Verksamhetsberättelse Möckelngymnasiet Karlskoga, rektorsområde 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2014. Möckelngymnasiet Karlskoga, rektorsområde 4"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 Möckelngymnasiet Karlskoga, rektorsområde Leena Jonsson Arndt Rektor

2 Innehåll 1 Inledning Verksamhetsområde Måluppfyllelse Sammanfattande analys av arbetslagens verksamhetsberättelser Måluppfyllelse, kommunfullmäktiges mål för gymnasienämnd.16 6 Gymnasienämndens internkontrollområden Årets viktigaste händelser 21 8 Avslutning

3 1 Inledning År 2014 har kommit att präglas av en högre grad av intern arbetsro än de första åren på Möckelngymnasiet. En helt ny skolenhet och sammanslagning av två skolor med allt vad det innebar kom att ta mycket energi och tid i anspråk av alla på skolan. Vi har under 2014 kunnat börja ägna betydligt mer tid åt utveckling av skolans inre arbete. Rektorerna vid Möckelngymnasiet Karlskoga och skolans utvecklingsgrupp har haft ett längre samarbete med regionförbundet Örebro som avslutades vid vårterminens slut. Samarbetet initierades av rektorerna medutgångspunkt från resultatet av den tillsyn som Skolverket genomförde under senhösten Detta utvecklingsarbete har resulterat i en gemensam vision för Möckelngymnasiet Karlskoga. Visionen och det utvecklingsarbete som ska pågå under perioden , i syfte att uppnå visionen, har under hösten implementerats i verksamheten. I januari 2014, introducerades lärplattformen It s Learning på Möckelngymnasiet Karlskoga/ Degerfors. Fortfarande pågår utvecklingsarbetet beträffande hur lärplattformen kan användas i den dagliga verksamheten och bidra till en högre kvalitet i verksamheten.. År 2014 har varit ett positivt år för RO4 beträffande elevantal och fyllnadsgrad på programmen. El- och energiprogrammet och fordon- och transportprogrammet har haft ett försatt högt söktal med fler sökande än vi kunnat beredas plats för. I år gick första elevkullen ut gymnasieskolan enligt den nya gymnasiereformen GY11 med de förändringar den innebär. Elevernas genomsnittliga betygspoäng har endast förbättrats på ett av programmen. Närvaron i skolan har ökat på fyra av de fem program, i vissa fall endast marginellt. 2 Verksamhetsområde I rektorsområdet ingår nationella gymnasieprogram enligt nedan: El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet, lärlingsutbildning Industritekniska programmet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Teknikprogrammet och Industritekniska programmet utgör tillsammans Karlskoga - Degerfors Teknikcollege som ingår i Teknikcollege, Örebro län. I rektorsområdet ingår även Möckelngymnasiet Karlskogas planeringsfunktion samt studieoch yrkesvägledarna, vilka är en gemensam resurs för både Karlskoga och Degerfors. 3

4 2.1 Antal elever per program och årskurs 15 september 2014 Utbildningsprogram Antal elever Antal elever Antal elever Totalt antal Åk 1 Åk2 Åk3 elever El- och Energiprogrammet Fordon - och Transportprogrammet Industritekniska programmet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Summa Det totala antalet elever uppgick den 15 september 2014 till 241. Vid motsvarande tidpunkt 2013 var antalet elever exakt detsamma, d.v.s Även om det totala elevantalet är detsamma för de båda läsåren varierar antalet på de olika programmen mellan åren. Elever har också bytt program mellan åk 1 och åk 2. Det är främst elever på Teknikprogrammet som gjort programbyten. Fyra elever bytte till yrkesprogram och tre till samhällsvetenskapsprogrammet. Storleken på detta programbyte är det största som skett under ett stort antal år. Läsåret 2014/15 minskades antalet utbildningsplatser på El- och energiprogrammet från 24 till 20 och från 20 platser till 16 på VVS- och fastighetsprogrammet. En av anledningarna till att antalet utbildningsplatser minskade kan delvis bero på att branscherna, El och VVS, har höjt sina röster och förklarat att man inte har möjlighet att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande till så många elever. Elprogrammet har fortfarande ett intag om 20 elever, vilket är för högt för att branschen ska kunna erbjuda alla elever APL samtidigt. Inför det kommande läsåret 2015/16 kommer antalet utbildningsplatser dock att minskas till 16. Då får företagen bättre möjligheter att ta emot skolans elever och förhoppningsvis leder även till en bättre kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet Eleverna ska sammantaget under utbildningen erbjudas 15 veckor APL. Eftersom alla elever inte kan erbjudas APL samtidigt måste eleverna delas in i två grupper och det får till konsekvens att skolan har behov av APL-platser under dubbelt så många veckor som den enskilda eleven har AP. Alla elever ska under sin utbildning ha 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande. Konsekvensen av att alla elever inte kan erbjudas APL samtidigt är att företagen tar emot elever 30 av skolans 36 arbetsveckor. På programråd, där även nämndledamöter deltagit, har branschen framfört att de av flera anledningar inte klarar att ta emot elever under så stor del av året. Trenden i riket är att allt färre elever söker yrkesutbildningar fortsätter. Anledningen härtill anses vara den nya gymnasiereformen, GY11, där yrkesexamen inte automatiskt leder till att eleven får grundläggande högskolebehörighet. Den trenden gäller inte i Karlskoga, åtminstone inte för de yrkesprogram som ingår i RO4. Här råder ett fortsatt starkt söktryck på alla program förutom Industritekniska programmet, vilket också är en förändring i förhållande till det föregående läsåret. Möckelngymnasiet Karlskoga är även i år, trots det minskade söktrycket till Industritekniska programmet 2014, den gymnasieskola i länet som har flest sökande till Industritekniska programmet. 4

5 Intresset för Fordon - och transportprogrammet, lärlingsutbildning fortsätter att öka. Frågan är om det ökade intresset för programmet är avhängigt utbildningsformen d.v.s. lärlingsutbildning, programmet i sig eller både och. 2.2 Verksamhetsområdets organisation Verksamheten är organiserad enligt nedan Arbetslag 1 Arbetslag 2 El- och energiprogrammet Teknikcollege Fordons- och transportprogrammet Industritekniska programmet VVS- och fastighetsprogrammet Teknikprogrammet I dag ingår 19 lärare i rektorsområdet. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare vars uppdrag är att fungera som bollplank till rektor i olika verksamhetsfrågor, vara en mellanhand mellan arbetslagen och rektor samt ha ett samordningsansvar för arbetslaget. Rektor och arbetslagsledare träffas varannan vecka för att diskutera verksamhetsfrågor samt planering av olika aktiviteter inom rektorsområdet. Syftet med en arbetslagsorganisation där man träffas regelbundet är att möjliggöra en arbetsmodell där eleven står i fokus, behandla frågor som ingår i mentorskapet, bedriva skolutveckling samt planera och genomföra skolgemensamma aktiviteter. Förutom arbetslag har Möckelngymnasiet Karlskoga också en gemensam utvecklingsgrupp där varje arbetslag har en representant. Utvecklingsgruppen träffas en gång per månad. Utöver lärare ingår 2.0 studie - och yrkesvägledare och 1.0 planerare i rektorsområdet. Planeringsfunktionen delas med övriga skolenheter på Möckelngymnasiet Karlskoga medan studie - och yrkesvägledarna delas mellan både Karlskoga och Degerfors. Härutöver ingår i Möckelngymnasiet Karlskogas gemensamma stab 2.0 årsarbetare skolassistenter, 2.0 specialpedagoger, 2,0 speciallärare, 2.0 skolsköterskor, 2.0 kuratorer samt 1.0 skolbibliotekarie. För Möckelngymnasiet Karlskoga/ Degerfors finns även 2.0 vaktmästare. Organisatoriskt tillhör skolsköterskorna och vaktmästarna Barn- och utbildningsförvaltningen 3 Måluppfyllese utifrån rektors verksamhetsplan 3.1 Andelen elever som uppnår de nationella kunskapsmålen läsåret 2013/14 ska vara högre än för läsåret 2012/13 och lägst motsvara genomsnittet för riket De elever som avslutade sina gymnasiestudier juni 2014 är de första avslutar sin gymnasieutbildning enligt den nya gymnasiereformen, GY11. Begreppet slutbetyg finns inte kvar utan eleverna erhåller en gymnasieexamen, antingen en yrkesexaman eller en högskoleförberedande examen, under förutsättning att de fått betyg enligt fastställda krav. I övrigt erhålls ett så kallat studiebevis. För att erhålla en gymnasieexamen ställs helt andra och 5

6 betydligt hårdare krav än vad som tidigare gällde för att erhålla ett slutbetyg. Därmed är inte betygsstatistik från tidigare läsår användbara som jämförelsemått. Nedan redovisas genomsnittligt betygspoäng för elever som erhöll gymnasieexamen 2014 Gymnasieprogram Genomsnittligt betygspoäng Möckelngy. Genomsnittligt betygspoäng riket Differens El- och energiprogrammet 14,3 13,0 1,3 Fordon- och transportprogrammet 14,1* 12,9 1,1 Industritekniskaprogrammet 13,2 13,4-0,2 VVS- och fastighetsprogrammet 12,6 12,7-0,1 Teknikprogrammet 13,8 14,3-0,5 * avser endast en elev Av resultatet kan utläsas att den genomsnittliga betygspoängen för elever på El- och energiprogrammet ligger över genomsnittet för riket. El- och energiprogrammet i Karlskoga uppvisade även förra året ett resultat som var högre än riksgenomsnittet år 2013 men differensen är större I övrigt ligger den genomsnittliga betygspoängen under genomsnittet för riket. Resultatet på Fordon- oh transportprogrammet är inte ointressant att jämföra då endast tre elever var inskrivna på programmet. Resultatet på VVS- och fastighetsprogrammet avviker marginellt från resultatet i riket men det mest positiva här är att hundra procent av eleverna har fått yrkesexamen. Resultatet för VVS och fastighet har förbättrats i förhållande till läsåret 2012/13, trots de hårdare kraven för att få yrkesexamen än för slutbetyg. Läsåret 2012/13 var genomsnittligt betygspoäng för elever med slutbetyg 11,8 och för de med gymnasieexamen läsåret 2013/14 var motsvarande resultat 12,6. En anledning till det förbättrade resultatet är sannolikt att klassens mentor har arbetat mycket aktivt med att coacha eleverna. När det gäller den genomsnittliga betygspoängen för eleverna på Teknikprogrammet kan sägas att flera av eleverna har i samtal med undertecknad framfört att de trodde att programmet skulle vara mer praktiskt. Flera av eleverna var mest intresserad av programmet för att få läsa olika datakurser. De var inte riktigt införstådda med att det skulle vara så högt studietempo och mycket hemarbete för att lyckas med studierna. Det ska i sammanhanget sägas att alla elever som valt Teknikprogrammet var inbjudna till en träff under vårterminen innan de påbörjade sina gymnasiestudier. Ett av syftena med mötet var just att tydliggöra programinnehållet samt informera om vad som kommer att krävas av var och en för att lyckas väl i studierna. Eleverna har fått tillgång till stödundervisning i de kurser som de haft svårigheter att nå ett godkänt betyg. 6

7 3.1.1 Genomsnittligt betygspoäng för elever med gymnasieexamen eller studiebevis Nedan redovisas genomsnittligt betygspoäng för elever med gymnasieexamen eller studiebevis Utbildningsprogram Genomsnittligt betygspoäng Möckelngy.2014 Genomsnittligt betygspoäng riket 2014 Differens El- och energiprogrammet 14,0 12,5 1,5 Fordon- och transportprogrammet 12,2* 12,3 Industritekniska programmet 12,0 12,9-0,9 VVS- och fastighetsprogrammet 12,6 12,3 0,3 Teknikprogrammet 13,2 13,7-0,5 På Fordonsprogrammet* har endast tre elever avslutat sin utbildning vårterminen Eleverna som gick ut gymnasieskolan i våras är den första elevkullen som fått avgångsbetyg med den nya betygsskolan. Det är inte bara en ny betygsskala utan även en ny programstruktur för de olika utbildningsprogrammen och nya inträdeskrav till gymnasieskolan och därför är det svårt att jämföra betygen för år 2014 med tidigare år. Det låga betygsgenomsnittet på Industriprogrammet får trots allt ses som ett relativt gott resultat och det finns olika anledningar till att det ser ut som det gör. Hade flera av eleverna inte fått den hjälp och det stöd de fått, både av vissa yrkeslärare samt av speciallärare och specialpedagog, under sina år på gymnasiet hade resultatet kunnat vara ett helt annat Andel elever på Möckelngymnasiet, RO4, med gymnasieexamen, yrkesexamen eller högskoleförberedande examen Utbildningsprogram Andel elever med gymnasieexamen Möckelngy. Andel elever med gymnasieexamen i riket Differens El- och energiprogrammet 94,1 87,8 6,3 Fordon- och transportprogrammet 33,3* 80,5-47,2 Industritekniskaprogrammet 57,1 86,3-29,2 VVS- och fastighetsprogrammet ,0 11,0 Teknikprogrammet 86,7 89,0-2,3 *Avser endast en elev. Det var sammanlagt endast tre elever på programmet i åk3 Andelen elever med yrkesexamen på El- och VVS- programmen ligger båda över genomsnittet för riket. Fordon- och transportprogrammet har för få elever för att jämföra sig med riket, men det ska sägas att det är ett dåligt resultat. Anledningen till resultatet på Fordon- och transportprogrammet var att två av eleverna gav upp och tackade nej till stöd i de kärnämneskurser som de under större delen av sin gymnasietid fått hjälp med. Vi klarade inte att motivera dessa elever till att lägga mer energi på vissa kurser. Eleverna de också av den uppfattningen att de kunde erhålla arbete efter avslutad gymnasieutbildning utan betyg i dessa kurser. 7

8 3.1.3 Andel elever med grundläggande högskolebehörighet Fullföljd gymnasieutbildning enligt GY11 leder inte som tidigare till att alla elever automatiskt får en grundläggande högskolebehörighet om man klarat de betygskrav som gäller för examen på respektive program. Elever på yrkesprogram som påbörjade sina gymnasiestudier lå 2011/12 måste välja till tre kurser, svenska 2 och 3 samt engelska 6 för att få grundläggande högskolebehörighet. Däremot erhåller alla elever med högskoleförberedande examen högskolebehörighet gällande betygskrav. Enligt befintlig statistik uppgick andelen elever i riket med grundläggande högskolebehörighet lå 2012/13 till 87 procent medan motsvarande lå 2013/14 var 70 procent, dvs en minskning med 17 procentenheter. Statistiken avser både elever på yrkes-och högskoleförberedande program. Minskningen kan till största den hänföras till den nya gymnasiereformen. Elever på yrkesprogram har möjlighet att antingen inom ramen för det individuella valet eller att genom utökade studier välja till de kurser som krävs för att få grundläggande högskolebehörighet. Förändringen som gjordes för yrkesprogrammen i GY11 var att ge elever på yrkesprogram fler yrkeskurser för att öka deras anställningsbarhet. Av de elever inom RO4 som avslutade sina gymnasiestudier på yrkesprogram våren 2014 har de flesta prioriterat att läsa fler karaktärsämneskurser eller andra mer praktiska kurser framför fler kurser i svenska och engelska. Vad som är det bästa valet kan endast den enskilda eleven avgöra. Nedan redovisas andel elever som fick med grundläggande högskolebehörighet Utbildningsprogram Andel elever 2014 Andel elever 2013 El- och energiprogrammet 41,2 93 Fordon- och transportprogrammet 0 0* Industritekniska programmet 6 88 VVS- och fastighetsprogrammet 7 93 Teknikprogrammet 81,1 93 * avser lärlingsutbildning och en annan timplan gällde för dessa tidigare. Tabellen ovan visar att andelen elever med grundläggande högskolebehörighet är väsentligt lägre på yrkesprogrammen våren 2014 än 2013 och trenden är densamma i riket. Av de elever i riket som tog en yrkesexamen våren 2014 hade 41 procent läst in kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. För riket gäller att det skiljer sig mycket mellan de olika yrkesprogram beträffande hur stor andel av eleverna som läst kurser för att få grundläggande behörighet. Fordon- och transportprogrammet har minst andel högskolebehöriga, endast 12 procent, medan vård- och omsorgsprogrammet har den största andelen, 73 procent. Inom RO4 är El- och energiprogrammet det yrkesprogram som har störst andel elever, 41,2 procent, med grundläggande högskolebehörighet medan Fordon- och transportprogrammet inte har någon. 8

9 3.1.4 Andel elever vid Möckelngymnasiet RO4 med godkända betyg i kurserna matematik 1, svenska 1, engelska 5 och gymnasiearbete jämfört med resultaten för riket Program MA1 Möckeln MA 1 riket SV1 Möckeln SV1 riket EN5 Möckeln EN5 riket Gy. arbete Möckeln Gy. arbete riket EE , , ,2 94,1 95,5 FT 33,3* 91, ,6 66,7** 93, ,9 IN , ,7 85,7 95, ,2 VF , , , ,2 TE , , , ,1 * Avser endast en elev, ** Avser endast två elever Läsåret 2013/14 har vi gjort en särskild satsning på hjälp och stöd i matematik, svenska och engelska då dessa ämnen utgör grunden för att tillgodogöra sig kunskaper i övriga ämnen. Detta har med stor sannolikhet kommit att bidra till att elevernas resultat, andel elever per program, som minst erhållit godkända betyg i dessa kurser, i många fall ligger över genomsnittet för riket Genomströmning inom 3 år, andel elever som fått gymnasieexamen eller avgångsbetyg med minst 2500 poäng våren Redovisningen nedan avser elever per program som påbörjat gymnasiestudier med examen eller studiebevis omfattande 2500 poäng samt att de har slutfört sina studier inom ramen för samma program tre år efter att de började gymnasieskolan. Utbildningsprogram Genomströmning 3 år Andel elever med examen 2014 EL- och energi 93,3 100 Fordon- och transport Industritekniska 50,0 70,0 VVS- och fastighet Teknik 73,7 78,9 Genomströmning 3 år Andel elever med examen eller studiebevis 2014 Anledningen till att alla elever inte erhållit examen eller studiebevis beror på att elever har slutat på program som de påbörjade sina studier lå 2011/12 eller att de beviljats förlängd studietid. 9

10 3.1.6 Frånvaro läsåret 2013/14 En förutsättning för att uppnå goda studieresultat är att eleven är närvarande på lektionerna. Inom RO4 har arbetet med att minska frånvaron varit ett prioriterat område. I tabellen nedan redovisas den totala frånvaron per program samt andelen ogiltig frånvaro. Ogiltig frånvaro är här detsamma som ej anmäld frånvaro. Utbildningsprogram Läsåret 2012/13 Läsåret 2013/14 Differens Total Ej anmäld Total Ej anmäld Total Ej anmäld El- och energi 8,3% 1,9% 8,0% 1,9% 0,3% 0 Fordon- och transport 11,9% 3,8% 10,0% 2,2% 1,9% 1,6% Industritekniska 15,6% 5,7% 13,6% 3,1% 2,0% 2,6% Teknik 7,7% 1,4% 5,5% 0,9% 2,2% 1,5% VVS och fastighet 7,9% 1,7% 8,1% 2,4% -0,2% -0,7% Av siffrorna ovan framgår att den totala frånvaron per program har minskat på fyra av fem utbildningsprogram mellan läsåren 2012/13 och 2013/14. Minskningen av frånvaron är dock marginell på El- och energiprogrammet. På programmen Fordon, Industriteknik och Teknik har frånvaron minskat med två procentenheter från lå 2012/13 vilket är bra. Trots att frånvaron minskat är den alldeles för hög på flera av programmen. Beträffande den ogiltiga frånvaron är det viktigt att påpeka att den egentligen är större än vad som framgår av statistiken. En sammanställning av varje elevs frånvaro ger en betydligt bättre bild av hur frånvaron ser ut. Det finns elever som har någon form av frånvaro i princip varje vecka trots att de inte har någon medicinsk sjukdom eller andra problem som föranleder hög frånvaro. Här återfinner man en kombination av endags-, flera dagars- och ströfrånvaro. Då kan man utgå från att eleven varit ogiltigt frånvarande vid vissa tillfällen men har anmälts som sjuk. Det finns alltså ett mörkertal när det gäller den ogiltiga frånvaron och vi arbetar för att få bort som mycket som möjligt av den. Klarar vi att minska elevernas frånvaro kommer det med stor sannolikhet att leda till att fler elever uppnå goda studieresultat och gymnasieexamen. Undertecknad har under 2014 rapporterat 15 elever till Centrala Studiestödsnämnen, CSN, för ogiltig frånvaro. En rapportering till CSN innebär att skolan inte anser att eleven är heltidsstuderande. Av dessa elever 15 elever har fem rest på semester under skoltid trots att de nekats ledighet. Andelen elever som åker på semester under pågående läsår har dock minskat under de senaste två åren. Skolan informerar vid varje läsårsstart om CSN:s regler för studiebidrag och att familjen kan förlora andra bidrag som man har i det fall deras barn får studiebidraget indraget. 3.2 Stödåtgärder för att höja elevernas meritvärde Tre av rektorsområdena på Möckelngymnasiet Karlskoga har en gemensam elevstödsplan, vilken alla har i uppdrag att arbeta utifrån. Som stöd för lärarna i deras arbete med eleverna har vi ett elevhälsoteam. I det ingår skolsköterska, kurator, specialpedagog, speciallärare, studie- och yrkesvägledare och rektor. På RO4 träffas elevhälsoteamet en gång i veckan för 10

11 att diskutera och fatta beslut i aktuella elevärenden samt att elevstödsteamet kontinuerligt medverkar på arbetslagsmöten då elevärenden behandlas. Så snart en elev riskerar att inte uppnå ett godkänt resultat i en kurs har undervisande lärare i uppdrag att skriva läraranteckningar och vidarebefordra dessa till mentorn. Mentorn aktualiserar ärendet i sitt arbetslag för att få information om eleven i fråga har problem i fler kurser. Därefter har mentorn att, vid behov, kontakta rektor vilken kan besluta om en pedagogisk utredning ska genomföras. När detta är gjort diskuteras resultatet av utredningen och beslut fattas om åtgärdsprogram ska upprättas. Kunskapsresultaten för läsåret 2013/14 pekar på behovet av ett fortsatt pedagogiskt utvecklingsarbete som leder till att undervisningen i högre utsträckning anpassas till olika klasser, grupper och enskilda elevers förutsättningar, vilket i sin tur bidrar till att eleverna uppnår de nationella målen. Undertecknads upplevelse här är att lärarna försöker anpassa undervisningen utifrån sina elever men att de har kommit olika långt i detta arbete. Flera av lärarna måste agera snabbare när de märker att en elev riskerar att inte nå målen i en kurs. Ett tidigt agerande kan vara det som avgör om en elev kommer att klara ett godkänt betyg eller ej i en enskild kurs. Ett av arbetslagen har själva tagit upp detta som ett förbättringsområde i sin verksamhetsberättelse. För att eleverna ska få en bra förståelse för helheten i sin utbildning är det viktigt att lärarna samarbetar och använder sig av infärgning i undervisningen. Arbetslagen har i sina verksamhetsberättelser dokumenterat en del av det ämnesintegrerade arbete som genomförts. För Teknikarbetslagets del har långt ifrån allt samarbete som tidigare planerats av lärarna kommit till stånd och främst beror det på att tre av lärarna, av olika anledningar, inte arbetade på skolan under delar av året. Under höstterminen har planering av samarbete mellan lärarna kommit i gång igen. För att väcka elevernas engagemang mer och öka deras motivation för studierna är användandet av formativ bedömning ett bra verktyg i undervisningen. Lärarna har tidigare fått kompetensutveckling inom detta område och under höstterminen fick tio lärare möjlighet att lyssna till en föreläsning med Dylan Williams. För att eleverna ska nå de nationella kunskapsmålen och att deras meritvärde minst ska motsvara riksgenomsnittet arbetar vi med följande åtgärder: - Elever som har behov av strukturstöd får det av enhetens specialpedagog och ofta i kombination med att man mejlar hem om vad som tagits upp med eleven så att även föräldrarna kan stötta sina barn i skolarbetet. - Skolan erbjuder utlåningsdatorer till elever som av olika anledningar behöver en egen dator som stöd för att klara studierna - Alla elever som så önskar får en app som ger tillgång till inläsningstjänsts inlästa läromedel. Vid behov kan eleverna även få hjälpmedel via dator och daisyskivor. - Terminsvis uppföljning av elevernas kursbetyg för att se vilka elever som inte uppnått lägst betyget E i avslutade kurser i syfte att ge eleverna möjlighet att klara ett godkänt betyg i kursen/kurserna innan de slutar gymnasieskolan. 11

12 - I arbetslagen diskuteras regelbundet elever som inte har uppnått vissa delmål i enskild kurs och hur man ska göra för att möjliggöra för eleven att genomföra de arbetsmoment som är kopplade till delmålen i syfte att erhålla ett godkänt betyg på kursen. Tyvärr fungerar detta inte till hundra procent varför elevhälsoteamet försöker att fånga problemet när man ser att inget har hänt. - Elever som har svårt att visa sina kunskaper genom skriftliga prov erbjuds muntlig examination samt att vi är generösa med att ge mer tid till de elever som behöver längre tid på skrivningar. Elever som har svårt att klara mer omfattande skrivningar får ofta möjlighet att dela upp examinationen i mindre delar är att ha möjlighet att uppnå godkänt resultat. Elever som i provsituationer har svårt sitta i stora lokaler erbjuds annat alternativ. - Yrkeslärare ger elever som inte uppnått vissa delmål i kursen, gällande praktiska moment, möjlighet att komma på tid utanför lektionstid för att göra det arbete som krävs för att klara ännu icke uppnådda delmål. - Alla lärare har i uppdrag att följa upp frånvaron regelbundet eftersom elevernas närvaro på lektionerna har ett klart samband med hur bra de klarar studierna. Uppföljningen av frånvaron sker regelbundet på klassråd. I fall elevens närvaro inte förbättrats efter samtal med mentorn har han/hon i uppdrag att kontakta elevens vårdnadshavare, för omyndig elev. Vid oanmäld frånvaro ska mentorn kontakta vårdnadshavaren samma dag om eleven är omyndig. Rektor vet att det finns fall där det har gått alldeles för lång tid innan läraren tagit upp frånvaron med eleven och detta har tagits upp på arbetsplatsträffar vid fler än ett tillfälle under året. Om närvaron inte förbättras, efter att mentor varit i kontakt med elevens vårdnadshavare, ska mentor kontakta rektor som fattar beslut om vidare åtgärder. 3.3 All undervisning utgår från och omfattar examensmålen för respektive nationellt program Skolinspektionen har vid tidigare genomförd tillsyn påtalat att rektor måste säkerställa att all undervisning utgår från examensmålen på respektive program. Ett antal åtgärder har vidtagits för att säkerställa att så ske. Detta arbete påbörjades i januari 2013 och får anses vara genomfört under Bedömning och betygssättning Bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättning sker i enlighet med författningarna. Varje elev och elevs vårdnadshavare ska ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation en gång per termin. I januari 2014 introducerades lärplattformen It s Learning på Möckelngymnasiet Karlskoga/ Degerfors. Kompetensutveckling har genomförts på olika nivåer under kalenderåret för att lärarna så snart som möjligt ska komma i gång med att använda lärplattformen som ett redskap i den dagliga verksamheten. Alla har i uppdrag att konstruera bedömningsmallar för formativ och summativ bedömning i lärplattformen. Tanken var att hela Möckelngymnasiet skulle kunna börja använda bedömningsmatriserna vid utvecklingssamtalen från höstterminen Det har inte varit möjligt eftersom det har visat sig ta längre tid innan alla lärare är klara med bedömningsmatriserna. På de flesta yrkesprogram undervisar yrkeslärarna i många olika kurser samt att nästan alltid är ensamlärare i sina kurser och det gör att behövs mer tid. 12

13 Alla lärare ansvarar för att eleverna får betygskriterier i alla kurser och att dessa diskuteras så att eleverna förstår innebörden i kriterierna och vad som förväntas för att nå ett visst betyg. 3.5 Eleverna har inflytande över sitt lärande i det vardagliga arbetet Eleverna i åk 3 besvarar i slutet av vårterminen en mindre omfattande enkät angående hur de upplevt sin tid på Möckelngymnasiet. På frågan om de skulle rekommendera en kompis/ syskon att gå på Möckelngymnasiet så svarar 41 elever ja, av de 49 som besvarat frågan. Många av eleverna uppger att de är nöjda med sitt inflytande men i högre grad i karaktärsämnena än i kärnämnena. Graden av inflytande är också kopplat till den enskilda läraren. I samtal med flera av eleverna framkommer att inflytandet i flera fall handlar om vilka avsnitt man vill göra en fördjupning i, kan vara att man t.ex. väljer mellan olika religioner, redovisningsform och datum för examination. Det finns även elever som uppger att de inte vill ha inflytande utan tycker att det är bra om läraren bestämmer. Oavsett vad detta står för behöver arbetet med elevernas inflytande över sitt lärande öka men olika mycket för de enskilda lärarna. 3.6 Kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Målet är att ingen elev utsätts för någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Skolan har en fungerande likabehandlingsplan och elevskyddsombud för alla program deltar i arbetet med att årligen ta fram en ny plan. Inför den plan som gjordes inför läsåret 2014/15 gick vi igenom de frågeställningar och resultat i brukarundersökningen som anknyter till området. Elevrepresentanterna hade svårt att förstå resultatet i brukarundersökningen. Det var även fallet när eleverna klassvis diskuterade resultatet och skulle ge förslag på förbättringsområden. Nedan redovisas det resultat från brukarundersökningen vilket var utgångspunkten i arbetet med nya likabehandlingsplanen inför lå 2014/15. På frågan uppelever du att du varit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från lärare eller annan personal under det här läsåret? Svaret markeras på en skala 1-4 där 1 är nej aldrig och 4 är ja ofta Utbildningsprogram Nej, Aldrig Mycket sällan Ibland Ja, ofta El-och energiprogrammet 82% 12% 3% 3% Fordon- och transportprogrammet 64% 27% 0% 9% Industritetekniska programmet 74% 16% 6% 3% Teknikprogrammet 89% 5% 5% 2% VVS- och fastighetsprogrammet 74% 7% 11% 7% 13

14 På frågan uppelever du att du varit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från klass eller skolkamrater under det här läsåret? Svaret markeras på en skala 1-4 där 1 är nej aldrig och 4 är ja ofta Utbildningsprogram Nej, Aldrig Mycket sällan Ibland Ja ofta El-och energiprogrammet 68% 15% 9% 9% Fordon- och transportprogrammet 64% 27% 9% 0% Industritetekniska programmet 65% 26% 10% 0% Teknikprogrammet 70% 16% 11% 2% VVS- och fastighetsprogrammet 63% 26% 0% 11% Eleverna till kom inte fram till något, varken i klasserna eller i skyddsgruppen, som de upplevde som angeläget förbättringsområde i den i den nya likabehandlingsplanen. Undertecknad framförde då att det inte på något sätt är acceptabelt att, som det anges i undersökningen, det finns vuxna på skolan som kränker, diskriminerar och/ eller mobbar elever. Därför har vi vuxna, läsåret 2014/15, att arbeta för att detta inte ska finnas med i resultatet i den brukarundersökning som genomförs i januari Under våren 2014 har några elever anmält att de upplever att en elev i klassen är utsatt för mobbning. Ansvarig mentor tog genast upp ärendet med elevhälsan som agerade omgående. Efter att de haft samtal med alla elever i klassen inklusive berörd elev vidtogs ingen ytterligare åtgärd eftersom eleven som uppgavs vara utsatt inte upplevde sig mobbad. 4 Sammanfattande analys av arbetslagens verksamhetsberättelser från juni 2014 Teknikcollegearbetslaget I Teknikcollege/teknikarbetslaget ingår programmen Industriteknik och Teknik. Läsåret 2013/14 har varit ett ganska tufft läsår utifrån att en ma/fy-lärare slutat, den enda teknikläraren har varit föräldraledig samt att läraren i programmering varit tjänstledig under den av året. Detta medförde att det blev en ganska hård påfrestning på hela arbetslaget. Utvecklingsarbetet inom arbetslaget, som tidigare varit mycket fruktbart, kom att i det närmaste avstanna. Från hösterminen 2014 är situationen förändrad och utvecklingsarbetet har tagit fart igen. Vad gäller Teknikcollege arbetslagets verksamhetsberättelse så kan här utläsas att de arbetat aktivt med verksamhetsplanens alla mål. Arbetslaget uppger att de tagit till sig vikten av att få till stånd ett arbetssätt som i betydligt större utsträckning präglas av ämnesintegrering. I verksamhetsberättelsen ges olika exempel på olika arbeten där man integrerat ämnen i undervisningen. Syftet med ett ämnesintegererat arbete är framförallt att eleverna ska se och förstå helheten i studierna med också att det ska leda till att fler elever blir motiverade och engagerade i sina studier och nå ett gott studieresultat. Lärarana har fortsatt sitt arbete med att regelbundet, tillsammans med eleverna, gå igenom elevernas frånvaro. Resultatet av arbetet är att frånvaron sjunkit lite på båda programmen men det finns betydligt mer att önska gällande här. 14

15 För att eleverna ska trivas och vara nöjda med sin utbildning har lärarna arbetat aktivt idet dagliga arbetet för att stävja att mobbning och kränkande behandling förekommer. Diskussioner om hur vi beter oss mot varandra och allas rätt att ingå i den sociala gemenskapen förs framförallt på klassråd. När negativa handlingar inträffar, vilket är väldigt sällan, är lärarna snabba med att vid behov ta hjälp från elevhälsoteamet. I arbetslaget har man arbetat aktivt för att öka elevernas inflytande och att bli bättre på att påtala när eleverna har inflytande. Eleverna har ofta inflytande, mer i vissa ämnen än i andra enligt eleverna själva, men det är inte alltid de reflekterar över vilket inflytande de faktiskt har möjlighet till. De flesta klasser som ingår i Teknikarbetslaget har haft representanter i elevråd, programråd och i skyddsgruppen. Det ska i sammanhanget framhållas en av eleverna på Industritekniska programmet har gjort en i särklass god arbetsinsats gällande skolans arbetsmiljöarbete. Teknikarbetslaget har genom Teknikcollege en hel del samarbete med externa aktörer men de har i verksamhetsberättelsen även redogjort för ett antal aktiviteter tillsammans med externa aktörer. Det finns behov av att ytterligare utveckla samarbetet med det lokala näringslivet. Arbetslaget El, VVS och Fordon Av verksamhetsberättelsen för programmen EL, VVS och Fordon kan utläsas att lärarna tagit till sig av den tidigare kritiken från Skolinspektionen gällande brist på koppling i undervisningen till respektive programs examensmål. Det framgår också arbetslaget arbetat för att få till stånd mer ämnesintegrering i utbildningen även om det finns betydligt mer att göra här. Planer finns även att försöka arbeta ämnesintegrerat mellan till El- och energiprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet i åk 1. Vad gäller målet fler elever når måluppfyllelse och fler elever får höjda studieresultat har arbetslaget redogjort för i vilka kurser eleverna inte har uppnått godkända betyg och hur många elever det gäller samt tittat på orsakerna. I flera fall har man kunnat konstatera att hade eleven haft en bättre närvaro så hade godkända betyg kunnat nås. I vissa fall saknas en riktig analys och det behöver utvecklas i nästa verksamhetsberättelse. Arbetslaget framför även att det finns behov av att fortsätta arbeta för att minska frånvaron. När det gäller målet på Möckelngymnasiet förekommer ingen mobbning/ kränkningar, varken mellan elever eller mellan elever och vuxna så uppges att man är tydlig med att det är nolltolerans när det gäller kränkningar/mobbning. Frågor av denna karaktär diskuteras på klassråd. Ett fall av mobbning/kränkande behandling anmäldes under lå 2013/14. Som tidigare angivits ansåg inte berörd elev att han/hon var utsatt. För att nå målet öka genomströmningen i gymnasieskolan dvs att en högre andel elever avslutar sina gymnasiestudier inom tre år anser man det vara av stor vikt att eleverna inför gymnasievalet ges en bättre vägledning med korrekt information om olika program. För att nå målet öka samarbetet med externa aktörer krävs att ett utvecklingsarbete. Det arbete som skett tillsammans med externa aktörer inom El och VVS är av karaktären samverkan och är mer av engångskaraktär varför detta är ett utvecklingsområde inom

16 5 Måluppfyllelse, kommunfullmäktiges mål för gymnasienämnden (numrering av målen är enligt KF:s handling) 1.1 Eleverna i gymnasieförvaltningens verksamheter ska känna sig trygga i sin utbildningsvardag I brukarundersökningen som genomförs årligen i januari får eleverna besvara en fråga om de känner sig trygga i skolan. Eleverna markerar på en skala 1-10 där 1 är inte alls och 10 är i högsta grad. Den undersökning som genomfördes i januari 2014,och presenterades i mars, avsåg kalenderåret 2013 och där var resultatet enligt nedan. Utbildningsprogram Medelvärde El-och energiprogrammet 7,68 Fordon- och transportprogrammet 7,64 Industritetekniska programmet 7,45 Teknikprogrammet 6,98 VVS- och fastighetsprogrammet 8,07 Av resultatet kan utläsas att en ganska stor andel av eleverna känner sig trygga i skolan. Målet är givetvis att alla elever på Möckelngymnasiet ska känna sig trygga. Rektor har under våren, tillsammans med elevskyddsombuden, diskuterat resultatet och försökt ta fram förslag på åtgärder för att alla elever ska känna sig trygga. Eleverna framförde att de inte kan komma på några förbättringar eftersom det upplever att vi har en trygg miljö på skolan. Resultatet har även diskuterats på klassråd och eleverna känner tveksamhet inför resultatet. I flera klasser har det framkommit att som elev man inte lägger någon större vikt vid hur man fyller i brukarenkäten. Elever har också berättat att en del elever har fyllt i enkäten genom att göra ett mönster i den utan att bry sig om svaren. Detta försvårar givetvis tolkningen av de resultat som redovisats. Alla elever har inte heller bemödat sig att besvara alla frågor vilket påverkar resultatet. 2.1 Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom nämndens ansvarsområde I kommunfullmäktiges handling där nämndernas mål anges att år 2013 var 58 procent av brukarna var nöjda med nämndens verksamhet. I brukarundersökningen som genomförs årligen i januari får eleverna besvara frågan hur nöjd är du med den verksamhet som bedrivs inom nämndens område. Eleverna markerar på en skala 1-5 där 1 är mycket nöjd och 5 är mycket missnöjd. Resultatet som redovisas är från brukarundersökningen som genomfördes i januari Nedan anges resultatet för andelen elever som antingen svarat mycket nöjd eller ganska nöjd. Utbildningsprogram Andel nöjda elever El- och Energiprogrammet 72% Fordon- och transportprogrammet 58% Industritekniska programmet 62% Teknikprogrammet 59% VVS-och fastighetsprogrammet 65% 16

17 Av rektorsområdets 241 elever har 195 besvarat denna fråga och sammantaget uppger 125 elever, 64,1 procent, att de är nöjda med utbildningen. Det ska noteras att endast 60 procent av eleverna på teknikprogrammet har besvarat på frågan. Oavsett hur stor andel elever som besvarat denna fråga är det låga resultatet inte bra och måste tas på största allvar. Anledningen till att resultatet inte är högre än vad det är kan bero på flera olika saker. Det kan bero på att man verkligen tycker att själva utbildningen är tråkig, missnöjd med undervisningen eller att man hellre hade velat gå ett annat program men inte blev antagen till den. På Industritekniska programmet finns det i princip varje läsår några elever som hellre hade velat studera på ett annat program men som inte blev antagna på grund av för låga betyg från grundskolan. Motsvarande finns även på VVS, men i mindre omfattning, och då handlar det oftast om att man sökt El- och energoprogrammet i första hand och VVS- och fastighet i andra hand. Det är särskilt viktigt att följa upp resultatet för graden av nöjdhet med utbildningen eftersom det sannolikt påverkar både närvaron i skolan och studieresultatet. 3.1 Medarbetarna inom nämndens område känner en stolthet och har inflytande över sin vardag. Det resultat som redovisas i kommunfullmäktiges handling är från den medarbetarundersökning som genomfördes En ny undersökning har genomförts i november 2014 men resultatet har inte presenterats för verksamheten ännu. Utifrån resultatet från den undersökning som genomfördes 2012 har vissa förbättringsåtgärder vidtagits för att förbättra arbetsmiljön för medarbetarna. Det stora problemet som medarbetarna förde fram var stressen i arbetet. En av förbättringsåtgärderna är att vi tagit bort veckokonferenserna under de veckor vi avsatt för genomförande av utvecklingssamtal. Vi har också haft en föreläsning om stress och hur man kan minska den. I nuläget avvaktar vi resultatet från undersökningen från november Gymnasienämndens verksamhet bidrar till ökat utbyte mellan utbildning och näringsliv Programråden för yrkesprogrammen inom RO4 inte har ett visst antal ledamöter utan alla företag som tar emot elever på APL är välkomna att delta på programrådens möten. Detta är ett beslut som tagits av varje programråd. Fordon-och transportprogrammet är det programråd som har högst företagsrepresentation på mötena. Det kanske beror på att vi här har ett tiotal företag som tar emot lärlingar. Det innebär att de träffar sina elever under en lång tid och kanske känner ett annat ansvar för utbildningen. För programmen som ingår i Teknikcollege, Industritekniska programmet och Teknikprogrammet, har det tidigare endast varit en lokalstyrgrupp. Från hösten 2014 inrättades även att programråd för Industritekniska programmet som är ett yrkesprogram. Det har hittills endast varit ett programrådsmöte och då var delaktigheten inte så hög. Vi tror att det finns potential här för att det ska kunna bli ett väl fungerande programråd. Företagsrepresentationen på programråden för VVS- och fastighetsprogrammet och El- och energiprogrammet är oftast ganska låg. En anledning till det kan vara att det här finns många små företag och att man då har svårare att avsätta tid eller att man tycker att frågorna som tas 17

18 upp inte är tillräckligt intressanta. Vilka frågor som ska behandlas på programråden är en fråga som kommer att diskuteras under våren Teknikcollege lokala styrgrupp har fungerat sämre under det senaste året och det kan bl.a. bero på att flera företagsrepresentanter varit med under en längre tid och kanske tröttnat. Här beslutades under våren att vi under hösten skulle byta ut några av styrgruppens ledamöter också för att ge andra företag möjlighet att vara representerad i styrgruppen. Mötet efter att detta genomförts var närvaron på lokala styrgruppsmötet högre. För att få till stånd ett större engagemang hos företagen har vi delvis ändrat vårt arbetssätt. Vi har tillsatt olika arbetsgrupper som har olika uppdrag att arbeta med mellan styrgruppsmötena. Redovisning av arbetet sker sedan på det nästkommande styrgruppsmöte. Detta förändrade arbetssätt är nödvändigt få att få en utveckling av verksamheten inom Teknikcollege. 5.1 Gymnasienämnden bedriver sin verksamhet ansvarsfullt och kostnadseffektivt utifrån tilldelade resurser Rektorsområde 4 uppvisar för budgetåret ett överskott om 155 tkr. Vid upprättande av tjänstefördelning undersöks alltid möjligheten till samläsning för mindre undervisningsgrupper. Inom Industritekniska programmet förekommer även samläsning med elever i två olika årskurser i vissa kurser. För att klara verksamheten inom medgiven budgetram är det en förutsättning att man arbetar kostnadseffektivt. 5.2 Gymnasienämnden arbetar för en långsiktigt hållbar livsstil I förvaltningens brukarundersökning är en av frågorna hur många elever som upplever att de har en god fysisk respektive psykisk hälsa. Nedan redovisat resultat är från genomförd brukarundersökningen i januari Något nyare resultat finns inte än. Medelvärde per program gällande elever som uppger att de har en god fysisk hälsa Utbildningsprogram Medelvärde El- och Energi 8,07 Fordon- och transport 6,73 Industritekniska 6,82 Teknik 7,21 VVS-och fastighet 7,79 Medelvärde per program gällande elever som uppger att de har en god psykisk hälsa Utbildningsprogram Medelvärde El- och Energi 7,62 Fordon- och transport 7,4 Industritekniska 6,67 Teknik 7,83 VVS-och fastighet 7,93 18

19 Man kan göra vissa kopplingar mellan resultatet ovan, nöjdgetsgraden med utbildningen och genomsnittligt betygsresultatet. Givetvis finns det en viss osäkerhet i att göra det eftersom resultatet endast avser ett år. Programmen Fordon och Industriteknik har båda relativt låga värden avseende fysisk och psykisk hälsa och eleverna har varken så hög genomsnittlig betygspoäng eller nöjdhetsgrad med utbildningen. Det kan hänga samman med vad som tidigare sagts nämligen att flera av eleverna sannolikt inte har kommit in på sitt förstahandsval av utbildning. Elevhälsoteamet inventerat hur många elever inom RO4,som vi känner till, har någon neuropsykiatrisk diagnos och/eller diagnosticerade psykiska problem. Sammantaget har 35 elever någon form av problem enligt ovan vilket motsvarar 14,5 procent av det totala antalet elever på RO4. Härutöver finns några elever som vi ser har stora problem men de är av olika anledningar inte diagnosticerade och ingår därför inte i gruppen. Elevhälsoteamet har under det senaste året märkt att antalet elever som mår psykiskt dåligt har ökat. De har på grund av sin psykiska ohälsa svårt att klara studierna på ett tillfredsställande sätt. Det tar ofta ganska lång tid innan våra ungdomar erbjuds hjälp av psykiatrin och det kan medföra att studierna måste förlängas en termin eller ett läsår. 6.1 Alla som avslutar sina studier vid Möckelngymnasiet ska ha godkända betyg Se resultat under punkten 3.1 Måluppfyllelse utifrån rektors verksamhetsplan 6.2 Elever och kursdeltagare i förvaltningens verksamheter upplever ett reellt inflytande över sitt lärande Resultatet nedan är hämtat från den senaste brukarundersökningen som genomfördes i januari Utbildningsprogram Medelvärde El-och energiprogrammet 6,57 Fordon- och transport 5,5 Industritetekniska programmet 6,45 Teknikprogrammet 5,2 VVS- och fastighetsprogrammet 5,93 Enligt resultatet upplever de elever som går på Fordon- och transportprogrammen och Teknikprogrammet. Det man till nöjdhetsgraden med utbildningen kan man se en koppling mellan elevernas nöjdhet och möjlighet till inflytande över sitt lärande. Beträffande nöjdhet med utbildningen måste man komma ihåg att endast 60 procent av eleverna besvarat frågan. 6 Gymnasienämndens särskilda internkontrollområden Gymnasienämndens internkontrollområden år 2014 är Genomströmningstid Betygspoäng 19

20 5.1 Genomströmningstid Antalet elever som går kvar i gymnasieskolan efter tre år uppgår den 15 september 2013 till 17 vilket motsvarar 7 procent av samtliga inskriva elever på RO4. Det innebär att både antalet och andelen elever som går längre än tre år i gymnasieskolan har ökat mot den 15 september Anledningen till att eleverna har gått längre än tre år beror på att de antingen har gått på det före detta Individuella programmet innan de påbörjade ett nationellt utbildningsprogram, bytt utbildningsprogram vilket medfört att man behövt gå om en årskurs, både bytt skola och program eller gått om en årskurs eller att beslut fattats om förlängd undervisningstid. Nedan redovisas antal elever som den 15 september 2014 gick kvar i gymnasieskolan efter 3 år fördelade på olika anledningar till den förlängda studietiden: Anledningar till den förlängd studietid Antal elever Antal elever Studerat på Individuellt program/ Introduktions program innan behörig till nationellt program - Bytt utbildningsprogram Bytt program och skola Förlängd studietid 0 1 Summa elever De 17 elever som gått mer än tre år i gymnasieskolan fördelar sig per årskurs enligt nedan: Årskurs Antal elever Ett antal av de elever som tidigare gått på Individuellt program studerar på Industritekniska programmet. Det har varit en trend under flera år och den huvudsakliga anledningen till det är att det brukar vara ett av de program som det fordras lägst meritpoäng för att bli antagen till Flera av eleverna på Industritekniska programmet som kommer från Individuella programmet lhar låga betygspoäng från åk 9 och har ofta haft svårt att klara studierna på ett tillfredsställande sätt. 5.2 Betygspoäng Gymnasienämndens andra internkontrollområde, betygspoäng, redovisas ingående under avsnittet Måluppfyllelse, under punkten 3. Alla elever inom RO4 uppnår inte de nationella målen d.v.s. lägst betyget E i alla kurser. Inom RO4 gäller det för eleverna på alla program förutom VVS- och fastighetsprogrammet. Målet med det kvalitetsutvecklingsarbetet som pågår är att det ska sätta sådana avtryck i verksamheten att det leder att alla våra elever minst uppnår godkända betyg i alla kurser och får en gymnasieexamen, samt att elevernas betygspoäng blir högre och minst motsvarar genomsnittet för riket. 20

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Verksamhetsberättelse Möckelngymnasiet Karlskoga, rektorsområde 4

Verksamhetsberättelse Möckelngymnasiet Karlskoga, rektorsområde 4 Verksamhetsberättelse 2015 Möckelngymnasiet Karlskoga, rektorsområde 4 2016-01-24 Leena Jonsson Arndt Rektor Innehåll 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Ekonomi 5 4 Måluppfyllelse... 6 5 Sammanfattande

Läs mer

Verksamhetsberättelse Möckelngymnasiet Karlskoga RO2 Rektor Eva Eriksson Öhrn

Verksamhetsberättelse Möckelngymnasiet Karlskoga RO2 Rektor Eva Eriksson Öhrn Verksamhetsberättelse 2015 Möckelngymnasiet Karlskoga RO2 Rektor Eva Eriksson Öhrn Innehållsförteckning Inledning... 1 Beskrivning av verksamheten... 1 Organisation och resurser... 2 Viktiga händelser

Läs mer

REKTORS VERKSAMHETSPLAN 2015

REKTORS VERKSAMHETSPLAN 2015 REKTORS VERKSAMHETSPLAN 2015 Elisabet Nielsen Rektor Rektorsområde 3 Möckelngymnasiet, Karlskoga 1 REKTORS VERKSAMHETSPLAN 2015 NULÄGE Rektorsområde 3 omfattar i dagsläget handels- och administrationsprogrammet

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT

Läs mer

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:6149 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet i Skövde belägen i Skövde kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet i Skövde

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9723 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Örebro belägen i Örebro kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet Örebro har

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium

Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium Handlingstyp Resultatsammanställning Datum 8 augusti 2016 1 (8) Kunskapslyft för barn, unga, vuxna Gymnasiet Högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium 2015/2016 Uppföljning enligt verksamhetsplan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9724 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn j T gymnasiet Västerås belägen i Västerås kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9724 Tillsyn i IT

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram " Beslut Dnr 44-2015:9675 Drottning Blankas Gymnasieskola AB Org.nr. 556566-8794 Ann-Marie.Viala@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Drottning Blankas

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram 2016-10-21 Dnr 44-2015:9721 IT Gymnasiet Sverige AB Org.rtr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Göteborg belägen i Göteborgs kommun 2016-10-21 2 (7) Dnr

Läs mer

Verksamhetsberättelse Möckelngymnasiet Karlskoga RO2 Rektor Eva Eriksson

Verksamhetsberättelse Möckelngymnasiet Karlskoga RO2 Rektor Eva Eriksson Verksamhetsberättelse 2014 Möckelngymnasiet Karlskoga RO2 Rektor Eva Eriksson Innehållsförteckning Inledning... 1 Beskrivning av verksamheten... 1 Organisation och resurser... 3 Viktiga händelser under

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9639 Framtidsgymnasiet Öst AB Org.nr. 556530-4481 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet Nyköping belägen i Nyköpings kommun 2 (8) Tillsyn

Läs mer

FÖRÄLDRARMÖTE PÅ HAHRSKAGYMNASIET. Program:

FÖRÄLDRARMÖTE PÅ HAHRSKAGYMNASIET. Program: FÖRÄLDRARMÖTE PÅ HAHRSKAGYMNASIET. Program: Vilka som jobbar på Hahrska Information om Hahrska, de olika inriktningarna. Programmens upplägg enl GY11. Ledighet, Frånvaro, olovlig frånvaro. Utvecklingssamtal/

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskola

Tillsynsbeslut för gymnasieskola Bilaga 2 Beslut 2014-01-28 Södertälje kommun sodertalje.kommun@sodertalje.se rektor vid Torekällgymnasiet maria.leonardsson@sodertalje.se Tillsynsbeslut för gymnasieskola efter kvalitetsgranskning av undervisning

Läs mer

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Praktiska i Sverige AB Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Praktiska gymnasiet Linköping i Linköpings kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium

(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium 2016-08-11 1(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola Policy och rutiner Elever Härnösands gymnasium 2016/2017 2016-08-11 2(6) Policy och rutiner Härnösands gymnasium har enligt skollagen ett ansvar

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 140630 Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde inför läsåret 14/15 är: Här ska den/de punkter stå som kokats ner och står längst ner på sista sidan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Huddinge kommun barn-utbildning@huddinge.se Rektorn vid Sjödalsgymnasiet bo.milton@huddinge.se för gymnasieskola efter tillsyn av Sjödalsgymnasiet i Huddinge kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2016

Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2016 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-09-12 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2016 Dnr: UN 16/090 Sammanfattning av ärendet Sammanfattningsvis har

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret RL, HV

KVALITETSRAPPORT lä sä ret RL, HV KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 RL, HV 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? finns mönster? skillnader

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola n Beslut Linköpings kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Linköpings kommun Tillsyn i Linköpings kommun Beslut 2(10) har genomfört tillsyn av Linköpings kommun under hösten 2016. Tillsynen har

Läs mer

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är: Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015 Utbildningsstatistikenheten 2015-12-17 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015 Våren 2015 slutförde 84 449 1 elever gymnasieskolan. Det är den andra kullen elever som går ut den reformerade

Läs mer

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram Gymnasieval Åk 9 18 Nationella program 5 Introduktions program 6 Högskoleförberedande program Högskoleexamen 12 Yrkesprogram Yrkesexamen Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9748 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Stockholms internationella restaurangoch hotellskola belägen i Stockholms kommun 2 (7) Dnr

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN Det finns 18 nationella program med 60 inriktningar 12 yrkesprogram Kan erbjudas som lärlingsutbildning 6 högskoleförberedande program + Flygteknikprogrammet IB International Baccalaureate

Läs mer

Att tänka på inför ditt gymnasieval

Att tänka på inför ditt gymnasieval Gymnasiemässa 2010 Att tänka på inför ditt gymnasieval Information från Gymnasieintagningen och studie- och yrkesvägledare Informationspass kl. 10:30, 11:30, 12:30, 13:30 Vägen till att välja gymnasieprogram

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna

Läs mer

Beslut för Vårgårda kommun

Beslut för Vårgårda kommun Beslut Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för Vårgårda kommun efter tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun Beslut Tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun har genomfört tillsyn av Vårgårda

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Gymnasieskolan. En presentation av gymnasieskolan och dess program. En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare

Gymnasieskolan. En presentation av gymnasieskolan och dess program. En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare Gymnasieskolan En presentation av gymnasieskolan och dess program En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare Dagens Gymnasieskola består av 18 olika program indelade

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 2011-01-18 1(5) för läsåret 2009/2010 Enhetens namn Östrabo Yrkes, rektorsområde A. Presentations- och resultatredovisningsdel Grundfakta om verksamheten (presentation) Rektorsområdet omfattar byggprogrammet,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Stockholms El-utbildning AB ulf.friman@elektrikergymnasiet.se Rektorn vid Elektrikergymnasiet ulf.friman@elektrikergymnasiet.se för gymnasieskola efter tillsyn av Elektrikergymnasiet i Stockholms kommun

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ThorenGruppen AB Org.nr. 556613-9290 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Thoren Business School Örebro belägen i Örebro kommun 2 (6) Tillsyn i Thoren Business School Örebro har genomfört tillsyn

Läs mer

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun fin Skolinspektionen Beslut Aspero Friskolor AB Org.nr. 556636-3973 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Örebro Innehållsförteckning Rytmus Örebro... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder utifrån föregående

Läs mer

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se Allmän Information om Gymnasievalet annika.lind@kunskapsskolan.se Fritt sök Skåne samt Karlshamn, Olofström, Ronneby och Sölvesborgs kommuner i Blekinge har ett gemensamt samverkansavtal om Fritt sök.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-11-07 Framtidsgymnasiet i Göteborg AB info@framtidsgymnasiet.se Rektorn vid Framtidsgymnasiet i Stockholm peter.lilliu@framtidsgymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje år upprättas en plan mot kränkande behandling och diskriminering som innehåller en översikt över det som behöver göras för att främja lika rättigheter

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola 1 (9) Stockholms kommun för grundskola efter tillsyn i Rålambshovsskolan belägen i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress Sveavägen 159 2 (9) Tillsyn i Rålambshovsskolan

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2013-11-20 Sigtuna kommun sigtuna.kommun@sigtuna.se Rektorn vid Ekillaskolan per.junelind@sigtuna.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Ekillaskolan i Sigtuna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2014:8552 ThorenGruppen AB Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Thoren Business School Stockholm belägen i Stockholm kommun 2(9) Tillsyn i Thoren Business School Stockholm har genomfört tillsyn

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Sundlergymnasiet i Vårgårda kommun 2(10) Tillsyn Sundlere ymnaset har genomfört tillsyn

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Stockholms hotell och restaurangskola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14 Beslut Jensen College Education AB jakob.ladenstedt@jenseneducation.se lars.salbratt@jensengymnasium.se Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg Tillsyn av den

Läs mer

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder Rodengymnasiet Skolan erbjuder Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet (ES) Fordons- och transportprogrammet

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Välkomna till information om gymnasievalet

Välkomna till information om gymnasievalet SIDAN 1 Välkomna till information om gymnasievalet Måna Barsch Studie- och yrkesvägledare 508 15 613 eller 076-12 15 613 mana.barsch@stockholm.se Program för informationen Ny gymnasieskola HT 2011 Yrkesprogram

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014 Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014 Gymnasieskola Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Ekonomi och nyckeltal... 5 Lokaler... 7 Personal...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola * rik duy ';',4417*At 24317.5 e/6/4 Agi 14V,9, Hermods Gymnasium AB Org.nr. 556528-6696 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Hermods Gymnasium Göteborg beläget i Göteborgs kommun Tillsyn i Hermods

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nationella prov åk 3, 6 och 9 Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nämndens mål: All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinsp Dnr 44-2015:9720 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Kristianstad belägen i Kristianstads kommun

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen Praktiska AB Org.ru. 556257-5786 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Praktiska gymnasiet Skellefteå belägen i Skellefteå kommun Skolinspektionen,

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se Rektorerna vid Norra Reals gymnasium fredrik.skog@stockholm.se maria.sellberg@stockholm.se för gymnasieskola efter tillsyn av Norra Reals gymnasium

Läs mer

Välkommen till. gymnasieinformation!

Välkommen till. gymnasieinformation! Välkommen till gymnasieinformation! Gymnasieskolan Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Dnr 44-2011:2115 2011-06-23. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet Skellefteå i Skellefteå kommun

Dnr 44-2011:2115 2011-06-23. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet Skellefteå i Skellefteå kommun Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet Skellefteå i Skellefteå kommun Beslut Thorengruppen AB Att. Anders Marklund V. Norrlandsgatan 29 903 29 UMEÅ 1 (3) Tillsyn i den fristående

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Utbildningsinspektion i Diö skola

Utbildningsinspektion i Diö skola Utbildningsinspektion i Älmhults kommun Diö skola Dnr 53-2007:1822 Förskoleklass Utbildningsinspektion i Diö skola Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Diö skola...2

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013 Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013 Gymnasieskola Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Ekonomi och nyckeltal... 5 Lokaler... 6 Personal...

Läs mer