Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Björkbergs skola (Diskrimineringslagen 2008:567) (Skollagen 6 kap, 2011) Upprättad Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling i skolan och på nätet för alla elever som ingår i verksamhetsområde grund- och grundsärskola

2 2 (10) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och skola Vår vision Att alla barn och vuxna ska trivas Att alla ska känna sig uppskattade och accepterade Att varje elev ska ges möjlighet att skaffa sig kunskaper och färdigheter så att de utvecklas så långt det är möjligt Att alla skall känna delaktighet och ansvar för sitt arbete. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Rektor Elevernas delaktighet En kartläggning av nuläget görs genom trivselenkät som skickas ut till elever under april och oktober månad och följs upp som ett underlag för det förebyggande arbetet. Under elevens individuella utvecklingssamtal tas också frågor om trivsel upp och dokumenteras i elevens plan i Unikum. Även på elevråd samtalar rektor, lärare och elever om trygghet och trivsel. Ordningsregler aktualiseras och revideras av elevråd varje år på höstterminen. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd, nära samarbete mellan vårdnadshavare och personal muntligt och skriftligt ges vårdnadshavarna delaktighet.

3 3 (10) Personalens delaktighet Planen skall vara känd och presenteras regelbundet för all personal. Personal deltar aktivt i uppföljningen av elevenkäten och i analysen av denna. Förebyggande och främjande arbete skall genomföras av all personal. Förankring av planen Rektor och lärarrepresentant presenterar planen på föräldrarådets möte, mentor ansvarar för att vårdnadshavarna får information en gång per år. Planen är publicerad på skolans hemsida. Uppföljning av planerade åtgärder genomförs av mentor och trygghetsgruppen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genomgång av 2015 års plan är genomförd på arbetsplatsträff och ny plan har upprättats för Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen och personal Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Eleverna på skolan upplever att de är trygga och har studiero och vi arbetar ständigt för att behålla detta goda resultat. Rutinen för anmälan av diskriminering och kränkande behandling har tydliggjorts och under höstterminen har fler händelser rapporterats i kommunens digitala system, LISA med utredning och åtgärder som dokumenteras av rektor. Årets plan ska utvärderas senast December 2016 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Uppföljning Elevrådet samtalar om planens innehåll med rektor, elever fyller i trivselenkät som lägger grunden för nästa års plan, personalen samlar information och föräldrarådet tar upp den på sina möten och synpunkter beaktas inför ny plan. Elevhälsateamet tar diskuterar planen regelbundet med personalen.

4 4 (10) Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor med elevhälsateamet. Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för allas lika värde samt utveckla en skolmiljö där alla känner sig trygga. Det är en naturlig del i det vardagliga arbetet som riktas till alla och bedrivs utan förekommen anledning och omfattar all diskriminering och kränkande behandling Mål och uppföljning På Björkbergsskolan förs ett målinriktat arbete som syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det krävs enligt diskrimineringslagen och skollagen och barnkonventionen att det uppges mål för planerade insatser. Arbetet följs upp kontinuerligt i klasser, personalmöten, klassråd, elevråd och föräldraråd. Insats Personalen ansvarar för att reda ut problem direkt när det sker genomföra kill- och tjejgrupper utifrån behov elevgrupper organiseras för bästa möjliga arbetsmiljö för eleverna elevplacering i klassrum gynnar enskild elev och gruppen det finns vuxna med i omklädningsrum vid behov upprätta gemensamma trivselregler för skolan och klassen arbeta med värderingsövningar genomföra regelbundna samtal/diskussioner om etik och moral utifrån aktuellt i media uppmärksamma olika religioners fester och traditioner diskussioner förs om människors olika förutsättningar vad gäller funktionsnedsättning barn i olika åldrar samarbetar vid temadagar, friluftsdagar och i matsalen ett normkritiskt förhållningssätt genomsyrar undervisningen bära reflexväst då de är rastansvarig rastansvariga ska vara aktiva i elevernas verksamhet under raster

