Persontrafik på TGOJbanan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Persontrafik på TGOJbanan"

Transkript

1 Persontrafik på TGOJbanan Ett regionalt utvecklingsperspektiv Bengt Andersson och Dag Boman Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Inregia AB, part of WSP Group

2

3 Förord I samband med järnvägsutredning om Ostlänken har en fråga kommit upp om att studera effekter av att också bedriva persontrafik på TGOJ-banan. Effekterna har studerats utifrån ett antal olika perspektiv. I denna rapport redovisas de olika regionala utvecklingseffekter som persontrafiken skulle kunna generera. Arbetssättet vid framtagandet av denna rapport har i hög grad byggt på tidigare framtaget underlag och ett kvalitativt resonemang både mellan de utförande konsulterna och i samråd med beställaren. Beställare har varit Lars Wogel vid Regionförbundet Sörmland och de utförande konsulterna har varit Bengt Andersson, Inregia AB och Dag Boman, Capire Consulting AB. Rappotens struktur är att det i det första kapitlet görs en allmän beskrivning av nuläget utifrån ett antal olika utgångspunkter. Utifrån detta så beskrivs vilken nytta en persontrafik på TGOJ banan skulle kunna innebära. Denna nytta beskrivs utifrån ett antal olika perspektiv. Utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv, utifrån ett Sörmländskt perspektiv med regionförbundets mål i fokus, utifrån ett lokalt perspektiv med de olika kommunernas inriktningar och mål i respektive antagen översiktsplan. Slutligen redovisas också ett räkneexempel hur stor ekonomisk tillväxt införandet av en persontrafik på TGOJ-banan skulle kunna innebära. I ett fjärde kapitel redovisas ett antal bromsar och motorer för den önskade utvecklingen om en flerkärnig region. I det avslutande kapitlet redovisas ett förslag till huvudstrategi för fortsatt arbete. Cecilia Henriksson, VD Inregia AB 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Nuläge 7 Desintegrerande faktorer 7 Några integrerande krafter 8 Näringslivsstruktur 9 Utbildning 10 Sörmland är splittrat i fyra ekonomiska och kulturella influensområden 11 Omvärlden Trenders inverkan på persontrafik på TGOJ banan 12 Politik miljö, kollektivtrafik, småföretag, folkhälsa 12 Ekonomi internationella drivkrafter, strukturomvandling 12 Socialt livsstil, boende, konsumtion, kultur 12 Tekniskt distansarbete, värde/kilo 12 Nytta av persontrafik på TGOJ-banan 13 Nytta utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv 13 Utifrån uppställda regionala och lokala mål 13 Ett räkneexempel 15 Bromsar och motorer för en flerkärning utveckling 17 Bromsar 17 Motorer 18 Förslag till huvudstrategi 20 Skapa intresse och vilja bland människor 20 Regional vision och ortsvisioner 20 Gemensamma strategiska näringslivssatsningar 20 Genomtänkta transport- och logistiksystem 20 4

5 Sammanfattning Det finns för Sörmland ett antal integrerande och ett antal desintegrerande faktorer: De viktigaste desintegrerande är att kommunikationer är uppbyggda med två starka stråk och svaga tvärförbindelser. Massmediasituationen är splittrad. De är överhuvudtaget få faktorer som samlar länsinnevånarna. Några exempel på det som integrerar är Skavsta, sjukvårdens nya organisation, de parallella satsningar på boende och upplevelseindustri, det politiska samarbetet med regionförbundet som bas. Näringslivsstrukturen i Sörmland har idag en traditionell industriell bas i förändring. I arbetet med framtagandet av det regionala tillväxtprogrammet för Sörmland har ett antal olika kluster och utpekade ekonomiska utvecklingsområden identifierats och pekats ut. Klustrena är fordonsindustri, bioteknik och läkemedel, industriell elektronik och elteknik, säkerhets- och skyddssystem, informationsdesign, logistik. De ekonomiska utvecklingsområden är forskningsavknoppning, upplevelseindustrin och tjänster. Sörmland har idag en jämförelsevis låg andel av befolkningen som har en högre eftergymnasial utbildning. Sörmland kan sägas vara splittrat i fyra ekonomiska och kulturella influensområden. Nordöstra med Trosa, Gnesta och Strängnäs som redan ingår i Stockholms funktionella region. Eskilstuna, som idag utgör en egen funktionell region. Nyköping tillsammans med Oxelösund. Katrineholm, Vingåker och Flen. Det i denna studie aktuella TGOJ-banan knyter samman tre av dessa regioner, och har markerats med rött i bilden nedan. 5

