VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Möckelngymnasiet, Karlskoga Rektorsområde 3 Elisabet Nielsen 1

2 Innehållsförteckning Organisation sid. 3 Gymnasienämndens mål sid. 4 Betygspoäng i genomsnitt sid. 6 Genomströmningstider sid. 7 Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år Rektors verksamhetsplan och slutsatser sid. 9 Rektors kommentar till programmens verksamhetsplaner sid. 15 Viktiga händelser sid. 17 Avslutning sid. 18 2

3 Organisation Rektorsområde 3 omfattade under vårterminen introduktionsprogrammen (IM), hantverksprogrammet-frisör (HV), restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) och vård- och omsorgsprogrammet (VO). Från och med höstterminen ingår även handels- och administrationsprogrammet (HA) i rektorsområde 3. Däremot ingår inte längre introduktionsprogrammets individuella alternativ, som istället återfinns i rektorsområde 2 fr.o.m. höstterminen. Anledningen är att gynna samarbetet med f.d. Aspergergruppen, en grupp som numera ryms inom det individuella alternativet. En annan förändring i organisationen fr.o.m. höstterminen är att vårdlärarna på vuxnas lärande är tillbaka med både undervisning och organisatorisk hemvist på vuxnas lärande. Under vårterminen var rektorsområdet organiserat i två arbetslag, introduktionsprogrammen och övriga program. Under höstterminen kvarstår introduktionsprogrammen som ett arbetslag, men övriga program har en lösligare organisation med karaktären av fyra programarbetslag i vilka karaktärsämneslärarna utgör kärnan. Under höstterminen har ca 26 lärartjänster varit verksamma inom rektorsområdet. Förutom rena lärartjänster ingår en samordnartjänst för introduktionsprogrammet och en 20%- ig tjänst som resurspedagog på samma program i antalet. Under hela höstterminen har en tjänst i svenska som andraspråk varit vakant. I organisationen för rektorsområde 3 ingår förutom lärartjänsterna två skolassistenter och en bibliotekarie som servar hela skolan. Antalet elever på introduktionsprogrammen varierar under året bl.a. beroende på att asylsökande elever både kommer och går. I dagsläget är 100 inskrivna (26 kvinnor, 74 män), varav 85 går språkintroduktionsprogrammet (för nyanlända) och 15 elever går preparandutbildning (blir klara för nationellt program på ett år). Två elever går yrkesintroduktion med inriktning mot frisör och de är inskrivna och medräknade på HVfrisör. På handels- och administrationsprogrammet går läsåret elever fördelade på Årskurs1: 14 elever (6 kvinnor, 8 män) Årskurs 2: 21 elever (7 kvinnor, 14 män) Årskurs 3: 8 elever (5 kvinnor, 3 män) På hantverksprogrammet går, läsåret , 28 elever fördelade på Årskurs1: 7 elever (7 kvinnor, 0 män) Årskurs 2: 13 elever (13 kvinnor, 0 män) Årskurs 3: 8 elever (7 kvinnor, 1 man) På restaurang- och livsmedelsprogrammet, går läsåret , 51 elever fördelade på Årskurs1: 15 elever (9 kvinnor, 6 män) Årskurs 2: 17 elever (10 kvinnor, 7 män) Årskurs 3: 19 elever (15 kvinnor, 4 män) På vård- och omsorgsprogrammet, går läsåret , 67 elever fördelade på Årskurs1: 24 elever (19 kvinnor, 5 män) Årskurs 2: 20 elever (16 kvinnor, 4 män) Årskurs 3: 23 elever (21 kvinnor, 2 män) Totalt 289 elever, en ökning med 37 elever från förra året. 3

4 Gymnasienämndens mål 1.1 Eleverna i gymnasieförvaltningens verksamheter ska känna sig trygga i sin utbildningsvardag I brukarundersökningen som genomfördes i januari 2014 fanns ett påstående Jag känner mig trygg i skolan. Eleverna skulle uppskatta på en fyrgradig skala från stämmer inte alls till stämmer helt hur trygga de känner sig i skola. På introduktionsprogrammen svarade endast 35 elever, 97% av dessa svarade att påståendet stämmer helt och håller eller ganska bra. På HA svarade 90% stämmer helt och hållet eller ganska bra, på HV 92%, på RL 96% och på VO 95% HV, RL och VO tar i sin verksamhetsberättelse från juni 2014 upp fler frågor om trygghet från brukarundersökningen. Av samtliga tre program har 89 elever av totalt 126 svarat. (43/50 VO, 28/46 RL, 18/30 HV) En klar majoritet av de svarande är nöjda med hur de bemötts av både kamrater, lärare och annan personal. Några få av eleverna har upplevt att de inte har blivit bemötta med hänsyn och respekt dels av skolkamrater (3) och dels av lärare/ personal (6). När det gäller att bli utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkning av skolkamrater upplever 75 % (66) att det aldrig hänt, medan 25 % uppger att det skett mycket sällan (10), ibland (11) eller ofta (1). Kränkningen uppges framför allt vara verbal, viskningar eller utfrysning och orsaken är främst angående utseendet (4), klädsel (4) och bakgrund (4). 79 % har aldrig upplevt trakasserier eller diskriminering av lärare/ personal men övriga uppger att det skett mycket sällan (11), ibland (5) eller ofta (2). Kränkningen har då varit fysisk (4), verbal (5) eller utfrysning(9). Orsaken är framför allt funktionshinder (3) och kön (3). Att verka för en ökad trygghet och att motverka kränkningar finns med i alla programs verksamhetsplaner och programspecifika likabehandlingsplaner för och aktiviteter som gynnar detta har genomförts. 2.1 Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom nämndens ansvarsområde I brukarundersökningen förekom frågan Hur nöjd är du med Möckelngymnasiet som helhet? med svarsalternativ på en femgradig skala från mycket missnöjd till mycket nöjd. Andel elever i % som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd : IM 78% HA 71% HV 85% RL 65% VO 86% (Nöjd-kund-index saknas i redovisningen av frågan) 4

5 3.1 Medarbetarna inom nämndens verksamheter känner stolthet och har inflytande över sin vardag Ingen medarbetarundersökning genomfördes 2013 och resultat från 2014 kan därför inte redovisas. Nämnas kan dock att arbete med resultatet från 2012 års medarbetarundersökning har pågått i rektorsområdet på APT:er och i arbetslagen. 4.1 Gymnasienämndens verksamhet bidrar till utökat utbyte mellan utbildning och näringsliv På HA har ett programråd genomförts under vårterminen, inget på höstterminen. På vårterminens möte deltog två ledamöter från branschen. HV har haft programråd i mars och september. På mötet i mars deltog en politiker, två från Svenska frisörförbundet och fyra frisörer som är APL-handledare. På höstterminens möte var samme politiker med, en från Svenska frisörförbundet och en handledare. RL: På vårterminens möte deltog en politiker och tre företrädare från restaurangbranschen. På hötterminens möte, en politiker, en från branschen och en representant från Arbetsförmedlingen. VO: VO ingår i vård- och omsorgscollege och har två programråd per termin. På vårterminen var det med 5-6 externa ledamöter på programråden. På mötet i september deltog två från Örebro läns landsting, en från Regionförbundet, tre från Karlskoga kommun, en från Degerfors kommun och en politiker. På höstterminens andra möte var representationen ungefär densamma, med undantag för representant för Degerfors kommun. När det gäller programråden är det svårt att få med representanter från handel, frisör och restaurang. Ofta är företagarna egenföretagare eller har få anställda och de har inte möjlighet att prioritera programråd före den egna verksamheten. På VO är det två stora arbetsgivare, kommun och landsting, som har resurser avsatta för att vara med och utveckla verksamheten i programråd. När det gäller utbyte mellan utbildning och näringsliv, utöver programråd, finns många goda exempel i programmens verksamhetsberättelser. 5.1 Gymnasienämnden bedriver sin verksamhet ansvarsfullt och kostnadseffektivt utifrån tilldelade resurser För 2014 redovisar rektorsområde 3 ett överskott på ca 634 tkr. En anledning är att en tjänst på språkintroduktionsprogrammet varit vakant under höstterminen. Andra exempel på vad som kostat mindre än beräknat är tolkkostnader och, glädjande nog, kostnader för företagshälsovård. Kostnaden för personalens kompetensutveckling har hållits nere genom att goda interna krafter har nyttjats. Bidragen för nyanlända har varit större än vad som budgeterades för i början av Gymnasienämnden arbetar för en långsiktigt hållbar livsstil Medelvärdet för elever på programmen som uppger att de har en god fysisk hälsa: IM- 6,76 (33 elever) HA- 7,39 HV- 6,58 RL- 7,2 VO- 7,69 5

6 Medelvärdet för elever på programmen som uppger att de har en god psykisk hälsa: IM- 7,32 (31 elever) HA- 7,22 HV- 6,44 RL- 6,32 VO- 6,86 Resultaten är hämtade från brukarundersökningen som genomfördes i januari Alla elever som avslutar sina studier vid Möckelngymnasiet skall ha godkända betyg Genomsnittlig betygspoäng per program De elever som avslutade sina gymnasiestudier i juni 2014 är den första elevkull som får betyg utifrån vad som gäller för GY Begreppet slutbetyg finns inte längre kvar utan eleverna erhåller efter fullföljda studier en gymnasieexamen. För att erhålla en gymnasieexamen ställs andra och strängare krav än vad som tidigare gällde för att erhålla ett slutbetyg och därför är inte betygsstatistik från tidigare år användbart som jämförelsemått. Om inte kraven för gymnasieexamen uppfylls avslutar eleverna sina studier efter åk 3 och får ett studiebevis Genomsnittlig betygspoäng för elever som erhöll gymnasieexamen 2014 Nationellt program Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet /Frisör Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Genomsnittlig betygspoäng, Möckelngymnasiet Genomsnittlig betygspoäng, riket 12,7 13,4 (-0,7) 7 elever med gymnasieexamen, 5 elever med studiebevis 13,3 14,1 (-0,8) *alla HV-program 7 elever med gymnasieexamen =samtliga 14,6 13,8 (+0,8) 8 elever med yrkesexamen, 3 elever med studiebevis 13,3 13,6 (-0,3) 8 elever med yrkesexamen, 3 elever med studiebevis 6

7 Genomsnittlig betygspoäng för elever som avslutade sina studier med antingen gymnasieexamen eller studiebevis (=samtliga elever) Nationellt program Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet /Frisör Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Genomsnittlig betygspoäng, Möckelngymnasiet Genomsnittlig betygspoäng, riket 11,4 12,6 (-0,8) 13,3 13,5 (-0,2) *alla HV-program 13,1 13,2 (-0,1) 12,4 13,0 (-0,6) Kommentar genomsnittlig betygspoäng: Fortfarande kan konstateras att programmen ligger under riksgenomsnittet när det gäller betygspoäng. Förra året låg Omvårdnadsprogrammet över riksgenomsnittet, men 2014 hamnade VO under riksgenomsnittet. Det omvända gäller för RL som 2014 visar bra resultat för elever med gymnasieexamen. HV är svårt att jämföra med rikssiffrorna eftersom alla hantverksprogram, inte bara frisör, räknas in i den statistiken Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år Program Antal elever som 2014 Andel elever i procent fullföljt utbildningen inom 4 år Handels- och % administrationsprogrammet Hantverksprogrammet 7 100% /Frisör Restaurang- och livsmedels ,9% programmet Vård- och omsorgsprogrammet 10 83,3% Det är sammanlagt tre elever som behövt mer tid än fyra år. Två har gått på f.d. individuella programmet i två år och en av eleverna har bytt nationellt program Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola I rektorsområde 3 finns enbart yrkesprogram. I GY 2011 krävs ett aktivt val av den enskilda eleven för att få grundläggande behörighet till universitet och högskola från yrkesprogram. 7

8 Program Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet /Frisör Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Antal elever med Andel elever i procent grundläggande behöriget 2 17% 2 29% 1 8% 3 27% Enligt Skolverket hade 41 % av eleverna i riket som tog yrkesexamen våren 2014 också läst in grundläggande högskolebehörighet. Här ligger rektorsområde 3 långt under riksgenomsnittet. Framför allt gäller detta VO där 73 procent av eleverna i riket läst in denna behörighet. 6.2 Elever och kursdeltagare i förvaltningens verksamheter upplever ett reellt inflytande över sitt lärande Andel elever på Möckelngymnasiet som upplever ett inflytande över sitt lärande mättes i brukarundersökningen genom frågan Tänk på dina möjligheter till delaktighet och inflytande på din skola i stort. Eleverna graderade sina möjligheter på en tiogradig skala från inte alls nöjd till Mycket nöjd. Medelvärdet för programmen redovisas här: IM- 7,16 (31 elever) HA- 6,36 HV- 6,69 RL- 5,71 VO- 6,86 Se kommentar på sid. 11 8

9 Rektors verksamhetsplan och slutsatser Här följer kommentarer och slutsatser utifrån rektors verksamhetsplan Målen i 2014 års verksamhetsplan skiljer sig inte nämnvärt från målen för Målformuleringarna i mål 1 och 2 är identiska. Att nå ökad måluppfyllelse när det gäller elevernas kunskapsutveckling är skolans kärnverksamhet och kommer att finnas med ända tills vi når önskat läge och där är vi inte ännu. Även mål 3 har detta fokus, men här poängteras också värdegrundsarbetet som ett viktigt led för att nå de övergripande målen. När det gäller mål 4 går vi in i ett nytt skede i aktiviteter, men målet kvarstår. De mål som tagits bort från 2013 gäller arbetslagsutveckling och arbetslagens externa kontakter. En positiv utveckling skedde under 2013, vilket gör att dessa mål inte längre prioriteras i rektors verksamhetsplan. Verksamhetsplanen skrevs i februari 2014 och då ingick inte Handels- och administrationsprogrammet i rektorsområde 3. Det är anledningen till att det programmet inte omnämns i samma utsträckning som övriga program i verksamhetsberättelsen. Verksamhetsplanens text om mål, aktiviteter och utvärdering är kursiverad MÅL 1. Elevernas måluppfyllelse ökar jämfört med 2013 års resultat 2. Elevernas inflytande över sitt lärande och sin skolsituation ökar 3. Att komma närmare visionen om att Tillsammans skapa ett professionellt förhållningssätt och goda relationer för allas utveckling mot goda resultat och kunskapsmål. 4. Att med hjälp av lärarutbildningarna i Karlstad och Örebro stärka den pedagogiska medvetenheten hos lärarna på hela Möckelngymnasiet 1. Elevernas måluppfyllelse ökar jämfört med 2013 års resultat AKTIVITETER - Lärarna ska utveckla arbetet med samverkan mot examensmålen i HV, RL och VO:s arbetslag Fr.o.m. höstterminen har ett nytt konferenssystem för att effektivisera arbetslagens gemensamma tid genomförts. Lärarna i de gymnasiegemensamma ämnena är nöjda med systemet och tycker att det ger mer tid för gemensam planering. En mer formell utvärdering ska ske under vårterminen. I arbetslagens halvårsutvärderingar omnämns flera exempel på när ämnen samverkat för att nå examensmålen. - Lärarna har i uppdrag att under 2014, i lärplattformen IT s learning, konstruera bedömningsmallar för summativ och formativ bedömning av elevernas kunskaper Mycket kompetensutvecklingstid har lagts på detta under året och flertalet av lärarna har kommit mycket långt, men variationer finns. 9

10 - Arbetslagen redovisar betygsstatistik i sina verksamhetsplaner. De jämför med tidigare år, analyserar resultaten och kommer med förslag på förbättringsåtgärder. I arbetet ska eventuella skillnader mellan flickors och pojkars resultat uppmärksammas. Betygsstatistik har redovisats i HV, RL och VO:s gemensamma verksamhetsberättelse, dock har det varit svårt att komma med jämförelser eftersom det är första året som eleverna fick betyg enligt GY2011. Förslag på förbättringsåtgärder finns i programmens verksamhetsplaner för Pedagogiska diskussioner förs på APT en gång i månaden, rektor ansvarar Under våren utgick de pedagogiska diskussionerna från Skolverkets bok Forskning för klassrummet. Under hösten har skolans vision och hur vi ska nå dit diskuterats. Lärare har också delat med sig av pedagogiska tips om hur man använder IT s. - Varje lärares metoder för att nå ökad måluppfyllelse tas upp vid rektors lektionsbesök och i medarbetarsamtal Samtal och lektionsbesök, ett per termin, är genomförda enligt plan. - Elevhälsoplanen efterföljs av alla På APT i november påmindes lärarna om elevhälsoplanen. Detta med anledning av att inte elevhälsoplanen följts. Rutiner med lärar- och mentorsanteckningar har inte fungerat tillfredsställande. En förbättring har skett under slutet av höstterminen. - Mentor kollar upp frånvaron med sina elever minst var 14:e dag. Anledning till frånvaron utreds och gällande elevhälsoplan följs. I halvårsutvärderingarna uppger programmen att de arbetar aktivt med frånvaron. Några uppger att de ibland missar uppföljningen var 14:e dag, men att de ändå har koll på eleverna. På HA och RL sker uppföljning av frånvaron varje vecka. - Samordnare och planerare hittar en bättre modell för att på ett korrekt sätt redovisa IM:s frånvaro. Medlemmarna i arbetslaget är nöjda med sina rutiner när det gäller frånvarouppföljning, men inget förbättringsarbete när det gäller statistisk redovisning har skett. - Personalen på IM ansvarar för att hitta flexibla lösningar som främjar ökad måluppfyllelse för alla elever på programmen Språkintroduktionsprogrammet har under året vuxit. I januari 2014 var det 62 elever inskrivna och i slutet av året 85. En undervisningsgrupp tillkom under vårterminen 2014 och i slutet av 2014 planerades för ytterligare två grupper. Under hösten var det stora grupper vilket försvårar individuella lösningar, men personalen gör allt för att vara flexibla. De nya grupperna är nivågrupperade och ska hjälpa eleverna att utvecklas utifrån sin nivå både när det gäller svenskkunskaper och tidigare skolbakgrund. UTVÄRDERING - Statistik över frånvaro följs upp terminsvis Skillnaderna i frånvaron från läsåret till läsåret är marginella. Under hösterminen 2014 har frånvaron på HV ökat. Förklaringen är att ett fåtal, som nu slutat, stått för en mycket stor del av denna frånvaro. På IM,VO och RL har frånvaron minskat med 1-2 % -enheter, medan den ökat lika mycket på HA. Även på HA är förklaringen att ett fåtal elever står för merparten av frånvaron. 10

11 - Att måluppfyllelsen ökar när det gäller högre betygspoäng redovisas i arbetslagens verksamhetsberättelser Betygsstatistik har redovisats i HV, RL och VO:s gemensamma verksamhetsberättelse, dock har det varit svårt att komma med jämförelser eftersom det är första året som eleverna fick betyg enligt GY Rektor granskar elevernas resultat i verksamhetsberättelsen mot de valda och genomförda åtgärderna Betygspoängen jämförs med riksgenomsnittet istället för med tidigare år och då kan konstateras att HA, HV, RL och VO ligger under riksgenomsnittet om man ser till elever som antingen har gymnasieexamen eller studiebevis. Elever på RL med gymnasieexamen ligger dock över riksgenomsnittet. I HV, RL och VO:s gemensamma verksamhetsberättelse för läsåret beskriver arbetslaget hur man arbetat med åtgärdsprogram, ämnesövergripande arbetssätt, ökat elevinflytande, bättre kontroll av frånvaron, hur eleverna ska få en bättre studieteknik och hur föräldrakontakten ska förbättras. Enligt skolforskning är detta framgångsfaktorer för ökad måluppfyllelse, men tyvärr har det inte gett resultat i betygspoängen Samtliga program har i sina verksamhetsplaner för läsåret kvar ungefär samma aktiviteter för att öka måluppfyllelsen som föregående läsår. Eftersom inga nya rön utifrån skolforskning framkommit så är det bara att hålla fast vid det som är planerat och se till att det genomförs än mer konsekvent. 2. Elevernas inflytande ökar I 2013 års brukarundersökning ställdes frågan: Hur nöjd är du med dina möjligheter till delaktighet och inflytande i. Svaren markerades på en skala mellan 1-10 där 1 är Inte alls nöjd och 10 är Mycket nöjd. Resultat per program: Program Medelvärde Hantverksprogrammet 6,59 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 5,61 Vård- och omsorgsprogrammet 6,19 Introduktionsprogrammen deltog inte i brukarundersökningen I 2014 års brukarundersökning ställdes frågan: Tänk på dina möjligheter till delaktighet och inflytande på din skola i stort. Eleverna graderade sina möjligheter på en tiogradig skala från Inte alls nöjd till Mycket nöjd. Resultat per program: Program Medelvärde Handels- och admin.programmet* 6,36 Hantverksprogrammet 6,69 (+ 0,1) Restaurang- och livsmedelsprogrammet 5,71 (+0,1) Vård- och omsorgsprogrammet 6,86 (+0,7) IM (31 elever) 7,16 *Jämförelsevärde för HA från 2013 saknas eftersom programmet föregående år hörde till annat rektorsområde. Skillnaderna är inte stora från föregående år och inte statistiskt säkerställda. De visar ändå på att eleverna är relativt nöjda med sina möjligheter till inflytande. Fler elever hamnar på den övre delen på den tiogradiga skalan än på den undre. 11

