Verksamhetsberättelse Möckelngymnasiet Karlskoga, rektorsområde 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2014. Möckelngymnasiet Karlskoga, rektorsområde 4"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 Möckelngymnasiet Karlskoga, rektorsområde Leena Jonsson Arndt Rektor

2 Innehåll 1 Inledning Verksamhetsområde Måluppfyllelse Sammanfattande analys av arbetslagens verksamhetsberättelser Måluppfyllelse, kommunfullmäktiges mål för gymnasienämnd.16 6 Gymnasienämndens internkontrollområden Årets viktigaste händelser 21 8 Avslutning

3 1 Inledning År 2014 har kommit att präglas av en högre grad av intern arbetsro än de första åren på Möckelngymnasiet. En helt ny skolenhet och sammanslagning av två skolor med allt vad det innebar kom att ta mycket energi och tid i anspråk av alla på skolan. Vi har under 2014 kunnat börja ägna betydligt mer tid åt utveckling av skolans inre arbete. Rektorerna vid Möckelngymnasiet Karlskoga och skolans utvecklingsgrupp har haft ett längre samarbete med regionförbundet Örebro som avslutades vid vårterminens slut. Samarbetet initierades av rektorerna medutgångspunkt från resultatet av den tillsyn som Skolverket genomförde under senhösten Detta utvecklingsarbete har resulterat i en gemensam vision för Möckelngymnasiet Karlskoga. Visionen och det utvecklingsarbete som ska pågå under perioden , i syfte att uppnå visionen, har under hösten implementerats i verksamheten. I januari 2014, introducerades lärplattformen It s Learning på Möckelngymnasiet Karlskoga/ Degerfors. Fortfarande pågår utvecklingsarbetet beträffande hur lärplattformen kan användas i den dagliga verksamheten och bidra till en högre kvalitet i verksamheten.. År 2014 har varit ett positivt år för RO4 beträffande elevantal och fyllnadsgrad på programmen. El- och energiprogrammet och fordon- och transportprogrammet har haft ett försatt högt söktal med fler sökande än vi kunnat beredas plats för. I år gick första elevkullen ut gymnasieskolan enligt den nya gymnasiereformen GY11 med de förändringar den innebär. Elevernas genomsnittliga betygspoäng har endast förbättrats på ett av programmen. Närvaron i skolan har ökat på fyra av de fem program, i vissa fall endast marginellt. 2 Verksamhetsområde I rektorsområdet ingår nationella gymnasieprogram enligt nedan: El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet, lärlingsutbildning Industritekniska programmet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Teknikprogrammet och Industritekniska programmet utgör tillsammans Karlskoga - Degerfors Teknikcollege som ingår i Teknikcollege, Örebro län. I rektorsområdet ingår även Möckelngymnasiet Karlskogas planeringsfunktion samt studieoch yrkesvägledarna, vilka är en gemensam resurs för både Karlskoga och Degerfors. 3

4 2.1 Antal elever per program och årskurs 15 september 2014 Utbildningsprogram Antal elever Antal elever Antal elever Totalt antal Åk 1 Åk2 Åk3 elever El- och Energiprogrammet Fordon - och Transportprogrammet Industritekniska programmet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Summa Det totala antalet elever uppgick den 15 september 2014 till 241. Vid motsvarande tidpunkt 2013 var antalet elever exakt detsamma, d.v.s Även om det totala elevantalet är detsamma för de båda läsåren varierar antalet på de olika programmen mellan åren. Elever har också bytt program mellan åk 1 och åk 2. Det är främst elever på Teknikprogrammet som gjort programbyten. Fyra elever bytte till yrkesprogram och tre till samhällsvetenskapsprogrammet. Storleken på detta programbyte är det största som skett under ett stort antal år. Läsåret 2014/15 minskades antalet utbildningsplatser på El- och energiprogrammet från 24 till 20 och från 20 platser till 16 på VVS- och fastighetsprogrammet. En av anledningarna till att antalet utbildningsplatser minskade kan delvis bero på att branscherna, El och VVS, har höjt sina röster och förklarat att man inte har möjlighet att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande till så många elever. Elprogrammet har fortfarande ett intag om 20 elever, vilket är för högt för att branschen ska kunna erbjuda alla elever APL samtidigt. Inför det kommande läsåret 2015/16 kommer antalet utbildningsplatser dock att minskas till 16. Då får företagen bättre möjligheter att ta emot skolans elever och förhoppningsvis leder även till en bättre kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet Eleverna ska sammantaget under utbildningen erbjudas 15 veckor APL. Eftersom alla elever inte kan erbjudas APL samtidigt måste eleverna delas in i två grupper och det får till konsekvens att skolan har behov av APL-platser under dubbelt så många veckor som den enskilda eleven har AP. Alla elever ska under sin utbildning ha 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande. Konsekvensen av att alla elever inte kan erbjudas APL samtidigt är att företagen tar emot elever 30 av skolans 36 arbetsveckor. På programråd, där även nämndledamöter deltagit, har branschen framfört att de av flera anledningar inte klarar att ta emot elever under så stor del av året. Trenden i riket är att allt färre elever söker yrkesutbildningar fortsätter. Anledningen härtill anses vara den nya gymnasiereformen, GY11, där yrkesexamen inte automatiskt leder till att eleven får grundläggande högskolebehörighet. Den trenden gäller inte i Karlskoga, åtminstone inte för de yrkesprogram som ingår i RO4. Här råder ett fortsatt starkt söktryck på alla program förutom Industritekniska programmet, vilket också är en förändring i förhållande till det föregående läsåret. Möckelngymnasiet Karlskoga är även i år, trots det minskade söktrycket till Industritekniska programmet 2014, den gymnasieskola i länet som har flest sökande till Industritekniska programmet. 4