6 Det finns ett antal bromsar och motorer för att åstadkomma en flerkärning utveckling av Stockholm Mälarregionen med hjälp av nord-sydliga förbindelser exempelvis persontrafik på TGOJ-banan. Bromsarna är invanda beteenden, Stockholms dragningskraft, den radiella infrastrukturen, kortsiktiga lönsamhetskalkyler, driftskostnader. Motorerna är bland annat: Skavsta och Oxelösunds hamn portar mot omvärlden, gemensam utbildningsregion, starkare bas för kluster-utveckling/ forskningsmiljöer, gemensamma satsningar på varumärken och koncept, bra trafikupplägg. Nytta av att bedriva persontrafik på TGOJ-banan kan beskrivas utifrån ett antal olika perspektiv. Utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv ger det bättre kommunikationer inom storregionen. Det blir en generell utveckling av en mälarmarknad. Stärker flerkärnighet genom att vara en förbindelse i nord-sydlig riktning. Utifrån ett regionalt perspektiv med Regionförbundets Sörmlands mål så stärker de dessa. Regionförbundets övergripande mål är att skapa hållbar utveckling. Utifrån detta övergripande mål har tre stycken huvudmål ställts upp: Tillväxt, Högre kompetens och Bättre kommunikationer. I rapporten redovisas att alla de tre målen samt även det övergripande målet stärks med den nu föreslagna satsningen. En genomgång av kommunernas visioner och målsättningar visar också att alla kommuner i Sörmland har större eller mindre positiv nytta av denna satsning. Eskilstuna / Västerås: Satsningen skulle stärka kommunens roll som regionalt centrum för handel mm. Den skulle också gynna utveckling av högskola/teknikparker och järnvägsburen pendling Flen /Katrineholm höjer bägge sin attraktiviteten som boendeort, får bättre tillgänglighet till utbildning. Flen: kan förbättra sin tjänsteproduktion Katrineholm: Satsningen ger fler studerande vid ortens utbildningar Strängnäs, Gnesta, Trosa har en mindre nytta men får vissa indirekta effekter av att Sörmland som helhet stärks. Nyköping /Oxelösund stärker kommunen som ett kommunikationsnav. Bättre tillgänglighet till högre utbildning. Satsningen stärker kommunens roll som regionalt centrum Vingåker kan få viss nytta av ökad tillgänglighet i länet Nyttan av att bedriva persontrafik på TGOJ-banan har även bedömts kvalitativt utifrån idag kända ekonomiska fakta kring regionstorlek och ekonomisk tillväxt. En grov överslagskalkyl ger vid hand att det skulle kunna bli en ekonomiskt tillväxt om ca 1-2 %, 300 fler invånare och 150 fler arbetsplatser. Den viktigaste insatsen för att persontrafik på TGOJ-banan ska vara framgångsrikt är skapa ett intresse och en vilja bland medborgarna. Vidare är det viktigt att arbeta med en regional och lokal ortsvision och handlingsplaner. Det är också viktigt att det görs gemensamma strategiska näringslivssatsningar och genomtänkta transport- och logistiksystem. 6

7 Nuläge I detta kapitel görs en nulägesbeskrivning av Sörmland. I ett första kapitel så redovisas ett antal desintegrerande faktorer, varefter ett kapitel redovisar de integrerande faktorerna. Därefter redovisas Sörmlands näringslivsstruktur. Slutligen redovisas en allmän och övergripande beskrivning av Sörmlands nuläge. Desintegrerande faktorer Kommunikationer uppbyggda med två starka stråk och svaga tvärförbindelser Strukturen rent generellt i Stockholm Mälarregionen är uppbyggt kring ett antal olika större radiella kommunikationsstråk till och från centrala Stockholm. Däremot är det en relativt svagt utvecklad infrastruktur i en nord-sydlig riktning som skulle kunna understödja en flerkärning utveckling. Den nu aktuella frågan om persontrafik på TGOJ-banan (röd markering i bilden nedan) är en av flera olika kommunikationsstråk som skulle kunna stärka en sådan utveckling. Ett annat banstråk som har trafik redan idag är den sk Uven (blå markering i bilden nedan). 7

