöv kommuns hemsida och i V-klass. Vårdnadshavare uppmanas att tillsammans med sitt/sina barn titta på och diskutera kring den aktuella planen. Förankring av planen börjar vid terminsstart. Personalen utser tillsammans likabehandlingsrepresentanter som bildar skolans likabehandlingsgrupp samt diskuterar och går igenom planens innehåll. Ansvarig pedagog går igenom planen tillsammans med eleverna innan 15 september Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan Förra årets plan har utvärderats på personalmöte där pedagoger från skola, förskoleklasser och fritidshem samt kurator och rektor har varit delaktiga. Diskussionerna visar tydligt att förankring av likabehandlingsplanen inte varit tillräcklig och likabehandlingsarbetet har inte genomsyrats i skolans vardag. En tydligare struktur kring likabehandlingsarbetets alla delar behövs. Fritidshemmets delaktighet i likabehandlingsplanen behöver tydliggöras. Pedagoger i förskoleklass är överens om att det har fungerat bra med uppstarten och att lägga fokus på gruppsammanhållning i klassen. De har tankar kring hur man ska främja gruppsammanhållningen även mellan förskoleklasserna. Pedagoger i årskurs 3 anser att insatsen som gjorts för övergången mellan årskurs 3-4 har fungerat bra och man har nya tankar på hur man kan utveckla det. Samtliga pedagoger anser att extra insatsen som gjorts på raster har gett ett positivt resultat. Det är lugnare på rasterna och det finns oftast en pedagog på plats fort om något händer. Att ha könsneutrala toaletter har även det fungerat bra, det finns dock toaletter där skyltarna inte tagits bort, detta ska göras. Utvärdering av denna plan Denna plan utvärderas på personalmöte i mars 2017 där pedagoger, kurator och rektor medverkar. Den utvärderas också på skolrådet med representanter från elevernas föräldrar. Planen ska vara utvärderad senast 31 mars 2017 och det är rektor och skolans likabehandlingsgrupp som är ansvariga för att detta görs.

5 5 (12) Främjande insatser Dalslundskolans främjande insatser är det arbete som skolan kontinuerligt gör för att skapa en skolmiljö där elever känner sig trygga och där de får möjlighet att utvecklas och som även motverkar riskerna för förekomsten av diskriminering och kränkande behandling. Samtliga åtgärder ska vara klara 20 juni 2017 förutom insatsen barnkonventionen som ska vara klar 20 november Hälsosamtal Skolsköterskan träffar elever från förskoleklass samt årskurs två tillsammans med vårdnadshavare utifrån en gemensam mall. Resultaten återkopplar skolsköterskan till klasslärare och EHT efter godkännande från vårdnadshavare. Målet med hälsosamtal är att uppmärksamma elevernas fysiska och psykiska mående kopplat till skolan. Skolsköterskan är ansvarig för denna insats. Rastaktivitet Personalen diskuterar olika förslag och önskemål av rastaktiviteter tillsammans med eleverna. Utifrån detta planerar och erbjuder personalen olika aktiviteter under förmiddagsrasterna. Målet med planerad rastaktivitet är att främja ett gott rastklimat, goda kamratrelationer samt en aktiv och kreativ rastverksamhet. Rastaktivitetspersonal är ansvarig för rastaktiviteterna. All personal är ansvarig för att främja tryggheten på rasten. Rastplanering Rastplanering skall öka trivsel och trygghet inför och på rasterna genom att pedagogen diskuterar och planerar med eleverna inför rasten. Detta så att alla har en meningsfull aktivitet under rasten. Rastvärdar finns ute för att främja tryggheten. Klassläraren är ansvarig för detta. Fadderklasser Samtliga elever i årskurs 1-9 på Dalslundsskolan är sammanlänkade som fadderklasser som tillsammans arbetar språkutvecklande. Förskoleklasserna är sammanlänkade med förskolorna. Fadderklasserna träffas minst en gång per termin och det är mentorerna i de lägre åldrarna som är ansvariga. Målet med fadderklasserna är att barnen ska känna sig trygga vid stadieövergångar och ha goda kontakter med barnen i de äldre årskurserna. Barnkonventionen Målet med Barnkonventionen som temavecka är att väcka tankar kring barns rättigheter i samhället. Personal och elever lär sig tillsammans mer om alla barns rätt. Temavecka med aktiviteter för att främja gemenskapen mellan åldergrupperna, skapa vi-känsla på skolan samt öka kunskapen kring barns rättigheter. Klasslärare och fritidspersonal är ansvarig för denna insats.

6 6 (12) Likabehandlingsgrupp Skolans arbete mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering är viktigt. För att säkerställa att detta arbete kontinuerligt hålls levande har skolan en likabehandlingsgrupp. Medlemmar i denna grupp är rektor, kurator och pedagoger ifrån fritidshem, förskoleklass och från skolan. Det är likabehandlingsgruppens ansvar att utforma denna likabehandlingsplan, förankra den bland övrig personal och att följa att det likabehandlingsarbete som framgår i denna plan implementeras i skolan. Skolans representanter i likabehandlingsgruppen träffas varannan vecka för att diskutera likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsgruppen är ansvarig för denna insats. Fortbildning Enkäten visar att många elever upplever att vuxna inte pratar med dem på ett bra sätt under rasterna. Av denna anledning kommer skolan att arbeta utifrån Bo Hejlskov Elvens bok Beteendeproblem i skolan. Boken köps in till likabehandlingsgruppen som är ansvariga för denna insats. Trivselsamtal Trivselsamtal genomförs utifrån samtalsmall en gång/termin med klasslärare för att öka trivsel och tryggheten på skolan. Sammanställning skickas till likabehandlingsgruppen som underlag vid kartläggning. Klassläraren är ansvarig för denna insats. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att se över och skicka ut mallen. Arbetet mot kränkande behandling på internet Alla skolans elever har tillgång till ipads. Internet är numera en naturlig arena för eleverna i skolan. Internet erbjuder många möjligheter men det finns också risker. För att främja de möjligheter som internet erbjuder och för att förebygga de risker som finns så kommer Dalslundskolans förskoleklass att arbeta utifrån statens medieråds material Nosa på mötetlärarhandledning. Klasserna 1-3 kommer att arbeta utifrån nolltolerans lärarhandledning Imse Vimse. Från och med hösten 2016 har eleverna F-3 en ny profil på elevernas låneipads. Den nya profilen innebär att AppStore tas bort och ersätts med en ny variant av appkatalog som skolan styr. I denna nya appkatalog kommer skolan att lägga ut appar som behövs för undervisningssyfte. Målet med denna insats är att minska risken för att kränkande behandling och att trakasserier inträffar på skolans låneipads. Målet med denna insats är att eleverna ska få möjlighet att reflektera över hur de använder sig av internet och få verktyg för att hantera situationer som kan uppkomma på denna arena. Vår förhoppning är att detta arbete minskar förekomsten av kränkande behandling på internet bland skolans elever.

7 7 (12) Kartläggning Kartläggningsmetoder Skolan har kartlagt otrygga platser med eleverna utifrån husmodellen. Skolan har också kartlagt via en enkät som samtliga elever har fyllt i. Områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Elever och personals delaktighet Eleverna har varit delaktiga via enkätundersökning och kartläggningen av otrygga platser. Personal har varit delaktig via diskussioner i arbetslagen samt via utvärdering och kartläggning på personalmöte. Resultat av kartläggning Enkäten består av nio olika frågor där eleverna kan svara med ett av tre svarsalternativ: glad-, ledsen- eller mitt i mellan-smiley. Enkäten utförs enskilt. Första frågan var om eleverna känner att de får vara med och prata om vilka regler vi har i skolan. Om man tittar tre terminer tillbaka kan vi se en stadig ökning av positiva elever. På nästa fråga, jag känner mig trygg på lektionerna, har vi fått lite skiftande resultat. Flickorna känner en minskad trygghet medan pojkarna är mer positiva. Fråga tre: Jag känner mig trygg på fritidshemmet. Här ser vi förändringar till det sämre. Här är det framför allt pojkarna som känner av en minskad trygghet. Även flickornas glada siffror har minskat, dock inte lika mycket. Både här och på föregående fråga har mitten -siffrorna ökat. Även i fråga fyra, tryggheten på rasterna, har resultaten gått till det sämre. Trots ökad bemanning på rasterna har alltså tryggheten minskat. På fråga fem, jag känner mig trygg i matsalen, har vi en nedåtgående trend som i mycket beror på ljudnivån. Insatser har gjorts i form av ljuddämpande material på väggar. Nästa fråga, jag känner mig trygg på idrotten, har positiva resultat. Både pojkar och flickor känner en ökad trygghet och har gjort så över lag de senaste terminerna. Fråga sju, jag känner att jag har kompisar på skolan, har ökat markant på den positiva sidan. Det är inget barn som känner att de inte har någon kompis på skolan. På nästa punkt, vuxna på skolan pratar på ett bra sätt med mig, är den största förändringen i resultatet hos pojkarna. Från att ha legat på 75,6 % positiva är det nu endast 58,4% av pojkarna som har svarat med en glad smiley. Detta kan ju givetvis inverka på svaret på fråga tre och fyra också. På sista punkten, jag känner att jag får hjälp av vuxna om jag behöver, ser vi en klar minskning av glada smileys samtidigt som mellanresultatet har stigit. Vi tror att dessa två senaste punkterna ligger till grund för den minskade tryggheten på raster och fritidshem.

8 8 (12) Kartläggningen av utomhusmiljön visar på samma problemområden som föregående termin med ett undantag. Grusplanen känns tryggare. Detta kan bero på att där ständigt finns en rastvärd närvarande som är knuten enbart dit. Annars är det mycket rödmarkerat, otryggt, i buskar och ställen som känns lite gömda. Vad gäller inomhusmiljön är det rödmarkerat på toaletter och i trappor. I trapporna är det trångt och många elever ska upp och ner samtidigt. Detta orsakar trängsel och konflikter som inte alltid syns. Toaletternas rödmarkering beror mycket på att det har varit en hel del stopp i toaletterna med påföljd att det har blivit översvämning och inte så fräscht. Förebyggande åtgärder Dalslundskolans förebyggande åtgärder utgår ifrån den kartläggning som presenteras under föregående rubrik. Skolan kommer att arbeta utifrån följande åtgärder för att avvärja de risker som vår kartläggning visar finns. Samtliga åtgärder ska vara klara 20 juni 2017 förutom insatsen övergång från årskurs tre till fyra som ska vara klar 15 augusti Gruppsammanhållning i förskoleklass Barnen kommer från olika förskolor och de flesta känner inte varandra, samt att flera föräldrar uttrycker en otrygghet kring sina barns placering i förskoleklass. I början av läsåret ska personalen i förskoleklass arbeta med att stärka sammahållningen i gruppen samt skapa trygga kamratrelationer för eleverna. Förskoleklasserna kommer också att arbeta tillsammans över gränserna för att stärka relationerna mellan klasserna. Målet är att de elever som börjar i förskoleklass ska känna trygghet och grupptillhörighet i sin nya klass samt på fritidshemmet. Klasslärare är ansvarig för insatsen. Övergång från årskurs tre till årskurs fyra Utvärdering visar att denna insats har varit uppskattad då övergången har blivit bättre och en ytterligare förstärkning är önskvärd. Klasslärare i årskurs 3 och 4 träffas utan elever för att förbereda övergång. Elever från fjärde årskurs har fått göra besök hos treorna där eleverna har fått ställa frågor om hur det är att gå i fyran på Dalslund 4-6. Eleverna i tredje klass gör också flera besök på Dalslund 4-6. Föräldramöte hålls för att kunna möta vårdnadshavarnas frågor. Klasslärare i årskurs 3 och 4 är ansvariga för denna insats. Rastvärd I förra årets trivselenkät framkom att eleverna inte känner sig helt trygga på rasterna. Det framkom även att fler elever tycker att vuxna på skolan ej pratar med eleverna på ett bra sätt under rasten. Det förekommer konflikter som eleverna inte känner blir lösta på rätt sätt. Därför har personalen efter diskussion kommit fram till att öka bemanningen på rasterna. Det kommer också att vara mer frekvent uppsyn på de platser som eleverna upplever som otrygga. Detta uppföljs kontinuerligt genom utvärdering och diskussioner. Målet med rastvärdarna är att öka tryggheten på rasterna genom bl.a. minskat antal konflikter som följd. Personal på skolan samt rektor är ansvarig för denna insats.

9 9 (12) Könsneutrala toaletter Under personalens kartläggning med husmodellen framkom att vi vill skapa en könsneutral skola. Insatsen är att skyltarna på toalettdörrarna ska tas bort. Klasslärarna pratar med eleverna om detta. Det har varit tydligt för personalen att tjejerna vill gå endast på tjejtoaletterna även om toaletten bredvid är ledig. Denna insats utgår ifrån diskrimineringsgrunden Kön och Könsidentitet eller könsuttryck. Målet med insatsen är att eleverna ska kunna välja fritt var de vill gå på toaletten. Likabehandlingsgruppen är ansvarig för att detta görs. En fotbollsplan för alla Under arbetet med husmodellen och i samtal med eleverna framkom det att de kände sig orättvist behandlade med uppdelningen av dagarna då de hade tillgång till fotbollsplanen. Vi har tagit bort tjej respektive killdagar på fotbollsplanen och vi ska uppmuntra tjejerna att också delta i fotbollen. Denna insats utgår ifrån diskrimineringsgrunden Kön och Könsidentitet eller könsuttryck. Målet med insatsen är att alla elever ska få lika tillgång och möjlighet att vara på fotbollsplanen. All personal är ansvarig. Rutiner för akuta situationer Policy Dalslundskolan ska vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och kränkande behandling i både skola, förskoleklass och fritidshem. All personal har kännedom om de rutiner som finns om det skulle uppstå en situation där en elev upplever sig kränkt eller diskriminerad. Befogade tillsägelser För att upprätthålla en god skolmiljö har rektor och lärare om omständigheterna kräver det möjlighet att tillrättavisa en elev eller använda sig av andra disciplinära åtgärder. Detta framgår av följande stycke i 6 i skolagen. Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Även om eleven kan uppfatta en sådan åtgärd som en kränkning är det ur lagens mening ingen kränkning.

10 10 (12) Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Likabehandlingsgruppen på skolan träffas kontinuerligt. De diskuterar det aktuella likabehandlingsarbetet på skolan samt om de fått kännedom om något aktuellt ärende. Likabehandlingsgruppen arbetar för att utveckla likabehandlingsarbetet. I arbetslagen kommer likabehandlingsarbete finnas med som en punkt på dagordningen för att ge utrymme för diskussioner. Rastvärdsschemat som finns grundar sig i elevernas trygghetsmätning så att personalen kan hålla uppsikt över dessa områden. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till all personal på skolan. I början av terminen informeras vårdnadshavare om detta och vilka som ingår i skolans likabehandlingsgrupp. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Information om att en elev upplevt sig kränkt av en personal kan komma från elev, förälder eller annan personal på skolan. Rektorn ska då informeras direkt. Om det inte med hänsyn till barnets bästa anses olämpligt ska berörd personal även informeras. All personal är skyldig att anmäla kränkningar till skolledningen. Rektor utreder det inträffade och dokumenterar. Vårdnadshavare informeras snarast om möjligt samma dag. Rektor anmäler kränkningen/diskrimineringen. Rutiner för uppföljning Det är klasslärarens ansvar att följa upp ett ärende gällande kränkande behandling eller trakasserier. Rektorn är ytterst ansvarig. Då personal är inblandad ansvarar rektor för att uppföljning sker. Samtal med berörd personal under medverkan av fackliga företrädare. Rutiner för dokumentation Allt som görs i ett ärende gällande kränkande behandling SKA dokumenteras. Dokumentationen ska sparas av ansvarig klasslärare eller personal på fritidshemmet. Ansvarsförhållande All personal har ett ansvar för att uppmärksamma eventuella kränkningar, trakasserier eller diskriminering samt att detta utreds och dokumenteras. Rektor är ytterst ansvarig.

11 11 (12) Bilaga 1 Beslutad Rutiner kränkande behandling och trakasserier Åkarps skolor Den som bevittnar händelsen: - Samtalar med de båda parterna var för sig - Samtalar om möjligt med parterna tillsammans - Delger mentor info. Använd fullständiga elevnamn, samt klass - skriver in händelsen via Vklass in i DF Respons samma dag eller dagen efter. - Likabehandlingsgruppen får kopia på anmälan i DF Respons och kan begära komplettering i ärendet. Mentorn: - kontaktar hemmet samma dag som händelsen inträffar, om inte annan överenskommelse finns med föräldrarna sedan tidigare - följer upp situationen med eleverna efter 3-4 dagar och dokumenterar det i DF Respons Rektorn: - läser alla ärenden i DF Respons samma dag de rapporteras in. - Tilldelar utredningsansvar till mentorer i DF Respons - Vidtar de omedelbara åtgärder som krävs beroende på situation - Ansvarar för att uppföljning i DF Respons rapporteras in Vid mycket allvarliga incidenter måste rektor informeras per telefon, sms och mail direkt. Detta ansvarar samtliga som får kännedom om en händelse för. PIA BANG, REKTOR DALSLUND F-3/SÖDERVÅNG CECILIA WICKENBERG ROSENGREN, REKTOR DALSLUND 4-6/SVANETORP ANNA MAULÉON, REKTOR DALSLUND 7-9

12 12 (12) Bilaga 2 Dalslundskolans F-3 trivselregler För en trygg och lärande skolmiljö Vi uppträder trevligt mot varandra och är bra kompisar så att alla mår bra Vi är rädda om skolans och andras saker Vi stannar på skolans område under skol- och fritidstid På rasterna är vi alltid ute. Det finns alltid rastvärdar ute på rasterna för att alla barn ska känna sig trygga Föräldrar och barn ansvarar för medtagna leksaker/värdesaker Vi kommer i tid till skolan och går direkt till klassrummet då rasten är slut Allt med hjul parkeras under skoldagen på angiven plats Vi spelar fotboll på skolans fotbollsplan och använder plastbollar utanför fotbollsplanen IPad i skolan Ipaden är ett verktyg för lärande och skolan använder ipaden som en naturlig del i undervisningen Ta med din ipad laddad till skolan varje dag och använd din ipad i skolarbetet. I samråd med din lärare beslutar ni vilka appar som används i undervisningen Respektera varje persons integritet; fotografera och filma endast om du fått tillåtelse till detta av din lärare Eleven skall alltid använda vårdat språk och uppträda respektfullt i umgänge med andra på nätet samt besöka internetsidor som inte strider emot skolans värdegrund