5 Intresset för Fordon - och transportprogrammet, lärlingsutbildning fortsätter att öka. Frågan är om det ökade intresset för programmet är avhängigt utbildningsformen d.v.s. lärlingsutbildning, programmet i sig eller både och. 2.2 Verksamhetsområdets organisation Verksamheten är organiserad enligt nedan Arbetslag 1 Arbetslag 2 El- och energiprogrammet Teknikcollege Fordons- och transportprogrammet Industritekniska programmet VVS- och fastighetsprogrammet Teknikprogrammet I dag ingår 19 lärare i rektorsområdet. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare vars uppdrag är att fungera som bollplank till rektor i olika verksamhetsfrågor, vara en mellanhand mellan arbetslagen och rektor samt ha ett samordningsansvar för arbetslaget. Rektor och arbetslagsledare träffas varannan vecka för att diskutera verksamhetsfrågor samt planering av olika aktiviteter inom rektorsområdet. Syftet med en arbetslagsorganisation där man träffas regelbundet är att möjliggöra en arbetsmodell där eleven står i fokus, behandla frågor som ingår i mentorskapet, bedriva skolutveckling samt planera och genomföra skolgemensamma aktiviteter. Förutom arbetslag har Möckelngymnasiet Karlskoga också en gemensam utvecklingsgrupp där varje arbetslag har en representant. Utvecklingsgruppen träffas en gång per månad. Utöver lärare ingår 2.0 studie - och yrkesvägledare och 1.0 planerare i rektorsområdet. Planeringsfunktionen delas med övriga skolenheter på Möckelngymnasiet Karlskoga medan studie - och yrkesvägledarna delas mellan både Karlskoga och Degerfors. Härutöver ingår i Möckelngymnasiet Karlskogas gemensamma stab 2.0 årsarbetare skolassistenter, 2.0 specialpedagoger, 2,0 speciallärare, 2.0 skolsköterskor, 2.0 kuratorer samt 1.0 skolbibliotekarie. För Möckelngymnasiet Karlskoga/ Degerfors finns även 2.0 vaktmästare. Organisatoriskt tillhör skolsköterskorna och vaktmästarna Barn- och utbildningsförvaltningen 3 Måluppfyllese utifrån rektors verksamhetsplan 3.1 Andelen elever som uppnår de nationella kunskapsmålen läsåret 2013/14 ska vara högre än för läsåret 2012/13 och lägst motsvara genomsnittet för riket De elever som avslutade sina gymnasiestudier juni 2014 är de första avslutar sin gymnasieutbildning enligt den nya gymnasiereformen, GY11. Begreppet slutbetyg finns inte kvar utan eleverna erhåller en gymnasieexamen, antingen en yrkesexaman eller en högskoleförberedande examen, under förutsättning att de fått betyg enligt fastställda krav. I övrigt erhålls ett så kallat studiebevis. För att erhålla en gymnasieexamen ställs helt andra och 5

6 betydligt hårdare krav än vad som tidigare gällde för att erhålla ett slutbetyg. Därmed är inte betygsstatistik från tidigare läsår användbara som jämförelsemått. Nedan redovisas genomsnittligt betygspoäng för elever som erhöll gymnasieexamen 2014 Gymnasieprogram Genomsnittligt betygspoäng Möckelngy. Genomsnittligt betygspoäng riket Differens El- och energiprogrammet 14,3 13,0 1,3 Fordon- och transportprogrammet 14,1* 12,9 1,1 Industritekniskaprogrammet 13,2 13,4-0,2 VVS- och fastighetsprogrammet 12,6 12,7-0,1 Teknikprogrammet 13,8 14,3-0,5 * avser endast en elev Av resultatet kan utläsas att den genomsnittliga betygspoängen för elever på El- och energiprogrammet ligger över genomsnittet för riket. El- och energiprogrammet i Karlskoga uppvisade även förra året ett resultat som var högre än riksgenomsnittet år 2013 men differensen är större I övrigt ligger den genomsnittliga betygspoängen under genomsnittet för riket. Resultatet på Fordon- oh transportprogrammet är inte ointressant att jämföra då endast tre elever var inskrivna på programmet. Resultatet på VVS- och fastighetsprogrammet avviker marginellt från resultatet i riket men det mest positiva här är att hundra procent av eleverna har fått yrkesexamen. Resultatet för VVS och fastighet har förbättrats i förhållande till läsåret 2012/13, trots de hårdare kraven för att få yrkesexamen än för slutbetyg. Läsåret 2012/13 var genomsnittligt betygspoäng för elever med slutbetyg 11,8 och för de med gymnasieexamen läsåret 2013/14 var motsvarande resultat 12,6. En anledning till det förbättrade resultatet är sannolikt att klassens mentor har arbetat mycket aktivt med att coacha eleverna. När det gäller den genomsnittliga betygspoängen för eleverna på Teknikprogrammet kan sägas att flera av eleverna har i samtal med undertecknad framfört att de trodde att programmet skulle vara mer praktiskt. Flera av eleverna var mest intresserad av programmet för att få läsa olika datakurser. De var inte riktigt införstådda med att det skulle vara så högt studietempo och mycket hemarbete för att lyckas med studierna. Det ska i sammanhanget sägas att alla elever som valt Teknikprogrammet var inbjudna till en träff under vårterminen innan de påbörjade sina gymnasiestudier. Ett av syftena med mötet var just att tydliggöra programinnehållet samt informera om vad som kommer att krävas av var och en för att lyckas väl i studierna. Eleverna har fått tillgång till stödundervisning i de kurser som de haft svårigheter att nå ett godkänt betyg. 6

7 3.1.1 Genomsnittligt betygspoäng för elever med gymnasieexamen eller studiebevis Nedan redovisas genomsnittligt betygspoäng för elever med gymnasieexamen eller studiebevis Utbildningsprogram Genomsnittligt betygspoäng Möckelngy.2014 Genomsnittligt betygspoäng riket 2014 Differens El- och energiprogrammet 14,0 12,5 1,5 Fordon- och transportprogrammet 12,2* 12,3 Industritekniska programmet 12,0 12,9-0,9 VVS- och fastighetsprogrammet 12,6 12,3 0,3 Teknikprogrammet 13,2 13,7-0,5 På Fordonsprogrammet* har endast tre elever avslutat sin utbildning vårterminen Eleverna som gick ut gymnasieskolan i våras är den första elevkullen som fått avgångsbetyg med den nya betygsskolan. Det är inte bara en ny betygsskala utan även en ny programstruktur för de olika utbildningsprogrammen och nya inträdeskrav till gymnasieskolan och därför är det svårt att jämföra betygen för år 2014 med tidigare år. Det låga betygsgenomsnittet på Industriprogrammet får trots allt ses som ett relativt gott resultat och det finns olika anledningar till att det ser ut som det gör. Hade flera av eleverna inte fått den hjälp och det stöd de fått, både av vissa yrkeslärare samt av speciallärare och specialpedagog, under sina år på gymnasiet hade resultatet kunnat vara ett helt annat Andel elever på Möckelngymnasiet, RO4, med gymnasieexamen, yrkesexamen eller högskoleförberedande examen Utbildningsprogram Andel elever med gymnasieexamen Möckelngy. Andel elever med gymnasieexamen i riket Differens El- och energiprogrammet 94,1 87,8 6,3 Fordon- och transportprogrammet 33,3* 80,5-47,2 Industritekniskaprogrammet 57,1 86,3-29,2 VVS- och fastighetsprogrammet ,0 11,0 Teknikprogrammet 86,7 89,0-2,3 *Avser endast en elev. Det var sammanlagt endast tre elever på programmet i åk3 Andelen elever med yrkesexamen på El- och VVS- programmen ligger båda över genomsnittet för riket. Fordon- och transportprogrammet har för få elever för att jämföra sig med riket, men det ska sägas att det är ett dåligt resultat. Anledningen till resultatet på Fordon- och transportprogrammet var att två av eleverna gav upp och tackade nej till stöd i de kärnämneskurser som de under större delen av sin gymnasietid fått hjälp med. Vi klarade inte att motivera dessa elever till att lägga mer energi på vissa kurser. Eleverna de också av den uppfattningen att de kunde erhålla arbete efter avslutad gymnasieutbildning utan betyg i dessa kurser. 7

8 3.1.3 Andel elever med grundläggande högskolebehörighet Fullföljd gymnasieutbildning enligt GY11 leder inte som tidigare till att alla elever automatiskt får en grundläggande högskolebehörighet om man klarat de betygskrav som gäller för examen på respektive program. Elever på yrkesprogram som påbörjade sina gymnasiestudier lå 2011/12 måste välja till tre kurser, svenska 2 och 3 samt engelska 6 för att få grundläggande högskolebehörighet. Däremot erhåller alla elever med högskoleförberedande examen högskolebehörighet gällande betygskrav. Enligt befintlig statistik uppgick andelen elever i riket med grundläggande högskolebehörighet lå 2012/13 till 87 procent medan motsvarande lå 2013/14 var 70 procent, dvs en minskning med 17 procentenheter. Statistiken avser både elever på yrkes-och högskoleförberedande program. Minskningen kan till största den hänföras till den nya gymnasiereformen. Elever på yrkesprogram har möjlighet att antingen inom ramen för det individuella valet eller att genom utökade studier välja till de kurser som krävs för att få grundläggande högskolebehörighet. Förändringen som gjordes för yrkesprogrammen i GY11 var att ge elever på yrkesprogram fler yrkeskurser för att öka deras anställningsbarhet. Av de elever inom RO4 som avslutade sina gymnasiestudier på yrkesprogram våren 2014 har de flesta prioriterat att läsa fler karaktärsämneskurser eller andra mer praktiska kurser framför fler kurser i svenska och engelska. Vad som är det bästa valet kan endast den enskilda eleven avgöra. Nedan redovisas andel elever som fick med grundläggande högskolebehörighet Utbildningsprogram Andel elever 2014 Andel elever 2013 El- och energiprogrammet 41,2 93 Fordon- och transportprogrammet 0 0* Industritekniska programmet 6 88 VVS- och fastighetsprogrammet 7 93 Teknikprogrammet 81,1 93 * avser lärlingsutbildning och en annan timplan gällde för dessa tidigare. Tabellen ovan visar att andelen elever med grundläggande högskolebehörighet är väsentligt lägre på yrkesprogrammen våren 2014 än 2013 och trenden är densamma i riket. Av de elever i riket som tog en yrkesexamen våren 2014 hade 41 procent läst in kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. För riket gäller att det skiljer sig mycket mellan de olika yrkesprogram beträffande hur stor andel av eleverna som läst kurser för att få grundläggande behörighet. Fordon- och transportprogrammet har minst andel högskolebehöriga, endast 12 procent, medan vård- och omsorgsprogrammet har den största andelen, 73 procent. Inom RO4 är El- och energiprogrammet det yrkesprogram som har störst andel elever, 41,2 procent, med grundläggande högskolebehörighet medan Fordon- och transportprogrammet inte har någon. 8

9 3.1.4 Andel elever vid Möckelngymnasiet RO4 med godkända betyg i kurserna matematik 1, svenska 1, engelska 5 och gymnasiearbete jämfört med resultaten för riket Program MA1 Möckeln MA 1 riket SV1 Möckeln SV1 riket EN5 Möckeln EN5 riket Gy. arbete Möckeln Gy. arbete riket EE , , ,2 94,1 95,5 FT 33,3* 91, ,6 66,7** 93, ,9 IN , ,7 85,7 95, ,2 VF , , , ,2 TE , , , ,1 * Avser endast en elev, ** Avser endast två elever Läsåret 2013/14 har vi gjort en särskild satsning på hjälp och stöd i matematik, svenska och engelska då dessa ämnen utgör grunden för att tillgodogöra sig kunskaper i övriga ämnen. Detta har med stor sannolikhet kommit att bidra till att elevernas resultat, andel elever per program, som minst erhållit godkända betyg i dessa kurser, i många fall ligger över genomsnittet för riket Genomströmning inom 3 år, andel elever som fått gymnasieexamen eller avgångsbetyg med minst 2500 poäng våren Redovisningen nedan avser elever per program som påbörjat gymnasiestudier med examen eller studiebevis omfattande 2500 poäng samt att de har slutfört sina studier inom ramen för samma program tre år efter att de började gymnasieskolan. Utbildningsprogram Genomströmning 3 år Andel elever med examen 2014 EL- och energi 93,3 100 Fordon- och transport Industritekniska 50,0 70,0 VVS- och fastighet Teknik 73,7 78,9 Genomströmning 3 år Andel elever med examen eller studiebevis 2014 Anledningen till att alla elever inte erhållit examen eller studiebevis beror på att elever har slutat på program som de påbörjade sina studier lå 2011/12 eller att de beviljats förlängd studietid. 9

10 3.1.6 Frånvaro läsåret 2013/14 En förutsättning för att uppnå goda studieresultat är att eleven är närvarande på lektionerna. Inom RO4 har arbetet med att minska frånvaron varit ett prioriterat område. I tabellen nedan redovisas den totala frånvaron per program samt andelen ogiltig frånvaro. Ogiltig frånvaro är här detsamma som ej anmäld frånvaro. Utbildningsprogram Läsåret 2012/13 Läsåret 2013/14 Differens Total Ej anmäld Total Ej anmäld Total Ej anmäld El- och energi 8,3% 1,9% 8,0% 1,9% 0,3% 0 Fordon- och transport 11,9% 3,8% 10,0% 2,2% 1,9% 1,6% Industritekniska 15,6% 5,7% 13,6% 3,1% 2,0% 2,6% Teknik 7,7% 1,4% 5,5% 0,9% 2,2% 1,5% VVS och fastighet 7,9% 1,7% 8,1% 2,4% -0,2% -0,7% Av siffrorna ovan framgår att den totala frånvaron per program har minskat på fyra av fem utbildningsprogram mellan läsåren 2012/13 och 2013/14. Minskningen av frånvaron är dock marginell på El- och energiprogrammet. På programmen Fordon, Industriteknik och Teknik har frånvaron minskat med två procentenheter från lå 2012/13 vilket är bra. Trots att frånvaron minskat är den alldeles för hög på flera av programmen. Beträffande den ogiltiga frånvaron är det viktigt att påpeka att den egentligen är större än vad som framgår av statistiken. En sammanställning av varje elevs frånvaro ger en betydligt bättre bild av hur frånvaron ser ut. Det finns elever som har någon form av frånvaro i princip varje vecka trots att de inte har någon medicinsk sjukdom eller andra problem som föranleder hög frånvaro. Här återfinner man en kombination av endags-, flera dagars- och ströfrånvaro. Då kan man utgå från att eleven varit ogiltigt frånvarande vid vissa tillfällen men har anmälts som sjuk. Det finns alltså ett mörkertal när det gäller den ogiltiga frånvaron och vi arbetar för att få bort som mycket som möjligt av den. Klarar vi att minska elevernas frånvaro kommer det med stor sannolikhet att leda till att fler elever uppnå goda studieresultat och gymnasieexamen. Undertecknad har under 2014 rapporterat 15 elever till Centrala Studiestödsnämnen, CSN, för ogiltig frånvaro. En rapportering till CSN innebär att skolan inte anser att eleven är heltidsstuderande. Av dessa elever 15 elever har fem rest på semester under skoltid trots att de nekats ledighet. Andelen elever som åker på semester under pågående läsår har dock minskat under de senaste två åren. Skolan informerar vid varje läsårsstart om CSN:s regler för studiebidrag och att familjen kan förlora andra bidrag som man har i det fall deras barn får studiebidraget indraget. 3.2 Stödåtgärder för att höja elevernas meritvärde Tre av rektorsområdena på Möckelngymnasiet Karlskoga har en gemensam elevstödsplan, vilken alla har i uppdrag att arbeta utifrån. Som stöd för lärarna i deras arbete med eleverna har vi ett elevhälsoteam. I det ingår skolsköterska, kurator, specialpedagog, speciallärare, studie- och yrkesvägledare och rektor. På RO4 träffas elevhälsoteamet en gång i veckan för 10

11 att diskutera och fatta beslut i aktuella elevärenden samt att elevstödsteamet kontinuerligt medverkar på arbetslagsmöten då elevärenden behandlas. Så snart en elev riskerar att inte uppnå ett godkänt resultat i en kurs har undervisande lärare i uppdrag att skriva läraranteckningar och vidarebefordra dessa till mentorn. Mentorn aktualiserar ärendet i sitt arbetslag för att få information om eleven i fråga har problem i fler kurser. Därefter har mentorn att, vid behov, kontakta rektor vilken kan besluta om en pedagogisk utredning ska genomföras. När detta är gjort diskuteras resultatet av utredningen och beslut fattas om åtgärdsprogram ska upprättas. Kunskapsresultaten för läsåret 2013/14 pekar på behovet av ett fortsatt pedagogiskt utvecklingsarbete som leder till att undervisningen i högre utsträckning anpassas till olika klasser, grupper och enskilda elevers förutsättningar, vilket i sin tur bidrar till att eleverna uppnår de nationella målen. Undertecknads upplevelse här är att lärarna försöker anpassa undervisningen utifrån sina elever men att de har kommit olika långt i detta arbete. Flera av lärarna måste agera snabbare när de märker att en elev riskerar att inte nå målen i en kurs. Ett tidigt agerande kan vara det som avgör om en elev kommer att klara ett godkänt betyg eller ej i en enskild kurs. Ett av arbetslagen har själva tagit upp detta som ett förbättringsområde i sin verksamhetsberättelse. För att eleverna ska få en bra förståelse för helheten i sin utbildning är det viktigt att lärarna samarbetar och använder sig av infärgning i undervisningen. Arbetslagen har i sina verksamhetsberättelser dokumenterat en del av det ämnesintegrerade arbete som genomförts. För Teknikarbetslagets del har långt ifrån allt samarbete som tidigare planerats av lärarna kommit till stånd och främst beror det på att tre av lärarna, av olika anledningar, inte arbetade på skolan under delar av året. Under höstterminen har planering av samarbete mellan lärarna kommit i gång igen. För att väcka elevernas engagemang mer och öka deras motivation för studierna är användandet av formativ bedömning ett bra verktyg i undervisningen. Lärarna har tidigare fått kompetensutveckling inom detta område och under höstterminen fick tio lärare möjlighet att lyssna till en föreläsning med Dylan Williams. För att eleverna ska nå de nationella kunskapsmålen och att deras meritvärde minst ska motsvara riksgenomsnittet arbetar vi med följande åtgärder: - Elever som har behov av strukturstöd får det av enhetens specialpedagog och ofta i kombination med att man mejlar hem om vad som tagits upp med eleven så att även föräldrarna kan stötta sina barn i skolarbetet. - Skolan erbjuder utlåningsdatorer till elever som av olika anledningar behöver en egen dator som stöd för att klara studierna - Alla elever som så önskar får en app som ger tillgång till inläsningstjänsts inlästa läromedel. Vid behov kan eleverna även få hjälpmedel via dator och daisyskivor. - Terminsvis uppföljning av elevernas kursbetyg för att se vilka elever som inte uppnått lägst betyget E i avslutade kurser i syfte att ge eleverna möjlighet att klara ett godkänt betyg i kursen/kurserna innan de slutar gymnasieskolan. 11

12 - I arbetslagen diskuteras regelbundet elever som inte har uppnått vissa delmål i enskild kurs och hur man ska göra för att möjliggöra för eleven att genomföra de arbetsmoment som är kopplade till delmålen i syfte att erhålla ett godkänt betyg på kursen. Tyvärr fungerar detta inte till hundra procent varför elevhälsoteamet försöker att fånga problemet när man ser att inget har hänt. - Elever som har svårt att visa sina kunskaper genom skriftliga prov erbjuds muntlig examination samt att vi är generösa med att ge mer tid till de elever som behöver längre tid på skrivningar. Elever som har svårt att klara mer omfattande skrivningar får ofta möjlighet att dela upp examinationen i mindre delar är att ha möjlighet att uppnå godkänt resultat. Elever som i provsituationer har svårt sitta i stora lokaler erbjuds annat alternativ. - Yrkeslärare ger elever som inte uppnått vissa delmål i kursen, gällande praktiska moment, möjlighet att komma på tid utanför lektionstid för att göra det arbete som krävs för att klara ännu icke uppnådda delmål. - Alla lärare har i uppdrag att följa upp frånvaron regelbundet eftersom elevernas närvaro på lektionerna har ett klart samband med hur bra de klarar studierna. Uppföljningen av frånvaron sker regelbundet på klassråd. I fall elevens närvaro inte förbättrats efter samtal med mentorn har han/hon i uppdrag att kontakta elevens vårdnadshavare, för omyndig elev. Vid oanmäld frånvaro ska mentorn kontakta vårdnadshavaren samma dag om eleven är omyndig. Rektor vet att det finns fall där det har gått alldeles för lång tid innan läraren tagit upp frånvaron med eleven och detta har tagits upp på arbetsplatsträffar vid fler än ett tillfälle under året. Om närvaron inte förbättras, efter att mentor varit i kontakt med elevens vårdnadshavare, ska mentor kontakta rektor som fattar beslut om vidare åtgärder. 3.3 All undervisning utgår från och omfattar examensmålen för respektive nationellt program Skolinspektionen har vid tidigare genomförd tillsyn påtalat att rektor måste säkerställa att all undervisning utgår från examensmålen på respektive program. Ett antal åtgärder har vidtagits för att säkerställa att så ske. Detta arbete påbörjades i januari 2013 och får anses vara genomfört under Bedömning och betygssättning Bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättning sker i enlighet med författningarna. Varje elev och elevs vårdnadshavare ska ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation en gång per termin. I januari 2014 introducerades lärplattformen It s Learning på Möckelngymnasiet Karlskoga/ Degerfors. Kompetensutveckling har genomförts på olika nivåer under kalenderåret för att lärarna så snart som möjligt ska komma i gång med att använda lärplattformen som ett redskap i den dagliga verksamheten. Alla har i uppdrag att konstruera bedömningsmallar för formativ och summativ bedömning i lärplattformen. Tanken var att hela Möckelngymnasiet skulle kunna börja använda bedömningsmatriserna vid utvecklingssamtalen från höstterminen Det har inte varit möjligt eftersom det har visat sig ta längre tid innan alla lärare är klara med bedömningsmatriserna. På de flesta yrkesprogram undervisar yrkeslärarna i många olika kurser samt att nästan alltid är ensamlärare i sina kurser och det gör att behövs mer tid. 12

13 Alla lärare ansvarar för att eleverna får betygskriterier i alla kurser och att dessa diskuteras så att eleverna förstår innebörden i kriterierna och vad som förväntas för att nå ett visst betyg. 3.5 Eleverna har inflytande över sitt lärande i det vardagliga arbetet Eleverna i åk 3 besvarar i slutet av vårterminen en mindre omfattande enkät angående hur de upplevt sin tid på Möckelngymnasiet. På frågan om de skulle rekommendera en kompis/ syskon att gå på Möckelngymnasiet så svarar 41 elever ja, av de 49 som besvarat frågan. Många av eleverna uppger att de är nöjda med sitt inflytande men i högre grad i karaktärsämnena än i kärnämnena. Graden av inflytande är också kopplat till den enskilda läraren. I samtal med flera av eleverna framkommer att inflytandet i flera fall handlar om vilka avsnitt man vill göra en fördjupning i, kan vara att man t.ex. väljer mellan olika religioner, redovisningsform och datum för examination. Det finns även elever som uppger att de inte vill ha inflytande utan tycker att det är bra om läraren bestämmer. Oavsett vad detta står för behöver arbetet med elevernas inflytande över sitt lärande öka men olika mycket för de enskilda lärarna. 3.6 Kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Målet är att ingen elev utsätts för någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Skolan har en fungerande likabehandlingsplan och elevskyddsombud för alla program deltar i arbetet med att årligen ta fram en ny plan. Inför den plan som gjordes inför läsåret 2014/15 gick vi igenom de frågeställningar och resultat i brukarundersökningen som anknyter till området. Elevrepresentanterna hade svårt att förstå resultatet i brukarundersökningen. Det var även fallet när eleverna klassvis diskuterade resultatet och skulle ge förslag på förbättringsområden. Nedan redovisas det resultat från brukarundersökningen vilket var utgångspunkten i arbetet med nya likabehandlingsplanen inför lå 2014/15. På frågan uppelever du att du varit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från lärare eller annan personal under det här läsåret? Svaret markeras på en skala 1-4 där 1 är nej aldrig och 4 är ja ofta Utbildningsprogram Nej, Aldrig Mycket sällan Ibland Ja, ofta El-och energiprogrammet 82% 12% 3% 3% Fordon- och transportprogrammet 64% 27% 0% 9% Industritetekniska programmet 74% 16% 6% 3% Teknikprogrammet 89% 5% 5% 2% VVS- och fastighetsprogrammet 74% 7% 11% 7% 13

14 På frågan uppelever du att du varit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från klass eller skolkamrater under det här läsåret? Svaret markeras på en skala 1-4 där 1 är nej aldrig och 4 är ja ofta Utbildningsprogram Nej, Aldrig Mycket sällan Ibland Ja ofta El-och energiprogrammet 68% 15% 9% 9% Fordon- och transportprogrammet 64% 27% 9% 0% Industritetekniska programmet 65% 26% 10% 0% Teknikprogrammet 70% 16% 11% 2% VVS- och fastighetsprogrammet 63% 26% 0% 11% Eleverna till kom inte fram till något, varken i klasserna eller i skyddsgruppen, som de upplevde som angeläget förbättringsområde i den i den nya likabehandlingsplanen. Undertecknad framförde då att det inte på något sätt är acceptabelt att, som det anges i undersökningen, det finns vuxna på skolan som kränker, diskriminerar och/ eller mobbar elever. Därför har vi vuxna, läsåret 2014/15, att arbeta för att detta inte ska finnas med i resultatet i den brukarundersökning som genomförs i januari Under våren 2014 har några elever anmält att de upplever att en elev i klassen är utsatt för mobbning. Ansvarig mentor tog genast upp ärendet med elevhälsan som agerade omgående. Efter att de haft samtal med alla elever i klassen inklusive berörd elev vidtogs ingen ytterligare åtgärd eftersom eleven som uppgavs vara utsatt inte upplevde sig mobbad. 4 Sammanfattande analys av arbetslagens verksamhetsberättelser från juni 2014 Teknikcollegearbetslaget I Teknikcollege/teknikarbetslaget ingår programmen Industriteknik och Teknik. Läsåret 2013/14 har varit ett ganska tufft läsår utifrån att en ma/fy-lärare slutat, den enda teknikläraren har varit föräldraledig samt att läraren i programmering varit tjänstledig under den av året. Detta medförde att det blev en ganska hård påfrestning på hela arbetslaget. Utvecklingsarbetet inom arbetslaget, som tidigare varit mycket fruktbart, kom att i det närmaste avstanna. Från hösterminen 2014 är situationen förändrad och utvecklingsarbetet har tagit fart igen. Vad gäller Teknikcollege arbetslagets verksamhetsberättelse så kan här utläsas att de arbetat aktivt med verksamhetsplanens alla mål. Arbetslaget uppger att de tagit till sig vikten av att få till stånd ett arbetssätt som i betydligt större utsträckning präglas av ämnesintegrering. I verksamhetsberättelsen ges olika exempel på olika arbeten där man integrerat ämnen i undervisningen. Syftet med ett ämnesintegererat arbete är framförallt att eleverna ska se och förstå helheten i studierna med också att det ska leda till att fler elever blir motiverade och engagerade i sina studier och nå ett gott studieresultat. Lärarana har fortsatt sitt arbete med att regelbundet, tillsammans med eleverna, gå igenom elevernas frånvaro. Resultatet av arbetet är att frånvaron sjunkit lite på båda programmen men det finns betydligt mer att önska gällande här. 14

15 För att eleverna ska trivas och vara nöjda med sin utbildning har lärarna arbetat aktivt idet dagliga arbetet för att stävja att mobbning och kränkande behandling förekommer. Diskussioner om hur vi beter oss mot varandra och allas rätt att ingå i den sociala gemenskapen förs framförallt på klassråd. När negativa handlingar inträffar, vilket är väldigt sällan, är lärarna snabba med att vid behov ta hjälp från elevhälsoteamet. I arbetslaget har man arbetat aktivt för att öka elevernas inflytande och att bli bättre på att påtala när eleverna har inflytande. Eleverna har ofta inflytande, mer i vissa ämnen än i andra enligt eleverna själva, men det är inte alltid de reflekterar över vilket inflytande de faktiskt har möjlighet till. De flesta klasser som ingår i Teknikarbetslaget har haft representanter i elevråd, programråd och i skyddsgruppen. Det ska i sammanhanget framhållas en av eleverna på Industritekniska programmet har gjort en i särklass god arbetsinsats gällande skolans arbetsmiljöarbete. Teknikarbetslaget har genom Teknikcollege en hel del samarbete med externa aktörer men de har i verksamhetsberättelsen även redogjort för ett antal aktiviteter tillsammans med externa aktörer. Det finns behov av att ytterligare utveckla samarbetet med det lokala näringslivet. Arbetslaget El, VVS och Fordon Av verksamhetsberättelsen för programmen EL, VVS och Fordon kan utläsas att lärarna tagit till sig av den tidigare kritiken från Skolinspektionen gällande brist på koppling i undervisningen till respektive programs examensmål. Det framgår också arbetslaget arbetat för att få till stånd mer ämnesintegrering i utbildningen även om det finns betydligt mer att göra här. Planer finns även att försöka arbeta ämnesintegrerat mellan till El- och energiprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet i åk 1. Vad gäller målet fler elever når måluppfyllelse och fler elever får höjda studieresultat har arbetslaget redogjort för i vilka kurser eleverna inte har uppnått godkända betyg och hur många elever det gäller samt tittat på orsakerna. I flera fall har man kunnat konstatera att hade eleven haft en bättre närvaro så hade godkända betyg kunnat nås. I vissa fall saknas en riktig analys och det behöver utvecklas i nästa verksamhetsberättelse. Arbetslaget framför även att det finns behov av att fortsätta arbeta för att minska frånvaron. När det gäller målet på Möckelngymnasiet förekommer ingen mobbning/ kränkningar, varken mellan elever eller mellan elever och vuxna så uppges att man är tydlig med att det är nolltolerans när det gäller kränkningar/mobbning. Frågor av denna karaktär diskuteras på klassråd. Ett fall av mobbning/kränkande behandling anmäldes under lå 2013/14. Som tidigare angivits ansåg inte berörd elev att han/hon var utsatt. För att nå målet öka genomströmningen i gymnasieskolan dvs att en högre andel elever avslutar sina gymnasiestudier inom tre år anser man det vara av stor vikt att eleverna inför gymnasievalet ges en bättre vägledning med korrekt information om olika program. För att nå målet öka samarbetet med externa aktörer krävs att ett utvecklingsarbete. Det arbete som skett tillsammans med externa aktörer inom El och VVS är av karaktären samverkan och är mer av engångskaraktär varför detta är ett utvecklingsområde inom

16 5 Måluppfyllelse, kommunfullmäktiges mål för gymnasienämnden (numrering av målen är enligt KF:s handling) 1.1 Eleverna i gymnasieförvaltningens verksamheter ska känna sig trygga i sin utbildningsvardag I brukarundersökningen som genomförs årligen i januari får eleverna besvara en fråga om de känner sig trygga i skolan. Eleverna markerar på en skala 1-10 där 1 är inte alls och 10 är i högsta grad. Den undersökning som genomfördes i januari 2014,och presenterades i mars, avsåg kalenderåret 2013 och där var resultatet enligt nedan. Utbildningsprogram Medelvärde El-och energiprogrammet 7,68 Fordon- och transportprogrammet 7,64 Industritetekniska programmet 7,45 Teknikprogrammet 6,98 VVS- och fastighetsprogrammet 8,07 Av resultatet kan utläsas att en ganska stor andel av eleverna känner sig trygga i skolan. Målet är givetvis att alla elever på Möckelngymnasiet ska känna sig trygga. Rektor har under våren, tillsammans med elevskyddsombuden, diskuterat resultatet och försökt ta fram förslag på åtgärder för att alla elever ska känna sig trygga. Eleverna framförde att de inte kan komma på några förbättringar eftersom det upplever att vi har en trygg miljö på skolan. Resultatet har även diskuterats på klassråd och eleverna känner tveksamhet inför resultatet. I flera klasser har det framkommit att som elev man inte lägger någon större vikt vid hur man fyller i brukarenkäten. Elever har också berättat att en del elever har fyllt i enkäten genom att göra ett mönster i den utan att bry sig om svaren. Detta försvårar givetvis tolkningen av de resultat som redovisats. Alla elever har inte heller bemödat sig att besvara alla frågor vilket påverkar resultatet. 2.1 Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom nämndens ansvarsområde I kommunfullmäktiges handling där nämndernas mål anges att år 2013 var 58 procent av brukarna var nöjda med nämndens verksamhet. I brukarundersökningen som genomförs årligen i januari får eleverna besvara frågan hur nöjd är du med den verksamhet som bedrivs inom nämndens område. Eleverna markerar på en skala 1-5 där 1 är mycket nöjd och 5 är mycket missnöjd. Resultatet som redovisas är från brukarundersökningen som genomfördes i januari Nedan anges resultatet för andelen elever som antingen svarat mycket nöjd eller ganska nöjd. Utbildningsprogram Andel nöjda elever El- och Energiprogrammet 72% Fordon- och transportprogrammet 58% Industritekniska programmet 62% Teknikprogrammet 59% VVS-och fastighetsprogrammet 65% 16

17 Av rektorsområdets 241 elever har 195 besvarat denna fråga och sammantaget uppger 125 elever, 64,1 procent, att de är nöjda med utbildningen. Det ska noteras att endast 60 procent av eleverna på teknikprogrammet har besvarat på frågan. Oavsett hur stor andel elever som besvarat denna fråga är det låga resultatet inte bra och måste tas på största allvar. Anledningen till att resultatet inte är högre än vad det är kan bero på flera olika saker. Det kan bero på att man verkligen tycker att själva utbildningen är tråkig, missnöjd med undervisningen eller att man hellre hade velat gå ett annat program men inte blev antagen till den. På Industritekniska programmet finns det i princip varje läsår några elever som hellre hade velat studera på ett annat program men som inte blev antagna på grund av för låga betyg från grundskolan. Motsvarande finns även på VVS, men i mindre omfattning, och då handlar det oftast om att man sökt El- och energoprogrammet i första hand och VVS- och fastighet i andra hand. Det är särskilt viktigt att följa upp resultatet för graden av nöjdhet med utbildningen eftersom det sannolikt påverkar både närvaron i skolan och studieresultatet. 3.1 Medarbetarna inom nämndens område känner en stolthet och har inflytande över sin vardag. Det resultat som redovisas i kommunfullmäktiges handling är från den medarbetarundersökning som genomfördes En ny undersökning har genomförts i november 2014 men resultatet har inte presenterats för verksamheten ännu. Utifrån resultatet från den undersökning som genomfördes 2012 har vissa förbättringsåtgärder vidtagits för att förbättra arbetsmiljön för medarbetarna. Det stora problemet som medarbetarna förde fram var stressen i arbetet. En av förbättringsåtgärderna är att vi tagit bort veckokonferenserna under de veckor vi avsatt för genomförande av utvecklingssamtal. Vi har också haft en föreläsning om stress och hur man kan minska den. I nuläget avvaktar vi resultatet från undersökningen från november Gymnasienämndens verksamhet bidrar till ökat utbyte mellan utbildning och näringsliv Programråden för yrkesprogrammen inom RO4 inte har ett visst antal ledamöter utan alla företag som tar emot elever på APL är välkomna att delta på programrådens möten. Detta är ett beslut som tagits av varje programråd. Fordon-och transportprogrammet är det programråd som har högst företagsrepresentation på mötena. Det kanske beror på att vi här har ett tiotal företag som tar emot lärlingar. Det innebär att de träffar sina elever under en lång tid och kanske känner ett annat ansvar för utbildningen. För programmen som ingår i Teknikcollege, Industritekniska programmet och Teknikprogrammet, har det tidigare endast varit en lokalstyrgrupp. Från hösten 2014 inrättades även att programråd för Industritekniska programmet som är ett yrkesprogram. Det har hittills endast varit ett programrådsmöte och då var delaktigheten inte så hög. Vi tror att det finns potential här för att det ska kunna bli ett väl fungerande programråd. Företagsrepresentationen på programråden för VVS- och fastighetsprogrammet och El- och energiprogrammet är oftast ganska låg. En anledning till det kan vara att det här finns många små företag och att man då har svårare att avsätta tid eller att man tycker att frågorna som tas 17

18 upp inte är tillräckligt intressanta. Vilka frågor som ska behandlas på programråden är en fråga som kommer att diskuteras under våren Teknikcollege lokala styrgrupp har fungerat sämre under det senaste året och det kan bl.a. bero på att flera företagsrepresentanter varit med under en längre tid och kanske tröttnat. Här beslutades under våren att vi under hösten skulle byta ut några av styrgruppens ledamöter också för att ge andra företag möjlighet att vara representerad i styrgruppen. Mötet efter att detta genomförts var närvaron på lokala styrgruppsmötet högre. För att få till stånd ett större engagemang hos företagen har vi delvis ändrat vårt arbetssätt. Vi har tillsatt olika arbetsgrupper som har olika uppdrag att arbeta med mellan styrgruppsmötena. Redovisning av arbetet sker sedan på det nästkommande styrgruppsmöte. Detta förändrade arbetssätt är nödvändigt få att få en utveckling av verksamheten inom Teknikcollege. 5.1 Gymnasienämnden bedriver sin verksamhet ansvarsfullt och kostnadseffektivt utifrån tilldelade resurser Rektorsområde 4 uppvisar för budgetåret ett överskott om 155 tkr. Vid upprättande av tjänstefördelning undersöks alltid möjligheten till samläsning för mindre undervisningsgrupper. Inom Industritekniska programmet förekommer även samläsning med elever i två olika årskurser i vissa kurser. För att klara verksamheten inom medgiven budgetram är det en förutsättning att man arbetar kostnadseffektivt. 5.2 Gymnasienämnden arbetar för en långsiktigt hållbar livsstil I förvaltningens brukarundersökning är en av frågorna hur många elever som upplever att de har en god fysisk respektive psykisk hälsa. Nedan redovisat resultat är från genomförd brukarundersökningen i januari Något nyare resultat finns inte än. Medelvärde per program gällande elever som uppger att de har en god fysisk hälsa Utbildningsprogram Medelvärde El- och Energi 8,07 Fordon- och transport 6,73 Industritekniska 6,82 Teknik 7,21 VVS-och fastighet 7,79 Medelvärde per program gällande elever som uppger att de har en god psykisk hälsa Utbildningsprogram Medelvärde El- och Energi 7,62 Fordon- och transport 7,4 Industritekniska 6,67 Teknik 7,83 VVS-och fastighet 7,93 18

19 Man kan göra vissa kopplingar mellan resultatet ovan, nöjdgetsgraden med utbildningen och genomsnittligt betygsresultatet. Givetvis finns det en viss osäkerhet i att göra det eftersom resultatet endast avser ett år. Programmen Fordon och Industriteknik har båda relativt låga värden avseende fysisk och psykisk hälsa och eleverna har varken så hög genomsnittlig betygspoäng eller nöjdhetsgrad med utbildningen. Det kan hänga samman med vad som tidigare sagts nämligen att flera av eleverna sannolikt inte har kommit in på sitt förstahandsval av utbildning. Elevhälsoteamet inventerat hur många elever inom RO4,som vi känner till, har någon neuropsykiatrisk diagnos och/eller diagnosticerade psykiska problem. Sammantaget har 35 elever någon form av problem enligt ovan vilket motsvarar 14,5 procent av det totala antalet elever på RO4. Härutöver finns några elever som vi ser har stora problem men de är av olika anledningar inte diagnosticerade och ingår därför inte i gruppen. Elevhälsoteamet har under det senaste året märkt att antalet elever som mår psykiskt dåligt har ökat. De har på grund av sin psykiska ohälsa svårt att klara studierna på ett tillfredsställande sätt. Det tar ofta ganska lång tid innan våra ungdomar erbjuds hjälp av psykiatrin och det kan medföra att studierna måste förlängas en termin eller ett läsår. 6.1 Alla som avslutar sina studier vid Möckelngymnasiet ska ha godkända betyg Se resultat under punkten 3.1 Måluppfyllelse utifrån rektors verksamhetsplan 6.2 Elever och kursdeltagare i förvaltningens verksamheter upplever ett reellt inflytande över sitt lärande Resultatet nedan är hämtat från den senaste brukarundersökningen som genomfördes i januari Utbildningsprogram Medelvärde El-och energiprogrammet 6,57 Fordon- och transport 5,5 Industritetekniska programmet 6,45 Teknikprogrammet 5,2 VVS- och fastighetsprogrammet 5,93 Enligt resultatet upplever de elever som går på Fordon- och transportprogrammen och Teknikprogrammet. Det man till nöjdhetsgraden med utbildningen kan man se en koppling mellan elevernas nöjdhet och möjlighet till inflytande över sitt lärande. Beträffande nöjdhet med utbildningen måste man komma ihåg att endast 60 procent av eleverna besvarat frågan. 6 Gymnasienämndens särskilda internkontrollområden Gymnasienämndens internkontrollområden år 2014 är Genomströmningstid Betygspoäng 19

20 5.1 Genomströmningstid Antalet elever som går kvar i gymnasieskolan efter tre år uppgår den 15 september 2013 till 17 vilket motsvarar 7 procent av samtliga inskriva elever på RO4. Det innebär att både antalet och andelen elever som går längre än tre år i gymnasieskolan har ökat mot den 15 september Anledningen till att eleverna har gått längre än tre år beror på att de antingen har gått på det före detta Individuella programmet innan de påbörjade ett nationellt utbildningsprogram, bytt utbildningsprogram vilket medfört att man behövt gå om en årskurs, både bytt skola och program eller gått om en årskurs eller att beslut fattats om förlängd undervisningstid. Nedan redovisas antal elever som den 15 september 2014 gick kvar i gymnasieskolan efter 3 år fördelade på olika anledningar till den förlängda studietiden: Anledningar till den förlängd studietid Antal elever Antal elever Studerat på Individuellt program/ Introduktions program innan behörig till nationellt program - Bytt utbildningsprogram Bytt program och skola Förlängd studietid 0 1 Summa elever De 17 elever som gått mer än tre år i gymnasieskolan fördelar sig per årskurs enligt nedan: Årskurs Antal elever Ett antal av de elever som tidigare gått på Individuellt program studerar på Industritekniska programmet. Det har varit en trend under flera år och den huvudsakliga anledningen till det är att det brukar vara ett av de program som det fordras lägst meritpoäng för att bli antagen till Flera av eleverna på Industritekniska programmet som kommer från Individuella programmet lhar låga betygspoäng från åk 9 och har ofta haft svårt att klara studierna på ett tillfredsställande sätt. 5.2 Betygspoäng Gymnasienämndens andra internkontrollområde, betygspoäng, redovisas ingående under avsnittet Måluppfyllelse, under punkten 3. Alla elever inom RO4 uppnår inte de nationella målen d.v.s. lägst betyget E i alla kurser. Inom RO4 gäller det för eleverna på alla program förutom VVS- och fastighetsprogrammet. Målet med det kvalitetsutvecklingsarbetet som pågår är att det ska sätta sådana avtryck i verksamheten att det leder att alla våra elever minst uppnår godkända betyg i alla kurser och får en gymnasieexamen, samt att elevernas betygspoäng blir högre och minst motsvarar genomsnittet för riket. 20

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 140630 Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde inför läsåret 14/15 är: Här ska den/de punkter stå som kokats ner och står längst ner på sista sidan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg ASPERO Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg Gäller läsåret 14/15 ASPERO Kontakt Kristina Haeffner rektor 0725 17 77 99 Madeleine Dahlqvist administratör 031 337 89 00 För övrig personal se

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: Samhällsvetenskapsprogrammet, Humanistiska programmet och Teknikprogrammet, Kaplanskolan Rektor: Anita Stenmark-Lundström Frågor att besvara

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling FOLKUNGASKOLANS GYMNASIUM Ansvariga för planen Enhetschef: Rektorer: EHT: Ulf Lindberg Sara Frank Gunilla Linder Helena Hultkvist Appelberg skolsköterska

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

PIHLSKOLAN HÄLLEFORS Läsåret 2013-2014

PIHLSKOLAN HÄLLEFORS Läsåret 2013-2014 PIHLSKOLAN HÄLLEFORS Läsåret 2013-2014 Kontakt Skolans post och besöksadress: Pihlskolan Klockarvägen 4 712 34 Hällefors Tfn 0591-641 95 Fax: 0591-129 18 Skolans hemsida: www.pihlskolan.hellefors.se Rektor...0591-641

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 30 juni 2014 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner svenskar har fått

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor 1 juli 2011 Vad är nytt Systemskifte för friskolor Det som gäller för kommunala skolor gäller för friskolor Myndighetsutövningen blir samma för både friskolor och kommunala skolor Fristående skolor omfattas

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2015 2015-08-31 1 (11) Kvalitetsrapport läsåret 2014/2015 Ansvarig för redovisningen Per Eklind, rektor 2 (11) Sammanfattning Skolan har hög måluppfyllelse inom elevernas trygghet och trivsel. För att säkra

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013 Bäckadalsgymnasiets elevresultat 29--213 Den som snabbt vill skapa sig en bild av Bäckadalsgymnasiets elevresultat hittar nedan uppgifter angående skolans resultat över tid. Resultaten presenteras genomgående

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 Utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 samt Skollagen 2010:800 6 kap. 1. Vision På Kungsholmens gymnasium ska alla

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

INFORMATION OCH ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR: Höstterminen 2011

INFORMATION OCH ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR: Höstterminen 2011 1 INFORMATION OCH ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR: Höstterminen 2011 SKOLANS ADRESS: Katrineholms kommun Tel nr : 0150-569 91 ELLWYNSKA SKOLAN Fax nr: 0150-512 80 641 80 KATRINEHOLM BESÖKSADRESS: Trädgårdsgatan

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Plan för systematiskt kvalitetsarbete på skolenhet Dnr xxx-20xx Läsår: Enhet: Rektor: Bilagor Bilaga 1 Utdrag från huvudmannens verksamhetsplan Bilaga 2 Elevenkät från.. Bilaga

Läs mer

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 GN-2015/18.603 1 (3) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Indra.Kullenberg@huddinge.se Gymnasienämnden Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Läs mer

Viktig information till elever och föräldrar på. Magelungens gymnasium. Information till föräldrar och elever på Magelungens gymnasium

Viktig information till elever och föräldrar på. Magelungens gymnasium. Information till föräldrar och elever på Magelungens gymnasium Viktig information till elever och föräldrar på Magelungens gymnasium Information till föräldrar och elever på Magelungens gymnasium Vi tycker det är mycket roligt att få välkomna dig till vår skola. Vi

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Uddevalla Gymnasieskola. Östrabo Yrkes 2012/2013 ABC 12-08-15

Uddevalla Gymnasieskola. Östrabo Yrkes 2012/2013 ABC 12-08-15 Uddevalla Gymnasieskola Östrabo Yrkes 2012/2013 ABC 12-08-15 Uddevalla Gymnasieskola, Östrabo Yrkes ABC ger dig som studerar på Uddevalla Gymnasieskola, Östrabo Yrkes kortfattad information inför dina

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Design & Construction College Västerås. Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10

Kvalitetsredovisning. Design & Construction College Västerås. Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10 2014 Kvalitetsredovisning Design & Construction College Västerås Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10 Kvalitetsredovisning 2014/2015, Design & construction college Västerås 2 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer