Verksamhetsberättelse Möckelngymnasiet Karlskoga RO2 Rektor Eva Eriksson

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 Möckelngymnasiet Karlskoga RO2 Rektor Eva Eriksson

2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Beskrivning av verksamheten... 1 Organisation och resurser... 3 Viktiga händelser under året... 4 Måluppfyllelse... 5 Värdegrundsresultat... 7 Elevfrånvaro... 9 Individuellt alternativ... 9 Elevhälsan Rektors analys av arbetslagens verksamhetsberättelser för läsåret 2013/

3 Inledning Rektors verksamhetsberättelse är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som genomförs på skolenheten. Verksamhetsberättelsen utgör en sammanställning av enhetens resultat jämfört med nationella och lokala mål. Verksamhetsberättelsen kompletteras med en verksamhetsplan som beskriver hur rektor avser att arbeta med de nationella och lokal målen under det kommande verksamhetsåret. De arbetslag som ingår i rektorsenheten utvärderar det gångna årets verksamhet i en verksamhetsberättelse samt beskriver det kommande årets arbete i en verksamhetsplan. Det som skiljer rektors verksamhetsberättelse och verksamhetsplan från arbetslagens är, förutom den organisatoriska nivå som de beskriver, är att rektor följer kalenderår och arbetslagen följer läsår. Anledningen till detta är att rektors verksamhetsberättelse följer kommunens redovisning. Beskrivning av verksamheten Möckelngymnasiet Karlskoga omfattar tre gymnasieskolenheter med en rektor per skolenehet. Varje skolenhet omfattar ett antal gymnasieprogram men även viss verksamhet som är gemensam för Möckelngymnasiet i Karlskoga. Personalen i verksamheterna som är gemensam för Möckelngymnasiet i Karlskoga tillhör organisatoriskt något av rektorsområdena men är en gemensam resurs som nyttjas av samtliga rektorsområden. Denna verksamhetsberättelse omfattar enbart den verksamhet som tillhört rektorsområde 2 (RO2) under hela år Statistikuppgifter som redovisas i verksamhetsberättelsen har, så långt det är möjligt, hämtats från den officiella statistik som finns att tillgå i Skolverkets databas SIRIS. I SIRIS redovisas inte betygsstatistik för gymnasieprogram med färre än tio elever i avgångsklassen vilket är fallet för det Estiska programmet. Betygsstatistiken för Estetiska programmet har därför hämtats från de interna systemen. År 2014 är också det år som den första kullen med elever går ut som har betyg enligt GY 11 det vill säga med den nya betygsskalan A-F där A är det högsta betyget och betyget F är under godkänd nivå. Se ytterligare förklaringar gällande betygsstatistik under rubriken måluppfyllelse nedan. Program och verksamheter Rektorsområde 2, Möckelngymnasiet Karlskoga, har under 2014 omfattat följande nationella program och verksamheter: Estetiska programmet med två inriktningar, -estetik och media samt -musik. Då gymnasienämnden i september 2012 fattade beslutet att inriktning musik inte längre ska erbjudas inom det Estetiska programmet skedde inget intag på musikinriktningen varken hösten 2013 eller Handelsprogrammet inriktning handel och service som från hösten 2014 övergått till RO 3 inom Möckelngymnasiet Karlskoga. Analys av handelsprogrammets verksamhet och resultat återfinns därför i verksamhetsberättelsen för RO3. Humanistiska programmet med endast tre elever i årskurs tre som samläser till stora delar med Estetiska programmet. Inget intag på Humanistiska programmet har skett de senast åren och programmet är därmed helt utfasat vid läsårets slut i juni Då programmet enbart omfattat tre elever redovisas ingen statistik för detta program. Samhällsvetenskaprogrammet inriktning samhällsvetenskap Naturvetenskapliga programmet med inriktningarna naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle. 1

4 Rektorsområde 2 ansvarar även för Aspergerenheten kallad IAS som är en verksamhet anpassad för elever med diagnos inom autismspektrat. Eleverna på IAS läser hela eller delar av sin gymnasieutbildning inom ramen för denna verksamhet. Vid starten hösten 2014 sammanfördes denna verksamhet med Individuellt alternativ (IMIND) som är ett av de fem introduktionsprogrammen. Individuellt altenativ är utbildning för de elever som har långt kvar till att bli behöriga till gymnasieskolan. Rektorsområde 2 har även samordningsansvar för elevhälsan på Möckelngymnasiet i Karlskoga. Antal personal Antal personal förändras vanligen vid läsårsskiften beroende på hur skolans organisation gällande elever, klasser och program förändras mellan läsåren. Antal personal redovisas därför för både vår- och höstterminen Vårterminen 2014 uppgick personalen till 34 personer och höstterminen 2014 till 36 personer. Antal elever Antalet elever per program skiftar en del över tid, mest i början vid ett läsår eftersom en del elever byter inriktning. Nedan redovisas antalet elever i verksamheten så som antalet såg ut den 15 september Program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Antal Estetiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapliga programmet Individuellt alternativ - Aspergerenheten * Elever som läser ett fjärde år 11** Antal elever *Dessa elever läser hela sin utbildning på Individuellt alternativ, dessutom dessa tillkommer 13 elever som läser på nationella program men som läser delar av sin utbildning med stöd av personalen på Individuellt alternativ. **Av olika anledningar kan elever behöva fyra år för att klara sina gymnasiestudier. Dessa elever har vanligen några enstaka kurser som de läser under sitt fjärde år 6 av dessa elever har tidigare följt ett nationellt program och 5 av dessa elever läser sitt fjärde år på Individuellt alternativ. 2

5 Antal och andel elever som ej följer sin årskull läsåret 2014/15 Antal elever per den 15 september 2014 Antal Antal elever elever Inom födda 1 respektive år program tidigare och årskurs än årskullen Antal elever födda 2 år tidigare än årskullen Antal elever födda 3 år tidigare är årskullen Andel elever som ej går inom årskullen Årskurs 1 elever födda -98 Estetiska programmet % Naturvetenskapsprogrammet % Samhällsvetenskapsprogrammet % Årskurs 2 elever födda -97 Estetiska programmet % Naturvetenskapsprogrammet % Samhällsvetenskapsprogrammet % Årskurs 3 elever födda -96 Estetiska programmet % Naturvetenskapsprogrammet % Samhällsvetenskapsprogrammet % Totalt % Kommentar till antal och andel elever som ej följer sin årskull Ett antal av eleverna på de nationella programmen i gymnasiet går inte inom sin årskull. De flesta av dessa elever på de studieförberedande programmen har på grund av programbyte fått gå om en årskurs. När det gäller de elever som är två eller tre år äldre än sina klasskamrater så är majoriteten elever med utländsk bakgrund. Dessa elever har studerat svenska på språkintroduktion innan de blev behöriga till nationellt program. Organisation och resurser Verksamheten är organiserad i arbetslag utifrån program eller verksamhetsområde, varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Rektorsområde två har fyra arbetslag från och med hösten Personalen inom de olika arbetslagen är fördelat enligt nedan från hösten 2014: Individuellt alternativ Sex lärare två resurspedagoger. Samhällsvetenskapliga och Estetiska programmets arbetslag 13 lärare. Naturvetenskapsprogrammets arbetslag 11 lärare. Elevhälsans arbetslag Personalen på elevhälsan arbetar för samtliga elever på Möckelngymnasiet- Karlskogas nationella program men hör organisatoriskt till rektorsenhet två Två kuratorer Två specialpedagoger Två speciallärare samt en resurspedagog 3

6 Till elevhälsans arbetslag hör även två skolsköterskor och två studie- och yrkesvägledare. Organisatoriskt tillhör skolsköterskorna Barn- och utbildningsförvaltningen och studie- och yrkesvägledarna hör organisatoriskt till rektorsområde 4. Administrativ resurs Inom enheten Möckelngymnasiet Karlskoga finns administrativa resurser i form av: Två assistenter En planerare Dessa tjänster är organiserade under rektorsområde 3 och 4 Skolbibliotek Inom enheten Möckelngymnasiet Karlskoga finns ett skolbibliotek med 1,0 tjänst skolbibliotekarie som är organiserad under rektorsområde 3. Ekonomi Rektorsområdet har på årsbasis 2014 haft en budget på tkr. Löner som är den största budgetposten visar på ett sammantaget underskott på ca 500 tkr men ett visst överskott gällande drift medför att totalt underskott för RO2 år 2014 om 485 tkr. Orsaken till att lönerna visar ett underskott beror på att antalet klasser inom RO2 har utökats tack vare ett ökat intag på både Samhällsvetenskaps- och Naturvetenskapsprogrammet och därigenom ökat behovet av lärarresurser. Viktiga händelser under året Under våren 2014 avslutades det två år långa Comeniusprojektet som har varit ett samverkansprojekt med Mallorca och London. Hösten 2014 sökte personal inom RO2 ett projekt inom ramen för ERASMUS+ som beviljades. Även detta projekt är två årigt och kommer att pågå till hösten Möckelngymnasiet RO2 är koordinator för projektet övriga deltagande skolor kommer från Italien, Skottland samt Mallorca. Ett välbesökt Öppet hus genomfördes den 22 november. Elever från det Estetiska programmet har tillsammans med Folkhälsoförvaltningen, Polisen och Karlskoga tidning utformat en annonskampanj mot langning. Elever från det Samhällsvetenskapliga programmet arrangerade under våren FN-rollspel. Förstelärare inom områdena språkutveckling samt inkludering har tillsatts hösten

7 Måluppfyllelse Nedan redovisas statistik för de nationella program som tillhör rektorsområdets ansvar. Statistiken som visas för läsåret 2013/14 avser elever som har tagit examen inom GY11. Statistik som redovisas för tidigare år avser elever som tagit examen inom ramen för Lpf 94 och statistiken är därför inte jämförbar. Förklaringar till statistiken Genomsnittlig betygspoäng För den betygsskala som gällde före år 2011 beräknas genomsnittlig betygspoäng genom att betyget Godkänt i en kurs ger 10 poäng, Väl godkänt ger 15 poäng och Mycket väl godkänt ger 20 poäng. Poängen per kurs viktas sedan med hänsyn till kursernas omfattning uttryckt i gymnasiepoäng. Om en elev har betyget Väl godkänt i alla kurser har eleven 15.0 i genomsnittlig betygspoäng. För den betygskala som gäller efter 2011 beräknas genomsnittlig betygspoäng enligt Högskoleverkets meritvärderingsmodell där betyget E i en kurs ger 10 poäng, betyget D ger 12.5 poäng, betyget C ger 15 poäng, betyget B ger 17,5 poäng och betyget A ger 20 poäng. Betyget F ger 0 poäng. Poängen per kurs viktas sedan med hänsyn till kursernas omfattning uttryckt i gymnasiepoäng. Genomsnittlig betygspoäng i denna betygsskala beräknas på totalt 2400 poäng eftersom gymnasiearbetet endast kan ge betyget F eller E och därför undantas. Om en elev har betyget C på samtliga kurser har eleven 15.0 i genomsnittlig betygspoäng. Andel behöriga till universitet och högskola Före GY 11 har den elev grundläggande behörighet till universitet och högskola som har ett slutbetyg och fått lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90% av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Inom ramen för GY 11 ger en gymnasieexamen från de högskoleförberedande programmen grundläggande behörighet till universitet och högskola. Samtliga nationella program inom RO2 är högskoleförberedande. För att kunna få en gymnasieexamen krävs, förutom att eleven slutfört en utbildning om minst 2500 poäng, att eleven fått minst betyget E i kurser om minst 2250 poäng. Av dessa 2250 poäng måste 300 poäng vara minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, 200 poäng i engelska och 100 poäng i matematik. Dessutom krävs ett gymnasiearbete med betyget E om minst 100 poäng. Elever som inte uppfyller kraven för examen erhåller ett studiebevis. Fullföljd utbildning inom fyra år. Alla nationella gymnasieprogram är normalt treåriga. Det innebär att en elev normalt sett ska ha fått slutbetyg (LPF 94) eller Gymnasieexamen (GY11) efter tre år. För att få slutbetyg eller gymnasieexamen krävs att eleven har betyg i kurser omfattande minst 2500 poäng. För en del elever tar det längre tid än tre år att erhålla slutbetyg/gymnasieexamen. Det kan vara elever som börjat på ett program och sedan bytt till ett annat program eller elever som av någon anledning haft ett studieuppehåll. Med år menas läget efter vårterminens slut det valda året. Exempelvis så visar statistiken 2013 elever som påbörjade gymnasieskolan hösten 2009 och som fått slutbetyg senast våren Redovisningen görs för det program som eleven började på som nybörjare för fyra år sedan, även om eleverna fått slutbetyg efter att ha bytt program eller bytt skola/ort. Statistiken gällande 2014 visar andelen elever som fått slutbetyg efter tre år eftersom 2014 var det första året som eleverna fått examen enligt GY 11. 5