12 AKTIVITETER - Lärarna har i uppdrag att planera undervisningen i samråd med eleverna Frågan har tagits upp i medarbetarsamtal och lärarna beskriver hur de planerar undervisningen i samråd med eleverna. - Alla klasser har klassråd varje vecka, mentor ansvarar för att detta sker Även denna fråga har tagits upp i medarbetarsamtal och uppfattningen är att det finns klassråd i alla klasser, men att engagemanget bland eleverna varierar från klass till klass. - Alla klasser erbjuds att ha elevskyddsombud som deltar i skolans arbetsmiljöarbete, främst i form av skyddsronder På vårens skyddsrond deltog endast två elevskyddsombud från SPINc. På höstens skyddsrond kom inte en enda elev, trots inbjudan. Skyddsfrågor kommer däremot upp på elevråd då och då. - Rektor är med och stöttar elevrådet. Alla i elevrådet erbjuds elevrådsutbildning under vårterminen Rektor är med på alla elevrådsmöten. Alla elevrådsrepresentanter som ville gick elevrådsutbildning i september. UTVÄRDERING - Mäts i brukarundersökning jan-15 där alla elever, även de på introduktionsprogrammen deltar. Brukarundersökningen 2015 har inte genomförts ännu, men resultat från 2014 redovisas. IM finns med i redovisningen, dock i begränsad omfattning bl.a. på grund av språksvårigheter. - I rektors samtal med elever, som slutar sin utbildning, uttrycker eleven nöjdhet över sitt inflytande i undervisning/utbildning I dessa samtal framkom det att eleverna är nöjda med inflytandet över undervisningen. Viss kritik framfördes mot några gymnasiegemensamma ämnen. I karaktärsämnena är eleverna mycket nöjda med sitt inflytande. 3. Tillsammans skapa ett professionellt förhållningssätt och goda relationer för allas utveckling mot goda resultat och kunskapsmål Under vårterminen hade skolans utvecklingsgrupp hjälp av Regionförbundet för att formulera skolans vision. Efter mycket diskussioner bestämdes i slutet av vårterminen denna formulering: På Möckelngymnasiet har vi ett professionellt förhållningssätt med goda relationer för allas utveckling mot höga resultat Eftersom arbetet med visionen var igång redan under höstterminen 2013 så finns visionen, med en annan formulering, men i samma anda, med i rektors verksamhetsplan för AKTIVITETER - Deltagarna i utvecklingsgruppen ansvarar för att arbetet i gruppen kommuniceras med övriga i arbetslaget Under vårterminen lades mycket arbete ner på att formulera visionen och att komma överens om vad formuleringen står för. Diskussionerna gick fram och tillbaka mellan 12

13 utvecklingsgrupp och arbetslag. Under höstterminen har arbetet med att implementera visionen pågått. - Programmens likabehandlingsplaner revideras enligt plan. Mentor ansvarar för att gå igenom planen med eleverna. Förra läsårets likabehandlingsplaner har reviderats enligt plan. Programmen, HA undantaget, har programspecifika likabehandlingsplaner för och dessa har gåtts igenom med eleverna. - I arbetslagens verksamhetsplaner redovisas aktiviter som främjar trygghet och goda relationer. Detta finns i alla programs verksamhetsplaner. Några exempel på aktiviteter: HA En temadag där skolans värdegrundsfrågor tas upp i början av terminen. HV Skolhälsan genomför värdegrundsarbete i åk 1, att i klassrummet direkt ta tag i värdegrundssituationer som uppstår. RL - Trivsel och trygghet tas upp i utvecklingssamtal, vidare arbete med samt utveckling av den befintliga enkäten gällande kränkande behandling i syfte att skapa klassrumsdiskussion kring ämnet. VO - Diskussioner runt likabehandlingsfrågor tas upp både i befintliga kurser och på klassrådstid. IM På IM är vi vuxna tillgängliga och rör oss ute bland eleverna när vi har möjlighet; varje elev ska känna att han/hon har en vuxen att tala med, vi vuxna strävar efter att lära oss alla elevers namn samt ser och hälsar på alla elever. Ur IM:s verksamhetsplan. (IM skriver i sin halvårsutvärdering att detta inte kunnat verkställas på grund av den stora elevtillströmningen.) UTVÄRDERING - Mäts i brukarundersökning jan-15 där alla elever, även de på introduktionsprogrammen deltar. Brukarundersökningen 2015 är ännu inte genomförd. När det gäller resultat från brukarundersökningen 2014 se punkt 1.1 under Kommunfullmäktiges mål. Mellan 90 och 97% uppger att de känner sig trygga i skolan. 4. Lärarutbildning Ett tiotal lärare anställda av GYF deltog i en kurs för lokala lärarutbildare med avslutning i maj Kursen var på 7,5 hp och gavs som uppdragsutbildning av Karlstad Universitet. Att vara lokal lärarutbildare gynnar skolans utveckling på flera sätt. T.ex. måste en lokal lärarutbildare vara medveten om och utveckla sitt pedagogiska ledarskap i klassrummet när en lärarstudent är närvarande och ställer frågor. Kontakten med universiteten, både i Karlstad och i Örebro, är bra för samarbete kring aktuell skolforskning. AKTIVITETER - I maj ska lärarna på gy och vux som gått kursen träffas för att sammanfatta vad man lärt sig och komma överens om hur kunskapen ska spridas till övriga kollegor. Mötet genomfördes. Man var villig att dela med sig av sina nyvunna kunskaper till övriga kolleger i ett större forum. Detta möte har inte blivit av, men en följd av kursen är att fler blivit intresserade av att vara lokala lärarutbildare och på det sättet kommer fler att få kontakter med universiteten och bli tvingade att tänka igenom och utveckla sin lärarroll. 13

14 - En ansökan om att få vara en övningsskola med ansvar för studenter från Örebro Universitet är inskickad i november Ansökan godkändes och från och med hösten 2014 har vi tagit emot studenter i Örebros övningsskolaprojekt. Detta har inneburit tätare kontakter med universitetet och vi har en speciell universitetslärare knuten till oss. UTVÄRDERING - Studenter från universiteten uttrycker nöjdhet med sin VFU i undersökningar som görs av respektive lärarutbildning. Möckelngymnasiet har inte fått tillgång till denna utvärdering från läarutbildningarna. Nämnas kan dock att studenter som varit här uttryckt att de är nöjda med sin VFU i lokala utvärderingar. 14

15 Arbetslagens verksamhetsplaner och halvårsutvärderingar På rektorsområde 3 fanns under vårterminen ett missnöje med organisationen i två arbetslag. HV, RL och VO, som då var ett arbetslag, tyckte att tid slösades bort på möten som de inte kände sig helt delaktiga i. Fr.o.m. höstterminen tillkom handels- och administrationsprogrammet och rektor valde då att istället organisera utifrån programarbetslag där karaktärsämneslärarna utgör kärnan och lärarna i de gymnasiegemensamma ämnena har sin hemvist där de är mentorer, annars ambulerar de mellan möten med program där de har elever. Organisationen ska utvärderas under vårterminen, men åtminstone karaktärsämneslärarna tycker att mötesstrukturen och organisationen blivit bättre och mer effektiv. Utifrån detta skrevs fem olika verksamhetsplaner för de olika programmen i augusti Dessa utvärderades i halvårsutvärderingar i januari Rektors kommentarer till introduktionsprogrammens verksamhetsplan och halvårsutvärdering Programmets mål för läsåret Fler elever når ökad måluppfyllelse 2. Elevernas ogiltiga frånvaro minskar 3. Graden av upplevd elevdemokrati ökar 4. På Möckelngymnasiet förekommer inga kränkningar, varken mellan elever eller mellan elever och anställda 5. Under läsåret planerar och genomför arbetslaget minst tre aktiviteter i samverkan med extern part 6. Under läsåret planerar och genomför arbetslaget minst tre aktiviteter i samverkan med nationella program Höstens tillströmning av elever har försvårat arbetet med ökad måluppfyllelse. Lärarna har haft heterogena, och i flera fall stora grupper. Rektor hoppas på en förbättring i och med vårterminens personalförstärkning. När det gäller mål 2 och 3 är man nöjda. Arbetslaget ser en risk att antalet kränkningar kan öka när elevantalet ökar och lärarna därmed inte har samma möjlighet som förut att t.ex. känna alla elever till namn. Samarbetet med föreningar, i synnerhet STF, fungerar mycket bra. Rektors kommentarer till HA:s verksamhetsplan och halvårsutvärdering Programmets mål för läsåret Elevernas måluppfyllelse ökar jämfört med föregående läsår. 2. Elevernas inflytande över sitt lärande och sin skolsituation ökar under läsåret 2014/ Att komma närmare visionen om att tillsammans skapa ett professionellt förhållningssätt och goda relationer för allas utveckling mot goda resultat och kunskapsmål. Lärarna på HA tar upp ämnesövergripande arbetssätt som en metod för att nå öka måluppfyllelse. I åk 1 har gymnasiegemensamma ämnen varit inblandade annars är det mest karaktärsämnen som samarbetar. Ung företagsamhet är ett viktigt kitt för att hålla ihop verksamheten, framför allt i åk 3. Rektor ser att det finns mer utvecklingsmöjligheter när det gäller ämnessamverkan. Programgemensamma aktiviteter för att skapa goda relationer har genomförts. Rektors kommentarer till HV:s verksamhetsplan och halvårsutvärdering Programmets mål för läsåret Elevernas måluppfyllelse ökar jämfört med föregående läsår. 15

16 2. Elevernas inflytande över sitt lärande och sin skolsituation ökar under läsåret 2014/ Att komma närmare visionen om att tillsammans skapa ett professionellt förhållningssätt och goda relationer för allas utveckling mot goda resultat och kunskapsmål. HV beskriver i sin halvårsutvärdering hur de med planerade aktiviteter succesivt och målmedvetet arbetar för att nå målen. Bl.a. beskriver de hur de arbetar med elevernas självbedömning och kamratbedömning som ett led i att nå ökad måluppfyllelse. De tar också upp några exempel på samarbete med andra program för att skapa goda relationer på skolan. Rektors kommentarer till RL:s verksamhetsplan och halvårsutvärdering Programmets mål för läsåret Elevernas måluppfyllelse ökar jämfört med föregående läsår. 2. Elevernas inflytande över sitt lärande och sin skolsituation ökar under läsåret 2014/ Att komma närmare visionen om att tillsammans skapa ett professionellt förhållningssätt och goda relationer för allas utveckling mot goda resultat och kunskapsmål. Lärarna på programmet tar upp IT s learning som ett medel för att nå ökad måluppfyllelse. Eleverna får snabbt och lätt tillgång till respons på utförda arbetsuppgifter. På programmet har också flera speciallösningar för enskilda elever gjorts. Detta uppfyller målet att eleverna ska känna inflytande över sin skolsituation. Ämnesövergripande arbeten med gymnasiegemensamma ämnen har genomförts. Rektors kommentarer till VO:s verksamhetsplan och halvårsutvärdering Programmets mål för läsåret Eleverna når ökad måluppfyllelse 2. All undervisning ska utgå från examensmålen 3. Eleverna upplever elevdemokrati 4. Ingen elev eller anställd skall uppleva någon form av kränkning 5. Planering och genomförande av aktiviteter i samverkan med extern part När det gäller att all undervisning ska utgå från examensmålen så uppger lärarna att de är på gång bl.a. med gott samarbete med svenskämnet. Lärarna tar också upp flera goda exempel på samverkan med extern part. Att arbeta för elevdemokrati är en levande fråga i arbetslaget. 16

17 Viktiga händelser 2014 IT s Införandet av en ny lärplattform har varit en av årets viktigaste händelser. Mycket kompetensutvecklingstid har lagts ner på att få plattformen till att bli ett verktyg för lärarna och därmed komma eleverna till gagn. I höstens medarbetarsamtal har de flesta lärarna nämnt IT s som ett medel för att nå ökad måluppfyllelse. Visionen Samarbetet med Regionsförbundets skolutvecklingsgrupp fortsatte under vårterminen och resulterade i att en vision för Möckelngymnasiet formulerades. Förankringsarbetet av visionen har pågått under hela året. Övningsskola Under året har Möckelngymnasiet utsetts till att delta i Örebro Universitets försöksverksamhet med övningsskolor. Detta har lett till ett fördjupat samarbete med universitetet kring lärarstudenter som vi tar emot. Förstelärare Fr.o.m. höstterminens start har Möckelngymnasiet, Karlskoga, tre förstelärare inom området Språkutveckling och två förstelärare inom området Inkludering. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av deras arbete. Verksamhetsplaner är presenterade och mer konkreta aktiviteter är på gång. Organisation Organisationen med två arbetslag med varsin arbetslagsledare bröts upp i och med vårterminens slut och ersattes av ett stort arbetslag för IM med en samordnare och fyra programarbetslag med programföreträdare. Syftet är att medarbetarna ska känna en ökad delaktighet när enheterna blir mindre. Nämnas kan också att vårdlärarna på vuxnas lärande återgick till att organiseras i den verksamheten efter att ha varit i rektorsområde 3 under ett läsår. 17

18 Avslutning 2014 har varit ett år med möjligheter att utveckla pågående arbete. Alla flyttbestyr är avklarade, alla elever läser enligt GY 2011, alla lärare har haft alla nya kurser minst en gång och inga stora omorganisationer har varit nödvändiga. Den största förändringen under året har skett på språkintroduktionen där tillflödet av elever är konstant. De flesta veckor fylls det på med någon eller några elever. Lärarna visar prov på en fantastisk flexibilitet och välvilja, men det finns gränser för när inte lokaler räcker till längre eller när det inte går att sprida eleverna på fler lärare eftersom rätt kompetens inte finns att få. Varför ökar inte måluppfyllelsen när medarbetarna arbetar enligt uppsatta mål och gör det väl? Det är en fråga som gnager och som det gäller att arbeta vidare med Karlskoga 22/ Elisabet Nielsen Rektor Möckelngymnasiet, Karlskoga 18