SAMRÅDSUNDERLAG Förstärkning av väg 315 Utanbergsvallarna - Rätan. Bergs kommun, Jämtlands län Objektnummer:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMRÅDSUNDERLAG Förstärkning av väg 315 Utanbergsvallarna - Rätan. Bergs kommun, Jämtlands län Objektnummer:"

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Förstärkning av väg 315 Utanbergsvallarna - Rätan Bergs kommun, Jämtlands län Objektnummer:

2 Titel: Samrådsunderlag, Förstärkning av väg 315 Objektnummer: Projektledning: Trafikverket Mitt, Härnösand Kontaktperson: Anders Olofsson Konsult: Sweco Medverkande: Malin Bernhardsson, Frida Larsson, Björn Gordonsson Kartor: Kartmaterial från Lantmäteriet, digitala Terrängkartan och Fastighetskartan Lantmäteriet. 2

3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Motiv och syfte... 5 Aktualitet... 5 Tidigare utredningar och beslut... 6 Transportpolitiska mål... 6 Vägplaneringsprocessen... 7 Fyrstegsprincipen... 7 Befintliga förhållanden... 8 Geografisk omfattning... 8 Markanvändning... 8 Trafik och trafikanter Byggnadstekniska förutsättningar Problemanalys Hänsynsmål - trafiksäkerhet Funktionsmål - tillgänglighet och regional utveckling Projektmål Åtgärder Åtgärder enligt fyrstegsprincipen...13 Förslag till åtgärder...13 Miljökonsekvenser Nollalternativet Landskap Växt- och djurliv Våtmarker och vatten Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö Naturresurser Miljöbelastning Byggskede Riskhantering Vad är en risk? Risker inom utredningsområdet Skyddsobjekt Måluppfyllelse Samråd...23 Fortsatt arbete...23 Källor

4 Sammanfattning Väg 315 är en viktig transportled mellan inlandet och kusten. Vägen har stor betydelse för både turist- och skogsnäring. Flera av skidorterna i området södra Jämtland och Härjedalen expanderar och en väl fungerande infrastruktur behövs för att klara det ökade trafikflödet. Brister i vägens bärighet gör att den behöver förstärkas för att långsiktigt fylla sin funktion. Det här samrådsunderlaget är det första steget i Trafikverkets vägplaneringsprocess, och det utgör ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det klargör problem och brister, områdets förutsättningar och beskriver möjliga åtgärder. Utredningsområdet består till största delen av skogsmark. Bebyggelsen är sparsam och spridd, förutom i byarna Böle och Röjan, där bebyggelsen är tätare. I Böle finns även huvuddelen av den öppna marken i området. Av de miljövärden som identifierats längs sträckan bedöms vattendraget Röjan, vägkanter med artrik flora samt fornlämningar vara de mest betydelsefulla. Projektets mål är att förbättra bärigheten på väg 315 samt förbättra säkerheten och framkomligheten vid korsningarna med väg 316 och E45. Utöver detta har miljömål utformats som ska säkerställa att målet kan nås utan betydande skador på miljön. För att uppfylla projektmålen på ett kostnadseffektivt sätt bedöms vägen kunna förstärkas i befintlig sträckning. Detta är ett samrådsunderlag som kommer att gå ut på samråd till berörda myndigheter, näringsliv, organisationer och allmänhet där alla är välkomna att lämna synpunkter. Efter samrådstiden kommer Trafikverket att ta ställning till projektets fortsatta utveckling. 4

5 Bakgrund Motiv och syfte Väg 315 i gränstrakten mellan Jämtlands och Västernorrlands län utgör en viktig transportled mellan inlandet och kusten och den har har stor betydelse för både turist- och skogsnäringen. Turistorterna i södra Jämtland och Härjedalen attraherar besökare från både norrlandskusten och landets södra delar och en stor del av trafiken det genererar går längs väg 315. Flera av orterna, exempelvis Klövsjö och Vemdalen, expanderar och det är viktigt att det finns en fungerande infrastruktur i området. Längs väg 315 finns flera sträckor med låg standard och brister vad gäller vägbredd, linjeföring och bärighet. Det finns även problem med bland annat dålig sikt vid korsningarna med väg 45 i Rätan och med väg 316 vid Utanbergsvallarna. Trafikverket avser nu att åtgärda vägens och korsningarnas brister. Det här samrådsunderlaget är det första steget i arbetet och det syftar till att klarlägga problemen, platsens förutsättningar och redogöra för olika lösningar för att komma till rätta med problemen. Samrådsunderlaget skickas på remiss till berörda aktörer som utifrån det får möjlighet att lämna synpunkter på Trafikverkets förslag till åtgärder. Samrådsunderlaget utgör också underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan, som är styrande för den fortsatta processen. Figur 1. Översiktskarta. Vägsträckan ligger inom Bergs kommun, Jämtlands län. Lantmäteriet. Aktualitet En ombyggnad av väg 315 mellan Rätan och Utanbergsvallarna har planerats sedan länge. Den fanns med i den Länstransportplan för perioden som fastställdes år Den östra delen av väg 315, mellan Rätan och Kölsillre har redan rustats upp. Det aktuella projektet mellan Rätan och Utanbergsvallarna bidrar därmed till att skapa en enhetlig standard på det stråk mellan kusten och inlandet som vägen i sin helhet utgör. 5

6 Tidigare utredningar och beslut Bärighetsundersökningar på väg 315 genomfördes år 2000 för att fastställa dess standard. Standarden på det allmänna vägnätet anges med bärighetsklasserna (BK) 1-3. BK1 är bäst och gäller för mer än 90 procent av Sveriges allmänna vägnät. Undersökningarna visade att väg 315 håller lägre standard, BK2 på gränsen till BK3 över hela sträckan. Skador i beläggningen finns på ungefär hälften av sträckan. Detta ligger till grund för beslutet att prioritera vägen för ombyggnad. Under 2009 gjordes geoteknisk utredning, tjälinventering, truminventering och en översiktlig florainventering längs vägen. En förstudie upprättades våren 2010 med syftet att få fram ett underlag enligt Väglagen och Miljöbalken för det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet. Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutade att de planerade åtgärderna inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Trafikverket beslutade därefter i sitt ställningstagande daterat att ta fram en arbetsplan för projektet. En arbetsplan inklusive miljökonsekvensbeskrivning togs fram Under arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen utfördes en naturvärdesinventering, en arkeologisk utredning, samt flödesberäkning för de fyra större bäckar som vägen korsar. Projektet kunde dock inte drivas vidare i den utformning som planerades då. Trafikverket gör därför nu ett omtag för att driva fram projektet och gör det enligt en ny planeringsprocess. Se Vägplaneringsprocessen nedan. Transportpolitiska mål Det övergripande målet för transportpolitiken i Sverige är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Den övergripande målsättningen är indelad i två delmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål, som tillsammans utgör det övergripande målet. Se figur 2. Funktionsmålet handlar om att transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att göra det mer tillgängligt och användbart, samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Målet säger också att transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga att likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Säkerhet, miljö och hälsa, syftar bland annat till att miljökvalitetsmålen ska uppfyllas, att klimatpåverkan ska begränsas genom att minska volymen fossila bränslen och genom energieffektivisering. Hänsynsmålet syftar även till att antalet omkomna inom vägtransportområdet ska halveras och antalet allvarligt skadade ska minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Figur 2. De transportpolitiska målen. 6