8 Genomsnittlig betygspoäng Program lå 11/12 lå 12/13 lå 13/14* Riket lå13/14* Estetiskaprogrammet 12,5 12,9 14,3 15,0 Naturvetenskapsprogrammet 16,2 15,6 16,1 15,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 14,2 14,2 14,2 14,7 *= genomsnittlig betygspoäng redovisas för elever med examen Andel behöriga till universitet och högskola Program lå 11/12 lå 12/13 lå 13/14 Riket lå13/14 Estetiskaprogrammet ,3 88,2 Naturvetenskapsprogrammet 94,4 96,2 95,8 95,1 Samhällsvetenskapsprogrammet ,7 91,2 Fullföljd utbildning inom fyra år per program Nedan visas andel elever som senast det givna året fått slutbetyg inom fyra år. För läsåret 2013/14 visas andelen elever med fullföljd utbildning inom tre år. Program lå 11/12 lå 12/13 lå 13/14 Riket lå13/14 Estetiska programmet 57,1 69,6 50,3 88,2 Naturvetenskapsprogrammet ,5 95,8 95,1 Samhällsvetenskapsprogrammet 93,1 93,3 91,7 91,2 Analys och kommentarer till måluppfyllelse Då 2014 är det första år som eleverna tar betyg enligt GY 11 finns ingen tidigare statistik för programmen att jämföra med. Naturvetenskapsprogrammet ligger något över rikets nivå, Samhällsvetenskapsprogrammet och Estetiska programmet något under rikets nivå. När det gäller andelen behöriga till universitet och högskola ligger Estetiska programmet långt under rikets nivå, endast hälften av eleverna erhöll examen. Kraven för en examen har skärpts i och med Gy 11 och en närmre analys av betygen för de elever som inte erhöll examen visar att gymnasiearbetet, svenska 3, engelska 6 samt matematik är de kurser som dessa elever inte lyckas få betyg inom vilket gör att eleven inte får sin gymnasieexamen. Generellt är även att det är inom flera av dessa kurser som en och samma elev inte får betyg. Sedan 2012 har det pågått ett arbete med att utveckla den formativa bedömningen och bedömningsmallar i de olika ämnena. Att formativ bedömning har en positiv effekt på elevernas måluppfyllelse finns det mycket stöd för i aktuell skolforskning. Eftersom ovanstående statistik är den första att presenteras enligt GY 11 är det dock svårt att dra slutsatsen om den formativa bedömningen har påverkat resultaten i positiv riktning. Under hösten 2013 inleddes även ett samarbete med Regionförbundets skolstödsgrupp i Örebro län. Upprinnelsen till detta samarbete var elevernas oroväckande låga resultat i framförallt Matematik1 a. I den kartläggning som regionförbundet genomförde framkom att de områden som eleverna hade synpunkter på när det gällde undervisningen på Möckelngymnasiet var generella. Projektet som från början var initierat som ett matteprojekt övergick därför snart till att bli ett utvecklingsprojekt för all personal på Möckelngymnasiets tre rektorsområden. Kort kan sägas att de områden som eleverna ansåg kunde förbättras var inflytande över utbildningen samt relationer och bemötande. Projektet har under 2014 utmynnat i en utvecklingsplan och en gemensam vision för Möckelngymnasiet. Även detta arbete har förhoppningsvis haft en gynnsam effekt på elevernas måluppfyllelse. 6

9 Värdegrundsresultat I de brukarundersökningar som genomförs årligen i februari svarar eleverna på en mängd frågor om sin upplevelse av skolan. Resultatet av denna brukarundersökning följs upp dels på skolan dels på huvudmannanivå. Nedan redovisas ett urval av dessa frågor som rör elevernas upplevelse av trygghet och studiero för de program som tillhörde rektorsområdet när undersökningen genomfördes. Trygghet och studiero Trivsel i skolan På frågan Tänk på din trivsel i skolan i stort som kan markeras på en skala mellan 1-10 där 1 är Jag trivs inte alls och 10 är Jag trivs jättebra fördelade sig resultatet per program enlig nedan: Program Medelvärde Medelvärde Estetiska programmet 7,06 5,59 Naturvetenskapsprogrammet 8,16 8,36 Samhällsvetenskapsprogrammet 7,79 7,3 Trygghet i skolan På frågan Tänk på din trygghet i skolan i stort som kan markeras på en skala mellan 1-10 där 1 är Jag trivs inte alls och 10 är Jag trivs jättebra fördelade sig resultatet per program enlig nedan: Program Medelvärde Medelvärde Estetiska programmet 7,84 6,68 Naturvetenskapsprogrammet 8,61 8,66 Samhällsvetenskapsprogrammet 8,23 7,83 7

10 Anmälningar kränkningar eller diskriminering Under 2014 har två anmälningar avseende kränkningar eller diskriminering på RO2 anmälts till rektor. På frågan Upplever du att du varit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från klass eller skolkamrater under det här läsåret? som kan markeras på en skala mellan 1-4 där 1 är Nej aldrig och 4 är Ja, ofta fördelade sig resultatet per program enlig nedan: Nej aldrig Mycket sällan Ibland Ja, ofta Program Estetiska programmet 59% 64% 31% 23% 9% 14% 0% 0% Naturvetenskapsprogrammet 75% 88% 18% 8% 4% 2% 3% 2% Samhällsvetenskaprogrammet 74% 76% 22% 17% 4% 6% 0% 0% På frågan Upplever du att du varit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från lärare eller annan personal under det här läsåret? som kan markeras på en skala mellan 1-4 där 1 är Nej aldrig och 4 är Ja, ofta fördelade sig resultatet per program enlig nedan: Nej aldrig Mycket sällan Ibland Ja, ofta Program Estetiska programmet 78% 91% 13% 5% 9% 5% 0% 0% Naturvetenskapsprogrammet 82% 85% 13% 7% 4% 7% 1% 2% Samhällsvetenskaprogrammet 71% 83% 15% 10% 13% 8% 1% 0% Analys och kommentarer till värdegrundsresultat I det stora hela kan det konstateras att eleverna upplever både trygghet och studiero i skolan på samtliga nationella program inom rektorsområdet. Jämfört med föregående år är det vissa variationer i resultaten men dessa är förhållandevis små. Eftersom elevantalet på programmen som besvarat enkäten är så olika så påverkar en enskild elevs svar resultatet olika mycket. På naturvetenskapsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet påverkar en elev resultatet med 0,9 resp 1,2 % medan en elev på Estetiska programmet utgör 3,1%. När det gäller trakasserier eller kränkande behandling har två fall anmälts till rektor gällande elever som utsatts av andra elever. I båda fallen har skolan utrett ärendena. Det ena ärendet har avsluts och i det andra fallet pågår utredning. Visionen när det gäller detta är givetvis att ingen elev känner sig utsatt av varken lärare, övrig personal eller andra elever. Inte något program har ett nollresultat i brukarundersökningen men siffrorna är heller inte alarmerande. Kritik har riktats mot den brukarundersökning som genomförs gällande att den är alltför omfattande och svår att fylla i för eleverna. Vissa signaler finns på att eleverna inte fyller i undersökningen på ett seriöst sätt. Önskemål finns om att undersökningen omarbetas så att den fyller sitt syfte utan att eleverna upplever den alldeles för omfattande och krånglig. 8

11 Elevfrånvaro Elevernas frånvaro registreras i ett datorbaserat system SKOLA 24 enligt särskilda rutiner som elever och föräldrar informeras om när de börjar gymnasiet. I den totala frånvaron ingår sjukfrånvaro och frånvaro som är godkänd av mentor eller rektor, exempelvis besök hos tandläkare, deltagande i idrottsmästerskap, halkkörning med mera. Den ej anmälda frånvaron, så kallat skolk, noteras då elev uteblivit från undervisningen utan att ha meddelat sjukdom eller att frånvaron är godkänd. Totalt Ej anmäld Program 2012/ / / /14 Estetiska programmet 18,8% 16,0% 5,5% 4,3% Naturvetenskapsprogrammet 5,9% 5,4% 1,0% 0,4% Samhällsvetenskapsprogrammet 11,7% 10,5% 2,7% 2,2% Analys och kommentarer till elevfrånvaro. Det är glädjande att konstatera att den ej anmälda frånvaron, dvs skolket, har minskat på samtliga program. Den totala frånvaron är dock fortsatt hög på estetiska programmet samt samhällsvetenskapsprogrammet. Till viss del kan detta förklaras med att enstaka elever som har en omfattande sjukfrånvaro på grund av antingen psykiska besvär eller en allvarligare sjukdom har en stor påverkan på statistiken främst på program där elevantalet inte är så stort vilket är fallet på det estetiska programmet. Samtliga arbetslag har under året arbetat med elevernas skolnärvaro och det kan konstateras att arbetet har gett resultat. Då elevernas närvaro även är en grundläggande förutsättning för att lyckas i studierna torde den ökade närvaron även ha bidragit till en ökad måluppfyllelse. Individuellt alternativ Inför hösten 2014 övergick Individuellt alternativ (IMIND) till RO 2 från att tidigare ha tillhört RO3. Anledningen till detta var dels att majoriteten av eleverna på den så kallade Aspergerenheten var inskrivna på Individuellt alternativ dels att den studiemiljö som erbjuds på Aspergerenheten oftast passar eleverna på Individuellt alternativ bra. Inom båda elevgrupperna finns elever med mycket olika kunskapsnivåer inom ämnena. Samtliga som tillhör Individuellt alternativ saknar behörighet till gymnasiet. En del elever har en mycket bristande skolgång under sin grundskoletid och har kunskaper motsvarande mellanstadiet medan andra har, inom vissa ämnen, kunskaper som motsvarar kurser på gymnasienivå. En dryg tredjedel av eleverna har en diagnos inom autismspektrat. De elever som inte har autismspektrumdiagnos har oftast någon annan form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Flera av eleverna har även en omfattande social problematik. Personal inom denna verksamhet stöttar även de elever som har autismspektrumdiagnos men som är behöriga till ett nationellt program. Dessa elever kan läsa hela eller delar av sin utbildning inom denna verksamhet. Antal elever inom verksamheten den 15 september 2014 Åk 1 Åk 2 Åk3 Åk 4 Stödelever Summa

12 Samtliga elever har en individuellt anpassad studieplan. En elev kan gå hela sin gymnasietid inom Individuellt alternativ dvs maximalt fyra år. Få elever får dock en fullständig gymnasieexamen efter fyra år utan behöver fortsätta antingen på Komvux eller Folkhögskola för att avsluta sina gymnasiestudier. Då det saknas nationell statistik för denna typ av verksamhet är det inte möjligt att göra några jämförelser varken gällande antal elever eller måluppfyllelse för verksamheten. När det gäller antalet elever som inte blir behöriga från grundskolan och som inte har en autismspektrumdiagnos så upplevs denna elevgrupp ligga på en nivå som varit ganska konstant under de senaste åren. När det gäller elever med autismspektrum diagnos är dock uppfattningen att denna elevgrupp ökar. Elevhälsan Elevhälsans arbetslag är en gemensam resurs för hela Möckelngymnasiet i Karlskoga men rektor på RO 2 har samordningsansvaret för elevhälsan. Inom arbetslaget finns specialpedagoger, speciallärare, skolsköterskor, kuratorer samt studie- och yrkesvägledare. Elevhälsans uppdrag utgår från de nationella styrdokumenten och ska främja, förebygga och stödja elevernas utveckling mot målen. Förutom det arbete som sker på individnivå som kan vara stöd i studierna eller samtalsstöd så sker en del av det främjande arbetet med grupper och hela klasser där insatser behövs för att stärka gemenskapen. Elevhälsans arbetslag arbetar även främjande genom att vara en resurs i övriga arbetslag eller för enskilda lärare. Elevhälsans olika professioner kan här vara en resurs när det gäller olika typer av studiefrämjande insatser i klasser eller för enstaka elever. En stor del av framför all den pedagogiska personalens tid inom elevhälsan måste dock ägnas åt elever som inte uppnått målen i en eller flera kurser. Dessa elever erbjuds då att läsa dessa kurser utanför sitt ordinarie schema med stöd av den pedagogiska personalen inom elevhälsan. Den övervägande delen av dessa elever har av olika anledningar inte nått målen i någon eller några av kurserna i matematik, engelska eller svenska. Inte heller för elevhälsans område finns någon nationell statistik att tillgå. De områden som upplevs öka inom denna verksamhet är elever med behov av stöd för att strukturera studierna samt elever som mår dåligt psykiskt. När det gäller de elever som behöver strukturstöd så handlar det ofta om att eleverna inte klarar att prioritera skolarbete med följd att dessa elever halkar efter när det gäller prov och inlämningsuppgifter. När det gäller elever som mår psykiskt dåligt handlar det ofta om elever som på något sätt känner att de inte räcker till när det gäller studierna. 10

13 Rektors analys av arbetslagens verksamhetsberättelser för läsåret 2013/14 Arbetslagens verksamhetsberättelser omfattar läsår och varje arbetslag skriver sin verksamhetsberättelse i slutet av det gångna läsåret. Nedanstående analys gäller således läsåret 2013/14. Liksom föregående läsår har arbetslagen även detta år arbetat utifrån de mål som nämnden tidigare har angett, som är: Graden av elevinflytande ökar. Fler elever är nöjda och trivs med sin utbildning Arbetslaget planerar och genomför aktiviteter i samverkan med extern part Elevfrånvaron minskar På Möckelngymnasiet förekommer inga kränkningar, varken mellan elever eller mellan elever och personal. Aspergerenhetens arbetslag På grund av verksamhetens art går det inte att hitta nationella mått att jämföra med och det är även svårt att jämföra verksamhetens resultat mellan åren. Sedan våren 2013 har arbetslaget använt sig av SKOLA 24 för att registrera elevernas frånvaro. Att öka dessa elevers närvaro i skolan är en stor utmaning eftersom det är vanligt att dessa elever har en tidigare historik med stor frånvaro. Arbetslaget arbetar mycket med att stärka relationerna med både eleverna och elevernas vårdnadshavare för att skapa en trygg miljö. Underlaget som erhålls i SKOLA 24 ger en bild av närvaron på individnivå och torde kunna vara ett bra underlag för att se om frånvaron följer vissa mönster och därigenom identifiera specifika problem. När det gäller ökad måluppfyllelse har arbetslaget inriktat sig på att arbeta mer tematisk genom att genomföra ett antal temadagar vilket de upplever ha varit positivt. Rektor gav i rektors verksamhetsplan 2013 arbetslaget i uppgift att informera övriga arbetslag inom Möckelngymnasiet om sin verksamhet eftersom elever med autismspektrumdiagnoser ofta läser delar av sin utbildning på nationella program. Arbetslaget säger sig ha upplevt ett ökat samarbete kring dessa elever. Arbetslaget har i sin verksamhetsberättelse följt upp och redogjort för hur de arbetat med respektive målområde. De beskriver även vad de anser behöver förändras/utvecklas för att nå målen. Inför höstterminsstarten 2014 har verksamheten förändrats i och med sammanslagningen med Individuellt alternativ. Verksamhetsplanen har därför delvis ändrats inför det kommande läsåret och får därför snarare ses som en start för verksamheten än som en pågående process. Elevhälsans arbetslag Elevhälsans arbetslag har inte som övriga arbetslag några egna elever och kan därför inte fullt ut göra uppföljning på nämndmålen utan behöver anpassa dessa till sin verksamhet. Elevhälsans arbetslag är också en gemensam resurs för de tre rektorsområdena inom Möckelngymnasiet Karlskoga, deras verksamhetsberättelse utgör således en samlad bild för elevhälsoarbetet. 11

14 Under läsåret 2013/14 har elevhälsan särskilt inriktat sig på ökad måluppfyllelse, att arbeta för att förankra elevhälsoplanen i verksamheten samt att elevhälsan ska bli en aktiv del i övriga arbetslags förebyggande arbete. För att nå ökad måluppfyllelse har arbetslagets olika professioner varit ett stöd både individuellt för pedagogerna och i arbetslagen i arbete med verksamhetens mål. Då det är det första året som eleverna får examen enligt det nya betygssystemet är det svårt att avgöra hur måluppfyllelsen totalt för skolan förhåller sig jämfört med tidigare. Vid jämförelse med den officiella statistik som finns att tillgå så förhåller den sig enligt följande: Samtliga nationella program på Möckelngymnasiet i Karlskoga Samtliga nationella program i riket Genomsnittlig betygspoäng 14,2 14,5 för elever med examen Andel elever med examen 85,9% 88,5% Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen eller studiebevis 13,6 14,8 Andel elever med studiebevis 14,1% 11,5% Det kan konstateras att jämfört med riket ligger Möckelngymnasiet-Karlskoga sämre till när det gäller den genomsnittliga betygspoängen för elever med examen och elever med studiebevis. Möckelngymnasiet i Karlskoga har också en lägre andel elever, jämfört med riket, som inte erhåller examen. Arbetslaget kommer enligt sin verksamhetsplan för läsåret2014/1 att arbeta vidare med att öka elevhälsans preventiva arbete, att ytterligare förankra elevhälsoplanen i verksamheten samt systematiskt dokumentera elevhälsans arbete. Samhällsvetenskaps- och estetiskaprogrammets arbetslag Då sammansättningen i arbetslaget är delvis ny inför läsåret 2014/15 i och med att estetiska programmet hör till arbetslagets verksamhetsområde så kan även detta arbetslags kommande verksamhetsplan i viss mån ses som en utgångspunkt. I rektors förra analys gällande Samhällsvetenskapsprogrammets verksamhetsberättelse så kunde det konstateras att arbetslaget arbetar målinriktat med de olika målområdena. Rektor konstaterade då att den genomsnittliga betygspoängen låg något under genomsnittet och att arbetslaget behövde inrikta sig mot att höja denna och att ett fortsatt arbete enligt de modeller som arbetslaget har när det gäller närvaro och elevinflytande borde bidra till att öka måluppfyllelsen. Som redovisas ovan så ligger Samhällsvetenskapsprogrammet 2014 fortsatt på en nivå något under riket. Jämfört med föregående år så har dock närvaron ökat något. Arbetslaget konsaterar i sin verksamhetsberättelse att måluppfyllelsen inom vissa ämnen och då särskilt matematik är låg. Estetiska programmets verksamhetsberättelse är för 2013/14 gjord tillsammans med Handelsprogrammet eftersom de under detta läsår utgjorde ett arbetslag. I verksamhetsberättelsen beskrivs föregående läsår för det Estetiska programmets del som ett positivt år. Man uppger att den inriktning, estetik och media, som då funnits i två år börjar 12

15 hittas sina former. Man beskriver trivseln som god för eleverna men att programmet har problem med hög frånvaro. Måluppfyllelsen för programmet analyseras inte i verksamhetsberättelsen. Som tidigare nämnt så är samhällsvetenskaps- och estetiskaprogrammets verksamhet nu organiserade inom samma arbetslag och verksamhetsplanen inför läsåret 2014/15 får ses som utgångspunkt för programmen. Det kan dock konstateras att fokus för båda programmen bör vara måluppfyllelsen och då i synnerhet för de elever som går på det Estetiska programmet. Naturvetenskapsprogrammets arbetslag. Läsåret 2013/14 var ett år då arbetslaget för Naturvetenskapsprogrammet till stora delar byttes ut på grund av att flera lärare i arbetslaget gick i pension. Arbetslaget hade under detta år svårt att hitta fungerande arbetsformer när det gäller arbetslagsarbetet. Eleverna på Naturvetenskapsprogrammet som tog examen i juni 2014 uppvisar goda resultat jämfört med riket. Eleverna uppger även att de trivs bra i skolan och de har en mycket god närvaro. Inför det nya läsåret 2014/15 har arbetslaget börjat hitta fungerande arbetsformer och anger i sin verksamhetsplan ett antal aktiviteter under respektive målområde. Det som särskilt kan nämnas är att arbetslaget avser att öka de laborativa momenten i undervisningen för att exemplifiera teorin samt att man planerar en samverkan mellan flera ämnen för att ge en helhet för eleverna. Rektors verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplanen för 2014 har inriktats mot att fortsätta det arbete som påbörjades under 2013 med att förbättra former och forum för samverkan, erfarenhetsutbyte och utveckling. Rektors verksamhetsplan 2014 inriktade sig mot fortsatt arbete inom tre huvudområden; elevinflytande, ökad måluppfyllese samt värdegrundsresultaten. Dessutom angav rektor specifika uppdrag till retorsområdets arbetslag att följa upp i respektive arbetslags verksamhetsberättelse. Det elevråd som startades upp under hösten 2013 på rektorsområdet har fortsatt varit verksamt. Elevrådet är välbesökt och har representation från samtliga program och klasser inom rektorsområdet. Klassråd genomförs regelbundet och frågor till och från elevrådet diskuteras. Under 2014 deltog rektorsområdets kontaktpolitiker vid ett av elevråden vilket var mycket uppskattat av eleverna. I den brukarundersökning som genomfördes våren 2014 har resultatet när det gäller delaktighet och inflytande på skolan förbättrats för Estetiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet men däremot försämrats något för Naturvetenskapsprogrammet. På frågan om lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter har resultatet försämrats något för alla tre programmen. I de avslutningssamtal som rektor genomför med eleverna i årskurs tre uppger också eleverna att inflytandet varierar mycket mellan olika lärare och olika kurser. Målen för detta område var att eleverna ska ha forum för elevinflytande som upplevs som meningsfulla och fungerande av eleverna samt att eleverna uppger att de har ett reellt inflytande över undervisningen. Målet för elevinflytande får därmed inte anses som helt uppnått. Måluppfyllelsen har förbättrats sett till genomsnittlig betygspoäng för de elever som tar examen på Naturvetenskapsprogrammet som 2014 ligger över rikets nivå. Däremot ligger 13

16 Samhällsvetenskapsprogrammet och Estetiska programmet under rikets nivå. Målet att samtliga program inom RO2 ska ligga på minst riksnivå är därför inte helt uppnått. Målsättningen när det gäller elevernas närvaro var att den totala frånvaron inte ska överstiga 10%. Här ligger det Estetiska programmet långt från målet. Ett fortsatt arbete med elevernas måluppfyllelse behöver göras även under Resultatet på brukarundersökningen för 2014 gällande elevernas trygghet och studiero visar på bättre resultat än året innan förutom för Naturvetenskapsprogrammet som har en liten försämring. Däremot när det gäller kränkningar och diskriminering visar brukarundersökningen på sämre resultat. Rektor gav i sin verksamhetsplan för 2014 arbetslagen för de nationella programmen i uppdrag att programvis redovisa ovanstående områden. Arbetslagen beskriver hur de arbetat med respektive område men inget av arbetslagen har med någon statistik. Rektors uppdrag att beskriva och analysera den statistik som finns att tillgå för respektive område i respektive arbetslag för de nationella programmen kommer därför att kvarstå. Karlskoga i januari 2015 Eva Eriksson Rektor Möckelngymnasiet RO2 14