5 5 (10) Ansvarig Skolans personal Rektor Datum när det ska vara klart Insatserna ska ske under hela kalenderåret och ska följas upp i november- december 2016 Kartläggning Kartläggningsmetoder Uppföljande samtal i elevgrupper/ klasser diskussioner på elevrådet, enkät, utvecklingssamtal, elevhälsamöten, konferens för personal. DO`s husmodell har använts i alla klasser. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur elever och föräldrar har involverats i kartläggningen Elevrådet har kontinuerligt diskuterat olika begrepp som arbetsro samt hur är stämningen i klassen just nu och berättat hur det ser ut i just deras klass. Föräldrar har deltagit genom diskussion på utvecklingssamtal och spontana samtal med personal och elevsamtal samt i föräldrarådet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion på personalmöten med återkoppling av ärenden inrapporterade i kommunens digitala system, LISA. Personal har utbildats i diskrimineringsgrunderna, DO`s husmodell, NPF (neuro psykiatriska funktionshinder) samt stöd, anpassningar/särskilt stöd. Personalen har handletts av specialpedagog, mobila teamet samt att ett försteläraruppdrag pågår. Resultat av kartläggning med eleverna Eleverna på skolan uttrycker att de känner sig trygga, att man har kompisar och att man pratar med en vuxen om man känner sig ledsen eller om en konflikt har skett.

6 6 (10) Skolgården upplever eleverna oftast som en trygg plats. Desto fler barn ute samtidigt desto tryggare skolgård. Fotbollsplanen upplevs också som otrygg och språkbruket är hårt när det blir tävling. Matsalen upplevs som trång, det skapar lång väntetid vilket kan upplevas som rörigt och ljudnivån är bitvis hög. Eleverna känner att de har vänner. De flesta vågar säga vad de tycker. Elever kan uppleva att de får höra fula ord i skolan, framför allt i skogen och vid King-spelet. Det är oftast inte riktat mot någon person utan mer som ett sätt att uttrycka missnöje. Eleverna uttrycker att det sägs mer fula ord vid tillfällen då någon kan vinna. Eleverna vet att de ska gå till en vuxen, de känner att de vuxna hjälper till när det uppstår konflikter och bryr sig om eleverna. Analys: Personalen behöver och ska fortsätta arbetet med att: minimera språkbruket som är diskriminerande och kränkande bibehålla en trygg miljö i klassrummet såväl som i matsal, kapprum, korridorer och utemiljön diskutera hur vi är mot varandra för att alla ska känna sig trygga på skolan rastansvarig ska vara tillgänglig och aktiv i det uppdraget att alla elever upplever att de blir lyssnade på Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling Det innefattar allt från verbala kränkningar, nedsättande attityd till fysiska kränkningar som slag och knuffar Alla eleverna ska känna sig trygga Alla elever ska uppleva att det råder arbetsro Alla ska behandla varandra med respekt Åtgärd Personalen ansvarar ska:

7 7 (10) aktualisera vårt förväntansdokument och upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan ständigt föra diskussioner i klasser och på elevråd kring hur vi vill ha det på skolan för att alla ska må bra. diskutera vad arbetsro innebär för olika personer och gemensamt arbeta för att behålla arbetsron på skolan. diskutera digitala spelens och sociala mediers påverkan (utifrån språkbruk, olämpliga bilder/skeenden, åldersgräns mm) med elever och föräldrar på klassråd, elevråd, föräldraråd, föräldramöten osv. på skolan arbetar vi med temaveckor utifrån olika värdegrundsområden eleverna har fasta platser t.ex i matsalen, kapprummet, i bussen och gå-kompisar all personal arbetar med lösningsfokuserad konflikthantering, individanpassade raster, en gemensam struktur för hur lektioner är upplagda. en kompanjonlärare är kopplad till varje klass för att skapa en helhet för eleverna i övergångar mellan raster och lektioner skolan erbjuder rastaktiviteter Motivera åtgärd Identifierade områden utifrån kartläggning Ansvarig Skolans personal rektor Datum när det ska vara klart Detta är ett ständigt pågående arbete, uppföljning sker vid kartläggningen i november-december 2016 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling på skolan

8 8 (10) Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Diskussioner i klassråd och elevråd utifrån givna, styrda frågeställningar samt utifrån elevernas behov. Användande av lösningsfokuserad konflikthantering. Indelning i grupper utifrån behov av diskussionsområden. Kurator stöttar och finns med vid behov. Uppföljning vid utvecklingssamtal. Fortsatt elevnära arbete i utemiljön. Elevhälsa med fokus på trygghet, trivsel och kunskapskrav. Alla elever och vårdnadshavare ska känna sig trygga i att vända sig till all personal på skolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra På skolan arbetar med vi lösningsfokuserad konflikthantering, all personal har fått utbildning. Allt som utreds antecknas i ett konfliktdokument. Ansvar: berörd personal Den som uppmärksammar konflikten delger personal utifrån behov. Konflikten utreds genom att alla inblandade får uttrycka sin bild av händelsen. Dokumenteras i konfliktdokumentet och vårdnadshavare meddelas vid behov. Alla händelser rapporteras i LISA, kommunens digitala uppföljningssystem. Vid tidpunkten för utredning bestäms hur och när händelsen ska följas upp. För allvarliga händelser finns KRIS-pärm med instruktioner, känd av all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rektor samlar in fakta och dokumenterar. Vårdnadshavare informeras av rektor. Rektor utreder och ansvarar för dokumentation och kontakt med facklig representant till den vuxne samt skyddsombud. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte. I kartläggningsfasen bör man allsidigt belysa vad som inträffat och samtalen ska omfatta både den som blivit utsatt och den som utsätter. Rektor beslutar om åtgärder och stöd till den utsatte och den som utsätter.

9 9 (10) Åtgärderna som vidtas skall dokumenteras, följas upp och utvärderas av rektor. Rektor gör eventuellt en anmälan till arbetsmiljöverket. Rutiner för att utreda och åtgärda när vuxen kränks av vuxen: Rektor informeras. Rektor ansvarar för kartläggning och faktainsamling genom samtal med berörda. Samtalen ska dokumenteras av rektor. Rektor beslutar om vilket stöd den utsatte och de som utsätter ska få och ansvarar för uppföljning och dokumentation av detta. Rektor gör eventuellt en anmälan till arbetsmiljöverket. Rutiner för uppföljning Rektor följer kontinuerligt upp händelser/ utredningar som lagts in i LISA. Rektor gör eventuellt en anmälan till arbetsmiljöverket. Rutiner för dokumentation All kartläggning dokumenteras och arkiveras i konfliktdokumentet. Rektor eller annan som rektor utser ansvarar för dokumentationen. Alla tillbud, skador, trakasserier, hot och våld rapporteras enligt kommunens riktlinjer i systemet LISA. Ansvarsförhållande Skollagen 6 kap, kränkande behandling: 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden All personal har skyldighet att agera och rapportera till rektor och EHT= elevhälsateam vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig personal och rektor har ansvar för att utreda och åtgärda.

10 10 (10) Rutiner för anmälningsskyldighet vid kränkande behandling Rutinen gäller för all personal som är verksam i skolan: En personal får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Det är eleven som avgör om beteendet eller handlingen är diskriminerande eller kränkande Ansvarig personal alternativt tillsammans med EHT och rektor gör en kartläggning i skolans konfliktdokument tillsammans med de inblandade Ansvarig personal rapporterar händelsen i LISA-systemet Rektor får kännedom om händelsen via LISA-systemet Förvaltningen får kännedom om händelsen via LISA-systemet Ansvarig personal utreder, tillsammans med rektor, vilka åtgärder som krävs, när och hur ärendet ska följas upp samt när ärendet avslutas Rektor följer upp alla pågående ärenden minst en gång per månad Förvaltningen sammanställer alla ärenden och presenterar för huvudmannen en gång per månad Rutinen ska utvärderas i december 2016 i samband med utvärdering och upprättande av plan mot diskriminering och kränkande behandling