7 Vägplaneringsprocessen Som en följd av en ny infrastrukturlagstiftning har Trafikverket tillsammans med andra myndigheter och organisationer arbetat fram en ny planläggningsprocess för väg- och järnvägsprojekt. Den gäller från och med januari Planläggningsprocessen ser olika ut beroende på projektets storlek och miljöpåverkan. För ett stort och komplext projekt är processen mer omfattande än för ett mindre projekt. Små och okomplicerade åtgärder på befintlig väg kan också genomföras utan att vägplan behöver tas fram. Figur 3. Den nya vägplaneringsprocessen. Fyrstegsprincipen Det här samrådsunderlaget har föregåtts av en förberedande studie över åtgärdsalternativ. I den så kallade åtgärdsvalsstudien analyseras olika alternativa lösningar för att lösa transportbehovet. I analysen tillämpas fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan. Hur ett trafikproblem bäst kan lösas analyseras i fyra steg. I första hand prövar man om problem kan åtgärdas genom att påverka behovet av transporter och val av transportsätt, i andra hand genom effektivare användning av befintligt vägnät. I tredje hand prövas vägförbättringsåtgärder och i sista hand nybyggen. 7

8 Befintliga förhållanden Geografisk omfattning Den planerade ombyggnaden omfattar väg 315 samt dess närmsta omgivningar mellan korsningen med väg 316 vid Utanbergsvallarna och korsningen med E45 vid Rätansbyn. Se sträckningen i figur 4. Figur 4. Den berörda sträckningen mellan Rätan och Utanbergsvallarna. Fastighetskartan Lantmäteriet. Markanvändning Riksintressen Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Vattendraget Röjan är utpekat som riksintressant på grund av sina naturvärden samt de geologiska formationer som finns i området. De geologiska formationerna är skapade vid inlandsisens avsmältning och består bland annat av vidsträckta sandurområden (floddeltan på land) samt talrika och stora skvalrännor, det vill säga en typ av diken där smältvatten blandat med grus har rusat fram. Ån är dessutom utpekad som särskilt värdefull avseende fiske och värdefull avseende naturvärden. I samtliga avseenden är det den storväxta, långvandrande öringen som utgör grunden för utpekande. Reproduktion sker på hela sträckan inkluderat vissa biflöden (t ex Svinkan) upp till Fallmoren, nordost om Vemdalsskalet. Röjan ingår här i Klövsjös och Rätans fiskevårdsområden. Röjans naturreservat ligger norr om vägen vid Röjan. Reservatet bildades 1982 på grund av förekomsterna av brunkulla, Jämtlands landskapsblomma. Utter, skogsrör och mosippa är andra arter vars förekomst dokumenterats i naturreservatet. Oviksfjällens fäbodsområde som omfattar den berörda vägsträckans västra del är utpekat som riksintresse för kulturmiljön. Området är utpekat för det höga antalet fäbodmiljöer i skogs- och myrlandskapet. 8

9 Ett riksintresseutpekat område för rennäringens markanvändning breder ut sig både norr och söder om vägen. Figur 5. Kartan visar riksintressen längs med vägen. Kommunala planer Området tillhör Bergs kommun och omfattas av den kommuntäckande översiktsplanen som antogs För Rätan finns en fördjupad översiktsplan från Dessutom finns följande planer efter sträckan som berörs av vägförslaget: Detaljplan för området kring Utanbergsvallarna i Klövsjö, som vann laga kraft (Dp-2369-P89/24) Förslag till byggnadsplan för Böle 2:133 m f upprättad i juni 1979 och senast reviderad fastställd av Länsstyrelsen (Bpl 23-Rät 1117) Byggnadsplan för del av Rätansbyn upprättad i maj 1955, byggnadsplanen är fastställd av Länsstyrelsen och utomplanbestämmelser är fastställd av Länsstyrelsen (Bpl 23-Rät 658). Bebyggelse och boendemiljö Inom förstudieområdet består marken till största delen av skogsmark. Öppen jordbruksmark förekommer endast vid Rätansböle. Bebyggelsen är koncentrerad till byarna Röjan och Böle. Merparten av kommunens befolkning är sysselsatta inom vård och omsorg, tillverkning och utvinning samt handel och kommunikation. Ett antal bostadshus ligger längs vägen från Utanbergsvallarna till Rätansbyn. Cirka fem bostadshus finns utanför byarna och dryga 30 bostadshus i byarna Böle och Röjan. Inga av husen har idag bullernivåer som överstiger riktvärden enligt vägverkets bullerdatabas. Då årsmedeldygntrafiken på väg 315 och i korsningarna är förhållandevis låg, ligger halten av luftföroreningar med god marginal under de tröskelvärden som Trafikverket använder sig av för att bestämma om beräkningar krävs (nomogram i VV publ. 2001:128). 9

10 Ledningar och annan infrastruktur Belysning samt luftburen teleledning finns genom byarna Röjan och Böle. En ny stor avloppsanläggning för turismetableringar i Storhogna ligger vid Eggen (ca 1,5 km sydväst om Röjan). Trafik och trafikanter Målpunkter Viktiga målpunkter för persontransporter i området är Klövsjö, Vemdalen och Hede. För skogsbrukets virkestransporter är Östavall, där det finns en omlastningscentral, samt industrierna vid kusten viktiga målpunkter. Biltrafik Väg 315 Utanbergsvallarna - Rätansbyn har en trafikmängd på ca 450 fordon per dygn (årsdygnstrafik) av vilka 50 är tunga fordon enligt 2009 års mätningar. Osäkerheten i denna siffra är stor (+/-23% respektive +/- 30%). Det innebär att trafikmängden varierar mycket mellan dygn, månader och framför allt årstid då vinterturismen bidrar till en ökning av trafiken under en begränsad del av året. Trafiken längs vägen har ökat under 2000-talets andra del då 2005 års mätningar visade på 340 fordon varav 30 var lastbilar (tunga fordon). Korsningarna har betydligt högre trafikmängder, omkring 1460 fordon varav 230 lastbilar på E45 respektive cirka 960 fordon varav 100 lastbilar på väg 316. Mätår för dessa värden är 2006 och osäkerheten omkring 20%. Skyltad hastighet är 70 km/h på större delen av vägsträckan, men uppmätt medelhastighet ligger något över det. Genom byarna Röjan och Böle är hastighetsbegränsningen 50 km/h. Kollektivtrafik I Utanbergsvallarna och Rätan finns hållplatser som trafikeras av länstrafikens stomlinjer. Väg 315 trafikeras av skolskjutsar mellan Klövsjö och Rätan. Ingen reguljärtrafik med bussar går längs vägen. Inlandsbanan korsar väg 315 vid Röjan. Banan trafikeras av både gods och persontrafik. Oskyddade trafikanter och tillgänglighet Antalet oskyddade trafikanter som rör sig längs vägen bedöms vara litet och framför allt begränsat till byarna Böle och Röjan där bebyggelsen finns. Det finns inga gång- och cykelbanor, planskilda korsningsmöjligheter eller övergångsställen för oskyddade trafikanter. Olycksstatistik Enligt statisik från STRADA har under de senaste tio åren nio olyckor inträffat på och kring vägen varav en svår och de övriga lindriga. Totalt skadades två personer svårt vid en korsningsolycka. I övriga olyckor har 13 personer skadats lindrigt. En upphinnandeolycka har inträffat vid järnvägsövergången i Röjan. Fyra korsningsolyckor har skett i korsningen mellan väg 315 och väg 45. En singelolycka inträffade när en mortorcyklist körde omkull på rullgrus och en olycka som drabbade en fotgängare bestod i att personen gick längs vägen och halkade omkull. Ytterligare två olyckor har inträffat i Rätan, men lägena där olyckorna inträffade är enligt uppgifterna osäkra. 10

11 Byggnadstekniska förutsättningar Enligt SGU:s geologiska kartor består jordarten på delen mellan Rätansbyn och väg 515 (väg strax väster om Böle) till största delen av blockfattig till normalblockig siltig morän. Ett fåtal torvmossar passeras. På något ställe förekommer troligen torv under delar av den befintliga vägen. Morän med stort siltinnehåll är känsligt för vattenöverskott och måttligt till mycket tjälfarlig. Materialet kan användas i botten på höga bankuppfyllnader och som släntutfyllnad men det är inte lämpligt att använda för nära vägens yta på grund av att jordens tjälfarlighet. Branta slänter i denna jordart kan behöva erosionskydd eller avskärande diken ovanför schaktslänter för att bli stabila. Sten och blockförekomst i den siltiga moränen gör att tjälskyddsåtgärder kan behövas på vissa sträckor. De undersökningar som gjordes under visade att sträckan mellan Utanbergsvallarna och byn Böle består av sandiga och grusiga isälvsmaterial med goda egenskaper ur vägbyggnadssynpunkt. De är icke-tjälkänsliga material. På sträckan mellan Böle och Rätan består marken istället av morän med inblandning av både sand grus och silt och har något sämre vägbyggnadsegenskaper. Några torvområden som passeras kan behöva geotekniska förstärkningsåtgärder, till exempel massutskiftning (lös torv schaktas bort och återfylls med grov jord av grus och sand eller med sprängsten). På delen från väg 515 till Utanbergsvallarna domineras jorden av isälvsavlagringar av grus. På sista delen närmast Utanbergsvallarna består jorden av finsand. Finsanden lämpar sig bäst under bärande lager i en vägkonstruktion och som släntfyllnadsmaterial medan gruset går bra att använda till bankuppfyllnad. Berg i dagen förekommer på något enstaka ställe främst på höjderna några kilometer väster om Rätansbyn. SGU:s bergartskartor visar att området domineras av yngre granit. Ett par stråk av äldre diabas passeras på de första kilometrarna närmast Rätansbyn. Dessa bergarter har oftast bra egenskaper ur vägbyggnadssynpunkt och går troligen att använda högt upp i vägkonstruktionen. 11

12 Problemanalys Hänsynsmål - trafiksäkerhet I korsningen med E45 är sikten för trafikanterna dålig, särskilt för lastbilar som kommer från väg 315. Samtidigt är den branta lutningen mot korsningen besvärande, framför allt vintertid. Vid korsningen med väg 316 i Utanbergsvallarna hindras trafiken på väg 316 av vänstersvängande trafik in på väg 315. Detta ger ett onödigt stopp för den tunga trafiken i den branta terrängen och orsakar problem vid halka. Även högersvängande fordon kan vara ett problem på grund av linjeföringen innan korsningen. Trafiksäkerhetsmässigt bidrar god vägstandard till säkrare resor och transporter längs vägen. Funktionsmål - tillgänglighet och regional utveckling Vägens bristande standard bidrar på längre sikt till att tillgängligheten till orterna Klövsjö, Vemdalen och Hede samt området i stort försämras. Turistnäringen i södra Jämtland och Härjedalen är omfattande med många skidorter vilka är beroende av väl fungerande transporter samt möjligheter för besökarna att ta sig till och från besöksmålen. Bristande tillgänglighet är även negativt för skogsnäringen som är beroende av en fungerande infrastruktur för sina virkestransporter. En uppgradering av vägens standard ökar tillgängligheten till orterna Klövsjö, Vemdalen, Hede och vidare in i Härjedalen. Därmed säkras även en avgörande förutsättning för både en utveckling av turismnäringen och ett livskraftigt skogsbruk. Projektmål Projektmålen beskriver de viktigaste kvalitéer som projektet skall uppnå. Målen är utgångspunkten för val av åtgärder i den fortsatta planeringen och projekteringen. Målet med projektet är att höja standarden på vägen med avseende på bärigheten samt höja säkerheten och framkomligheten i korsningarna med väg E45 respektive 316. Konkret formuleras detta som: Väg 315 ska tåla BK1-transporter året runt minst 20 år efter att vägen har åtgärdats. Antalet olyckor och tillbud i korsningen med E45 ska minska. Framkomligheten i korsningen med väg 316 ska förbättras. Miljömålen syftar till att minimera påverkan på miljön i samband med projektet. Med de höga naturvärden som finns i och kring Röjan är det viktigt att vägen inte påverkar vattendragen och floran negativt. Vägen och vägens sidoområde skall utformas med utgångspunkt i omgivande landskaps natur- och kulturvärden. Naturmiljön inom förstudieområdet, skall inom rimlig tid ha återfått samma höga kvaliteter efter vägåtgärdens färdigställande som den hade innan åtgärden. 12

13 Åtgärder Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen ska i första hand åtgärder som påverkar behovet av transporter och val av transportsätt prövas. I andra hand prövar man åtgärder som ger effektivare användning av befintligt vägnät. I tredje hand prövas vägförbättringsåtgärder och i sista hand nybyggnad. Olika tänkbara åtgärder har analyserats enligt fyrstegsprincipens rangordning för att komma fram till vilken åtgärd som på bästa sätt uppfyller målen med projektet. Åtgärder enligt steg ett och två i fyrstegsprincipen bedöms inte vara tillämpliga i detta projekt eftersom projektmålet i sig kräver en förstärkning av vägen. En ombyggnad är därför oundviklig. Förslag till åtgärder Vägens utformning De åtgärder som föreslås faller in under steg tre i fyrstegsprincipen och innebär att vägen i sin helhet förstärks och breddas till 6,5 meter och förses med ny beläggning i den befintliga sträckningen. S-kurvan innan Rätansböle rätas ut och vägen anpassas till 80 km/h utom genom byarna Röjan och Böle där den anpassas till 60 km/h. Genom byarna smalnas även körbanan av något och en gångbana anläggs. Totalt blir vägen lite bredare för att rymma gångbanan. Avvattningen är av avgörande betydelse för vägens bärighet och därför måste avvattningen av vägkroppen säkerställas genom att diken åtgärdas och skadade eller dåligt fungerande trummor byts ut. Vid Vallbäckens östra korsning med vägen föreslås en rörbro (lågbyggd multipeltrumma) som anpassas för vandrande fisk. Idag korsar vägen ån Röjan över en betongbro. Över bron har vägen en belagd bredd på 7,0 m och är i bra skick, därför kommer inga åtgärder att göras på bron. Däremot kan erosionsskydd av landfästena behöva åtgärdas. I samband med detta anläggs en utterpassage under bron med hjälp av block som läggs ut. Trafikverket kommer att utreda om det är möjligt att finansiera en ny sträckning för vägen mellan sektion 16/400 16/800 strax väster om Rätan (se karta i figur 6 och 7). Idag är den krokiga och branta vägsträckningen ett problem för den tunga trafiken framförallt vintertid. En rakare vägsträckning skull innebära att den tunga trafiken har lättare att hålla farten i de branta backarna och därmed inte utgör ett lika stort hinder för övriga trafikanter. Korsningarna med väg 316 och E45 kan åtgärdas med mindre ombyggnader. I Utanbergsvallarna föreslås ett vänstersvängfält och en mindre breddning för högersvängande. För korsningen i Rätan är tänkbara åtgärder vänstersvängfält från båda hållen på E45 samt siktschakter. 13

