Kvalitetsplan för Estetiska programmet på Karolinska skolan 2014 med plan för ES programmet Karolinska skolan

Transkript

1 Kvalitetsplan för Estetiska met på rolinska skolan 2014 med plan för ES met rolinska skolan

2 2 1 Uppdrag Gymnasieskolorna har både ett statligt och ett kommunalt uppdrag som regleras i skollag, läroplan, gymnasieförordningen och andra statliga styrdokument samt i Örebro kommuns styrdokument. Gymnasieskolornas huvuduppdrag är att alla elever ska ges förutsättningar att nå målen för utbildningen och vara väl förberedda för framtida arbete och/eller vidare studier. Alla ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Gymnasieskolorna ska också bidra till utveckling av kommunens strategiska utvecklingsområden som framgår av Gymnasienämndens Verksamhetsplan med budget. 2 Förutsättningar Under läsåret 2013/14 påbörjades ett arbete att föra samman rolinskas och sbergskas Estetiska. Vi tog extern handledningshjälp för att få processen med samgåendet att genomföras så bra som möjligt och lärargrupperna möttes ett antal gånger under förra läsåret. Visserligen är det bara musikinriktningens och de gymnasiegemensamma ämnenas lärare som nu möts i en gemensam verksamhet och har att förhålla sig till två skolkulturer, men i backspegeln var detta en klok satsning totalt sett. När läsåret HT nu rullat igång så kan man konstatera att samgåendet har gått väldigt bra. När det gäller kvalitetsanalys och frågan om förbättrings/utvecklingsområden måste jag nu förhålla mig till två skolors resultat. Vi har två skolkulturers resultat att analysera där exempelvis resultaten för nöjdhet, stolthet över skolan och trygghet är högre på rro-es, medan måluppfyllelsen är högre på sbergska-es. När det gäller resultatet för sbergska skolan har jag tagit bort Humanistiska met eftersom skolans totala resultat annars skulle ha blivit missvisande. Av två avgångselever var bara den ena högskolebehörig=50%. När det gäller CMA-enkäten, så svarade endast 22 elever på sbergska; på rro 47 elever.

3 3 2 Kvalitet Vi arbetar inom gymnasieskolan med tre huvudområden för att våra ungdomar skall lyckas. LÄRANDE BEMÖTANDE FRAMTIDS- KOMPETENS Vi definierar att kvalitet i skolan är när eleverna ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. De skall ges stöd och stimulans så att de når så långt som möjligt i sitt lärande och i sin sociala utveckling. Elevernas lärande och personliga utveckling, Skollagen 3 kap 3 Ledningsgruppen för gymnasiet har tillsammans med rektorerna definierat fyra huvudprocesser för verksamheten att jobba med för att öka resultatet och likvärdigheten för eleverna. Det handlar om att: Utveckla det pedagogiska ledarskapet. Genomföra mentors uppdrag. Kvalitetssäkra bedömning för och av lärande Säkra en god arbetsmiljö för elever, lärare, övriga medarbetare och rektorer.

4 4 3 Övergripande tänk och mål för ES-met När nu sammanslagningen av Estetiska met på och är genomförd så kommer ett arbete att krävas att analysera skolornas resultat inom ett flertal områden. Varför skiljer sig CMAenkäterna så radikalt åt när det gäller vissa delar? Hur har man jobbat på de två skolorna när det gäller värdegrund, arbetsro, bedömning mm. Det är noterbara skillnader mellan antal godkända elever i både Matte 1b och 2b. Hur har man jobbat? Längre tid, mindre grupper?en faktor som måste beaktas är att sbergskas åk2-elever skulle göra enkäten, så hade man precis fått beskedet att sista året skulle läsas på rro. En bagatell kan tyckas, men elevernas känslomässiga status kan ha stor inverkan på en enkät, om den görs i anslutning till ett tråkigt besked. En reflektion när det gäller musikinriktningen är att elever som inte tidigare har gått på kulturskolan eller spelat/sjungit på annat sätt har svårt att klara kurserna i fördjupningen. Det kan handla om Arrangering/Komposition, Ensembleledning eller högre kurs i musikteori. I och med GY11 liknar ES-musik mer den gamla 2-åriga musiklinjen, och många av eleverna som söker har inga grundkunskaper vilket gör att de valbara kurser som finns f.o.m åk 2 blir för svåra. Vi behöver under detta läsår ägna tid till betygsanalyser och diskussioner ämnesvis kring betygskriterier och bedömning, studiero, värdegrund och annat. Förutom de nedan angivna målen kopplade till CMA, så har vi för året tre fokusområden på ES. Egentligen fyra - det fjärde kommer ur rros IKT-plan, och handlar om att alla lärare under året ska använda ett kollaborativt verktyg, ett kring digitalt berättande och ett för mobilt lärande. Återkoppling vid medarbetarsamtal med lärare, och jag som rektor har regelbunden kontakt med eleverna via rådet för att säkerställa att undervisningen sakta förändras så att internet och digitala lärresurser utnyttjas och att deras dator inte bara blir en skrivmaskin Fokusområden : Bättre koll på närvaron, ökad närvaro, minskat skolk. Det absoluta grundfundamentet för att en elev ska lyckas med en kurs är att han/hon kommer till skolan och möter sin lärare och sina kurskompisar. En elev som är godkänd från grundskolan och går på alla lektioner ska klara kursen med minst E detta måste vara vår utgångspunkt. Om en elev börjar ha ströfrånvaro är detta ett tecken på bristande motivation, och då behöver vi utreda varför. Detta mål kräver, förutom att alla kursgrupper och studieplaner är korrekta, att alla lärare sköter frånvarorapporteringen så att varning och rapportering till CSN kan göras med korrekt underlag. Förbättrat mentorskap Utgångspunkten på ES är att man ska ha sin mentor i undervisning, helst alla tre åren. En bra mentor har koll på elevens studieplan, har kontakt med vårdnadshavare och jobbar på en förtroendefull relation med sina mentorselever. Måluppfyllelse >85% Minst 85% av avångseleverna vt 2015 har en gymnasieexamen och är behöriga till universitet. Här låg sbergskas resultat 2014 på 85%, medan rro låg på 77%. Ambitionen är att vi med hjälp av stödorganisationen och de två första målen ovan ska kunna lyckas.

5 5 3.1 Undervisning och lärande Betyg, stimulans, arbetsro mm Resultat GY 2013 Resultat 2014 Analys & förbättringsförslag Procent avslutat sina studier med en yrkesexamen avslutat sina studier med högskoleförberedande examen Resultat Ma1b Lägst E-betyg % Resultat Ma2b Lägst E-betyg % 88 K 88 M K 88 M K 80 M K 85 M Använd utrymme under tabell för analys och förbättring. stimuleras till utveckling och lärande. att lärarna förklarar på vilka grunder de sätter betyg. att det är arbetsro på lektionerna. Egna mål utifrån kunskap o lärande sbergskas resultat när det gäller utveckling och lärande bedömer vi som anmärkningsvärt låga och får nog tas med en nypa salt. Svarsfrekvensen var under 50%. När vi i arbetslaget tittade på båda skolornas resultat framkom några gemensamma utvecklingsområden: Utvecklingsområden : * Vi ska bli bättre på att eleverna får större delaktighet i upplägg och planering av undervisningen. * Vi ska bli bättre på att tydliggöra grunden för bedömning och betygsättning.

6 6 3.2 Normer och värden Likabehandling, ordningsregler, respekt, kränkande behandling, värdegrunds- och demokratiarbete Resultat GY 2013 Resultat 2014 Analys & förbättringsförslag känner till likabehandlingsplanen känner till skolans ordningsregler att lärarna bemöter dem med respekt. blivit utsatta för kränkande behandling. att skolan arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. att skolan arbetar aktivt med demokratifrågor. Egna mål utifrån normer och värden Problem med trygghet, acceptans och kränkningar har mycket sällan förekommit på estetiska met. Detta gäller båda skolorna. Alla elever, upplever jag och lärarna, får och kan vara som de är, avseende nationalitet, sexuell läggning eller personlighet. Vår erfarenhet är att många elever som på högstadiet upplevt utanförskap och mobbning, har, när de börjat på estetiska met, känt acceptans och att man får vara som man är. Trots detta ringade vi in några utvecklingsområden: Utvecklingsområden : Vi ska bli bättre på att belysa för eleverna NÄR vi jobbar med värdegrundsfrågor så att de blir medvetna om det arbete vi redan gör. Värdegrundsfrågor ska bearbetas i alla ämnen, men vi startar upp arbetet och medvetandegör på klassrådstid. Vi ska bli bättre på att möta elevernas önskemål om sin studiemiljö och tydliggöra förändringar som görs och beslut som tas. Det är viktigt att eleverna ser att det händer något när de arbetar för något och tar upp problemområden.

7 7 3.2 Elevernas inflytande, delaktighet och ansvar Påverkan, inflytande och ansvar Resultat GY 2013 Resultat 2014 Analys & förbättringsförslag att de kan påverka undervisningens planering, genomförande och uppföljning att de kan påverka arbetssätt och arbetsformer. att de kan påverkan skolans arbetsmiljö. Egna mål utifrån inflytande, delaktighet och ansvar Utvecklingsområden 2014: Vi ska bli bättre på att möta elevernas önskemål om sin studiemiljö och tydliggöra förändringar som görs och beslut som tas. Det är viktigt att eleverna ser att det händer något när de arbetar för något och tar upp problemområden Kvalitetsplanen skickas till Lars Bäckman, Anders Duvkär, Vendela Lehn, Cicci Thunberg och Eva Sundmalm senast 1/ Kvalitetsplanerna utgör underlag för årsberättelsen. Kvalitetsplanen revideras årligen i jan-febr. Rektor Lars Hallqvist Datum Reviderad

8 8