8 Massmediasituationen När det gäller massmedia så är naturligtvis lokalradion med P4 Sörmland en sammanhållande länk men den övergripande bilden är ändå att Sörmland är ett relativt uppdelat avseende massmedia. I de norra delarna dominerar Eskilstunakuriren där Strängnäs tidning numera ingår. Kring Nyköping dominerar Sörmlands nyheter. I Katrineholm så tenderar allt fler att läsa Norrköpings Tidning. Få faktorer som samlar länsinnevånarna Med den struktur som finns idag, finns det relativt få faktorer som samlar sörmlänningarna, såsom exempelvis inom idrott. Några integrerande krafter Skavsta Flygplatsen i Skavsta är redan och kan i allt högre utsträckning bli en samlande kraft för hela Sörmland. Ett exempel på detta är att med en ännu mer medveten satsning på turism och besöksnäring så breddas kraften i Skavsta till ett allt större omland. Sjukvårdens nya organisation Landstinget i Sörmland har förändrat sin nuvarande organisation och har numera en ny gemensam länsorganisation sedan år Landstingsdirektören är tillika sjukhusdirektör som ansvarar för sjukvården tillsammans med tre divisionschefer: Närvård, Länssjukvård och Medicinsk service. Ansvaret skär över de tre sjukhusen: Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna. Det innebär att en chef för ortopedverksamheten i landstinget är det för verksamheten såväl i Nyköping som i Eskilstuna och Katrineholm. Det innebär att en allt större arbetsfördelning med stordriftsfördelar kan bedrivas inom landstingets verksamhet. Detta innebär i sin tur ökat intresse för att kunna både förflytta specialister och patienter mellan olika sjukhus inom Sörmland. Parallella satsningar på boende och upplevelseindustri Ett flertal kommuner i Sörmland har inbördes konstaterat att det är viktigt att satsa på boende och upplevelseindustri. Det som nu sker är att det påbörjats ett ömsesidigt samspel mellan dessa olika kommuner. Att marknadsföra detta gemensamt är inte idag en integrerande faktor men kan bli det med relativt små medel. Det politiska samarbetet med regionförbundet som bas Regionförbundet Sörmland har bildats och påbörjat arbetet med att finna en gemensam vision och målsättning för regionens gemensamma utveckling. 8

9 Näringslivsstruktur Traditionell industriell bas i förändring Sörmlands näringslivsstruktur präglas av tillverkningsindustri. Stora är fortfarande SSAB i Oxelösund, Volvo i Eskilstuna och SKF i Katrinholm. Många mindre verkstadsföretag är underleverantörer och legotillverkare till de större företagen. Lokal och regional marknad dominerar. Sörmland har få FoU - inriktade företag. Kluster i Sörmland (enligt RTP) I arbetet med framtagandet av det regionala tillväxtprogrammet för Sörmland har ett antal olika kluster identifierats. Dessa är: Fordonsindustri Bioteknik och läkemedel Industriell elektronik och elteknik Säkerhets- och skyddssystem Informationsdesign Logistik Utpekade ekonomiska utvecklingsområden Ett antal olika ekonomiska utvecklingsområden har identifierats och pekats ut: Forskningsavknoppning Upplevelseindustrin Tjänster 9

10 Utbildning Sörmland har en låg utbildningsnivå Sörmland har idag en jämförelsevis låg andel eller t o m mycket låg andel av befolkningen som har en högre eftergymnasial utbildning. Utbildningscentra med regional kapacitet finns i Eskilstuna och Katrineholm. Nyköping mer lokalt orienterad. Idag finns ingen gemensam regional rekryteringsbas. Studenterna stannar på hemorten eller söker sig till Linköping, Stockholm eller Uppsala. Val av studieort varierar beroende på ort Vid en närmare studie av hur studenter från olika städer i Sörmland väljer studieort för sin eftergymnasial utbildning framgår att Mälardalens högskola har en mycket hög andel studenter lokalt men även en stor andel i Flen. För studenter från Katrineholm så är dock det en mindre andel och en betydligt högre andel som söker sig mot Linköpings Universitet. I Nyköping är det en mycket liten andel av studenterna som söker sig till Eskilstuna, däremot likvärdigt antal studenter som söker sig till Linköpings Universitet i jämförelse med Stockholms olika högskolor och universitet. Källa: Högskoleverket 10