14 Figur 6. En S-kurva innan Rätans-Böle rätas. Figur 7. Trafikverket utreder möjligheter till finansiering för rätning av ytterligare en kurva. 14

15 Miljökonsekvenser Nollalternativet Bedömningen av konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder förutom normalt vägunderhåll görs. Detta skulle innebära att dagens problem med trafiksäkerhet och bärighet kvarstår eller ökar i takt med en eventuell trafikökning. Nollalternativet förändrar inte vägens miljöpåverkan. Landskap Förutsättningar Väg 315 går på skrå upp mot höjderna väster om Rätansbyn. Förstudieområdet är beläget ca m över havet. På sträckan väster om Rätan innebär detta kraftiga stigningar som ger stora lutningar både i tvär- och längdled. Vid Böle går vägen längs en sluttning parallellt med höjdkurvorna vilket erbjuder vida utblickar åt nordväst. I övrigt går vägen till största delen genom skogsmark. Några mindre bäckar samt Röjan som är en större å passeras. Påverkan Då förslaget är förstärkning i befintlig sträckning (med endast en kurvrätning) påverkas inte landskapsbilden utifrån nuvarande situation mer än tillfälligt, innan vegetationen hunnit återetablera sig. Figur 8. Isälvsavlagringar som den här tallåsen är vanliga längs vägen. 15

16 Växt- och djurliv Förutsättningar Hela vägsträckan är utpekad för sina artrika vägkanter. En inventering som utfördes under sommaren 2009 visade att nästan hela sträckan består av en lågvuxen örtrik flora med stundtals höga landskapsvärden. Floran domineras av rödklöver, kattfot, ormrot, liten blåklocka, ängsskallra, bockrot och ett antal arter av orkidéer. I skogspartierna dominerar bärbuskar, ljung och andra skogsarter, som skogskovall och linnea. På sina ställen finns mycket uppskott av busk. Artsammansättningen är idealisk som vägkantsflora, då den är lågvuxen och tämligen lättskött. Ytterligare naturvärdesinventeringar har utförts sommaren 2010 i de partier där större andel ny mark tas i anspråk, såsom korsningarna, kurvrätningarna och förbifarten. Riktade eftersök för mosippa och skogsrör utfördes även för hela sträckan men ingen av dessa arter påträffades vid inventeringarna. Resultatet av inventeringarna visar på höga naturvärden på delar av sträckan. Av skogsbiotoperna är ett par sumpskogar de mest värdefulla biotoperna, där återfinns rödlistade arter av långa lavar och den starkt hotade fjärilen violett guldvinge påträffades. Fjärilens värdväxt är ormrot som är vanlig längs vägen. Vid vägkanterna finns områden med rödlistad flora, den värdefullaste är den sårbara ormbunken topplåsbräken och därefter de nära hotade backruta, sandviol och låsbräken. I vägens närområde finns även rikligt med orkidéer, utöver jungfru marie nycklar bland annat korallrot, tvåblad och brudsporre. Ur ett lokalt perspektiv är de tre senare mycket ovanliga. Violett guldvinge, topplåsbräken och samtliga orkidéarter är fridlysta och skyddade enligt Artskyddsförordningen (2007:845). Påverkan och skyddsåtgärder Ändrade hydrologiska förhållanden i och med åtgärder i vägdikena eller utfyllnad kan påverka sumpskogarna. Fördjupning av dikena och justering av slänter innebär påverkan på vägkantsfloran. Vägkantsfloran kommer att reduceras under byggtiden men bedöms på sikt återetablera sig. Ett antal exemplar av de rödlistade arterna, till exempel Topplåsbräken, bedöms försvinna permanent då de växer mycket nära vägbanan och troligtvis är svåra att flytta på grund av den grusiga-sandiga jorden. De arter som finns mer rikligt, exempelvis backruta, bedöms ha större möjlighet att klara sig. Orkidéer bedöms med tiden kunna återetablera sig i dikena. All befintlig vegetation och vegetationsjord där schakt- eller fyllningsarbeten ska utföras ska återanvändas som släntbeklädnad. Massorna ska skjutas upp på släntkrönet för att sedan dras ner då diket är färdigmodellerat. Arbete med borttagande och utbredning av tillvaratagen vegetationsavtagning skall ske så snabbt som möjligt för att ge växtligheten bästa förutsättningar för återetablering. Lagring upp till en månad tillåts i max en kubikmeter stora högar. Massorna ska återläggas på morän eller liknande, inte direkt på stenkross. Specifika åtgärder för respektive lokal med fridlysta växter ska detaljstuderas i byggskedet. Värdefulla naturmiljöer och växtplatser/lokaler med rödlistade och/eller fridlysta arter bör märkas ut. 16

17 Våtmarker och vatten Förutsättningar Röjan (vattenförekomst SE ) rinner längs med väg 315 på den södra sidan och korsar vägen strax väster om Böleskvarnen. Vattendragets ekologiska status är enligt länsstyrelsens informationssystem klassad som måttlig. Problem med främmande arter och morfologiska förändringar medför att god status inte uppnås. Den miljökvalitetsnorm som gäller är att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status år Tre vattendrag som har sjöar alternativt våtmarker uppströms vägkorsningen; Vallbäcken som korsar vägen på två platser samt Gravbäcken och Västbäcken. Alla tre mynnar ut i Röjan. Längs sträckan finns fyra mindre vattendrag som inte har sjöar uppströms korsningen med vägen. Påverkan och skyddsåtgärder Vid våtmarks- och sumpskogsområden ska förstärknings- och vägavvattningsarbetena planeras så att ytterligare dränering minimeras och de naturvärden som finns i området så långt som möjligt lämnas opåverkade. Dikena utförs så grunda som möjligt och slänten mot omgivande mark så brant som möjligt. Vid vägarbeten påverkas vattnedragen främst vid trumbyten och andra arbeten vid korsningar med vattendragen. Vid korsningen av de bäckar som mynnar ut i Röjan är det viktigt att minimera grumling av bäckarna eftersom det även kan påverka vattenkvaliteten i Röjan och förstöra öringens reproduktionsområden. Trumbyten bör därför utföras under perioder av lågt flöde i bäckarna, normalt juli-augusti, alternativt vintertid. I fiskförande bäckar får inga arbeten utföras under öringens lekperiod, september-oktober. Om nya vägtrummor ska läggas vid korsning av naturliga vattendrag sa de läggas på sådant sätt att vattendragets bredd, lutning, och vattenhastighet inte påverkas nämnvärt. Inga nya vandringshinder får skapas. Maskiner som används vid arbeten i vatten ska ha torkat ordentligt innan de används för att minska risken för spridning av kräftpest. Rekreation och friluftsliv Förutsättningar En del av cykelleden Mittnordenleden går längs väg 315. Leden går mellan Hegra fästning i Tröndelag till Jakobsstad i Finland. Delen på väg 315 är en avstickare. Vid Utanbergsvallarna ligger Klövsjö golfbana med 18-håls bana, driving range, klubbhus och krog. Strax väster om korsningen med E45 i Rätan korsar en markerad skoterled väg 315. Här finns också en liten skidbacke med släplift samt i anslutning till den ett elljusspår. Från väg 315 nås bär- svamp- och jaktmarker samt fiskevatten.vid sjöar och vattendrag i utredningsområdet råder generellt strandskydd enligt miljöbalken 7 kapitlet 13. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen, det vill säga inte bara på land utan även ute i vattnet. Även små bäckar, småvatten och anlagda vatten omfattas av skyddet. Strandskyddet är till för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång av strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. 17

18 Påverkan och skyddsåtgärder Friluftslivsintressena kommer inte att påverkas av åtgärderna mer än av tillfälliga störningar från vägarbetena under byggtiden. Inga riktade skyddsåtgärder förutom skyltning för information bedöms komma att bli nödvändiga. Kulturmiljö Förutsättningar Området för projektet ligger inom riksintresse för kultur Oviksfjällens fäbodsområde i västra delen av objektet. Riksintresset sträcker sig ca 3,5 km från Utanbergsvallarna och västerut och är utpekat för det höga antalet fäbodmiljöer i skogs- och myrlandskapet. Se karta i figur 5. Området fungerade förr som utmarker till bönderna runt Storsjön. Mellan byarna och fäbodvallarna fanns ett väl utvecklat stig- och vägnät som än idag är synligt på sina ställen. En pilgrimsled, Kårböleleden, korsar vägen ca 1,5 km öst om Utanbergsvallarna. Denna pilgrimsled startar i Kårböle och går sedan över mot Ytterhogdal, Överhogdal, Klaxåsen och Klövsjö och ansluter sen till Jämt-Norgeleden via Åsarna och Berg. Pilgrimer, bönder, handelsresande och andra har använt leden i alla tider. En av de mest kända pilgrimer som sägs ha nyttjat leden är den heliga Birgitta. Ett stort antal fornlämningar och kulturhistoriska lämningar finns i vägens närområde. Objekten redovisas i figur 9 och 10. Figur 9. Fornlämningar inom 100 m från vägen (Riksantikvarieämbetet 2014). Nr RAÄ nr Antikv. Bedömn. Typ 1 Klövsjö 143:1 Övrig kulturhistorisk lämning Tjärgrop 2 Klövsjö 144:1 Övrig kulturhistorisk lämning Kolningsanläggning 3 Klövsjö 72:1 Fast fornlämning Fångstgrop 4 Klövsjö 75:1 Fast fornlämning Fångstgrop 5 Rätan 251 Bevakningsobjekt Fångstgrop 6 Rätan 44:3 Fast fornlämning Fångstgrop 7 Rätan 44:4 Fast fornlämning Fångstgrop 8 Rätan 34:1 Fast fornlämning Fångstgrop 9 Rätan 31:1 Fast fornlämning Fångstgropssystem 10 Rätan 247 Övrig kulturhistorisk lämning Röjningsröse 11 Rätan 30:1 Övrig kulturhistorisk lämning Blästbrukslämning 11 Rätan 178:1 Uppgift om Fyndplats/slagg 13 Rätan 252 Övrig kulturhistorisk lämning Husgrund, historisk tid 18

19 Figur 10. Karta över kulturmiljölämningar i anslutning till vägen. Siffrorna hänvisar till informationen i figur 7. Påverkan och skyddsåtgärder Två objekt finns inom det avstånd från vägen som kan komma att beröras av ombyggnaden. Det ena objektet är ett fångstgropssystem på en dryg kilometers längd som korsar vägen vid Röjan. Det andra är en uppgift om fynd av slagg öster om Böle. Systemet av fångstgropar skyddas av kulturmiljölagen vilket kräver en tillståndsansökan hos länsstyrelsen för att få utföra markarbeten som kan påverka fornlämningen. Vägen kommer att anpassas så att fångstgroparna Klövsjö 75:1 och 72:1 inte påverkas, exempelvis genom enkelsidig breddning. Samtliga lämningar som ligger nära de planerade vägåtgärderna markeras med snitsel (fornminnesband) för att dessa inte ska skadas i samband med markarbeten. Därigenom behöver inga forlämningar skadas. Naturresurser Skogsbruk Skogsbruk bedrivs i hela utredningsområdet. Vägförbättringsprojektet kan medföra att markytor kring befintlig väg behöver lösas in för att skapa ett bredare vägområde. De ytor som behöver lösas in är docks så små att möjligheten att bedriva skogsbruk i området inte påverkas. Inga anslutningsvägar kommer att stängas. Med bättre bärighet på vägen kommer transportkvalitén att öka vilket medför positiva konsekvenser för skogsbruket. Befintliga ägovägar ska anpassas till den nya vägen och intrånget ska minimeras. 19

20 Rennäring Hela sträckan ingår i det område där Tåssåsens sameby hävdar vinterbetesrätt. Området söder om byn Röjan och längs ån Röjan ca 4 km västerut används som uppsamlingsområde av samebyn. Då uppsamlingsområdet fyller en viktig funktion i renskötseln är det utpekat som riksintresse. Även en flyttled i nord-sydlig riktning väster om Rätansbyn är utpekad som riksintresse för rennäringen. Vattenresurser Två vattentäkter finns belägna vid vägen; Böle 1:22 och Rätansbyn 5:37. Båda har utpekade vattenskyddsområden. Vid Böle passerar väg 315 delvis inom täktens sekundära skyddszon. Vattentäkten är en en grusfilterbrunn med diameter 250 mm och 5 meters djup. Vid Rätan tangerar vägen skyddsområdet för vattentäkten. Trafikflödet förbi vattenskyddsområdena samt de grundvattenförande bildningarna är lågt och vägen är inte rekommenderad färdväg för farligt gods. Vattenresurser Risken för påverkan på vattentäkterna längs vägen består av risker för utsläpp som kan uppkomma dels i byggtiden, dels genom olyckor på vägen. Med en förbättrad vägstandard finns en viss risk att vägen i större utsträckning än nu används för transport av farligt gods. Samtidigt medför en högre vägstandard med säkrare sidoområden en något mindre risk för olyckor. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå i och med projektet och riskbilden bedöms som oförändrad efter byggskedet. Att föreskrifter och skyddsåtgärder följs under byggtiden är av största vikt. Samråd ska föras med VA-ansvarig på Bergs kommun inför byggskedet. Skyddsföreskrifter för Böle vattentäkt ska följas, bland annat får inte schaktningsarbete ske till en nivå lägre än 1 m över beräknad högsta grundvattenyta. Borrning och sprängningsarbeten får ej utföras om de kan leda till att täta skyddande jordlager genombryts och kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Hantering och lagring av petroleumprodukter och kemikalier får inte förekomma inom skyddsområdet. Asfalt får användas för vägbeläggning men tillverkning eller upplag för asfalt eller oljegrus får inte förekomma. Arbetsfordon som trafikerar vattenskyddsområdet ska hålla låg hastighet för att undvika olyckor. Stor försiktighet ska iakttas vid arbeten i närheten av vattenskyddsområden och vattendrag. Lokalisering för uppställning av fordon, tankning etc. ska ske så att eventuellt spill eller läckage inte riskerar att förorena yt- eller grundvatten. 20

21 Miljöbelastning Inom utredningsområdet finns ett område vid Böleskvarnen där det tidigare bedrivits framställning av trätjära som kan ha förorenat marken. Objektet bedöms medföra små risker för människor och miljö, men vid eventuella markarbeten i närheten av området ska uppmärksamhet riktas mot förändringar i marken. Om förändringar i utseende och/eller lukt som kan misstänkas komma från en förorening upptäcks ska tillsynsmyndigheten tillkallas. Figur 9. Vid Böleskvarnen finns ett område där trätjära tidigare framställdes. Byggskede Störningar under byggskedet Påverkan under byggtiden är tidsbegränsad men kan under vissa perioder innebära väsentliga störningar för boende, trafikanter, skogs- och rennäring. De negativa effekterna som kan uppstå under byggtiden handlar främst om störningar i form av buller från arbetsfordon, vibrationer, damm och barriärer. Under arbetet kommer även områden med plats för uppställning av fordon och tillfälliga lagringsplatser att krävas. Vägen kommer att vara öppen för trafik under hela byggskedet men med periodvis försämrad framkomlighet. Arbeten nära bostadsbebyggelse ska genomföras dagtid för att störningarna ska bli så små som möjligt. Upplagsplatser och uppställningsytor får inte väljas invid ett naturligt vattendrag eller vattenskyddsområde. Där arbete kommer att ske i närheten av värdefulla objekt ska dessa märkas ut, se avsnittet kulturmiljö. Den tid som öppna diken, markytor och uppläggningsområden ligger exponerade bör förkortas så mycket som möjligt. Anläggningsarbetet bör planeras i samråd med med samebyn så att inga vägförbättringsåtgärder vidtas i de mest intensiva periodeena för renarnas förflyttning. Ytor som skadas ska återställas till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Om orena massor upptäcks under byggskedet ska det anmälas till beställaren för beslut om vidare åtgärd. Några bestående skador på omgivande miljö och egendom bedöms inte uppstå om varsamhet iakttas under byggtiden. 21

22 Riskhantering Vad är en risk? Med risk avses möjligheten att en oönskad händelse kan inträffa. Riskbegreppet omfattar två dimensioner: Sannolikheten att händelsen ska inträffa och konsekvensen av händelsen om den sker. Hur stora konsekvenserna blir beror på miljön där händelsen inträffar. Skolor, arbetsplatser och sjukhus är exempel på miljöer där många människor vistas och där konsekvenserna av en olycka kan bli stora. De klassas därför ofta som skyddsobjekt. Även vattentäkter, skyddsvärd natur eller annan miljö som kan ta skada vid en oönskad händelse brukar räknas till skyddsobjekt. Sannolikheten att en oönskad händelse ska inträffa hänger samman med närvaron av så kallade riskobjekt, objekt eller företeelser som möjliggör oönskade händelser. Exempel på riskobjekt är broar, tunnlar, skredkänsliga områden, målpunkter och transportleder för farligt gods med mera. Risker inom utredningsområdet I det aktuella området bedöms den allmänna risknivån som relativt låg. Naturvärden kopplade till bland annat vattendragen kräver dock att risker ses över och förebyggs i samband med byggande i och nära vatten samt i känsliga naturmiljöer. I samband med att vägen får en bättre standard är det möjligt att hastigheterna kommer att öka bland trafikanterna på vägen. Detta bör ses som en risk då det kan medföra fler trafikolyckor, framför allt vintertid vid halt väglag. Skyddsobjekt Inga områden där många människor vistas samtidigt finns inom utredningsområdet. Röjan utgör ett skyddsobjekt för sina naturvärden. Grundvattentäkter utgör också skyddsobjekt, därför ska samråd med kommunen föras och gällande skyddsföreskrifter följas i samband med arbeten inom och i närheten av vattenskyddsområden. Riskobjekt Inga objekt som bedöms utgöra risk för människors hälsa och säkerhet kan identifieras inom projektet. Trummor som behöver läggas för passerande vattendrag kan utgöra risker för vattendragen om de läggs fel eller om arbetena medför grumling av vatten i naturliga vattendrag vid känsliga tidpunkter. Riktlinjer som anges under Våtmarker och vatten ska därför följas. Måluppfyllelse Ombyggnad i befintlig sträckning med rätning av S-kurvan vid Rätans-Böle samt åtgärder vid korsningarna som presenteras ovan bedöms medföra de förbättringar som uppfyller projektets syfte och mål. 22

23 Samråd Ett samrådsmöte med Bergs och Härjedalens kommuner hölls i december 2013 där Trafikverket informaerade om projektet. Därefter hölls ett samrådsmöte för berörd allmänhet med information från Trafikverket och möjligheter för de närvarande att komma med synpunkter på projektet. Det här samrådsunderlaget kommer att remissas till myndigheter, närboende och andra berörda som får möjlighet att lämna synpunkter kring projektet till Trafikverket. Synpunkterna sammanställs sedan i en samrådsredogörelse som bifogas handlingen och de två dokumenten utgör tillsammans underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Beslutet styr sedan den kommande utvecklingen av projektet. Fortsatt arbete Nästa steg utgörs av länsstyrelsens beslut om projektet kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Utifrån det avgörs hur den fortsatta planen utformas. Åtgärderna ska detaljprojekteras och markrättsliga frågor ska lösas mellan Trafikverket och berörda markägare. Vissa miljötillstånd kan behöva sökas. Ifall man efter en eventuell inventering av vägkanterna kan konstatera att fridlysta arter berörs behöver dispens från artskyddsförordningen sökas. Passage av vattendrag, kan behöva föregås av en anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen. Beroende på eventuella intrång i fornlämningsområde kan tillstånd behöva sökas hos länsstyrelsen. Källor Länsstyrelsen Jämtlands län, gis.lst.se Riksantikvarieämbetet, fornsök Bergs kommun, Rennäringens markanvändning, Banverket Skogsstyrelsen STRADA informationssystem för olyckor och skador i trafiken Muntliga synpunkter vid Informationsmöte i Rätan Vatteninformationssystem Sverige viss.lst.se Trafukverket, trafikinformation Trfikverket, Bullerdatabas Vägverket, VV publ. 2001:128 23

FÖRSTUDIE Väg 315 Utanbergsvallarna - Rätan Bergs kommun. Förslagshandling 2010-02-02. Objektnummer 83358400

