FÖRSTUDIE Väg 315 Utanbergsvallarna - Rätan Bergs kommun. Förslagshandling Objektnummer

Transkript

1 FÖRSTUDIE Väg 315 Utanbergsvallarna - Rätan Bergs kommun Förslagshandling Objektnummer

2 Hur kan jag/vi delta i projektet? Om du har frågor som rör de planerade åtgärderna på väg 315 bör du i första hand vända dig till Vägverkets projektledare. Vi är tacksamma för all väsentlig information som boende och andra intressenter kan bidra med i ett tidigt skede, så skicka gärna brev eller e-post till Vägverkets projektledare. Märk gärna brevet med, objektnr Det finns tillfälle att lämna yttranden och synpunkter på förstudiens innehåll under den formella samrådstiden. Håll utkik på Vägverkets hemsida där handlingarna kommer att finnas tillgängliga och där det kommer att stå vilka tider som gäller. Annonsering kommer även att ske. Adress: Vägverket Region Mitt Box Härnösand Vägverkets projektledare: Karin Georgsson, tel e-post: karin.georgsson@vv.se Teknisk konsult: Sweco Infrastructure AB Björn Gordonsson tel e-post: bjorn.gordonsson@sweco.se Vägverket Region Mitt Box 186, Härnösand Besöksadress: Nattviksgatan 8 vagverket.har@vv.se Telefon: Texttelefon: Fax:

3 Sammanfattning Väg 315 är en viktig transportled mellan inlandet och kusten. Vägen har stor betydelse för både turist- och skogsnäring. Flera av skidorterna i södra Jämtland och Härjedalen expanderar och en väl fungerande infrastruktur behövs för att klara det ökade trafikflödet. Längs väg 315 finns flera sträckor med låg standard och bristande trafiksäkerhet. Förstudien är det första steget i vägplaneringsprocessen. Den ska klargöra vilka förutsättningarna på platsen är, vilka behov som finns, samt formulera projektmålen. Förstudieområdet består till största delen av skogsmark. Bebyggelsen är sparsam och spridd, förutom i byarna Böle och Röjan, där bebyggelsen är tätare. I Böle finns även huvuddelen av den öppna marken i området. Av de miljövärden som identifierats längs sträckan bedöms vattendraget Röjan, vägkanter med artrik flora samt fornlämningar vara de mest betydelsefulla. Projektets mål är att förbättra bärighet, framkomlighet och säkerhet på väg 315 och vid korsningarna med väg 316 och E45. Utöver detta har miljömål utformats som ska säkerställa att målet kan nås utan betydande skador på miljön. Olika åtgärder har analyserats enligt fyrstegsprincipen och ett ombyggnadsförslag (steg 3 ) kombinerat med en nybyggnad på cirka 1,5 km (steg 4) bedöms uppfylla målen. Åtgärdsförslaget innebär att vägen byggs om och förstärks i befintlig sträckning samt leds i en förbifart förbi byn Böle. Detta är en förslagshandling som kommer att gå ut på samråd till berörda myndigheter, näringsliv, organisationer och allmänhet där alla är välkomna att lämna synpunkter. Efter samrådstiden kommer väghållningsmyndigheten att ta ställning till projektets fortsatta utveckling och en besluthandling tas fram. I beslutshandlingen kommer även en redogörelse av de synpunkter som framkommit under samrådstiden att ingå. Medverkande Beställare: Vägverket Region Mitt Box Härnösand Projektledare Vägverket: Karin Georgsson Konsult: Sweco Infrastructure AB Box Östersund Uppdragsledare: Björn Gordonsson Förstudie: Håkan Lindroth/Malin Bernhardsson/Frida Larsson 1

4 Innehåll 1 Bakgrund Problem och syfte Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Övergripande mål Vägplaneringsprocessen 4 2 Förutsättningar Geografisk avgränsning Markanvändning och övrig infrastruktur Trafik och trafikanter Miljö 6 3 Funktionsanalys Tillgänglighet Transportkvalitet Regional utveckling Trafiksäkerhet Miljö Jämställdhet 11 4 Projektmål Trafik Miljö 11 5 Åtgärder Analys av åtgärder Föreslagna åtgärder 12 6 Riskhantering 13 7 Måluppfyllelse och effekter Transportkvalitet Regional utveckling Trafiksäkerhet Miljö 14 8 Samråd 14 9 Ställningstagande Fortsatt arbete Källor 15 2

5 1 Bakgrund 1.1 Problem och syfte Väg 315 i gränstrakten mellan Jämtlands och Västernorrlands län utgör en viktig transportled mellan inlandet och kusten och har stor betydelse för turist- och skogsnäring. Längs väg 315 finns flera sträckor med låg standard och brister vad gäller vägbredd, linjeföring och bärighet. Vid korsningarna med väg 316 i Utanbergsvallarna och E45 i Rätan samt genom byarna Röjan och Böle, är det problem med trafiksäkerhet och framkomlighet. Väg 315 är en viktig länk i vägnätet som binder samman inlandet med kusten. Syftet med denna förstudie är att beskriva förutsättningar för och behovet av upprustning av väg 315 mellan Utanbergsvallarna och Rätan. Förstudien ska utgöra en plattform inför det fortsatta arbetet genom att: Klarlägga viktiga förutsättningar i området avseende trafik, miljö och markanvändning Identifiera brister i befintligt transportsystem Ge exempel på åtgärder som kan medverka till att uppfylla de transportpolitiska målen Ta fram projektmål och utreda om, och i så fall hur, projektet ska drivas vidare 1. 2 Aktualitet Inom ramen för pågående satsningar på befintligt vägnät har bärighetsgruppen i Jämtlands län prioriterat en bärighetsupprustning av väg 315. Projektet avses ha byggstart sommaren Under förstudiearbetets gång har utredningen kommit att utvidgas till att omfatta även korsningarna med väg 316 respektive E45, samt en förbifart förbi byn Böle. Blir dessa åtgärder aktuella kommer finanisering delvis att ske med medel från Länsstyrelsen. 1.3 Tidigare utredningar och beslut Bärighetsundersökningar på väg 315 genomfördes år 2000 för att fastställa dess standard. Standarden på det allmänna vägnätet anges med bärighetsklasserna (BK) 1-3. BK1 är bäst och gäller för mer än 90 procent av Sveriges allmänna vägnät. Undersökningarna visade att väg 315 håller lägre standard, BK2 på gränsen till BK3 över hela sträckan. Skador i beläggningen finns på ungefär hälften av sträckan. Under 2009 gjordes geoteknisk utredning, tjälinventering, truminventering och översiktlig florainventering längs vägen. Förutom dessa undersökningar finns inga tidigare beslut som berör vägen. 3

6 1.4 Övergripande mål Transportpolitiska mål Enligt ett beslut fattat av riksdagen 1998 är det övergripande målet för transportpolitiken att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet förtydligas i sex delmål, se nedan. Tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet Positiv regional utveckling Säker trafik God miljö Jämställt transportsystem Miljökvalitetsmål Riksdagen har beslutat om 16 stycken nationella miljökvalitetsmål som ska vara mål för det nationella miljövårdsarbetet. Miljömålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö som är hållbar på lång sikt. Jämtlands län har brutit ner de nationella miljökvalitetsmålen till regionala mål. Följande mål är särskilt viktiga att beakta i detta vägprojekt. Dessa mål är högt prioriterade av länsstyrelsen. Levande sjöar och vattendrag: Naturvärden i Röjans vattendrag ska skyddas från negativ påverkan. Ett rikt växt och djurliv: Naturvärden i omgivande mark, t.ex. artrik flora, ska skyddas från negativ påverkan. 1.5 Vägplaneringsprocessen Förstudien är det första formella steget i vägplaneringsprocessen. När Vägverket beslutat hur man ska gå vidare studeras detta mer ingående i de efterföljande skedena. Vägverket kan också, beroende på resultaten från förstudiearbetet, välja att inte driva projektet vidare. Nedan visas en schematisk bild av vägplaneringsprocessens olika steg. En schematisk bild av vägplaneringsprocessens olika steg. 4

7 Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen utvecklades som en modell att arbeta utifrån för att hushålla med investeringsmedel, men har efter hand utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i en bestämd ordning. 1. Transportefterfrågan och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till andra färdmedel. 2. Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. 3. Vägförbättringsåtgärder Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. 2 Förutsättningar 2.1 Geografisk avgränsning Förstudieområdet omfattar väg 315 samt dess närmsta omgivningar mellan korsningen med väg 316 vid Utanbergsvallarna och korsningen med E45 vid Rätan. Förstudieområdets utbredning. 2.2 Markanvändning och övrig infrastruktur Inom förstudieområdet består marken till största delen av skogsmark. Öppen jordbruksmark förekommer endast vid Böle. Bebyggelsen är koncentrerad till byarna Röjan och Böle. Området tillhör Bergs kommun och omfattas av den kommuntäckande översiktsplanen. Huvudsakliga sysselsättningar bland kommunens befolkning är inom vård och omsorg, tillverkning och utvinning samt handel och kommunikation. Inlandsbanan korsar väg 315 vid Röjan. Banan trafikeras av både gods och persontrafik. Belysning samt luftburen teleledning finns genom byarna Röjan och Böle. 5

8 2.4 Trafik och trafikanter Väg 315 mellan Utanbergsvallarna och Rätans har enligt 2005 års mätningar en trafikmängd på cirka 340 fordon per dygn (årsdygnstrafik) av vilka 30 är tunga fordon. Osäkerheten i denna siffra är stor (+/-38%). Det innebär att trafikmängden varierar väldigt mycket mellan dygn, månader och framför allt årstid. Korsningarna har betydligt högre trafikmängder, omkring 1460 fordon varav 230 lastbilar på E45 respektive cirka 960 fordon varav 100 lastbilar på väg 316. Mätår för dessa värden är 2006 och osäkerheten omkring 20%. Skyltad hastighet för väg 315 är 50 km/h på sträckorna genom Böle och Röjan och i övrigt mestadels 70 km/h. Enligt uppgifter från boende är ofta fordonens hastighet genom byarna betydligt högre än den tillåtna. Förekomsten av gående och cyklister längs väg 315 är okänd men bedöms vara låg. I och kring byarna Röjan och Rätan är det däremot sannolikt vanligt att människor går och cyklar längs vägen. Viktiga målpunkter för persontransporter i området är Klövsjö, Vemdalen och Hede. För skogsbrukets virkestransporter är Östavall där det finns en omlastningscentral samt industrierna vid kusten viktiga målpunkter. Vägen trafikeras av skolskjutsar mellan Klövsjö och Rätan. Ingen reguljärtrafik med bussar går längs vägen. I Utanbergsvallarna och Rätan finns hållplatser som trafikeras av länstrafikens stomlinjer längs väg 316 och E45. Fem olyckor med lindriga skador har rapporterats under perioden till Tre av dem har skett i korsningen med E45, en i järnvägskorsningen i Röjan samt en singelolycka i Röjan (osäker position). Avåkningar är vanliga vintertid men syns inte i statistiken då de oftast inte anmäls. 2.5 Miljö Landskap Väg 315 går på skrå upp mot höjderna väster om Rätan. Förstudieområdet är beläget ca m över havet. På sträckan väster om Rätan innebär detta kraftiga stigningar som ger stora lutningar både i tvär- och längsled. Vid Böle går vägen längs en sluttning parallellt med höjdkurvorna vilket erbjuder vida utblickar åt nordväst. I övrigt går vägen till största delen genom skogsmark. Några mindre bäckar samt Röjan som är en större å passeras. Naturmiljö Röjan är utpekat som riksintressant på grund av sina naturvärden samt de geologiska formationer som finns i området. Ån är dessutom utpekad som särskilt värdefull avseende fiske och värdefull avseende naturvärden. I samtliga avseenden är det den storväxta, långvandrande öringen som utgör grunden för utpekande. Reproduktion sker på hela sträckan inkluderat vissa biflöden (t.ex. Svinkan) upp till Fallmoren, nordost om Vemdalsskalet. De geologiska formationerna är skapade vid inlandsisens avsmältning och består bland annat av vidsträckta sandurområden (floddeltan på land) samt talrika och stora skvalrännor, det vill säga en typ av diken där smältvatten blandat med grus har rusat fram. Röjans naturreservat ligger norr om vägen vid Röjan. Reservatet bildades 1982 på grund av förekomsterna av brunkulla, Jämtlands landskapsblomma. Utter, Skogsrör och Mosippa är några andra arter som också finns rapporterade från naturreservatet. Hela vägsträckan är utpekad för sina artrika vägkanter. Vid Böle nämns höga landskapsbildsvärden och tämligen örtrik flora. I övrigt består växtligheten mest av lågvuxen ängsflora och torrmarksflora. Fältskiktet är på vissa håll svagt, men vid våtmarkerna mer örtrikt. Floran domineras av fjällvedel, käringtand, liten blåklocka, ormrot, prästkrage, kattfot, mjölon och lokalt skogsnäva (flera färgformer). På delar av sträckan förekommer tät buskvegetation. En nyckelbiotop finns längs Röjan öster om Jörn-Jonsbodarna. 6

9 Bild från den digitala terrängkartan Lantmäteriverket Karta naturvärden Längs sträckan finns fyra mindre vattendrag som inte har sjöar uppströms korsningen med vägen. Ytterligare finns tre vattendrag som har sjöar alternativt våtmarker uppströms vägkorsningen; Vallbäcken (1 på kartan ovan) som korsar vägen på två platser samt Gravbäcken (2) och Västbäcken (3). Kulturmiljö Västra delen av förstudieområdet ingår i Oviksfjällens fäbodsomsområde är ett riksintresse för kulturmiljö. Området sträcker sig från Utanbergsvallarna och ca 3,5 km österut och är utpekat för det höga antalet fäbodmiljöer i skogs- och myrlandskapet. Området fungerade förr som utmarker till bönderna runt Storsjön. Mellan byarna och fäbodvallarna fanns ett väl utvecklat stig- och vägnät som än idag är synligt på sina ställen. Ett stort antal fornlämningar och kulturhistoriska lämningar finns inom förstudieområdet, men två objekt finns inom det avstånd från vägen som kan komma att beröras av ombyggnaden. Det ena objektet är ett fångstgropssystem på en dryg kilometers längd som korsar vägen vid Röjan. Det andra är en uppgift om fynd av slagg öster om Böle. Systemet av fångstgropar skyddas av kulturminneslagen vilket kräver en tillståndsansökan hos länsstyrelsen för att få utföra markarbeten som kan påverka fornlämningen. En pilgrimsled, Kårböleleden, korsar vägen ca 1,5 km öst om Utanbergsvallarna. Denna pilgrimsled startar i Kårböle och går sen över mot Ytterhogdal, Överhogdal, Klaxåsen och Klövsjö och ansluter sen till Jämt-Norgeleden via Åsarna och Berg. Pilgrimer, bönder, handelsresande och andra har använt leden i alla tider. En av de mest kända pilgrimer som sägs ha nyttjat leden är den heliga Birgitta. Friluftsliv och rekreation En del av cykelleden Mittnordenleden går längs vägen. Leden går mellan Hegra fästning i Tröndelag till Jakobsstad i Finland. Delen på väg 315 är en avstickare. Vid Utanbergsvallarna ligger Klövsjö golfbana med driving range, klubbhus och krog öster om väg 316 och 18-håls bana väster om väg 316. Strax väster om korsningen med E45 i Rätan korsar en markerad skoterled väg 315. Här finns också en liten skidbacke med släplift samt i anslutning till den ett elljusspår. Från väg 315 nås bär- svamp- och jaktmarker samt fiskevatten. Röjan ingår här i Klövsjös och Rätans fiskevårdsområden. 7

10 Bild från den digitala terrängkartan Lantmäteriverket Karta kulturvärden Boendemiljö Ett antal bostadshus ligger längs vägen från Utanbergsvallarna till Rätan. Cirka fem bostadshus finns utanför byarna och dryga 30 bostadshus i byarna Böle och Röjan. Inga av husen har idag bullernivåer som överstiger riktvärden enligt vägverkets bullerdatabas. Den låga årsmedeldygntrafiken på väg 315 och i korsningarna ger att halten luftföroreningar med god marginal ligger under de tröskelvärden som Vägverket använder sig av för att bestämma om beräkningar krävs (nomogram i VV publ. 2001:128). Naturresurser Hela sträckan ingår i Tåssåsens sameby och hela området kring vägsträckan nyttjas som vinterbete. Området söder om byn Röjan och längs ån Röjan ca 4 km västerut är ett uppsamlingsområde för renarna. Uppsamlingsområdet är utpekat som riksintresse liksom en flyttled i nord-sydlig riktning väster om Rätan. Två vattentäkter finns belägna vid vägen; Böle 1:22 och Rätansbyn 5:37. Båda har utpekade vattenskyddsområden. En ny stor avloppsanläggning planeras för turistsatsningar i Storhogna och den kommer att placeras vid Eggen (ca 1,5 km sydväst om Röjan). Byggnadstekniska förutsättningar Enligt SGU:s geologiska kartor består jordarten på delen från Utanbergsvallarna till väg 515 strax väster om Böle, av isälvsavlagringar av grus. Närmast Utanbergsvallarna består jorden av finsand. Finsanden lämpar sig bäst under bärande lager i en vägkonstruktion och som släntfyllnadsmaterial medan gruset går bra att använda till bankuppfyllnad. På delen mellan väg 515 och Rätan domineras jorden till största delen av blockfattig till normalblockig siltig morän. Ett fåtal torvmossar passeras. På något ställe förekommer troligen torv under delar av den befintliga vägen. Morän med stort siltinnehåll är känsligt för vattenöverskott och måttligt till mycket tjälfarlig. Materialet kan användas i botten på höga bankuppfyllnader och som släntutfyllnad men det är inte lämpligt att använda för nära vägens yta på grund av att jordens tjälfarlighet. Branta 8

11 Bild från den digitala terrängkartan Lantmäteriverket Karta naturresurser och markanvändning slänter i denna jordart kan behöva erosionskydd eller avskärande diken ovanför schaktslänter för att bli stabila. Sten och blockförekomst i den siltiga moränen gör att tjälskyddsåtgärder kan behövas på vissa sträckor. Inventering av tjälskador i befintlig väg rekommenderas för att kunna bestämma sträckor och områden där tjälskyddsåtgärder kan behövas. Torvområden som passeras kan behöva geotekniska förstärkningsåtgärder tex. genom massutskiftning (lös torv schaktas bort och återfylls med grov jord av grus och sand eller med sprängsten). Berg i dagen förekommer på något enstaka ställe främst på höjderna väster om Rätan. SGU:s bergartskartor visar att området domineras av yngre granit. Ett par stråk av äldre diabas passeras på de första kilometrarna närmast Rätan. Dessa bergarter har oftast bra egenskaper ur vägbyggnadssynpunkt och går troligen att använda högt upp i vägkonstruktionen. Marken domineras av isälvsavlagringar på den västra delen av vägen. 9

12 3 Funktionsanalys av nuvarande transportsystem I detta kapitel görs en övergripande funktions- och problemanalys utifrån de transportpolitiska målen. Funktionsanalysen ligger till grund för de projektmål som beskrivs i kapitel Tillgänglighet Med tillgänglighet avses den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås av såväl enskilda personer som näringslivet. Tillgängligheten påverkas av såväl transportsystemet som samhällsstrukturen i övrigt, t.ex. lokalisering av boende, arbetsplatser och service. Avstånden mellan byarna Böle och Rätan och de viktigaste arbetsplatserna i området är relativt stora, vilket gör att vägstandarden blir viktig för bygdens attraktivitet som bostadsort. Väg 315 är av stor betydelse för tillgängligheten även till orterna Klövsjö, Vemdalen och Hede. Det är ont om möjligheter till alternativa transporsätt till biltrafik (buss, cykel, gång) inom det aktuella området. 3.2 Transportkvalitet Vägtransportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. Bristande transportkvalitet är negativt för skogsnäringen som är en av de viktigaste näringarna i regionen och beroende av en fungerande infrastruktur för sina virkestransporter. För väg 315 ligger bristen främst i den dåliga bärigheten, men även låg hastighet och skaderisk är aspekter som påverkar transportkvaliteten negativt. Turistnäringen i södra Jämtland och Härjedalen är omfattande med många skidorter vilka är beroende av väl fungerande transporter samt möjligheter för besökarna att ta sig till och från besöksmålen. 3.3 Regional utveckling Transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås samt motverka nackdelar av långa transportavstånd. Väg 315 är en viktig länk i transportsystemet i regionen. Fungerande vägtransporter är en avgörande förutsättning för en utveckling av turismnäringen, ett livskraftigt skogsbruk och för människors möjlighet att bo och arbeta i området. I regionen finns pågående projekt med anknytning till turism och infrastruktur som medfinaniseras av europeiska regionala utvecklingsfonden. 3.4 Trafiksäkerhet Enligt Nollvisionen ska ingen på sikt dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. Trafiksäkerheten är i nuläget framför allt ett problem i korsningarna med E45 och väg 316. I korsningen med E45 är det dålig sikt för trafikanterna, särskilt för lastbilar som kommer från väg 315. Samtidigt är den branta lutningen mot korsningen besvärande. Vid korsningen i Utanbergsvallarna hindras trafiken på väg 316 av vänstersvängande trafik in på väg 315. Detta ger ett onödigt stopp för den tunga trafiken i den branta terrängen. Även högersvängande fordon kan vara ett problem på grund av linjeföringen innan korsningen. Olycksstatistiken visar inget stort problem längs väg 315 men bör kombineras med en bedömning av sikt, linjeföring och sidoområden för att bedöma trafiksäkerheten på sträckan. Ett flertal faktorer längs väg 315 bidrar till en sämre trafiksäkerhet. Det finns till exempel ett antal 10

13 skarpa kurvor där sikten är mycket begränsad, varav en i början av en brant stigning i Böle by där förare genar och tar fart. På några ställen finns bergblock och stolpar för belysning nära vägkanten vilket innebär en risk för allvarliga skador vid avkörningar. För oskyddade trafikanter är säkerheten låg längs hela vägsträckan i och med fordonens relativt höga hastighet och avsaknaden av vägren och gångbana. 3.5 Miljö Med god miljö avses att vägtransportsystemet ska anpassas till krav på en god livsmiljö för alla. Detta innebär att natur och miljö skyddas för skador och att god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Den begränsade trafiken på vägen gör att trafikrelaterade miljöproblem som buller och förorening av luft- och vatten generellt sett bedöms vara små. Området i anslutning till vägen har bitvis höga natur- och kulturmiljövärden och vägen smälter in på ett bra sätt i landskapet. 3.6 Ett jämställt vägtransportsystem Med ett jämställt vägtransportsystem avses att vägtransportsystemet ska vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. Inga studier av jämställdheten längs sträckan idag är gjorda och därför är det svårt att göra några specifika analyser för målet om jämställdhet. 4 Projektmål 4.1 Trafik Målet med projektet är att höja standarden, trafiksäkerheten och framkomligheten på väg 315 och vid dess korsningar med E45 och väg 316. Konkret formuleras detta som: Väg 315 ska tåla BK1-transporter året runt minst 20 år efter att vägen har åtgärdats. Tillåten hastighet ska kunna höjas till 90 km/h mellan Utanbergsvallarna och Böle Antalet olyckor och tillbud i korsningen med E45 ska minska. Framkomligheten i korsningen med väg 316 ska förbättras. 4.2 Miljö Miljömålen syftar till att minimera påverkan på miljön i samband med projektet. Med de höga naturvärden som finns i och kring Röjan är det viktigt att vägen inte påverkar vattendragen och floran negativt. Vägen och vägens sidoområde skall utformas med utgångspunkt i omgivande landskaps natur- och kulturvärden. Naturmiljön inom förstudieområdet, skall inom rimlig tid ha återfått samma höga kvaliteter efter vägåtgärdens färdigställande som den hade innan åtgärden. 11

14 5 Åtgärder 5.1 Analys av åtgärder Olika tänkbara åtgärder har analyserats enligt fyrstegsprincipens rangordning för att komma fram till vilken åtgärd som på bästa sätt uppfyller målen med projektet. Åtgärder enligt steg ett och två i fyrstegsprincipen bedöms inte vara tillämpliga i detta projekt eftersom projektmålet i sig kräver en förstärkning av vägen. En ombyggnad är därför oundviklig. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder. De problem som identifierats på vägen har i huvudsak att göra med vägens standard och bärighet samt utformningen av korsningarna. För att komma till rätta med problemen krävs åtgärder enligt steg tre, begränsade ombyggnadsåtgärder. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. En åtgärd som analyseras är en ombyggnad i befintlig sträckning men i nysträckning förbi byn Böle. Denna åtgärd skulle skulle falla in under det fjärde steget i fyrstegsprincipen. Ü Nysträckning Sännatorpet Vallbäcken Gravbäcken 458 möh Hembygdsgård BÖLE 400 möh Tänkbar nysträckning förbi Böle. 5.2 Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslås faller in under steg tre och fyra i fyrstegsprincipen och innebär ombyggnad med förstärkningsåtgärder i befintlig sträckning och nybyggnad av en förbifart vid Böle. Åtgärderna som föreslås är bland annat en dubbelsidig breddning till 7,5 meter krönbredd på hela sträckan utom genom byarna där befintlig bredd behålls. Ett antal kurvor rätas och några mindre justeringar av vägens höjdprofil utförs. Eftersom avvattingen är av avgörande betydelse för vägens bärighet måste avvattningen av vägkroppen säkerställas genom att diken åtgärdas och skadade eller dåligt fungerande trummor byts ut. Vid Vallbäckens östra korsning med vägen föreslås en rörbro (lågbyggd multipeltrumma) som anpassas för vandrande fisk. Korsningarna med väg 316 och E45 kan åtgärdas med mindre ombyggnader, i Utanbergsvallarna exemelvis med vänstersvängfält och en breddning för högersvängande. För korsningen i Rätan är tänkbara åtgärder vänstersvängfält från båda hållen på E45 samt siktschakter. Förbifarten vid Böle innebär nybyggnad av cirka 1,5 km väg samt nya korsningar för infarterna till Böle. Den nya vägsträckningen föreslås ligga i gränsen mellan skog och öppen mark väster om bebyggelsen i byn. 12

15 6 Riskhantering Vid tal om risker menas vanligtvis sannolikheten för oönskade händelser, till exempel trafikolyckor eller bränder, samt omfattningen av deras negativa konsekvenser. Platser och/eller företeelser som medför större sannolikhet för olyckshändelser brukar benämnas för riskobjekt. Platser eller företeelser som är särskilt känsliga för påverkan från oönskade händelser eller som har stora värden som kan skadas brukar kallas skyddsobjekt. I det aktuella området bedöms den allmänna risknivån som relativt låg. Naturvärdena föranleder dock en rigorös riskhantering gällande byggande i och vid vatten samt i känsliga naturmiljöer. Detta kommer att behandlas i arbetsplanen och den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen. Inför byggskedet är samråd med Tossåsens sameby viktigt för att minimera störningar på renskötseln. Likaså kommer arbetsmiljörisker att behandlas i arbetsplan och bygghandling. I samband med att vägen får en bättre standard är det möjligt att hastigheterna kommer att öka bland trafikanterna på vägen. Detta bör ses som en risk då det kan medföra fler trafikolyckor, framför allt vintertid vid halt väglag. 7 Måluppfyllelse och effekter Effekterna av föreslagna åtgärder jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder förutom normala drift och underhållsåtgärder utförs. Effekterna beskrivs utifrån de mål som definierats för projektet och de övergripande mål som kan härledas till dem: hög transportkvalitet, regional utveckling, säker trafik och god miljö. De tänkbara åtgärder som presenteras ovan bedöms medföra de förbättringar som uppfyller projektets syfte och mål. 7.1 Transportkvalitet De föreslagna åtgärderna innebär att nuvarande transportkvalitet kan bibehållas eller förbättras i området och regionen. Den förbättrade bärigheten kombinerat med höjd hastighet ger effektivare transporter och större komfort för trafikanterna. 7.2 Regional utveckling Föreslagna åtgärder innebär att väg 315 i framtiden kan fylla samma funktion i transportsytemet som idag, vilket är nödvändigt för en positiv regional utveckling. En möjlig effekt av en förbättring av vägens standard kan bli en större trafikmängd. Det kan vara en utvecklingsmöjlighet för byarna längs vägen, då efterfrågan på service kan komma att öka. En nysträckning förbi Böle medför att befintlig väg genom Böle övergår till enskild väghållare eller blir en kommunal gata. En förutsättning för en positiv regional utveckling är att vägen genom Böle även i framtiden driftas och underhålls tillfredsställande för byborna. 7.3 Trafiksäkerhet De föreslagna åtgärderna ger en generell höjning av säkerheten i korsningarna med väg 316 och E45 samt längs vägen. En eventuell ökning av trafikmängden skulle dock kunna innebära att säkerheten för oskyddade trafikanter blir sämre. En förbifart vid Böle bedöms medföra goda effekter på trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter då genomfartstrafiken leds förbi byn istället för genom den. Samtidigt innebär det att två nya korsningar skapas för att ansluta den blivande enskilda vägen/lokalgatan genom Böle till väg 315. Därmed skapas två nya möjliga konfliktpunkter. 13

16 7.4 Miljö Den breddning som föreslås kommer att medföra endast mindre intrång på omgivande marker. Vid kurvrätningarna krävs ett något större markområde och omgrävning av någon bäck kan bli aktuell. Då natur- och kulturvärdena i vägens närområde är relativt höga måste stor hänsyn tas i byggskedet för att de uppsatta miljömålen ska uppfyllas. Då vägen får högre standard och blir mer trafiksäker är det möjligt att trafikmängden kommer att öka. Detta kan medföra en något sämre miljö avseende buller och barriärverkan för boende längs vägen. Nysträckningen vid Böle innebär att skogs- och odlingsmark tas i anspråk för vägområdet. Området bör inventeras i den fortsatta vägplaneringen för att bedöma hur natur- och kulturmiljön påverkas. Relativt omfattande schakt och fyllning krävs för att ta upp nivåskillnaden i terrängen. Den nya vägdragningen kan bli en barriär för åtkomst till skogskiften och befintliga stigar och skoterspår. Vägens barriärverkan inne i byn blir betydligt mindre med en förbifart. 8 Samråd Informationsmöten har hållits i maj 2009 i Böle och i januari 2010 i Svenstavik. Samråd genomförs i enlighet med Miljöbalkens 6 kap. 4, Väglagen 14 samt VVFS 2007:223. En samrådsversion av denna förstudie kommer att sändas ut till berörda myndigheter, företag och organisationer i februari Privatpersoner informeras genom kungörelse i lokaltidningarna. Under samrådstiden har myndigheter, organisationer samt allmänheten möjlighet att inkomma med synpunkter och upplysningar som kan påverka det fortsatta arbetet. Inkomna synpunkter redovisas i en samrådsredogörelse. 9 Ställningstagande De yttranden som kommer in under samrådstiden sammanfattas i en samrådsredogörelse. Tillsammans med förstudien utgör den en förslagshandling, vilken ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. När länsstyrelsen fattat sitt beslut tar Vägverket ställning till om projektet ska drivas vidare. Vägverkets ställningstagande dokumenteras i en beslutshandling och därmed är förstudien färdig. 10 Fortsatt arbete Om förstudien bedöms vara ett tillräckligt beslutsunderlag för val av åtgärder behöver ingen vägutredning upprättas utan nästa steg i processen blir att upprätta en arbetsplan och bygghandling för projektet. Detta förutsätter dock att Vägverkets ställningstagande blir att fortsätta driva projektet. Prövningar som kan tänkas bli aktuella i arbetet med projektet är anmälan för vattenverksamhet, strandskyddsdispens samt tillståndsansökan enligt kulturminneslagen. Arbetsplan och bygghandling förankras enligt väglagen. Miljökonsekvensbeskrivningen förankras enligt miljöbalken. 14