11 Sörmland är splittrat i fyra ekonomiska och kulturella influensområden Sammantaget kan det beskrivas som att Sörmland är indelat i ett antal olika vardagsregioner. Dessa beskrivs i bilden nedan och sammanstämmer med den beskrivning som Nutek numera använder sig av också kallas för funktionella regioner. Det är dels de nordöstra delarna med Strängnäs, Gnesta, Trosa som redan idag ingår i Stockholmsregionen. Dels Nyköping/Oxelösund som på sikt med Ostlänken kommer få en dubbelsidig koppling till både Stockholmsregionen och regionen Norrköping/Linköping. Dels Eskilstuna som idag är en egen region men i allt högre grad blir en del av Stockholmsregionen, till viss del finns även en koppling mot Västerås. Slutligen finns Katrineholm, Vingåker och Flen som en funktionell region. Dessa är dubbelriktade idag både mot Stockholm och mot Norrköping/Linköping. Flen har också en allt starkare koppling mot Eskilstuna. 11

12 Omvärlden Trenders inverkan på persontrafik på TGOJ banan I detta kapitel har en mycket förenklad modell tillämpats för att redovisa omvärldens trender och hur dessa skulle inverka på persontrafik på TGOJbanan. Politik miljö, kollektivtrafik, småföretag, folkhälsa Politisk prioritering av alternativ till bilpendling, Strävan att attrahera boende/ökad exploatering Ekonomi internationella drivkrafter, strukturomvandling Tjänster, ökad kompetens, tillgänglighet, innovation Socialt livsstil, boende, konsumtion, kultur Grön urbanism, handel, upplevelser, varumärke/profil Tekniskt distansarbete, värde/kilo Flexibilitet, kompetens Funktionell utvecklingen längs de stora kommunikationsstråken mot Stockholm av central betydelse Regionförstoring: större städer i Mälardalen får dubbla funktioner o Pendling in mot Stockholm dels att de har ett eget upptagningsområde för omlandet.mälardalen, Sörmland, lokalt o Vi går mot en ny roll för många orter 12

13 Nytta av persontrafik på TGOJ-banan Nytta utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv Bättre kommunikationer inom Stockholm Mälardalen Bättre kommunikationer gynnar storregionen rent generellt. Persontrafik på TGOJ-banan kompletterar andra stråk i en nord-sydlig riktning i första hand Uven, riksväg 53 och 55 (Mälardiagonalen), Rv 56 (Räta Linjen), förbifart Stockholm samt Bergslagsdiagonalen. En del i en generell utveckling av en mälarmarknad Att stärka kommunikationer i en nord-sydlig riktning ger också företag som utlokaliseras från Stockholmsregionen pga ett högt marknadstryck en möjlighet att utvidga sin marknad även gentemot halvcentrala bandet ca 10 mil utanför Stockholms centrum. Det kan handla om arbete med tjänster ex. sjukvård, utbildning och kultur i Mälarregionen. Stärkt flerkärnighet Persontrafik på TGOJ-banan stöttar och kompletterar andra stråk i en nordsydlig riktning vilket ger en ökad möjlighet till att få till stånd en flerkärnig utveckling i regionen. Det motverkar i viss mån centralisering av service, tjänster, utbildning och kultur. Persontrafik på TGOJ har en (teoretisk) potential att stärka orterna längs stråket på bekostnad av Stockholm resp. Norrköping/Linköping Utifrån uppställda regionala och lokala mål Regionförbundets mål Regionförbundets övergripande mål är att skapa hållbar utveckling. Utifrån detta övergripande mål har tre stycken huvudmål ställts upp: Tillväxt, Högre kompetens och Bättre kommunikationer. Persontrafik på TGOJ-banan befrämjar i flera avseende hållbar utveckling utifrån att det ger Ökad andel kollektivtrafikresenärer Bättre tillgänglighet till ett större utbud med kulturella aktiviteter Bättre jämställdhet. Förbättrade trafikinfrastrukturen sker i en riktning där många kvinnor idag skulle kunna tänka sig att börja pendla exempelvis inom vård- och utbildningssektorn. 13

14 Möjligheten att kunna pendla åt flera olika håll än enbart åt Stockholm ökar attraktiviteten som boendeort för flera av orterna i TGOJ-stråket. 1.Tillväxt Ekonomiskt tillväxt om ca 1-2 %, 300 fler invånare och 150 fler arbetsplatser Bättre etableringsmöjligheter för handel, upplevelseindustri, logistik Bättre arbetskraftsförsörjning 2.Högre kompetens Bättre tillgänglighet för unga och vuxna studerande till existerande utbud Stärker Mälardalens högskolas rekryteringsbas Stärker utbildningssatsningarna i Katrineholm 3.Bättre kommunikationer Satsningen på att bedriva persontrafik på TGOJ-banan stämmer naturligtvis även in på regionförbundets mål med att få bättre kommunikationer. Utifrån de aktuella kommunernas mål Eskilstuna / Västerås Stärker kommunens roll som regionalt centrum för handel mm Utveckling av högskola/teknikparker Järnvägsburen pendling Flen /Katrineholm Höjer attraktiviteten som boendeort Bättre tillgänglighet till utbildning Flen: Tjänsteproduktion Katrineholm: Fler studerande vid ortens utbildningar Strängnäs, Gnesta, Trosa Mindre betydelse. Vissa indirekta effekter Nyköping /Oxelösund Stärker kommunen som ett kommunikationsnav Bättre tillgänglighet till högre utbildning Stärker kommunens roll som regionalt centrum 14

15 Vingåker Kan få viss nytta av ökad tillgänglighet i länet, som exempelvis till högskolan i Eskilstuna, flygplatsen i Skavsta och Oxelösunds hamn. Ett räkneexempel Samband mellan arbetsmarknadens storlek, antal branscher och produktivitet Empirisk forskning visar att det finns tydliga samband mellan den lokala arbetsmarknadens storlek, produktivitetsnivå, antal branscher i regionen och produktivitetsnivån. Figuren nedan visar sambandet mellan arbetsmarknadens storlek och antal branscher. I små lokala arbetsmarknader finns det relativt få affärsgrenar. Ofta är det några få industribranscher plus sådana som är inriktade på privata och lokala tjänster av allmän karaktär. Exempel är taxi, detaljhandel, pizzerior, revisionsföretag och lokal offentlig service. De flesta branscherna är inriktade på att betjäna den lokala marknaden. Möjligheterna för företagen att öka sin produktion, produktivitet och antalet anställda är begränsade av den lokala marknadens storlek. Sambandet mellan arbetsmarknadens storlek och antal branscher är därför mycket starkt. Ju större arbetsmarknaden är desto fler affärsgrenar finns det i regionen och i och med det finns det också flera där det är möjligt för företagen att konkurrera på den nationella och internationella marknaden. Möjligheten för företagen till specialisering, utnyttjande av skalfördelar och att konkurrera med nya produkter blir större i stora lokala arbetsmarknader Antal branscher Arbetskraftsutbud: Katrineholms LA = Nyköpings LA = Eskilstuna LA = Arbetsmarknadens storlek Figur Sambandet mellan den lokala arbetsmarknadens storlek och antal branscher. 15

16 Det omvända sambandet existerar också. Att den lokala arbetsmarknaden blir större (fler som arbetar, fler som flyttar in) om företagen har framgångar på stora marknader. I det framtida utvecklingsarbetet blir det därför viktigt att stimulera de processer som gör att företagen får en större marknad och finner det lönsamt att anställa flera personer. När fler branscher finns i en lokal arbetsmarknad blir det lättare för arbetskraft som förlorar jobben i en krympande bransch att få nya jobb i en annan, växande yrkesgren, utan att behöva flytta. Det blir lättare för företagen att knyta kontakter och kombinera olika kunskaper till nya produkter med stor efterfrågan. Ju fler branschers kunskaper som kan kombineras desto kraftfullare blir de nya produkterna Produktivitet Antal branscher Figur Sambandet mellan antal branscher och produktivitet i lokala arbetsmarknader. Nytta med persontrafik uppskattas till en tillväxtökning på 1-2% Utifrån dessa teoretiska resonemang har teorierna provats på exemplet persontrafik på TGOJ-banan. Skulle persontrafiken kunna göra att de i dagsläget tre olika arbetsmarknadsregionerna i Eskilstuna/Katrineholm/Flen/Vingåker samt Nyköping/Oxelösund blev en gemensam arbetsmarknadsregion skulle arbetsmarknadens storlek öka. Enligt ovan angivna förutsättningar skulle detta i sin tur innebära att antalet branscher skulle kunna öka från i dagsläget 250 till 350 stycken. Ökningen av antalet branscher skulle i sin tur innebära en tillväxtökning. Om en gemensam vardagsregion för stråket TGOJ skapas är vår uppskattning att det skulle innebära en tillväxtökning på 1-2%. Det är en nytta som inte att förringa. Det behöver dock sättas i relation till den nytta och effekt som ostlänken för med sig, våra motsvarande beräkningar för detta är av storleksordningen sju gånger större. Ostlänken innebär 2000 fler invånare och 1000 fler arbetstillfällen. Motsvarande relationer ger för persontrafik på TGOJ-banan alltså en effekt och nytta på 300 fler invånare och 150 fler arbetstillfällen. 16

17 Bromsar och motorer för en flerkärning utveckling Det finns ett antal bromsar och motorer för att åstadkomma en flerkärning utveckling av Stockholm Mälarregionen med hjälp av nord-sydliga förbindelser exempelvis persontrafik på TGOJ-banan. Bromsar Det finns ett antal bromsar för en ökad flerkärnighet i Stockholm Mälardalen. Invanda beteenden Det finns ett antal invanda mönster i beteendet hos individer idag. I mycket hög utsträckning är inriktningen mot Stockholm mental. Det skulle kunna innebära att även om persontrafik börjar bedrivas på TGOJ-banan så väljer individer att inte nyttja denna nya förbättrade kommunikationslänk pga de invanda mönster som finns. Stockholms dragningskraft Stockholm har alltid haft, har för närvarande och kommer på lång sikt att ha den stora dragningskraften på alla olika delregioner i Mälardalsregionen. Detta är en broms då det också kommer att bidra till att invanda mönster fortlever. Den radiella infrastrukturen Infrastrukturen har utvecklats utifrån de stora tunga trafikstråken. Idag har både E4 och E20 till och från Stockholm genom Sörmland en hög motorvägsstandard. Även på bansidan kommer det att finnas god infrastruktur till och från Stockholm i samband med att trafik på Ostlänken påbörjas. Den goda infrastrukturen mot Stockholm och den relativt låga standarden för infrastrukturen för de radiella länkarna kan inverka som en broms för att förändra sina beteenden. Kortsiktiga lönsamhetskalkyler Det kan troligen vara svårt att med traditionella samhällsekonomiska instrument som används inom transportpolitiken vara möjligt att få fram ett positiv nytta av bedriva persontrafik på TGOJ-banan. Dessa kalkyler kan vara en broms för att få tillstånd investeringar på TOJ-banan. Driftskostnader Troligen är det så att även driftskostnader för att få tillstånd och bedriva själva trafiken på TGOJ-banan kommer att kräva att nya medel skjuts till eller att andra idag befintliga kollektivresor prioriteras ned. Detta kan också inverka som en broms för ett kommande genomförande. 17

18 Motorer Det finns ett antal motorer: Skavsta och Oxelösunds hamn portar mot omvärlden En av de klara motorerna för persontrafik på TGOJ-banan är den stora målpunkten med flygplatsen i Skavsta. En persontrafik på TGOJ-banan skulle i hög utsträckning kunna förbättra möjligheten att med hjälp av kollektivt resande ta sig till Skavsta, detta i relationer där trafikuppläggen tidigare inte varit goda. Det ger utökat upptagningsområde för Skavsta. Gemensam arbetsmarknadsregion En viktig motor för persontrafik på TGOJ-banan är att man med ett bra trafikupplägg skulle kunna binda samman de tre olika lokala arbetsmarkandsregioner som idag finns längs transportstråket. Vetskapen om hur människor agerar när de väljer boende- respektive studieort är att de mer tänker i tid än i avstånd. Figuren nedan beskriver sambandet att när restiden mellan två orter minskar under 60 minuter tenderar benägenheten att resa att öka mycket kraftigt. Figur Samband mellan restid och benägenhet att resa Källa: Bearbetning av Börje Johansson, Handelshögskolan Jönköping (2000) Gemensam utbildningsregion Genom att bedriva persontrafik på TGOJ-banan så skulle det kunna vara lättare för studenter i Katrineholm och även Norrköping och Oxelösund att välja Mälardalens högskola som ett alternativ. Att tillskapa en gemensam utbildningsregion med den regionala högskolan blir därför en viktig motor för en positiv utveckling av persontrafiken på TGOJ-banan. 18