FÖRSTUDIE Väg 315 Utanbergsvallarna - Rätan Bergs kommun. Förslagshandling 2010-02-02. Objektnummer 83358400 FÖRSTUDIE Väg 315 Utanbergsvallarna - Rätan Bergs kommun Förslagshandling 2010-02-02 Objektnummer 83358400 Hur kan jag/vi delta i projektet? Om du har frågor som rör de planerade åtgärderna på väg 315

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län. Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208

SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län. Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208 SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket,

Läs mer

22 Trafikverket Förstudie Samrådshandling, Cirkulationsplats Gäddvik, väg 968/616, Luleå kommun, Norrbottens län,

22 Trafikverket Förstudie Samrådshandling, Cirkulationsplats Gäddvik, väg 968/616, Luleå kommun, Norrbottens län, 0 50 100 200 Meter Bild 5.3 Exempel på möjlig utformning av cirkulationsplats 22 Trafikverket Förstudie Samrådshandling, Cirkulationsplats Gäddvik, väg 968/616, Luleå kommun, Norrbottens län, 8211979 5.4

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta

Läs mer

VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg

VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg Publikation 2004:63 VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg En utredning om utbyggnad av väg genom eller förbi Tullinge Underlag för dig som vill bidra med synpunkter på ovanstående vägutredning April

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Ombyggnad E14 Rännbergsbacken

Ombyggnad E14 Rännbergsbacken PM Komplettering efter samråd Ombyggnad E14 Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län Vägplan, 2016-02-24 Projektnummer: 150208 TMALL 0093 PM ändringar efter granskning av plan vers 1.0 Trafikverket Postadress:

Läs mer

Väg 315, delen Utanbergsvallarna Rätan

Väg 315, delen Utanbergsvallarna Rätan PLANBESKRIVNING Väg 315, delen Utanbergsvallarna Rätan Bergs kommun, Jämtlands län Granskningshandling Datum 2014-10-30 Projektnummer: 83358400 Diarie nr TRV2014/16712 Titel: Beskrivning för vägplan väg

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens

Läs mer

Länsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön:

Länsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön: Beslut Sida 1 av 5 E-delgivning Härjeåns Nät AB Att: Erik Persson erik.persson@harjeans.se Föreläggande enligt miljöbalken och samråd enligt kulturmiljölagen för nyanläggning av markkabel mellan Vallen

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en

Läs mer

Samråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla

Samråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Samråd 2014-06-18 Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Bakgrund Cykelväg mellan Brösarp och Vitemölla saknas idag. Idag används främst väg 9 som är smal, krokig och med ett tidvis högt trafikflöde även

Läs mer

Säkerställa vägens framtida funktion både för malmtransporter och för övrig trafik

Säkerställa vägens framtida funktion både för malmtransporter och för övrig trafik Malmtransporter Från Kaunisvaara till omlastningsplats i Svappavaara. Sker med 90 tons fordon fr.o.m. 2013. Entreprenör Cliffton som finns etablerade i Junosuando I Junosuando sker service av fordon samt

Läs mer

Informationsmöte. 16 december GC-väg Uppsala- Lövstalöt- Björklinge

Informationsmöte. 16 december GC-väg Uppsala- Lövstalöt- Björklinge Informationsmöte 16 december 2014 GC-väg Uppsala- Lövstalöt- Björklinge Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Närvarolista 4. Redogörelse för vägplanens prövning 5. Presentation

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten SPN-143/2008 214 B EHOVSBEDÖMNING Programområde 55 Åby Jursla tillhörande program inför detaljplan för fastigheten Jursla 1:26 med närområde inom Jursla i Norrköpings kommun, fysisk planering den 7 juli

Läs mer

Upphävande av del av detaljplan för del av Mariehov 5:26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

Upphävande av del av detaljplan för del av Mariehov 5:26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av del av detaljplan för del av Mariehov 5:26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län Granskningshandling Upprättad: 2017-09-27 Reviderad: 2018-02-23 Godkänd

Läs mer

E10 Avvakko Lappeasuando

E10 Avvakko Lappeasuando SAMRÅDSREDOGÖRELSE E10 Avvakko Lappeasuando Gällivare kommun, Norrbottens län Vägplan 2016-08-29 Projektnummer: 880950 Trafikverket Postadress: Box 809, 971 25 LULEÅ E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN 1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder

Läs mer

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget

Läs mer

E18 Norrtälje Kapellskär. Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd

E18 Norrtälje Kapellskär. Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd E8 Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd E8 Trafikverket planerar för att bygga om E8 mellan och. Sträckan är cirka km lång, mycket olycksdrabbad och brister i såväl framkomlighet

Läs mer

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum: Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning

Läs mer

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för

Läs mer

OBJEKTNUMMER: Väg 767 Delen bro U265 över Svartån, NO Finnbo Sala kommun Västmanlands län FÖRSTUDIE

OBJEKTNUMMER: Väg 767 Delen bro U265 över Svartån, NO Finnbo Sala kommun Västmanlands län FÖRSTUDIE OBJEKTNUMMER: 22529 Väg 767 Delen bro U265 över Svartån, NO Finnbo Sala kommun Västmanlands län FÖRSTUDIE Samrådshandling Oktober 2004 MEDVERKANDE Projektledare: Konsult: Uppdrag: Johan Severinsson Vägverket

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

Vindelns kommun, Västerbottens län. Samrådshandling/

Vindelns kommun, Västerbottens län. Samrådshandling/ GSPROGRAM VÄGPLAN rbetsplan Väg E12, väg ny gc-väg E12, ny Tegsnäset gc-väg - Granö Vindelns Tegsnäset kommun, Västerbottens - Granölän Samrådshandling/2014-04-26 Vindelns kommun, Västerbottens län Trafikverket

Läs mer

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun Undersökning om BMP Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun Planens syfte Planen ska pröva möjligheten för byggnation av förskola/skolverksamhet. Planen innebär att förskola med tolv avdelningar kommer

Läs mer

Väg 549, stabilitetshöjande åtgärder

Väg 549, stabilitetshöjande åtgärder ANALYSUNDERLAG Väg 549, stabilitetshöjande åtgärder Delen Slamby Charlottenlund, Härryda kn, Västra Götalands län Projektnummer: 145008 2015-10-26 Dokumenttitel: Analysunderlag Väg 549, stabilitetshöjande

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970 Förstudie Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970 Projektgrupp: Trafikverket: Lars-Erik Håkansson Projektledare Trafikverket

Läs mer

Upphävande av tillägg till stadsplan för Söderköping stad, Söderköpings kommun, Östergötlands län

Upphävande av tillägg till stadsplan för Söderköping stad, Söderköpings kommun, Östergötlands län 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av tillägg till stadsplan för Söderköping stad, Söderköpings kommun, Östergötlands län Granskningshandling Upprättad: 2017-09-27 Reviderad: 2018-02-22 Godkänd för

Läs mer

Samrådsmöte Samrådshandling Väg 108, Staffanstorp- Lund, mötesfri landsväg. 15 juni Utformning och miljö

Samrådsmöte Samrådshandling Väg 108, Staffanstorp- Lund, mötesfri landsväg. 15 juni Utformning och miljö Samrådsmöte Samrådshandling Väg 108, Staffanstorp- Lund, mötesfri landsväg 15 juni 2016 Utformning och miljö Lokalisering Val av lokalisering genom breddning av befintlig väg på nordöstra sidan för att

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl 1(5) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGANDE 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps samhälle

Läs mer

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Samrådsmöte på orten 9 november Väg 56, Bie- Alberga (St. Sundby)

Samrådsmöte på orten 9 november Väg 56, Bie- Alberga (St. Sundby) Samrådsmöte på orten 9 november 2016 Väg 56, Bie- Alberga (St. Sundby) Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av 2 justeringspersoner 3. Redogörelse för dagordningen 4. Information formell handläggning 5.

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som

Läs mer

2 Bakgrund. 2.1 Brister, problem och syfte. 2.2 Aktualitet. 2.3 Tidigare utredningar och beslut

2 Bakgrund. 2.1 Brister, problem och syfte. 2.2 Aktualitet. 2.3 Tidigare utredningar och beslut 2 Bakgrund 2.1 Brister, problem och syfte Den planerade utbyggnaden av handelsområdet Marieberg bedöms försämra dagens redan ansträngda väginfrastruktur. Trafiken bedöms främst öka på väg 571, mellan området

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer Uppgifter om projektet Underlag för samråd VÄGUTREDNING E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer 87 914 002 2008-11-04 Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att

Läs mer

Trafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/

Trafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/ Trafikförslag Syster Estrids gata Dnr: 3043/12 2014-10-23 Trafikförslag Syster Estrids gata Dnr: 3043/12 Medverkande: Beställare: Trafikkontoret Göteborgs Stad Box 2403 403 16 GÖTEBORG Vxl 031-368 00 00

Läs mer

Upphävande av del av detaljplan för del av Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

Upphävande av del av detaljplan för del av Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av del av detaljplan för del av Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län Granskningshandling Upprättad: 2017-03-06 Reviderad: 2018-03-02 Godkänd

Läs mer

Dikning skyddar vägen

Dikning skyddar vägen 1 Foto: Torbjörn Svensson Dikning, dikningsjord och andra överskottsmassor ska hanteras med hänsyn till kringliggande miljö, artrikedom samt natur- och kulturskyddade områden. Sådana arbeten får inte utföras

Läs mer

Upphävande av del av detaljplan för del av Mariehov 5:26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

Upphävande av del av detaljplan för del av Mariehov 5:26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av del av detaljplan för del av Mariehov 5:26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län Samrådshandling Upprättad: 2017-09-27 Godkänd för samråd: SBN 2016-11-29

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun 2010 05 27 Upprättad av: Ellen Samuelsson, WSP Environmental

Läs mer

Samrådsmöte 22 september Väg 56, Kvicksund- Västjädra

Samrådsmöte 22 september Väg 56, Kvicksund- Västjädra Samrådsmöte 22 september 2016 Väg 56, Kvicksund- Västjädra Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Redogörelse för dagordningen 3. Information formell handläggning 4. Allmänna frågor 5. Översiktlig presentation

Läs mer

Upphävande av del av detaljplan för del av stadsäga 26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län. 1(8) Dnr: SBF PLANBESKRIVNING DP XX

Upphävande av del av detaljplan för del av stadsäga 26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län. 1(8) Dnr: SBF PLANBESKRIVNING DP XX 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av del av detaljplan för del av stadsäga 26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län Granskningshandling Upprättad: 2017-09-27 Reviderad: 2018-02-22 Godkänd för

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl 1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är dels att möjliggöra uppförande

Läs mer

Öppet hus 15:a mars E14/E45 Förbifart och genomfart Brunflo. Välkommen

Öppet hus 15:a mars E14/E45 Förbifart och genomfart Brunflo. Välkommen Öppet hus 15:a mars 2017 E14/E45 Förbifart och genomfart Brunflo Välkommen Medverkande: Trafikverket: Ulrika Sundgren, projektledare Per-Olof Pehrsson, biträdande projektledare Sara Gidlund, projektingenjör

Läs mer

Vindkraftprojektet Skyttmon

Vindkraftprojektet Skyttmon Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.

Läs mer

Samrådsmöte Vägplan direktramper väg 40 E6. Samråd med allmänheten 21 Januari 2013

Samrådsmöte Vägplan direktramper väg 40 E6. Samråd med allmänheten 21 Januari 2013 Samrådsmöte Vägplan direktramper väg 40 E6 Samråd med allmänheten 21 Januari 2013 Dagordning 1. Medverkande 2. Syfte med dagens möte 3. Planeringsprocessen enligt väglagen 4. Syfte med förstudien 5. Förutsättningar

Läs mer

3 Lokalisering och utformning

3 Lokalisering och utformning 3 Lokalisering och utformning 3.1 Åtgärdsvalsstudier Projektet med ökad bärighet och framkomlighet på sträckan påbörjades enligt den gamla planprocessen och en åtgärdsvalsstudie i enlighet med nuvarande

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall. november 2016

Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall. november 2016 Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall november 2016 Dagordning 1. Inledning 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för vägplanens och järnvägsplanens

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Remisshandling. Förstudie Trafikplats Romberga

Remisshandling. Förstudie Trafikplats Romberga Remisshandling Förstudie Trafikplats Romberga Februari 2008 Titel: Förstudie trafikplats Romberga Objektnummer: VMN 86 11 723 Utgivningsdatum: Februari 2008 Utgivare: Vägverket Region Mälardalen Distributör:

Läs mer

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Upprättad 2016-02-17 Dnr: KS 2015/00884 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Utskrift från Tekis-GI Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se

Läs mer

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret

Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för Breared 1:105 M FL Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret 2015-01-09

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG

SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-16 SAMRÅDSUNDERLAG Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför upprättande av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för planerad vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken samt omprövning

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Väg 1758 bro över Nolån

Väg 1758 bro över Nolån ARBETSPLAN BESKRIVNING Väg 1758 bro över Nolån 2012-04-18 Objektnr: 5815211 Objektdata Vägnr: 1758 Vägnamn: Objektnamn: Objektnr: 5815211 Kommun: Län: Dokumentdata Titel: Bollebygd Töllsjövägen Väg 1758

Läs mer

Riskhantering och måluppfyllelse

Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering Skydds- och riskobjekt Inom förstudieområdet förekommer ett antal värden som bör skyddas från intrång. Nordväst om Alunda ligger ett riksintresse för kulturmiljö

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

Samråd vägplan Väg 77 Uppsala länsgräns trafikplats Rösa. Etapp 1, Uppsala länsgräns Eknäs Norrtälje kommun, Stockholms län

Samråd vägplan Väg 77 Uppsala länsgräns trafikplats Rösa. Etapp 1, Uppsala länsgräns Eknäs Norrtälje kommun, Stockholms län Samråd vägplan 2018-10-02 Väg 77 Uppsala länsgräns trafikplats Rösa Etapp 1, Uppsala länsgräns Eknäs Norrtälje kommun, Stockholms län Åsa Eriksson, projektledare Dagordning Presentation av närvarande Trafikverket

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Samrådsmöte v 632 Riskreducerande åtgärder Baggböle

Samrådsmöte v 632 Riskreducerande åtgärder Baggböle Samrådsmöte v 632 Riskreducerande åtgärder Baggböle Innehåll Presentation: Presentation av deltagarna Syftet med mötet Geologiska och geotekniska förutsättningar Planläggningsprocessen Markåtkomst och

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl 1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer