Persontrafik på TGOJbanan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Persontrafik på TGOJbanan"

Transkript

1 Persontrafik på TGOJbanan Ett regionalt utvecklingsperspektiv Bengt Andersson och Dag Boman Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Inregia AB, part of WSP Group

2

3 Förord I samband med järnvägsutredning om Ostlänken har en fråga kommit upp om att studera effekter av att också bedriva persontrafik på TGOJ-banan. Effekterna har studerats utifrån ett antal olika perspektiv. I denna rapport redovisas de olika regionala utvecklingseffekter som persontrafiken skulle kunna generera. Arbetssättet vid framtagandet av denna rapport har i hög grad byggt på tidigare framtaget underlag och ett kvalitativt resonemang både mellan de utförande konsulterna och i samråd med beställaren. Beställare har varit Lars Wogel vid Regionförbundet Sörmland och de utförande konsulterna har varit Bengt Andersson, Inregia AB och Dag Boman, Capire Consulting AB. Rappotens struktur är att det i det första kapitlet görs en allmän beskrivning av nuläget utifrån ett antal olika utgångspunkter. Utifrån detta så beskrivs vilken nytta en persontrafik på TGOJ banan skulle kunna innebära. Denna nytta beskrivs utifrån ett antal olika perspektiv. Utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv, utifrån ett Sörmländskt perspektiv med regionförbundets mål i fokus, utifrån ett lokalt perspektiv med de olika kommunernas inriktningar och mål i respektive antagen översiktsplan. Slutligen redovisas också ett räkneexempel hur stor ekonomisk tillväxt införandet av en persontrafik på TGOJ-banan skulle kunna innebära. I ett fjärde kapitel redovisas ett antal bromsar och motorer för den önskade utvecklingen om en flerkärnig region. I det avslutande kapitlet redovisas ett förslag till huvudstrategi för fortsatt arbete. Cecilia Henriksson, VD Inregia AB 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Nuläge 7 Desintegrerande faktorer 7 Några integrerande krafter 8 Näringslivsstruktur 9 Utbildning 10 Sörmland är splittrat i fyra ekonomiska och kulturella influensområden 11 Omvärlden Trenders inverkan på persontrafik på TGOJ banan 12 Politik miljö, kollektivtrafik, småföretag, folkhälsa 12 Ekonomi internationella drivkrafter, strukturomvandling 12 Socialt livsstil, boende, konsumtion, kultur 12 Tekniskt distansarbete, värde/kilo 12 Nytta av persontrafik på TGOJ-banan 13 Nytta utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv 13 Utifrån uppställda regionala och lokala mål 13 Ett räkneexempel 15 Bromsar och motorer för en flerkärning utveckling 17 Bromsar 17 Motorer 18 Förslag till huvudstrategi 20 Skapa intresse och vilja bland människor 20 Regional vision och ortsvisioner 20 Gemensamma strategiska näringslivssatsningar 20 Genomtänkta transport- och logistiksystem 20 4

5 Sammanfattning Det finns för Sörmland ett antal integrerande och ett antal desintegrerande faktorer: De viktigaste desintegrerande är att kommunikationer är uppbyggda med två starka stråk och svaga tvärförbindelser. Massmediasituationen är splittrad. De är överhuvudtaget få faktorer som samlar länsinnevånarna. Några exempel på det som integrerar är Skavsta, sjukvårdens nya organisation, de parallella satsningar på boende och upplevelseindustri, det politiska samarbetet med regionförbundet som bas. Näringslivsstrukturen i Sörmland har idag en traditionell industriell bas i förändring. I arbetet med framtagandet av det regionala tillväxtprogrammet för Sörmland har ett antal olika kluster och utpekade ekonomiska utvecklingsområden identifierats och pekats ut. Klustrena är fordonsindustri, bioteknik och läkemedel, industriell elektronik och elteknik, säkerhets- och skyddssystem, informationsdesign, logistik. De ekonomiska utvecklingsområden är forskningsavknoppning, upplevelseindustrin och tjänster. Sörmland har idag en jämförelsevis låg andel av befolkningen som har en högre eftergymnasial utbildning. Sörmland kan sägas vara splittrat i fyra ekonomiska och kulturella influensområden. Nordöstra med Trosa, Gnesta och Strängnäs som redan ingår i Stockholms funktionella region. Eskilstuna, som idag utgör en egen funktionell region. Nyköping tillsammans med Oxelösund. Katrineholm, Vingåker och Flen. Det i denna studie aktuella TGOJ-banan knyter samman tre av dessa regioner, och har markerats med rött i bilden nedan. 5

6 Det finns ett antal bromsar och motorer för att åstadkomma en flerkärning utveckling av Stockholm Mälarregionen med hjälp av nord-sydliga förbindelser exempelvis persontrafik på TGOJ-banan. Bromsarna är invanda beteenden, Stockholms dragningskraft, den radiella infrastrukturen, kortsiktiga lönsamhetskalkyler, driftskostnader. Motorerna är bland annat: Skavsta och Oxelösunds hamn portar mot omvärlden, gemensam utbildningsregion, starkare bas för kluster-utveckling/ forskningsmiljöer, gemensamma satsningar på varumärken och koncept, bra trafikupplägg. Nytta av att bedriva persontrafik på TGOJ-banan kan beskrivas utifrån ett antal olika perspektiv. Utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv ger det bättre kommunikationer inom storregionen. Det blir en generell utveckling av en mälarmarknad. Stärker flerkärnighet genom att vara en förbindelse i nord-sydlig riktning. Utifrån ett regionalt perspektiv med Regionförbundets Sörmlands mål så stärker de dessa. Regionförbundets övergripande mål är att skapa hållbar utveckling. Utifrån detta övergripande mål har tre stycken huvudmål ställts upp: Tillväxt, Högre kompetens och Bättre kommunikationer. I rapporten redovisas att alla de tre målen samt även det övergripande målet stärks med den nu föreslagna satsningen. En genomgång av kommunernas visioner och målsättningar visar också att alla kommuner i Sörmland har större eller mindre positiv nytta av denna satsning. Eskilstuna / Västerås: Satsningen skulle stärka kommunens roll som regionalt centrum för handel mm. Den skulle också gynna utveckling av högskola/teknikparker och järnvägsburen pendling Flen /Katrineholm höjer bägge sin attraktiviteten som boendeort, får bättre tillgänglighet till utbildning. Flen: kan förbättra sin tjänsteproduktion Katrineholm: Satsningen ger fler studerande vid ortens utbildningar Strängnäs, Gnesta, Trosa har en mindre nytta men får vissa indirekta effekter av att Sörmland som helhet stärks. Nyköping /Oxelösund stärker kommunen som ett kommunikationsnav. Bättre tillgänglighet till högre utbildning. Satsningen stärker kommunens roll som regionalt centrum Vingåker kan få viss nytta av ökad tillgänglighet i länet Nyttan av att bedriva persontrafik på TGOJ-banan har även bedömts kvalitativt utifrån idag kända ekonomiska fakta kring regionstorlek och ekonomisk tillväxt. En grov överslagskalkyl ger vid hand att det skulle kunna bli en ekonomiskt tillväxt om ca 1-2 %, 300 fler invånare och 150 fler arbetsplatser. Den viktigaste insatsen för att persontrafik på TGOJ-banan ska vara framgångsrikt är skapa ett intresse och en vilja bland medborgarna. Vidare är det viktigt att arbeta med en regional och lokal ortsvision och handlingsplaner. Det är också viktigt att det görs gemensamma strategiska näringslivssatsningar och genomtänkta transport- och logistiksystem. 6

7 Nuläge I detta kapitel görs en nulägesbeskrivning av Sörmland. I ett första kapitel så redovisas ett antal desintegrerande faktorer, varefter ett kapitel redovisar de integrerande faktorerna. Därefter redovisas Sörmlands näringslivsstruktur. Slutligen redovisas en allmän och övergripande beskrivning av Sörmlands nuläge. Desintegrerande faktorer Kommunikationer uppbyggda med två starka stråk och svaga tvärförbindelser Strukturen rent generellt i Stockholm Mälarregionen är uppbyggt kring ett antal olika större radiella kommunikationsstråk till och från centrala Stockholm. Däremot är det en relativt svagt utvecklad infrastruktur i en nord-sydlig riktning som skulle kunna understödja en flerkärning utveckling. Den nu aktuella frågan om persontrafik på TGOJ-banan (röd markering i bilden nedan) är en av flera olika kommunikationsstråk som skulle kunna stärka en sådan utveckling. Ett annat banstråk som har trafik redan idag är den sk Uven (blå markering i bilden nedan). 7

8 Massmediasituationen När det gäller massmedia så är naturligtvis lokalradion med P4 Sörmland en sammanhållande länk men den övergripande bilden är ändå att Sörmland är ett relativt uppdelat avseende massmedia. I de norra delarna dominerar Eskilstunakuriren där Strängnäs tidning numera ingår. Kring Nyköping dominerar Sörmlands nyheter. I Katrineholm så tenderar allt fler att läsa Norrköpings Tidning. Få faktorer som samlar länsinnevånarna Med den struktur som finns idag, finns det relativt få faktorer som samlar sörmlänningarna, såsom exempelvis inom idrott. Några integrerande krafter Skavsta Flygplatsen i Skavsta är redan och kan i allt högre utsträckning bli en samlande kraft för hela Sörmland. Ett exempel på detta är att med en ännu mer medveten satsning på turism och besöksnäring så breddas kraften i Skavsta till ett allt större omland. Sjukvårdens nya organisation Landstinget i Sörmland har förändrat sin nuvarande organisation och har numera en ny gemensam länsorganisation sedan år Landstingsdirektören är tillika sjukhusdirektör som ansvarar för sjukvården tillsammans med tre divisionschefer: Närvård, Länssjukvård och Medicinsk service. Ansvaret skär över de tre sjukhusen: Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna. Det innebär att en chef för ortopedverksamheten i landstinget är det för verksamheten såväl i Nyköping som i Eskilstuna och Katrineholm. Det innebär att en allt större arbetsfördelning med stordriftsfördelar kan bedrivas inom landstingets verksamhet. Detta innebär i sin tur ökat intresse för att kunna både förflytta specialister och patienter mellan olika sjukhus inom Sörmland. Parallella satsningar på boende och upplevelseindustri Ett flertal kommuner i Sörmland har inbördes konstaterat att det är viktigt att satsa på boende och upplevelseindustri. Det som nu sker är att det påbörjats ett ömsesidigt samspel mellan dessa olika kommuner. Att marknadsföra detta gemensamt är inte idag en integrerande faktor men kan bli det med relativt små medel. Det politiska samarbetet med regionförbundet som bas Regionförbundet Sörmland har bildats och påbörjat arbetet med att finna en gemensam vision och målsättning för regionens gemensamma utveckling. 8

9 Näringslivsstruktur Traditionell industriell bas i förändring Sörmlands näringslivsstruktur präglas av tillverkningsindustri. Stora är fortfarande SSAB i Oxelösund, Volvo i Eskilstuna och SKF i Katrinholm. Många mindre verkstadsföretag är underleverantörer och legotillverkare till de större företagen. Lokal och regional marknad dominerar. Sörmland har få FoU - inriktade företag. Kluster i Sörmland (enligt RTP) I arbetet med framtagandet av det regionala tillväxtprogrammet för Sörmland har ett antal olika kluster identifierats. Dessa är: Fordonsindustri Bioteknik och läkemedel Industriell elektronik och elteknik Säkerhets- och skyddssystem Informationsdesign Logistik Utpekade ekonomiska utvecklingsområden Ett antal olika ekonomiska utvecklingsområden har identifierats och pekats ut: Forskningsavknoppning Upplevelseindustrin Tjänster 9

10 Utbildning Sörmland har en låg utbildningsnivå Sörmland har idag en jämförelsevis låg andel eller t o m mycket låg andel av befolkningen som har en högre eftergymnasial utbildning. Utbildningscentra med regional kapacitet finns i Eskilstuna och Katrineholm. Nyköping mer lokalt orienterad. Idag finns ingen gemensam regional rekryteringsbas. Studenterna stannar på hemorten eller söker sig till Linköping, Stockholm eller Uppsala. Val av studieort varierar beroende på ort Vid en närmare studie av hur studenter från olika städer i Sörmland väljer studieort för sin eftergymnasial utbildning framgår att Mälardalens högskola har en mycket hög andel studenter lokalt men även en stor andel i Flen. För studenter från Katrineholm så är dock det en mindre andel och en betydligt högre andel som söker sig mot Linköpings Universitet. I Nyköping är det en mycket liten andel av studenterna som söker sig till Eskilstuna, däremot likvärdigt antal studenter som söker sig till Linköpings Universitet i jämförelse med Stockholms olika högskolor och universitet. Källa: Högskoleverket 10

11 Sörmland är splittrat i fyra ekonomiska och kulturella influensområden Sammantaget kan det beskrivas som att Sörmland är indelat i ett antal olika vardagsregioner. Dessa beskrivs i bilden nedan och sammanstämmer med den beskrivning som Nutek numera använder sig av också kallas för funktionella regioner. Det är dels de nordöstra delarna med Strängnäs, Gnesta, Trosa som redan idag ingår i Stockholmsregionen. Dels Nyköping/Oxelösund som på sikt med Ostlänken kommer få en dubbelsidig koppling till både Stockholmsregionen och regionen Norrköping/Linköping. Dels Eskilstuna som idag är en egen region men i allt högre grad blir en del av Stockholmsregionen, till viss del finns även en koppling mot Västerås. Slutligen finns Katrineholm, Vingåker och Flen som en funktionell region. Dessa är dubbelriktade idag både mot Stockholm och mot Norrköping/Linköping. Flen har också en allt starkare koppling mot Eskilstuna. 11

12 Omvärlden Trenders inverkan på persontrafik på TGOJ banan I detta kapitel har en mycket förenklad modell tillämpats för att redovisa omvärldens trender och hur dessa skulle inverka på persontrafik på TGOJbanan. Politik miljö, kollektivtrafik, småföretag, folkhälsa Politisk prioritering av alternativ till bilpendling, Strävan att attrahera boende/ökad exploatering Ekonomi internationella drivkrafter, strukturomvandling Tjänster, ökad kompetens, tillgänglighet, innovation Socialt livsstil, boende, konsumtion, kultur Grön urbanism, handel, upplevelser, varumärke/profil Tekniskt distansarbete, värde/kilo Flexibilitet, kompetens Funktionell utvecklingen längs de stora kommunikationsstråken mot Stockholm av central betydelse Regionförstoring: större städer i Mälardalen får dubbla funktioner o Pendling in mot Stockholm dels att de har ett eget upptagningsområde för omlandet.mälardalen, Sörmland, lokalt o Vi går mot en ny roll för många orter 12

13 Nytta av persontrafik på TGOJ-banan Nytta utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv Bättre kommunikationer inom Stockholm Mälardalen Bättre kommunikationer gynnar storregionen rent generellt. Persontrafik på TGOJ-banan kompletterar andra stråk i en nord-sydlig riktning i första hand Uven, riksväg 53 och 55 (Mälardiagonalen), Rv 56 (Räta Linjen), förbifart Stockholm samt Bergslagsdiagonalen. En del i en generell utveckling av en mälarmarknad Att stärka kommunikationer i en nord-sydlig riktning ger också företag som utlokaliseras från Stockholmsregionen pga ett högt marknadstryck en möjlighet att utvidga sin marknad även gentemot halvcentrala bandet ca 10 mil utanför Stockholms centrum. Det kan handla om arbete med tjänster ex. sjukvård, utbildning och kultur i Mälarregionen. Stärkt flerkärnighet Persontrafik på TGOJ-banan stöttar och kompletterar andra stråk i en nordsydlig riktning vilket ger en ökad möjlighet till att få till stånd en flerkärnig utveckling i regionen. Det motverkar i viss mån centralisering av service, tjänster, utbildning och kultur. Persontrafik på TGOJ har en (teoretisk) potential att stärka orterna längs stråket på bekostnad av Stockholm resp. Norrköping/Linköping Utifrån uppställda regionala och lokala mål Regionförbundets mål Regionförbundets övergripande mål är att skapa hållbar utveckling. Utifrån detta övergripande mål har tre stycken huvudmål ställts upp: Tillväxt, Högre kompetens och Bättre kommunikationer. Persontrafik på TGOJ-banan befrämjar i flera avseende hållbar utveckling utifrån att det ger Ökad andel kollektivtrafikresenärer Bättre tillgänglighet till ett större utbud med kulturella aktiviteter Bättre jämställdhet. Förbättrade trafikinfrastrukturen sker i en riktning där många kvinnor idag skulle kunna tänka sig att börja pendla exempelvis inom vård- och utbildningssektorn. 13

14 Möjligheten att kunna pendla åt flera olika håll än enbart åt Stockholm ökar attraktiviteten som boendeort för flera av orterna i TGOJ-stråket. 1.Tillväxt Ekonomiskt tillväxt om ca 1-2 %, 300 fler invånare och 150 fler arbetsplatser Bättre etableringsmöjligheter för handel, upplevelseindustri, logistik Bättre arbetskraftsförsörjning 2.Högre kompetens Bättre tillgänglighet för unga och vuxna studerande till existerande utbud Stärker Mälardalens högskolas rekryteringsbas Stärker utbildningssatsningarna i Katrineholm 3.Bättre kommunikationer Satsningen på att bedriva persontrafik på TGOJ-banan stämmer naturligtvis även in på regionförbundets mål med att få bättre kommunikationer. Utifrån de aktuella kommunernas mål Eskilstuna / Västerås Stärker kommunens roll som regionalt centrum för handel mm Utveckling av högskola/teknikparker Järnvägsburen pendling Flen /Katrineholm Höjer attraktiviteten som boendeort Bättre tillgänglighet till utbildning Flen: Tjänsteproduktion Katrineholm: Fler studerande vid ortens utbildningar Strängnäs, Gnesta, Trosa Mindre betydelse. Vissa indirekta effekter Nyköping /Oxelösund Stärker kommunen som ett kommunikationsnav Bättre tillgänglighet till högre utbildning Stärker kommunens roll som regionalt centrum 14

15 Vingåker Kan få viss nytta av ökad tillgänglighet i länet, som exempelvis till högskolan i Eskilstuna, flygplatsen i Skavsta och Oxelösunds hamn. Ett räkneexempel Samband mellan arbetsmarknadens storlek, antal branscher och produktivitet Empirisk forskning visar att det finns tydliga samband mellan den lokala arbetsmarknadens storlek, produktivitetsnivå, antal branscher i regionen och produktivitetsnivån. Figuren nedan visar sambandet mellan arbetsmarknadens storlek och antal branscher. I små lokala arbetsmarknader finns det relativt få affärsgrenar. Ofta är det några få industribranscher plus sådana som är inriktade på privata och lokala tjänster av allmän karaktär. Exempel är taxi, detaljhandel, pizzerior, revisionsföretag och lokal offentlig service. De flesta branscherna är inriktade på att betjäna den lokala marknaden. Möjligheterna för företagen att öka sin produktion, produktivitet och antalet anställda är begränsade av den lokala marknadens storlek. Sambandet mellan arbetsmarknadens storlek och antal branscher är därför mycket starkt. Ju större arbetsmarknaden är desto fler affärsgrenar finns det i regionen och i och med det finns det också flera där det är möjligt för företagen att konkurrera på den nationella och internationella marknaden. Möjligheten för företagen till specialisering, utnyttjande av skalfördelar och att konkurrera med nya produkter blir större i stora lokala arbetsmarknader Antal branscher Arbetskraftsutbud: Katrineholms LA = Nyköpings LA = Eskilstuna LA = Arbetsmarknadens storlek Figur Sambandet mellan den lokala arbetsmarknadens storlek och antal branscher. 15

16 Det omvända sambandet existerar också. Att den lokala arbetsmarknaden blir större (fler som arbetar, fler som flyttar in) om företagen har framgångar på stora marknader. I det framtida utvecklingsarbetet blir det därför viktigt att stimulera de processer som gör att företagen får en större marknad och finner det lönsamt att anställa flera personer. När fler branscher finns i en lokal arbetsmarknad blir det lättare för arbetskraft som förlorar jobben i en krympande bransch att få nya jobb i en annan, växande yrkesgren, utan att behöva flytta. Det blir lättare för företagen att knyta kontakter och kombinera olika kunskaper till nya produkter med stor efterfrågan. Ju fler branschers kunskaper som kan kombineras desto kraftfullare blir de nya produkterna Produktivitet Antal branscher Figur Sambandet mellan antal branscher och produktivitet i lokala arbetsmarknader. Nytta med persontrafik uppskattas till en tillväxtökning på 1-2% Utifrån dessa teoretiska resonemang har teorierna provats på exemplet persontrafik på TGOJ-banan. Skulle persontrafiken kunna göra att de i dagsläget tre olika arbetsmarknadsregionerna i Eskilstuna/Katrineholm/Flen/Vingåker samt Nyköping/Oxelösund blev en gemensam arbetsmarknadsregion skulle arbetsmarknadens storlek öka. Enligt ovan angivna förutsättningar skulle detta i sin tur innebära att antalet branscher skulle kunna öka från i dagsläget 250 till 350 stycken. Ökningen av antalet branscher skulle i sin tur innebära en tillväxtökning. Om en gemensam vardagsregion för stråket TGOJ skapas är vår uppskattning att det skulle innebära en tillväxtökning på 1-2%. Det är en nytta som inte att förringa. Det behöver dock sättas i relation till den nytta och effekt som ostlänken för med sig, våra motsvarande beräkningar för detta är av storleksordningen sju gånger större. Ostlänken innebär 2000 fler invånare och 1000 fler arbetstillfällen. Motsvarande relationer ger för persontrafik på TGOJ-banan alltså en effekt och nytta på 300 fler invånare och 150 fler arbetstillfällen. 16

17 Bromsar och motorer för en flerkärning utveckling Det finns ett antal bromsar och motorer för att åstadkomma en flerkärning utveckling av Stockholm Mälarregionen med hjälp av nord-sydliga förbindelser exempelvis persontrafik på TGOJ-banan. Bromsar Det finns ett antal bromsar för en ökad flerkärnighet i Stockholm Mälardalen. Invanda beteenden Det finns ett antal invanda mönster i beteendet hos individer idag. I mycket hög utsträckning är inriktningen mot Stockholm mental. Det skulle kunna innebära att även om persontrafik börjar bedrivas på TGOJ-banan så väljer individer att inte nyttja denna nya förbättrade kommunikationslänk pga de invanda mönster som finns. Stockholms dragningskraft Stockholm har alltid haft, har för närvarande och kommer på lång sikt att ha den stora dragningskraften på alla olika delregioner i Mälardalsregionen. Detta är en broms då det också kommer att bidra till att invanda mönster fortlever. Den radiella infrastrukturen Infrastrukturen har utvecklats utifrån de stora tunga trafikstråken. Idag har både E4 och E20 till och från Stockholm genom Sörmland en hög motorvägsstandard. Även på bansidan kommer det att finnas god infrastruktur till och från Stockholm i samband med att trafik på Ostlänken påbörjas. Den goda infrastrukturen mot Stockholm och den relativt låga standarden för infrastrukturen för de radiella länkarna kan inverka som en broms för att förändra sina beteenden. Kortsiktiga lönsamhetskalkyler Det kan troligen vara svårt att med traditionella samhällsekonomiska instrument som används inom transportpolitiken vara möjligt att få fram ett positiv nytta av bedriva persontrafik på TGOJ-banan. Dessa kalkyler kan vara en broms för att få tillstånd investeringar på TOJ-banan. Driftskostnader Troligen är det så att även driftskostnader för att få tillstånd och bedriva själva trafiken på TGOJ-banan kommer att kräva att nya medel skjuts till eller att andra idag befintliga kollektivresor prioriteras ned. Detta kan också inverka som en broms för ett kommande genomförande. 17

18 Motorer Det finns ett antal motorer: Skavsta och Oxelösunds hamn portar mot omvärlden En av de klara motorerna för persontrafik på TGOJ-banan är den stora målpunkten med flygplatsen i Skavsta. En persontrafik på TGOJ-banan skulle i hög utsträckning kunna förbättra möjligheten att med hjälp av kollektivt resande ta sig till Skavsta, detta i relationer där trafikuppläggen tidigare inte varit goda. Det ger utökat upptagningsområde för Skavsta. Gemensam arbetsmarknadsregion En viktig motor för persontrafik på TGOJ-banan är att man med ett bra trafikupplägg skulle kunna binda samman de tre olika lokala arbetsmarkandsregioner som idag finns längs transportstråket. Vetskapen om hur människor agerar när de väljer boende- respektive studieort är att de mer tänker i tid än i avstånd. Figuren nedan beskriver sambandet att när restiden mellan två orter minskar under 60 minuter tenderar benägenheten att resa att öka mycket kraftigt. Figur Samband mellan restid och benägenhet att resa Källa: Bearbetning av Börje Johansson, Handelshögskolan Jönköping (2000) Gemensam utbildningsregion Genom att bedriva persontrafik på TGOJ-banan så skulle det kunna vara lättare för studenter i Katrineholm och även Norrköping och Oxelösund att välja Mälardalens högskola som ett alternativ. Att tillskapa en gemensam utbildningsregion med den regionala högskolan blir därför en viktig motor för en positiv utveckling av persontrafiken på TGOJ-banan. 18

19 Starkare bas för kluster-utveckling/ forskningsmiljöer Persontrafiken på TGOJ-banan möjliggör att de olika kluster som identifierats i transportstråket och de olika forskningsmiljöerna får en ökad möjlighet att kunna rekrytera rätt kvalificerad person. Gemensamma satsningar på varumärken och koncept En viktig motor är att arbeta med att skapa gemensamma varumärken och koncept som stärker utvecklingen inte bara mot Stockholm utan också mentalt i andra riktningar. Det kan exempelvis handla om att skapa ett gemensamt varumärke kring attraktivt boende i Sörmland. Näringslivets bild Näringslivet har byggt upp sin logistik kring dagens infrastruktur, men kan förväntas anpassa sig snabbt till de nya möjligheter som skapas. Bra trafikupplägg Att hitta rätt i ett bra trafikupplägg för kollektivresorna kommer också att bli en viktig motor för utvecklingen. Med detta menas dels att vetskapen om att det går tåg istället för buss ökar tilltron till att systemet fungerar och är en långsiktig satsning från samhällets sida. I detalj handlar trafikupplägget också om att få till avgångstider som är lätta att memorera exempelvis halvtimmestrafik eller heltimmestrafik. 19

20 Förslag till huvudstrategi I detta kapitel redovisas vilka huvuddrag vi ser för en strategi för att göra persontrafik på TGOJ-banan som framgångsrik. Skapa intresse och vilja bland människor Vi menar att den viktigaste insatsen är att skapa ett intresse och en vilja hos människorna för att nyttja persontrafiken på TGOJ-banan. Detta är särskilt viktigt då det finns en mental huvudriktning mot Stockholm, denna huvudriktning ska inte brytas men den ska kompletteras och berikas. Detta bör ske genom att skapa gemensamma arenor för utbildning, kultur och mötesplatser. Att stråket också stärks med satsningar på handel som gör det attraktivt att resa även i konsumtionsärenden i denna riktning. Kan arbetsmarknadsåtgärder göras som stärker intresset hos medborgarna är detta också positivt. Regional vision och ortsvisioner Både en regional vision och en vision för respektive ort längs stråket kan behöva upprättas. Syftet med detta är att definiera ortens nya roll i en bättre integrerad region. Ett exempel på gemensam vision skulle kunna vara att teckna ett varumärke för attraktivt boende i Sörmland. Gemensamma strategiska näringslivssatsningar Det är viktigt att det också görs gemensamma strategiska näringslivssatsningar som stöttar de kluster som nu är utpekade och kan utvecklas med hjälp av bla persontrafik på TGOJ-banan. Det handlar exempelvis om upplevelseindustri, robotik, logistik och bioteknik. Genomtänkta transport- och logistiksystem Persontrafik på TGOJ banan är en del i en långsiktig plan för att få bättre nordsydliga stråk. Bland dessa stråk ingår också Uven och Enköping-Uppsala på bansidan. Dessa olika åtgärder är inte konkurrenter utan komplement som stärker en flerkärning utveckling av Stockholm Mälardalsregionen. Det finns också ett antal olika vägstråk som på liknande sätt utgör komplement. Det är riksväg 56 (Räta linjen), riksväg 55 (Mälardiagonalen) samt riksväg

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Räta Linjen en utvecklingskorridor

Räta Linjen en utvecklingskorridor Räta Linjen en utvecklingskorridor En sammanfattande rapport om Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Mars 2007 Förord Initiativtagare till denna rapport är Räta Linjen Gruppen, vilken består

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen.

Läs mer

Fortsätt utveckla Sörmland

Fortsätt utveckla Sörmland 2006-08-10 Fortsätt utveckla Sörmland 2(8) Socialdemokraterna SÖRMLAND Regionalt socialdemokratiskt utvecklingsprogram för Sörmland En bra utveckling i Mälardalsregionen är en viktig grund för vår gemensamma

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Räta Linjen. En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard

Räta Linjen. En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Räta Linjen En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Bengt Andersson Inregia AB, oktober 2005 på uppdrag av Räta Linjen Gruppen Inregia AB, part of WSP Group (

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Sveriges demografiska mittpunkt Cirka 280 000 invånare Gränsar till 6 andra län Delar av 5 stift Örebro län ett län, men 6 landskap Närke, Västmanland, Värmland,

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Skavsta Ostlänken - viktiga komponenter i Sörmlands framtid

Skavsta Ostlänken - viktiga komponenter i Sörmlands framtid Skavsta Ostlänken - viktiga komponenter i Sörmlands framtid Vad betyder en flygplats? Flygplatser är städers och regioners uppkoppling till omvärlden. Internationell forskning säger att flygplatser bidrar

Läs mer

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland

Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010)

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska förvaltningen Gatuavdelningen, gatu- och parkgruppen Ingenjör Hans Velin 0589-87 610 hans.velin@arboga.se Datum 2009-09-24 Synpunkter på Regional

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Befolkning med tillgång till fiber

Befolkning med tillgång till fiber Bredband Vision och Beslut Målet är att uppfylla Regeringens vision om 90% av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020 dvs fiber... -> 2020, statliga pengar 3.25 miljarder, 113 (!)

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag - yttrande

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag - yttrande 2008-11-06 Dnr CK2008-0242 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anders Edström 018-611 61 87 anders.u.edstrom@lul.se Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 STOCKHOLM Regional

Läs mer

TGOJ-banan. Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland

TGOJ-banan. Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland TGOJ-banan Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland för oss Nyköpings bussterminal - en mötespunkt. I Sörmland finns något för alla Sörmland är ett fantastiskt landskap fullt av slott,

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions

STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions PM - slutrapport Regionplane- och trafikkontoret Caroline Olsson STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions Stockholms läns landsting Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Ökad tillgänglighet Eskilstuna-Hallstahammar-Västerås. www.merkoll.se

Ökad tillgänglighet Eskilstuna-Hallstahammar-Västerås. www.merkoll.se Ökad tillgänglighet Eskilstuna-Hallstahammar-Västerås www.merkoll.se Finansiärer Mer Koll finansieras av följande organisationer: Skinnskattebergs kommun Rapporten är skriven av Bo Wictorin, Eskilstuna

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Hållbar tillväxt 2021

Hållbar tillväxt 2021 Hållbar tillväxt 2021 Diarienummer KS 2011-00457 Fastställt av KF 2011-06 Giltigt till 2021 Hållbar tillväxt 2021 Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad 2013-07-23 Målbild för hållbar

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen

Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen ATT BYGGA NÅGONTING STORT TILLSAMMANS Två städer. Syskon, som i grund och botten inte är helt lika varandra och har vandrat lite olika vägar

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård SOVIS15-0032 Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Vård- och omsorgscollege... 3 3. Vård och omsorgscollege

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Datum 2013-02-14 Dnr Bilaga D 1 Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155-778 90 E-post: info@region.sormland.se Hemsida: www.region.sormland.se Org nr: 222000-1545

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer