Södervångskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 1 (11) Södervångskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 1-3, förskoleklass & fritidshem Läsår 2016/2017

2 2 (11) Inledning I skollagen (SFS 2010:800 6 kap.) framgår det att alla skolor ska ha en plan mot kränkningar. Diskrimineringslagen (2008:567 3 kap. 16 ) fastslår även att alla skolor ska ha en plan mot diskriminering. Detta är en kombinerad plan som beskriver Södervångsskolans arbete mot kränkningar och mot diskriminering. Planen omfattar tre skolenheter Södervångsskolans fritidshem, förskoleklass samt årskurs 1-3. Separata utvärderingar och kartläggningar har gjort för att särskilja mellan verksamheterna och i planens främjande och förebyggande insatserna framgår vilken skolenhet som den specifika insatsen riktas mot. Planen omfattar läsåret 2016/2017 och är giltig mellan 20 augusti 2016 och 20 augusti Det är ytterst skolans rektor som är ansvariga för denna plan. Denna likabehandlingsplan riktar sig främst till dig som är elev på skolan, dig som är föräldrar till elev på skolan och till dig som arbetar som personal på skolan. Vår vision Södervångskolan ska vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling både i skola och fritidshem. Begrepp Trakasserier Innebar att en elevs värdighet kränks utifrån en annan elev eller personals agerande som har koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Innebär att en elevs värdighet kränkts utifrån en annan elev eller personals agerande. En kränkande behandling har ingen koppling till sju olika diskrimineringsgrunderna. Diskriminering Diskriminering inträffar när en elev missgynnas utifrån någon av de sju olika diskrimineringsgrunderna. En elev kan inte diskrimineras av en annan elev. Det finns två typer av diskriminering, direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att elever missgynnas direkt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att man diskrimineras genom att alla behandlas likadant och inte anpassar verksamheten utifrån diskrimineringsgrunderna. Generella regler som riskerar att diskriminera eleven.

3 3 (11) Diskrimineringsgrunderna Etnicitet Med etnicitet menas nationell tillhörighet, etniskt ursprung eller hudfärg. Funktionsnedsättning Innebär en varaktig psykisk, fysisk eller intellektuell nedsättning som har uppkommit vid födsel eller förvärvats efter födsel. Kön Att diskrimineras på urval av sitt kön innebär att man missgynnas beroende på att man är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Innebär att en person inte får missgynnas utifrån vilka kläder, kroppsspråk eller beteende personen har som kan kopplas till dess kön. Transpersoner och personer som inte identifierar sig med något kön omfattas av denna diskrimineringsgrund. Religion eller annan trosuppfattning Denna diskrimineringsgrund kopplas till religionsfriheten och att en har rätt att tro på en religion eller ha annan trosuppfattning utan att bli kränkt för detta. Ateism inbegrips av denna diskrimineringsgrund. Sexuell läggning Innebär homosexualitet, heterosexualitet eller bisexualitet. Ålder Åldersdiskriminering innebär att en missgynnas utifrån vilken ålder en har. Att särbehandla elever utifrån dess ålder är dock tillåtet om det finns ett berättigat syfte såsom klassindelning efter ålder. Delaktighet Elevernas delaktighet Skolans elever är delaktiga via elevråd och klassråd. Eleverna har också varit delaktiga i kartläggningen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare hittar den aktuella likabehandlingsplanen i Vklass samt på Burlövs kommuns hemsida. Vi uppmanar vårdnadshavare att tillsammans med sitt/sina barn titta på och diskutera kring den aktuella planen. Vårdnadshavare har möjlighet att komma med åsikter och förslag kring likabehandlingsplanen via skolråden. Vårdnadshavare kan också lämna synpunkter och förslag till sitt barns mentor som i sin tur förmedlar detta till skolans likabehandlingsgrupp.

4 4 (11) Personalens delaktighet Likabehandlingsplanens olika delar diskuteras kontinuerligt i arbetslagen där var och en har möjlighet att föra fram sina åsikter och idéer. Det finns en representant från både skola och fritidshem i skolans likabehandlingsgrupp. En kväll ägnas åt husmodellen där diskussioner förs i grupp. Förankring av planen Likabehandlingsplanen ska förankras vid terminsstart. På skolan finns en likabehandlingsgrupp där förankringen diskuteras. Ansvarig lärare går igenom och pratar om likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna senast 15 September Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan Förra årets plan har utvärderats på personalmöte där pedagoger ifrån skola, förskoleklasser och fritidshem samt kurator och rektor varit delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen visar att vi måste tänka på att rastvärdarna täcker in alla områden, att vi ibland är för få rastvärdar samt att vi inte alltid hinner ut i tid pga händelser i kapprummet. Ettorna och tvåorna har haft rastlekar. Treorna började med karmratstödjarverksamheten i höstas men under våren har det inte kommit igång igen. Personalen har varit medvetna om rutinerna vid åtgärdande arbete och arbetat efter dessa. Barnen är medvetna om rutinerna och föräldrarna har fått information om desamma via likabehandlingsplanen i Vklass. Det riktade arbetet mot årskurs tre inför årskurs fyra har fungerat bra både för klasserna som helhet och för enskilda barn där specialpedagogen tillsammans med resursperson gjort extra besök tillsammans med eleven ifråga och träffat specialpdagogen på Stora Dalslund. Utvärdering av denna plan Denna plan utvärderas på personalmöte i mars 2017 där pedagoger, kurator och rektor medverkar. Den utvärderas också på skolrådet med representanter från elevernas föräldrar. Planen ska vara utvärderad senast 31 mars 2017 och det är rektor och skolans likabehandlingsgrupp som är ansvariga för att detta görs. Främjande insatser Södervångsskolans främjande insatser är det arbete som skolan kontinuerligt gör för att skapa en skolmiljö där elever känner sig trygga och där de får möjlighet att utvecklas och som även motverkar riskerna för förekomsten av diskriminering och kränkande behandling. Samtliga åtgärder ska vara klara 20 juni 2017 förutom insatsen barnkonventionen som ska vara klar 1 december 2016.

5 5 (11) Likabehandlingsgrupp Skolans arbete mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering är viktigt. För att säkerställa att detta arbete kontinuerligt hålls levande har skolan en likabehandlingsgrupp. Medlemmar i denna grupp är rektor, kurator och pedagoger ifrån fritidshem, förskoleklass och från skolan. Det är likabehandlingsgruppens ansvar att utforma likabehandlingsplanen, förankra den bland övrig personal och att följa att det likabehandlingsarbete som framgår i planen implementeras i skolan. Skolans representanter i likabehandlingsgruppen träffas varannan vecka. Likabehandlingsgruppen är ansvarig för denna insats. Barnkonventionen En temavecka med Barnkonventionen kommer att hållas under hösten som involverar elever, vårdnadshavare och personal. Under denna vecka kommer klasserna att blandas utifrån fadderklasserna. Målet med veckan är att medvetandegöra elever, vårdnadshavare och personal kring Barnkonventionen och dess innebörd. Klasslärare och fritidspersonal är ansvariga för att detta görs. Arbetet mot kränkande behandling på internet Alla skolans elever har tillgång till ipad. Internet är numera en naturlig arena för eleverna i skolan. Internet erbjuder många möjligheter men det finns också risker. För att främja de möjligheter som internet erbjuder och för att förebygga de risker som finns så kommer förskoleklassen att arbeta utifrån statens medieråds material Nosa på mötetlärarhandledning. Klasserna 1-3 kommer att arbeta utifrån Nolltolerans lärarhandledning Imse Vimse. Från och med hösten 2016 har eleverna F-3 en ny profil på elevernas låneipads. Den nya profilen innebär att AppStore tas bort och ersätts med en ny variant av appkatalog som skolan styr. I denna nya appkatalog kommer skolan att lägga ut appar som behövs för undervisningssyfte. Målet med denna insats är att minska risken för att kränkande behandling och att trakasserier inträffar på skolans låneipads. Vår förhoppning är att detta arbete kommer att minska förekomsten av kränkande behandling på internet bland skolans elever. Hälsosamtal Hälsosamtalen ska uppmärksamma elevers psykiska och fysiska mående kopplat till skolan. Skolsköterskan träffar elever från förskoleklass samt årskurs två tillsammans med deras vårdnadshavare utifrån en för Åkarps skolor gemensam manual. Om det anses befogat återkopplas resultaten till klasslärare och EHT efter godkännande från vårdnadshavare. Skolsköterska är ansvarig för att detta görs. Rastinsatser För att främja ett positivt klimat på elevernas raster har skolan ett antal insatser kopplat till elevernas raster.

6 6 (11) Rastplanering Klasslärare och fritidspersonal diskuterar vid behov tillsammans med eleverna innan rasten vad de ska göra på rasten och klasslärare hjälper eleverna att vara delaktiga i olika lekar och att bjuda in nya kamrater till lek. Målet med rastplanering är att alla elever ska uppleva en trygg och aktiv rastverksamhet som bygger på delaktighet och goda kamratrelationer. Klasslärare och fritidshemspersonal är ansvariga för att detta planeras. Rastaktivitet Personalen och eleverna ska tillsammans diskutera och komma fram till olika förslag och önskemål till rastaktiviteter. Utifrån detta planeras olika aktiviteter under rasterna. Målet med planerade rastaktiviteter är att alla barn ska känna sig inkluderade. Den ska främja ett gott rastklimat, goda kamratrelationer samt en aktiv och kreativ rastverksamhet. All personal på skolan är ansvarig för att detta görs. Rastvärd Rastvärdarna ska finnas ute tillsammans med eleverna och vara medvetna om vilka områden som eleverna upplever som otrygga för att skapa större trygghet. Då kartläggningen visar att elever känner sig otrygga vid fotbollsplanen är det prioriterat att en rastvärd befinner sig vid fotbollsplanen vid alla raster. Målet med rastvärdar är att skapa en trygg rastmiljö för skolans alla elever. All personal är ansvarig för att detta görs. Lekvärdar Lekvärdsverksamheten ska utvecklas och få en central roll i det fortsatta likabehandlingsarbetet och den kommer äga rum på fredagar på tioraster. Lekvärdarna ska tillsammans med pedagoger arbeta fram ett bra klimat på skolgården där alla elever kan känna sig delaktiga. Målet är att eleverna i årkurs 3 ska vara delaktiga i att skapa en trygg och trevlig tillvaro på raster med stöd av pedagogerna. Pedagoger i årkurs 3 är ansvariga för lekvärdsverksamheten. Uppstart Under första skolveckan läggs ett stort fokus på främjande insatser för att stärka gruppdynamiken bland eleverna med fokus på bl a faddergrupper, förankra trivsel- och ordningsregler samt arbeta aktivt för att eleverna ska lära känna varandra. Detta sker genom olika sammarbetsövningar. Faddergrupper innebär att elever från varje klass bildar gemensamma grupper i syfte att skapa trygghet för de yngre eleverna samt erbjuda ansvarskänsla för de äldre eleverna. Vi kommer att arbeta med faddergrupper inte bara under uppstarten utan under hela läsåret. All personal på skolan är ansvarig för att detta görs.

7 7 (11) Kartläggning Kartläggningsmetoder Skolan har kartlagt otrygga platser med eleverna utifrån husmodellen. Barn och utbildningsförvaltningen i kommunen har genomfört en enkät med skolans elever, resultaten från denna enkät har också använts som kartläggningsunderlag. Områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Elever och personals delaktighet Eleverna har varit delaktiga via enkätundersökning och kartläggningen av otrygga platser. Personal har varit delaktig via diskussioner i arbetslagen samt via utvärdering och kartläggning på personalmöte. Resultat av kartläggning Utifrån utomhuskartläggningen såg vi att många elever kände otrygghet vid fotbollsplanen och en del elever på uppe plan. Eleverna i år 1 och 3 kände sig också otrygga i sitt kapprum. För att skapa en större trygghet kommer vi att tänka på de otrygga platserna vid rastvärdsschemats planering. Enkät som gjorts på uppdrag av utbildning och kulturförvaltningen visar att en majoritet av eleverna känner sig trygga i skolan. Enstaka elever uppger att de inte känner sig trygga. En stor majoritet visar också att det flesta eleverna agerar när de upptäcker att någon blir kränkt. Nästan alla elever uppger att alla vuxna i skolan arbetar för att förhindra kränkningar skolan. Inga elever menar att skolans personal inte gör någonting för att förhindra kränkningar. Nästan alla elever uppger också att de känner sig trygga i skolrestaurangen. Förebyggande åtgärder Södervångsskolans förebyggande åtgärder utgår ifrån den kartläggning som presenteras under föregående rubrik. Skolan kommer att arbeta utifrån följande åtgärder för att avvärja de risker som vår kartläggning visar finns. Samtliga åtgärder ska vara klar 20 juni 2017 förutom insatsen gruppsammanhållning i förskoleklass som ska vara klar 31 december Gruppsammanhållning i förskoleklass I början av läsåret ska personalen i förskoleklass tillsammans med specialpedagog arbeta med att stärka sammanhållningen i gruppen och att skapa trygga kamratrelationer för eleverna. Målet är att de elever som börjar förskoleklass ska känna trygghet och grupptillhörighet till sin nya klass. Specialpedagog med ansvarig klasslärare är ansvarig.

8 8 (11) Fadderklasser Samtliga elever i Södervång är sammanlänkade tillsammans med Dalslundsskolan 4-6 som fadderklasser som tillsammans arbetar språkutvecklande. Fadderklasserna träffas minst en gång per termin och det är mentorerna i de lägre åldrarna som är ansvariga. Målet med fadderklasserna är att barnen ska känna sig trygga vid stadieövergångar och ha goda kontakter med barnen i de äldre årskurserna. Övergång från årskurs tre till årskurs fyra Flytten från årskurs 3 till årskurs 4 kan innebära såväl stora förväntningar som farhågor för eleverna i fråga. Därför är det viktigt att det finns möjlighet för eleverna att få information och känna sig trygga inför denna flytt. EHT diskuterar med mottagande skolan kring överflyttningen. Föräldramöte kommer att hållas för att kunna möta vårdnadshavarnas frågor i största mån. Målet med insatsen är att skapa trygghet och en smidig övergång för eleverna. Klasslärare i årskurs tre och fyra är ansvarig för detta. Rutiner för akuta situationer Policy Verksamheterna ska vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och kränkande behandling. All personal ska ha god kännedom om de rutiner som finns om det skulle uppstå en situation där en elev upplever sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Befogade tillsägelser För att upprätthålla en god skolmiljö har rektor och lärare om omständigheterna kräver det möjlighet att tillrättavisa en elev eller använda sig av andra disciplinära åtgärder. Detta framgår av följande stycke i 6 i skolagen. Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Även om eleven kan uppfatta en sådan åtgärd som en kränkning är en sådan åtgärd ur lagens mening ingen kräkning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Likabehandlingsgruppen träffas kontinuerligt på skolan. De diskuterar det aktuella likabehandlingsarbetet på skolan samt om de fått kännedom om något aktuellt ärende. Likabehandlingsgruppen arbetar för att utveckla skolans likabehandlingsarbete.

9 9 (11) Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till all personal på skolan. I början av terminen informeras vårdnadshavare om detta och om vilka som ingår i skolans likabehandlingsgrupp. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Information om att en elev upplevt sig kränkt av en personal kan komma från elev, förälder eller annan personal på skolan. Rektorn ska då informeras direkt. Om det inte med hänsyn till barnets bästa anses olämpligt ska berörd personal även informeras. All personal är skyldig att anmäla kränkningar till skolledningen. Rektor utreder det inträffade och dokumenterar. Vårdnadshavare informeras snarast om möjligt samma dag. Rektor anmäler kränkningen/diskrimineringen. Rutiner för uppföljning Det är klassläraren som ansvarar för att följa upp ett ärende gällande kränkande behandling eller trakasserier. Rektor är ytterst ansvarig. Då personal är inblandad ansvarar rektor för att uppföljning sker. Samtal med berörd personal med eller utan medverkan av fackliga företrädande. Rutiner för dokumentation Allt som görs i ett ärende gällande kränkande behandling eller trakasserier SKA dokumenteras. Dokumentationen görs enligt rutinerna som framgår i första bilagan. Ansvarsförhållande All personal har ett ansvar att uppmärksamma eventuella kränkningar, trakasserier eller diskriminering samt att detta utreds och dokumenteras skyndsamt. Rektor är ytterst ansvarig.

10 10 (11) Bilaga 1 Beslutad Rutiner kränkande behandling och trakasserier Åkarps skolor Den som bevittnar händelsen: Samtalar med de båda parterna var för sig Samtalar om möjligt med parterna tillsammans Delger mentor info. Använd fullständiga elevnamn, samt klass Skriver in händelsen via Vklass in i DF Respons samma dag eller dagen efter. Likabehandlingsgruppen får kopia på anmälan i DF Respons och kan begära komplettering i ärendet. Mentorn: Kontaktar hemmet samma dag som händelsen inträffar, om inte annan överenskommelse finns med föräldrarna sedan tidigare Följer upp situationen med eleverna efter 3-4 dagar och dokumenterar det i DF Respons Rektorn: Läser alla ärenden i DF Respons samma dag de rapporteras in. Tilldelar utredningsansvar till mentorer i DF Respons Vidtar de omedelbara åtgärder som krävs beroende på situation Ansvarar för att uppföljning i DF Respons rapporteras in Vid mycket allvarliga incidenter måste rektor informeras per telefon, sms och mail direkt. Detta ansvarar samtliga som får kännedom om en händelse för. PIA BANG, REKTOR DALSLUND F-3/SÖDERVÅNG CECILIA WICKENBERG ROSENGREN, REKTOR DALSLUND 4-6/SVANETORP ANNA MAULÉON, REKTOR DALSLUND 7-9

11 11 (11) Bilaga 2 Södervångskolans Trivselregler För en trygg och lärande skolmiljö På vår skola strävar vi efter att alla känner att de har lika värde oavsett ursprung och kön. På vår skola visar vi mod och ansvar genom att reagera mot mobbning och skadegörelse. Vi är rädda om vår skola, skolgård och våra saker som finns där. Vi uppträder trevligt mot varandra och är bra kompisar så att alla mår bra. Vi stannar på skolans område under skol- och fritidstid. Vi springer och leker bollekar utomhus. IPad i skolan IPaden är ett verktyg för lärande och skolan använder ipaden som en naturlig del i undervisningen. Alla eleverna tar med sin ipad laddad till skolan varje dag och använder den i skolarbetet. I samråd med lärare beslutas vilka appar som används i undervisningen. Den personliga integriteten respekteras och elever fotograferar och filmar endast efter tillåtelse från pedagog. Elever använder ett vårdat språk och uppträder respektfullt i umgänge med andra på internet samt besöker internetsidor som inte strider emot skolans värdegrund. Telefon i skolan Telefon får användas till och från skola men ska under skol- och fritidstid lämnas in till klasslärare. Telefon återgers till eleven när han/ hon beger sig hem. Vid tillfällen då förälder är i behov av att kontakta sitt/sina barn under skol- och fritidstid tas kontakt med pedagoger via skolans telefon.