19 Starkare bas för kluster-utveckling/ forskningsmiljöer Persontrafiken på TGOJ-banan möjliggör att de olika kluster som identifierats i transportstråket och de olika forskningsmiljöerna får en ökad möjlighet att kunna rekrytera rätt kvalificerad person. Gemensamma satsningar på varumärken och koncept En viktig motor är att arbeta med att skapa gemensamma varumärken och koncept som stärker utvecklingen inte bara mot Stockholm utan också mentalt i andra riktningar. Det kan exempelvis handla om att skapa ett gemensamt varumärke kring attraktivt boende i Sörmland. Näringslivets bild Näringslivet har byggt upp sin logistik kring dagens infrastruktur, men kan förväntas anpassa sig snabbt till de nya möjligheter som skapas. Bra trafikupplägg Att hitta rätt i ett bra trafikupplägg för kollektivresorna kommer också att bli en viktig motor för utvecklingen. Med detta menas dels att vetskapen om att det går tåg istället för buss ökar tilltron till att systemet fungerar och är en långsiktig satsning från samhällets sida. I detalj handlar trafikupplägget också om att få till avgångstider som är lätta att memorera exempelvis halvtimmestrafik eller heltimmestrafik. 19

20 Förslag till huvudstrategi I detta kapitel redovisas vilka huvuddrag vi ser för en strategi för att göra persontrafik på TGOJ-banan som framgångsrik. Skapa intresse och vilja bland människor Vi menar att den viktigaste insatsen är att skapa ett intresse och en vilja hos människorna för att nyttja persontrafiken på TGOJ-banan. Detta är särskilt viktigt då det finns en mental huvudriktning mot Stockholm, denna huvudriktning ska inte brytas men den ska kompletteras och berikas. Detta bör ske genom att skapa gemensamma arenor för utbildning, kultur och mötesplatser. Att stråket också stärks med satsningar på handel som gör det attraktivt att resa även i konsumtionsärenden i denna riktning. Kan arbetsmarknadsåtgärder göras som stärker intresset hos medborgarna är detta också positivt. Regional vision och ortsvisioner Både en regional vision och en vision för respektive ort längs stråket kan behöva upprättas. Syftet med detta är att definiera ortens nya roll i en bättre integrerad region. Ett exempel på gemensam vision skulle kunna vara att teckna ett varumärke för attraktivt boende i Sörmland. Gemensamma strategiska näringslivssatsningar Det är viktigt att det också görs gemensamma strategiska näringslivssatsningar som stöttar de kluster som nu är utpekade och kan utvecklas med hjälp av bla persontrafik på TGOJ-banan. Det handlar exempelvis om upplevelseindustri, robotik, logistik och bioteknik. Genomtänkta transport- och logistiksystem Persontrafik på TGOJ banan är en del i en långsiktig plan för att få bättre nordsydliga stråk. Bland dessa stråk ingår också Uven och Enköping-Uppsala på bansidan. Dessa olika åtgärder är inte konkurrenter utan komplement som stärker en flerkärning utveckling av Stockholm Mälardalsregionen. Det finns också ett antal olika vägstråk som på liknande sätt utgör komplement. Det är riksväg 56 (Räta linjen), riksväg 55 (Mälardiagonalen) samt riksväg

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Östgötaresan Moderaternas politikutveckling med rötterna i den östgötska myllan. En förnyad syn på regionfrågan

Östgötaresan Moderaternas politikutveckling med rötterna i den östgötska myllan. En förnyad syn på regionfrågan En förnyad syn på regionfrågan Nuläge och bakgrund Östergötland är ett flerkärnigt tillväxtområde med ett unikt läge mellan de tre större tillväxtregionerna. Vi ser att våra grannar kan tillföra Östergötland

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Förslag til yttrande över gemensam översiktsplan tör

Förslag til yttrande över gemensam översiktsplan tör Kommunstyrelsens handling nr 36/2009 IZatrinehol111s k0111111un '\ l:o00 '. 110 t~/\ (6) KOMMUNSTYRELSEN Vår handläooare Mats Hedberg 0150-57024, 070-35863 71 2009-05-12 Ert datum KS/2009:200-212 Erbetecknino

Läs mer

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Persontrafik på TGOJbanan

Persontrafik på TGOJbanan Persontrafik på TGOJbanan Trafikanalyser 2030 Kerstin Pettersson och Siv Schéele Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Region Sörmland Inregia AB, part of WSP Group Förord I samband med järnvägsutredning

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Räta Linjen en utvecklingskorridor

Räta Linjen en utvecklingskorridor Räta Linjen en utvecklingskorridor En sammanfattande rapport om Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Mars 2007 Förord Initiativtagare till denna rapport är Räta Linjen Gruppen, vilken består

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen.

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Ortstruktur Östra Sörmland november 2016

Ortstruktur Östra Sörmland november 2016 Ortstruktur Östra Sörmland 2050-27 november 2016 Upplägg 1. Bakgrund och syfte (Christian) 2. Metod och slutsatser (Sarah) 3. Vad har det används till? (Christian) Ostlänken och städers relation Ostlänken

Läs mer

Alternativa regionbildningar

Alternativa regionbildningar Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen har beretts tillfälle att avge yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag. Yttrandet

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Befolkningsutveckling 2003 (län) Flyttnetto 2003 Storleken

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 1 (5) Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550 104 22 Stockholm RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Region Örebro län

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Framtid, Citybanan och Ostlänken. Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid

Framtid, Citybanan och Ostlänken. Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid Framtid, Citybanan och Ostlänken Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid Marknadsutveckling Den regionala obalansen väntas öka Förhållandet mellan dag och nattbefolkning

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105

Läs mer

Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011.

Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011. Strategidokument 2011-10-24 Jobbkommissionen strategidokument Diarienummer KS-626/2011 Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011. Om strategidokumentet Jobbkommissionen

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning. 2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Företagsamheten 2017 Södermanlands län

Företagsamheten 2017 Södermanlands län Företagsamheten 2017 Södermanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Fortsätt utveckla Sörmland

Fortsätt utveckla Sörmland 2006-08-10 Fortsätt utveckla Sörmland 2(8) Socialdemokraterna SÖRMLAND Regionalt socialdemokratiskt utvecklingsprogram för Sörmland En bra utveckling i Mälardalsregionen är en viktig grund för vår gemensamma

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

Yttrande om översiktsplan Flens kommun Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sysselsättning utbildning och utanförskap

Sysselsättning utbildning och utanförskap Sysselsättning utbildning och utanförskap Med sikte på jämlik folkhälsa & välfärd i Sörmland Peter Eklund Länsstyrelsen i Södermanlands län Bommersvik 23.9 2011 1 JOBBIGT Mellan 2000 2009 har Befolkningen

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet

Läs mer

Vart är vi på väg? Strängnäs 19 Oktober Roger Törnkvist

Vart är vi på väg? Strängnäs 19 Oktober Roger Törnkvist Vart är vi på väg? Strängnäs 19 Oktober Roger Törnkvist 1 Ekonomisk stabilisering ökad politisk osäkerhet USA Trög start, men bättre klimat i prognosen Presidentval...spännande Europa Bättre ekonomi, stökigt

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Södermanlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Fakta om Norrköpings kommun 130 000 invånare, 57 000 förvärvsarbetande Fakta om Norrköpings kommun 6000 studenter vid Campus Norrköping Vård, omsorg och handel

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 YTTRANDE 1/5 Datum: 2016-09-22 Dnr: TSN 2016-67 Tillväxt- och Regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting TRN 2016-0047 Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Region

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholm RUFS 2010. Samrådsförslag

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholm RUFS 2010. Samrådsförslag Handläggare Mats Hedberg Ortsutvecklingsstrateg Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholm RUFS 2010. Samrådsförslag Inledning Samrådsförslaget RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholm

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Kristin Quistgaard

Kristin Quistgaard Kristin Quistgaard 010-722 8636 Vision En mötesfri väg år 2020 Transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Motion. Landskrona i arbete

Motion. Landskrona i arbete Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län 4. Hållbart transportsystem 2011-11-01 Petra Bjurhall, Grontmij AB Petra.Bjurhall@grontmij.com, 070-317 17 67 Inventering av åtgärder

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

Därför behöver vi Götalandsbanan

Därför behöver vi Götalandsbanan Därför behöver vi Götalandsbanan Mindre tid till resan. Mer tid till annat. De nya höghastighetsjärnvägarna kretsar mycket kring tid: 320 km/h, 45 minuter dit, en timme hit, Stockholm Göteborg inom loppet

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS BYGGSTART SVERIGE EN NY STAMBANA Alla är överens om att Sveriges infrastruktur behöver rustas för framtiden. Inte minst i Skåne, som dras med flaskhalsar försenade tåg och andra störningar. Men även på

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer