Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 1-3 Förskoleklass & fritidshem

Transkript

1 Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 1-3 Förskoleklass & fritidshem 2017/2018

2 Inledning I skollagen (SFS 2010:800 6 kap.) framgår det att alla skolor ska ha en plan mot kränkningar. Sedan 1 januari 2017 är det inte längre lagstadgat att alla skolor ska ha en plan mot diskriminering utan detta är något som ska göras löpande genom aktiva insatser. Detta är en kombinerad plan som beskriver Dalslundskolans arbete mot kränkningar och mot diskriminering. Planen omfattar tre skolenheter, Dalslundskolans årskurs 1-3, förskoleklass samt fritidshem. Separata kartläggningar har gjorts för att särskilja mellan verksamheterna. Planen omfattar läsåret 2017/2018 och är giltig mellan 20 augusti 2017 och 20 augusti Det är ytterst skolans rektor som är ansvariga för denna plan. Denna likabehandlingsplan riktar sig främst till dig som är elev på skolan, dig som är föräldrar till elev på skolan och till dig som arbetar som personal på Dalslundsskolan. Vår vision Dalslundskolan ska vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och kränkande behandling i både skola, förskoleklass och fritidshem. Begrep Trakasserier Innebär att en elevs värdighet kränks utifrån en annan elev eller personals agerande som har koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Innebär att en elevs värdighet kränkts utifrån en annan elev eller personals agerande. En kränkande behandling har ingen koppling till de sju olika diskrimineringsgrunderna. Diskriminering Diskriminering inträffar när en elev missgynnas utifrån någon av de sju olika diskrimineringsgrunderna. En elev kan inte diskrimineras av en annan elev. Det finns två typer av diskriminering, direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att elever missgynnas direkt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att man diskrimineras genom att alla behandlas likadant och inte anpassar verksamheten utifrån diskrimineringsgrunderna.

3 Diskrimineringsgrunder Etnicitet Med etnicitet menas nationell tillhörighet, etniskt ursprung eller hudfärg. Funktionsnedsättning Innebär en varaktig psykisk, fysisk eller intellektuell nedsättning som har uppkommit vid födsel eller förvärvats efter födsel. Kön Att diskrimineras på urval av sitt kön innebär att man missgynnas beroende på att man är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Innebär att elever inte får missgynnas utifrån vilka kläder, kroppsspråk eller beteende eleven har som kan kopplas till dess kön. Transpersoner och personer som inte identifierar sig med något kön omfattas av denna diskrimineringsgrund. Religion eller annan trosuppfattning Denna diskrimineringsgrund kopplas till religionsfriheten och att en person har rätt att tro på en religion eller ha annan trosuppfattning utan att bli kränkt för detta. Ateism inbegrips av denna diskrimineringsgrund. Sexuell läggning Innebär homosexualitet, heterosexualitet eller bisexualitet. Ålder Åldersdiskriminering innebär att en missgynnas utifrån vilken ålder en har. Att särbehandla elever utifrån dess ålder är dock tillåtet om det finns ett berättigat syfte såsom klassindelning efter ålder och i skolans ordningsregler.

4 Årshjul likabehandling F-3 Åkarp Förankring av planen Vårdnadshavare informeras om planen på föräldramöte och planen läggs ut på Burlöv kommuns hemsida och i V-klass. Vårdnadshavare uppmanas att tillsammans med sitt/sina barn titta på och diskutera den aktuella planen. Förankring av planen börjar vid terminsstart. Ansvarig pedagog går igenom planen tillsammans med eleverna senast 15 september. Utvärdering Denna plan utvärderas under mars månad. Den utvärderas med pedagoger på personalkonferens och med representanter för eleverna på elevrådet. Kartläggning Varje termin har samtliga mentorer under en dag enskilda samtal med sina mentorselever. Även fritidshemmen har enskilda samtal med de elever som går på fritids. Mentorerna och fritidspersonal sammanställer materialet och skickar in till rektor och kurator. All information om de enskilda samtalen samlas i ett informationsblad som skickas ut av rektor i god tid innan samtalen ska genomföras. En annan del av kartläggningen är statistiken från de incidenter som har inträffat under läsåret och registrerats i dataprogrammet DF Respons. Dessa incidenter omfattar både kränkande behandling och diskriminering. All kartläggning sammanställs av likabehandlingsgruppen i denna plan. Kartläggning ska vara sammanställd senast 30 april. Nya insatser Arbetet med nya insatser till kommande läsårs likabehandlingsplan görs på personalkonferens i april månad. Elevrådets ansvariga pedagog tar sedan upp de nya insatserna på elevråd under maj månad. Remiss Under maj månad skickar rektor ut kommande läsårs likabehandlingsplan som remiss till samtliga pedagoger. Kommande läsårs likabehandlingsplan ska vara färdigställd 31 maj.

5 Det är likabehandlingsgruppen och rektors ansvar att detta årshjul följs. Delaktighet Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga via elevråd och klassråd. Eleverna har varit delaktiga i kartläggningen. På skolan finns gemensamt framtagna ordningsregler som även är förankrade i skolråden. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har varit delaktiga i likabehandlingsarbetet via skolråden. Vårdnadshavare kan också lämna synpunkter och förslag till sitt barns mentor som i sin tur förmedlar detta till skolans likabehandlingsgrupp. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanens olika delar diskuteras kontinuerligt i arbetslaget där var och en har möjlighet att framföra sina tankar och idéer. Klasslärare genomför kartläggning genom de enskilda samtalen. Pedagoger är delaktiga via personalkonferenser där föregående insatser utvärderas och nya skapas. Utvärdering Utvärdering med pedagoger under personalkonferens 14 mars Rastaktivitet Det har fungerat bra med rastaktiviteter för förskoleklasserna. En förskoleklass har själv planerat och genomfört rastaktivitet på 15 min, kl Pedagog i klassen påminner eleverna om rastaktiviteterna inför rasten. Jättebra att det är en pedagog som ansvarar för rastaktiviteterna, detta är något som är uppskattat av barnen. Det finns önskemål om pedagog på plats under hela aktiviteten även under torsdagar och att få ut planering en vecka innan. Övriga pedagoger måste komma ihåg att meddela om rastaktivitet. Positivt om rastaktiviteten kan starta direkt när rasten kommer igång, kl 9.30 och Rastvärdarna kan bli bättre på att bjuda in till rastaktiviteterna och aktiviteterna kan flyttas till zon 3 vissa raster, detta för att det ska vara närmare för förskoleklassbarnen. När det funnits behov av rastplanering genomför pedagogen den inför rasterna. Önskemål om att oftare planera inför rasten och om att ha rastsamtal. Rastvärd Rastvärdarna behöver se över att det inte är för många rastvärdar vid ett område. Vi måste tänka oss för att inte stanna i en klunga, så att rastvärdarna är jämt fördelade över

6 skolgården. Det är bra med många rastvärdar (minst en person/område). Elever känner sig tryggare och det går snabbare för rastvärdarna att ingripa om det uppstår en konflikt. Alla måste ta ansvar för sitt område och hålla tiderna. Det finns behov av fler rastvärdar på förskoleklassidan. Fadderklasser Förskoleklasserna har haft en bra samverkan med förskolan. Det hade varit bra att få en fadderklass med äldre barn från skolan (klass 1) i huset. Det finns en oro för de små barnen att komma upp på stora Dalslund. Svårt att få kontakt med vissa lärare från Stora Dalslundskolan. När klasserna väl träffats har det varit bra aktiviteter där de äldre eleverna läst, illustrerat dikter, löst matematikproblem i smågrupper. Sångstund och lek i förskoleklassen-förskola. Önskemål om att bjuda in i varandras undervisning. Redovisa för andra klasser. Önskemål om att lära känna lärare och de äldsta lärarna under hösten, ex genom läsning. Bra med gemensam träff där man kan träffas och prata om hur fadderverksamheten ska fungera. Barnkonventionen Tidigare år har vi haft ett gemensamt upplägg och detta år tog vi del av filmer utifrån artiklar i Barnkonventionen. Intensiv och bra vecka där barnen får välja uttryckssätt. Ett arbete som hålls levande och som ska ingå i undervisningen hela tiden. Förslag att ha som elevens val. Likabehandlingsgrupp Bra att det finns en grupp som tar hand om de frågorna och att det är en stående punkt på informationsmöten. Bra att de uppdaterar med regelverk och forskning. Önskemål om att arbeta mer aktivt i personalgruppen för att utmana tankar gällande diskrimineringsgrunderna. Hur är personal emot varandra? Arbetet kring kränkningar m.m har blivit mer synligt. Vi har har blivit bättre på att fylla i kränkningsanmälan. Frågorna till elevsamtalen fritids för öppna och svåra för eleverna. Gruppsammanhållning i förskoleklass Förskoleklasserna har arbetat hårt med det, men ej känt hos övriga klasser/personal. Tar tid att få ihop gruppen med alla olika förskolor som ska sammanstråla i en grupp. Ett arbete som genomsyrar hela läsåret, men framförallt i början av terminen, genom rastaktiviteter, lekar, värderingsövningar, stoppdrama mm. Önskvärt att få stöd och handledning av EHT under första perioden. Mer öppet klimat i förskoleklasserna, en stor klass uppdelad i mindre grupper? Övergång från årskurs tre till årskurs fyra Senaste besöken har varit organiserade och bra. Bestod av gemensamma lekdagar och besök av 4:orna, där de berättar hur det är i deras årskurs och svarar på frågor. Lärare har träffat varandra. 3:orna får träffa mentorer under vt. Öppet hus med föräldrar där de får träffa lärare och gå på en rundvandring. Rektor och specialpedagog har besökt alla årskurs 3-klasser. Bra med många möten för klassbildningar där det vid enstaka tillfällen varit svårt i

7 mötet med klassbildningar. Insatser som tillkommit under läsåret Hälsofrämjande skola Vi har fått ett statsbidrag för att under vårterminen anställa en personal som kommer arbeta med rastverksamhet på skolorna. Bidraget ska användas för inköp av material samt att arbeta fram rutiner för att rastverksamheten ska finnas på våra skolor i fortsättningen med ansvar från fritidshemspersonalen. Målet är att konflikterna på rasterna ska minska. Projekt gällande studiero Under vårterminen 2017 har elevhälsan i Åkarp F-9 startat ett projekt gällande studiero. Under vårterminen har en arbetsgrupp, bestående av lärare, fritidspersonal och förskoleklasspersonal, lett av en rektor, påbörjat arbetet med att hitta fungerande kartläggningsmetod för att mäta elevernas studiero. Detta arbete kommer att göras utifrån Skolinspektionens rapport Skolans arbete för att säkerställa studiero (2016). Under vårterminen har samtliga lärare från f-9 i Åkarp genomfört enkätundersökningar avseende studiero. Resultatet har sammanställts skolvis och ska även analyseras för att se vilka mönster som finns. Enkätundersökningen ska göras om kommande läsår och ska följas upp med observationer utifrån ett material som är utprovat under vårterminen Främjande insatser Dalslundskolans främjande insatser är det arbete som skolan kontinuerligt gör för att skapa en skolmiljö där elever känner sig trygga och där de får möjlighet att utvecklas och som även motverkar riskerna för förekomsten av diskriminering och kränkande behandling. Samtliga åtgärder ska vara klara 20 juni 2017 förutom insatsen barnkonventionen som ska vara klar 20 november Hälsosamtal Skolsköterskan träffar elever från förskoleklass samt årskurs två tillsammans med vårdnadshavare utifrån en gemensam mall. Resultaten återkopplar skolsköterskan till klasslärare och EHT efter godkännande från vårdnadshavare. Målet med hälsosamtal är att uppmärksamma elevernas fysiska och psykiska mående kopplat till skolan. Skolsköterskan är

8 ansvarig för denna insats. Rastvärd Rastvärdarna på skolan är aktiva, bygger relationer och rör sig på skolgården för överblick och för att synas så att rastvärdarna är tillgängliga för eleverna under rasten. Det kommer också att vara mer frekvent uppsyn på de platser som eleverna upplever som otrygga. Målet med rastvärdarna är att öka tryggheten på rasterna genom bl.a. minskat antal konflikter som följd. Personal på skolan samt rektor är ansvarig för denna insats. Rastaktivitet Personalen diskuterar olika förslag och önskemål av rastaktiviteter tillsammans med eleverna. Utifrån detta planerar och erbjuder personalen olika aktiviteter under förmiddagsrasterna. Målet med planerad rastaktivitet är att främja ett gott rastklimat, goda kamratrelationer samt en aktiv och kreativ rastverksamhet. Fritidshemspersonal är ansvarig för rastaktiviteterna. All personal är ansvarig för att främja tryggheten på rasten. Rastplanering Rastplanering skall öka trivsel och trygghet inför och på rasterna genom att pedagogen diskuterar och planerar med eleverna inför rasten när det finns ett behov av rastplanering. Detta så att alla har en meningsfull aktivitet under rasten. Rastvärdar finns ute för att främja tryggheten. Klassläraren är ansvarig för detta. Fadderklasser Samtliga elever i årskurs 1-9 på Dalslundsskolan är sammanlänkade som fadderklasser som tillsammans arbetar språkutvecklande. Förskoleklasserna är sammanlänkade med förskolorna. Fadderklasserna träffas minst en gång per termin och det är mentorerna i de lägre åldrarna som är ansvariga. Målet med fadderklasserna är att barnen ska känna sig trygga vid stadieövergångar och ha goda kontakter med barnen i de äldre årskurserna. Projekt gällande studiero Under vårterminen 2017 har elevhälsan i Åkarp F-9 startat ett projekt gällande studiero. Under vårterminen har en arbetsgrupp, bestående av lärare, fritidspersonal och förskoleklasspersonal, lett av en rektor, påbörjat arbetet med att hitta fungerande kartläggningsmetod för att mäta elevernas studiero. Detta arbete kommer att göras utifrån

9 Skolinspektionens rapport Skolans arbete för att säkerställa studiero (2016). Under vårterminen har samtliga lärare från f-9 i Åkarp genomfört enkätundersökningar avseende studiero. Resultatet har sammanställts skolvis och ska även analyseras för att se vilka mönster som finns. Enkätundersökningen ska göras om i höst och följas upp med observationer utifrån ett material som är utprovat under vårterminen Barnkonventionen Målet med Barnkonventionen som temavecka är att väcka tankar kring barns rättigheter i samhället. Personal och elever lär sig tillsammans mer om alla barns rätt. Temavecka med aktiviteter för att främja gemenskapen mellan åldergrupperna, skapa vi-känsla på skolan samt öka kunskapen kring barns rättigheter. Klasslärare och fritidspersonal är ansvarig för denna insats. Gruppsammanhållning i förskoleklass Barnen kommer från olika förskolor och de flesta känner inte varandra, samt att flera föräldrar uttrycker en otrygghet kring sina barns placering i förskoleklass. I början av läsåret ska personalen i förskoleklass arbeta med att stärka sammanhållningen i gruppen samt skapa trygga kamratrelationer för eleverna. Förskoleklasserna kommer också att arbeta tillsammans över gränserna för att stärka relationerna mellan klasserna. Målet är att de elever som börjar i förskoleklass ska känna trygghet och grupptillhörighet i sin nya klass samt på fritidshemmet. Klasslärare är ansvarig för insatsen. Arbetet med nätkärlek Alla skolans elever har tillgång till ipads. Internet är numera en naturlig arena för eleverna i skolan och erbjuder många möjligheter men det finns också risker. Varje klasslärare är ansvarig att varje termin arbeta med att kartlägga elevernas vanor på internet. Varje klasslärare är också ansvarig för att varje termin arbeta med vett och etikett på Internet, även kallad nettiket. Material för detta finns i Google Drive under mappen likabehandling. Detta utvärderas vid arbetslagsträff varje termin och arbetslagsledarna är ansvariga för att så görs. Målet är att pedagogerna ska få kännedom om elevernas nätvanor och att eleverna ska få möjlighet att reflektera över hur de använder sig av internet och få verktyg för att hantera

10 situationer som kan uppkomma på denna arena. Målet är att detta ska reducera förekomsten av kränkande behandling på internet bland skolans elever. Likabehandlingsgrupp Skolans arbete mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering är viktigt. För att säkerställa att detta arbete kontinuerligt hålls levande har skolan en likabehandlingsgrupp. Medlemmar i denna grupp är rektor, kurator och pedagoger ifrån fritidshem, förskoleklass och från skolan. Det är likabehandlingsgruppens ansvar att utforma denna likabehandlingsplan, förankra den bland övrig personal och att följa att det likabehandlingsarbete som framgår i denna plan implementeras i skolan. Skolans representanter i likabehandlingsgruppen träffas varannan vecka för att diskutera likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsgruppen är ansvarig för denna insats. Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselsamtal genomförs utifrån samtalsmall en gång/termin med klasslärare för att öka trivsel och tryggheten på skolan. Fritidshemspersonal ansvarar för att planera en heldag med kamratstärkande övningar under tiden som klassläraren genomför trivselsamtalen med eleverna. Även fritidshemmet genomför trivselsamtal med samtliga elever som går på fritids. Sammanställningarna skickas till likabehandlingsgruppen och blir en del av vår kartläggning. I enlighet med våra rutiner ska den som bevittnar eller få kännedom om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering dokumentera detta i programmet DF Respons. Vi använder statistiken över de registrerade anmälningarna som en del av kartläggningen. Eleverna har varit delaktiga via de enskilda samtalen. Pedagogerna har varit delaktiga i kartläggningen genom anmälan på DF Respons och via de enskilda samtalen.

11 Resultat av kartläggning Statistik från DF respons Under året har totalt 70 anmälningar gjorts. Av dessa är 50 avslutade och 21 pågående. 60 anmälningar omfattar endast ett tillfälle medan elva anmälningar omfattar upprepande tillfällen. Vid 39 tillfällen har vuxna var på plats när det inträffat, övriga tillfällen har vuxna inte var på plats eller så har det varit oklart. De tider där det registreras mest incidenter är på måndagar och onsdagar samt mellan 09:00 och 10:00 och mellan 11:00 och 12:00. Av 70 anmälningar har 35 inträffat på skolgården, 9 i klassrummet, 9 i kapprummet och 5 i matsalen. 27 har inträffat under rasten, 19 under fritidshemstid och 11 under lektionstid. 50 anmälningar gäller pojkar och 21 anmälningar gäller flickor. Enskilda samtal skola De enskilda samtalen som samtliga klasslärarna hade med sina klasser under höstterminen visar att de flesta eleverna i skolan trivs bra i skolan. Generellt så uppger eleverna att det känner sig trygga på rasterna. Vissa elever uppger att det är ibland kan bli bråk vid buskarna och klätterställningen. Andra elever uppger att det ofta blir bråk på fotbollsplanen och när de spelar King Out och att bråken ofta handlar om vilka regler det är som gäller i spelet och om dessa har följts eller inte. Många elever uppger att det är gott om rastvärdar som man kan vända sig till ute på rasterna. En del mindre konflikter mellan elever kommer upp i samtalen som lärararna får kännedom om och hanterar efter samtalen. Sammanställningarna som har kommit in från klasslärare under höstterminen visar att likabehandlingsgruppen måste vara tydligare med vilken typ av information som förväntas i sammanställningen. Olika klasslärare har tolkat uppgiften att ställa samman informationen från de enskilda samtalen på väldigt skilda sätt vilket har försvårat kartläggningen. Det enskilda samtalen som samtliga klasslärare hade med sina klasser under vårterminen visar att flera pedagoger upplever elevernas språkbruk som ett problem. Det dåliga språkbruket visar sig tydligt på fotbollsplanen och på King Out. Vid dessa områden och aktiviteter blir det ofta konflikter som grundar sig i olika tolkningar av vilka regler det är det som gäller eller besvikelse vid förlust. Flera pedagoger uppger att det finns ett behov av gemensamma uteregler i allmänhet och vilka regler som gäller vid fotboll, bandy och King out i synnerhet. Det dåliga språkbruket yttrar sig även i andra sammanhang och det betonas att det är viktigt att ha en dialog med föräldrarna om detta. Många pedagoger upplever att deras elever trivs bra på skolan och att det är positivt att det är så mycket personal ute på rasterna. Toaletterna lyfts dock fram som ett problem då många elever upplever att det känner sig otrygga där då dörrarna kan öppnas utifrån och att de ibland känns ofräscha. En pedagog föreslår att man tittar på att ändra låsanordningen till toaletterna så att elever inte kan öppna dörrarna när de är upptagna.

12 Appen hangout har börjat användas bland elever i vissa klasser och eleverna använder denna som ett sätt att kommunicera med varandra. Oftast fungerar det bra men ibland uppstår konflikter. Enskilda samtal Fritidshem Utvärderingen har bestått av 6 stycken frågor som fritidspersonalen på de olika fritidsavdelningarna har ställt till barnen enskilt. På frågan om vad det är som är bra på fritids har vi fått in en mängd olika svar. Att man får måla, rita, pyssla, leka fritt och att personalen är bra. Många har tagit upp kompisar och att få jobba med teman. Hos 1:orna var det många som tyckte det var bra att de var blandade klasser och fick lära känna alla 1:or. På frågan om vad som är mindre bra på fritids svarar det flesta ingenting. Några få har svarat hög ljudnivå på fritids och på mellanmålet, samt när kompisarna går hem. På frågan om det finns gäng på fritids behöver ordet först förklaras. Nästan alla har svarat att det inte finns gäng. De som svarat att det finns gäng har sagt att ja, men frågar man så får man vara med och att det bara är snälla gäng. En elev har uppgivit att det finns ett gäng eller lekgrupp, som gärna håller sig för sig själva. På frågan vad eleverna tycker är häftigt / coolt ja vi fått ungefär lika många svar som elever vi har tillfrågat. Många har nämnt saker på fritids såsom byggen, rita pyssla mm. Två flickor tyckte att våga vara sig själv är coolt. På frågan om alla bestämmer lika mycket har det flesta svarat ja. Några elever tycker att de vuxna bestämmer lite mer om vad vi ska göra. På frågan om hur deras dröm fritids ser ut var det många som tyckte att det var en svår fråga. De flesta Eleverna var väldigt försiktiga i sina önskemål och önskade mest lite mer frihet. Tex mer film fritt spel på Ipads mer pyssel fler utflykter och bad på sommaren. Pool på skolgården och en stor rutschkana var önskemål från ett par stycken.

13 Förebyggande åtgärder Dalslundskolans förebyggande åtgärder utgår ifrån den kartläggning som presenteras under föregående rubrik. Skolan kommer att arbeta utifrån följande åtgärder för att avvärja de risker som vår kartläggning visar finns. Samtliga åtgärder ska vara klara 20 juni 2018 förutom insatsen övergång från årskurs tre till fyra som ska vara klar 15 augusti Övergång från årskurs tre till årskurs fyra Utvärdering visar att denna insats har varit uppskattad då övergången har blivit bättre och en ytterligare förstärkning är önskvärd. Klasslärare i årskurs 3 och 4 träffas utan elever för att förbereda övergång. Elever från fjärde årskurs har fått göra besök hos treorna där eleverna har fått ställa frågor om hur det är att gå i fyran på Dalslund 4-6. Eleverna i tredje klass gör också flera besök på Dalslund 4-6. Föräldramöte hålls för att kunna möta vårdnadshavarnas frågor. Klasslärare i årskurs 3 och 4 är ansvariga för denna insats. Gemensamma regler Under personalens trivselsamtal med eleverna framkom att eleverna berättar att det uppstår konflikter samt dåligt språkbruk vid fotbollsplanen och King out-planen. Gemensamma regler och förhållningsregler vid fotbollsplanen och King out-planen för att öka tryggheten och minska konflikter och främja ett gott språkbruk under rasten. Rastvärd vid fotbollsplan, King out-plan, basketplan och bandyplan ansvarar för att delge spelets regler inför spel. Rastvärd ansvarar för läderboll inför, under och efter rasten. Mjuka plastbollar används vid övriga bollekar på skolgården.

14 Rutiner för akuta situationer Policy Dalslundskolan ska vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och kränkande behandling i både skola, förskoleklass och fritidshem. All personal har kännedom om de rutiner som finns om det skulle uppstå en situation där en elev upplever sig kränkt eller diskriminerad. Befogade tillsägelser För att upprätthålla en god skolmiljö har rektor och lärare om omständigheterna kräver det möjlighet att tillrättavisa en elev eller använda sig av andra disciplinära åtgärder. Detta framgår av följande stycke i 6 i skolagen. Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Även om eleven kan uppfatta en sådan åtgärd som en kränkning är det ur lagens mening ingen kränkning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Likabehandlingsgruppen på skolan träffas kontinuerligt. De diskuterar det aktuella likabehandlingsarbetet på skolan samt om de fått kännedom om något aktuellt ärende. Likabehandlingsgruppen arbetar för att utveckla likabehandlingsarbetet. I arbetslagen kommer likabehandlingsarbete finnas med som en punkt på dagordningen för att ge utrymme för diskussioner. Rastvärdsschemat som finns grundar sig i elevernas trygghetsmätning så att personalen kan hålla uppsikt över dessa områden. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till all personal på skolan. I början av terminen informeras vårdnadshavare om detta och vilka som ingår i skolans likabehandlingsgrupp.

15 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Information om att en elev upplevt sig kränkt av en personal kan komma från elev, förälder eller annan personal på skolan. Rektorn ska då informeras direkt. Om det inte med hänsyn till barnets bästa anses olämpligt ska berörd personal även informeras. All personal är skyldig att anmäla kränkningar till skolledningen. Rektor utreder det inträffade och dokumenterar. Vårdnadshavare informeras snarast om möjligt samma dag. Rektor anmäler kränkningen/diskrimineringen. Rutiner för uppföljning Det är klasslärarens ansvar att följa upp ett ärende gällande kränkande behandling eller trakasserier. Rektorn är ytterst ansvarig. Då personal är inblandad ansvarar rektor för att uppföljning sker. Samtal med berörd personal under medverkan av fackliga företrädare. Rutiner för dokumentation Allt som görs i ett ärende gällande kränkande behandling SKA dokumenteras. Dokumentationen ska sparas av ansvarig klasslärare eller personal på fritidshemmet. Ansvarsförhållande All personal har ett ansvar för att uppmärksamma eventuella kränkningar, trakasserier eller diskriminering samt att detta utreds och dokumenteras. Rektor är ytterst ansvarig.

16 Bilaga 1 Beslutad Rutiner kränkande behandling och trakasserier Åkarps skolor Den som bevittnar händelsen: - Samtalar med de båda parterna var för sig - Samtalar om möjligt med parterna tillsammans - Delger mentor info. Använd fullständiga elevnamn, samt klass - skriver in händelsen via Vklass in i DF Respons samma dag eller dagen efter. Mentorn: - kontaktar hemmet samma dag som händelsen inträffar, om inte annan överenskommelse finns med föräldrarna sedan tidigare - följer upp situationen med eleverna efter 3-4 dagar och dokumenterar det i DF Respons Rektorn: - läser alla ärenden i DF Respons samma dag de rapporteras in. - Tilldelar utredningsansvar till mentorer i DF Respons - Vidtar de omedelbara åtgärder som krävs beroende på situation - Ansvarar för att uppföljning i DF Respons rapporteras in Vid mycket allvarliga incidenter måste rektor informeras per telefon, sms och mail direkt. Detta ansvarar samtliga som får kännedom om en händelse för. PIA BANG, REKTOR DALSLUND F-3/SÖDERVÅNG CECILIA WICKENBERG ROSENGREN, REKTOR DALSLUND ANNA MAULÉON, REKTOR DALSLUND /SVANETORP