Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse

Transkript

1 2012:7 Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

2 Dnr: 2011:83 Till arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse Kartläggning initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har kartlagt arbetslöshetskassornas beslut om att bevilja fortsatt ersättningsrätt till ersättningssökande som fått en underrättelse från Arbetsförmedlingen. Beslut i detta ärende har fattats av Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör. Beställare har varit Gunilla Wandemo, chef för granskningsenheten. Rapporten har utarbetats inom IAF av utredarna Fredrik Karlman, uppdragsledare och Lisa Larsson Falk, båda vid granskningsenheten. I arbetets inledande fas har även utredarna Anders Jansson och Leila Guici deltagit. Kontaktperson på analysenheten har varit Jessica Idbrant. Katrineholm den 22 augusti 2012 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box Katrineholm 2 Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte Genomförande Avgränsningar Arbetsförmedlingens arbete med underrättelser Regelverk för underrättelser Arbetsförmedlingens orsaker till underrättelse Arbetslöshetskassornas arbete med underrättelser Arbetslöshetskassornas utredningar De vanligaste orsakerna till att bevilja fortsatt ersättningsrätt Förklaringar till att arbetslöshetskassorna beviljar fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse från Arbetsförmedlingen Slutsatser Källförteckning Bilaga Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF 3

4 Sammanfattning Arbetsförmedlingen ska underrätta en arbetssökandes arbetslöshetskassa om han eller hon brutit mot villkoren i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetskassan ska sedan utreda ärendet och besluta om sanktion eller fortsatt ersättningsrätt för den ersättningssökande. Målet med detta uppdrag var att kartlägga arbetslöshetskassornas underlag och skäl för att bevilja en ersättningssökande fortsatt ersättningsrätt efter att de fått en underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt från Arbetsförmedlingen. IAF gick igenom underlag och beslut från samtliga arbetslöshetskassor i huvuddelen av de ärenden där arbetslöshetskassorna beviljat fortsatt ersättningsrätt från första halvåret 2009 och första halvåret Den vanligaste orsaken till att Arbetsförmedlingen skickade en underrättelse i de ärenden som omfattats av denna kartläggning var att Arbetsförmedlingen bedömde att den arbetssökande inte aktivt sökte lämpligt arbete. IAF studerade 323 ärenden totalt för båda åren. IAF fann i materialet 70 olika orsaker till att arbetslöshetskassorna beviljat fortsatt ersättningsrätt. Vissa orsaker var dock mer vanligt förekommande än andra. Den vanligaste orsaken var att den ersättningssökande genom arbetslöshetskassans utredning på något sätt visat att han eller hon var aktivt arbetssökande. IAF har även noterat att arbetslöshetskassorna i en majoritet av de ärenden som ingick i studien inte gjorde någon dokumenterad utredning utöver kommuniceringen med den ersättningssökande. Av kartläggningen framkommer också att Arbetsförmedlingens underlag ofta är kortfattat när det gäller den ersättningssökandes beskrivning av vad som hänt. Sanktionsgraden har sjunkit mellan första halvåret 2009 och första halvåret Med den metod som använts för denna kartläggning kan IAF inte visa på någon särskild orsak till att sanktionsgraden har sjunkit. 4 Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF

5 1 Inledning Genom underrättelsen meddelar Arbetsförmedlingen arbetslöshetskassan att en ersättningssökande medlem inte bedöms uppfylla de villkor som gäller för rätten till arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetskassorna ansvarar sedan för att med underrättelsen om ifrågasatt ersättningsrätt som underlag utreda om den ersättningssökande har följt reglerna. Om den ersättningsökande inte har följt reglerna ska arbetslöshetskassorna besluta om sanktion. Arbetslöshetskassorna behandlade första halvåret underrättelser och första halvåret underrättelser som Arbetsförmedlingen skickade. Sanktionsgraden hade det sistnämnda året minskat med omkring 5 procentenheter till 81 procent från en tidigare relativt stabil nivå på procent under åren Sanktionsgraden vid underrättelser från Arbetsförmedlingen till arbetslöshetskassorna har med andra ord minskat. IAF bedömde därför att det var intressant att undersöka de faktiska orsakerna till att arbetslöshetskassorna beviljat fortsatt ersättningsrätt efter att Arbetsförmedlingen har skickat en underrättelse. En kortare redogörelse för detta redovisades i regeringsuppdraget som rapporterades den 1 oktober , medan en mer djupgående redovisning finns i denna rapport. 1.1 Syfte Målet med uppdraget var att utifrån konkreta iakttagelser kartlägga arbetslöshetskassornas underlag och skäl för att ge en ersättningssökande fortsatt ersättningsrätt när Arbetsförmedlingen skickat en underrättelse till arbetslöshetskassan. 1.2 Genomförande IAF har studerat huvuddelen av de underrättelser där den ersättningssökande fått fortsatt ersättningsrätt första halvåret 2009 och första halvåret 2010, vilket omfattar sammanlagt 323 ärenden. Information om underrättelserna har hämtats från IAF:s underrättelsedatabas och fördelar sig på 152 underrättelser från första 1 IAF 2011:6, Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, avanmälan, m.m. Dnr: 2011/21 2 IAF 2011:28, Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan samt analys Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF 5

6 halvåret 2009 och 171 underrättelser från första halvåret Arbetslöshetskassorna har på begäran från IAF skickat över materialet i form av kopior. 1.3 Avgränsningar IAF har inte gjort någon bedömning av om arbetslöshetskassorna fattat korrekta beslut i ärendena inom ramen för uppdraget. 2 Arbetsförmedlingens arbete med underrättelser 2.1 Regelverk för underrättelser I 16 förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anges i vilka situationer som Arbetsförmedlingen ska underrätta arbetslöshetskassan angående en ersättningssökande som får eller begär ersättning från arbetslöshetskassan. Förordningen anger att Arbetsförmedlingen ska underrätta en arbetslöshetskassa när en ersättningssökande: - avvisar ett lämpligt arbete eller ett arbetsmarknadspolitiskt program som erbjuds, - på annat sätt genom sitt uppträdande uppenbarligen vållar att en anställning eller deltagande i program inte kommer till stånd, - uppträder så att det finns anledning för den offentliga arbetsförmedlingen att förmoda att den sökande inte vill eller kan anta något som helst arbete, - frivilligt och utan godtagbar anledning lämnat en anställning eller blivit avskedad på grund av otillbörligt uppförande och arbetslöshetskassan inte på annat sätt kan antas ha fått kännedom om det, eller - i övrigt inte bedöms uppfylla de allmänna villkoren för rätt till ersättning i 9 1, 2, 4 eller 5 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. [ ] Dessutom ska Arbetsförmedlingen lämna en underrättelse för en ersättningssökande som inte har anmält vistelseadress till Arbetsförmedlingen för de dagar som han eller hon begär ersättning, med stöd av 7 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om anmälan hos den offentliga Arbetsförmedlingen för rätt till ekonomiskt stöd vid arbetslöshet (IAFFS 2009:4). 6 Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF

7 Arbetslöshetskassan gör i huvudsak sin bedömning av underrättelsen utifrån förhållanden som regleras i 9, 43 och 45 a lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). - I 9 ALF regleras de allmänna villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning. Här regleras att den arbetssökande ska vara: arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete för en viss tidsperiod, beredd att anta erbjudet lämpligt arbete, vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, medverka till att upprätta en handlingsplan och aktivt söka arbete ALF rör förhållanden där den ersättningssökande frivilligt och utan godtagbar anledning lämnat en anställning a ALF rör förhållanden där den ersättningssökande avvisat ett lämpligt arbete eller vållat att ett lämpligt arbete inte kommit till stånd. 2.2 Arbetsförmedlingens orsaker till underrättelse Kartläggningen av de underlag som Arbetsförmedlingen skickade till arbetslöshetskassorna i samband underrättelserna visar att Arbetsförmedlingens underlag till underrättelsen, utöver underrättelseblanketten, i huvudsak består av daganteckningar och handlingsplaner. Ett annat underlag som förekommer, men i betydligt mindre utsträckning, är platsnotiser. Dessa förekommer framförallt när en arbetssökande avvisar ett erbjudande om, eller en anvisning till, ett lämpligt arbete eller ett erbjudande om ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tjänsteanteckningar upprättade av Arbetsförmedlingen förekommer också i viss utsträckning. Att Arbetsförmedlingen underrättat den arbetssökandes arbetslöshetskassa med två eller fler orsaker till underrättelsen förekom bara i liten utsträckning. I tabell 1 redovisas Arbetsförmedlingens orsaker till underrättelser där arbetslöshetskassan fattade beslut om fortsatt ersättningsrätt första halvåren 2009 och Notera att det i tabell 1 är antal förekomster som redovisas och inte antal ärenden. I tabellen redovisas de underrättelseorsaker som IAF funnit vid kartläggningen. Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF 7

8 Tabell 1: Arbetsförmedlingens orsaker till underrättelser där arbetslöshetskassorna fattat beslut om fortsatt ersättningsrätt första halvåren 2009 och 2010 Underrättelseorsak Antalet förekomster 2009 Andel i % av totalt antal förekomst er Antalet förekomster 2010 Andel i % av totalt antal förekomst er Att den arbetsökande inte aktivt sökte lämpligt arbete 53 31,5% 53 27,3% Att den arbetssökande ej sökt anvisat arbete 38 22,6% 19 9,8% Att den arbetssökande avvisat ett erbjudande om lämpligt arbete eller anvisning till lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitiskt program 19 11,3% 29 14,9% Att den arbetssökande inte bedömds vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete minst tre timmar per dag och i genomsnitt 17 timmar i veckan 17 10,1% 22 11,3% Att den arbetssökande inte bedöms vara beredd att anta erbjudet lämpligt arbete 15 8,9% 23 11,9% Att den arbetssökande uppträtt så att det finns anledning för Arbetsförmedlingen att förmoda att den sökande inte vill eller kan anta något som helst arbete 8 4,8% 14 7,2% Att den arbetssökande på annat sätt genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att anställning eller deltagande i program inte kommer till stånd 7 4,2% 11 5,7% Att den arbetssökande inte meddelat vistelseadress till Arbetsförmedlingen de dagar för vilka han eller hon begär ersättning 6 3,6% 13 6,7% Att den arbetssökande frivilligt och utan godtagbar anledning lämnat en anställning eller blivit avskedad på grund av otillbörligt uppförande och arbetslöshetskassan inte på annat sätt kunde antas ha fått kännedom om det 2 1,2% 4 2,1% Att den arbetssökande inte medverkat till att en handlingsplan upprättas 3 1,8% 3 1,5% Att den arbetssökande inte varit anmäld på arbetsförmedlingen 0 0,0% 3 1,5% Arbetsförmedlingens beskrivning av vad som hade hänt i respektive ärende var ofta kortfattad. Även Arbetsförmedlingens nedteckning av den arbetssökandes beskrivning av vad som hade hänt var kortfattad med en mycket summarisk bild som följd. Här noterar IAF en genomgående skillnad mot när den sökande själv beskriver sina skäl i samband med arbetslöshetskassornas kommunicering. Då blir bilden av den ersättningssökandens skäl för sitt handlande vanligtvis mer 8 Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF

9 detaljerad, vilket också speglar att det är arbetslöshetskassan som har utredningsskyldigheten. IAF:s kartläggning visar inte några skillnader i Arbetsförmedlingens dokumentation av underrättelserna som förklarar den sjunkande sanktionsgraden mellan åren 2009 och Arbetslöshetskassornas arbete med underrättelser 3.1 Arbetslöshetskassornas utredningar IAF har kartlagt arbetslöshetskassornas underlag och motiveringar till de beslut som de fattat om fortsatt ersättningsrätt mot bakgrund av underrättelserna. Sammanlagt omfattar kartläggningen 323 underrättelser som Arbetsförmedlingen har skickat. Utifrån arbetslöshetskassornas underlag och beslutsmotiveringar för att ge den ersättningssökande fortsatt ersättningsrätt har IAF hittat 70 olika konkreta orsaker till att arbetslöshetskassorna beviljat fortsatt ersättningsrätt. I ett litet antal ärenden har IAF sett att det förekommer mer än en orsak till att arbetslöshetskassan beviljat fortsatt ersättningsrätt. Detta förekommer 17 gånger första halvåret 2009 och 18 gånger första halvåret De 70 olika orsakerna har IAF klassificerat till elva huvudkategorier samt en kategori för övriga skäl som bedömdes som ovanliga situationer, vilket sammanlagt skapar tolv huvudkategorier. Huvudkategorierna är sorterade utifrån arbetslöshetskassornas bedömningar enligt tabell 2. I tabellen redovisas antalet förekomster sammantaget för första halvåret 2009 och första halvåret Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF 9

10 Tabell 2: Huvudkategorier för arbetslöshetskassornas fortsatta beviljande av ersättningsrätt sammantaget för första halvåren 2009 och 2010 Antal förekomster Andel i % Skäl som beror på den ersättningsökandes aktivitet 93 26,0% Skäl som beror på arbetets beskaffenhet 79 22,1% Skäl som beror på att den ersättningssökande har följt gällande regelverk 30 8,4% Skäl som beror på handläggningen av den ersättningssökandes ärende på Arbetsförmedlingen 23 6,4% Skäl som beror på problem med post- och adressanmälan 19 5,3% Skäl som beror på arbetsgivarens agerande 18 5,0% Skäl som beror på otydlig information till den ersättningssökande från Arbetsförmedlingen 18 5,0% Skäl som beror på att den ersättningssökande har geografiska skäl för att inte söka arbetet 14 3,9% Skäl som beror på arbetslöshetskassans handläggning 12 3,4% Socialmedicinska skäl 11 3,1% Skäl som beror på möjligheten till barnomsorg 10 2,8% Övriga skäl 31 8,7% Av tabell 2 framgår att två av huvudkategorierna: skäl som beror på den arbetssökandens aktivitet och skäl som beror på arbetets beskaffenhet, förekommer i knappt 50 procent av ärendena medan övriga kategorier är mindre vanliga. Resten av detta avsnitt specificerar vad som ingår i respektive huvudkategori. Samtliga 70 orsaker och deras respektive frekvens finns i bilagan. Skäl som beror på den ersättningssökandes aktivitet En av de specifika orsakerna under den huvudkategori som rör den ersättningssökandes aktivitet, är att arbetslöshetskassan har bedömt att den sökande varit aktivt arbetssökande. Inom denna kategori har arbetslöshetskassan också bedömt att den ersättningssökande har sökt ett tillräckligt antal arbeten och att han eller hon har utökat sitt geografiska eller yrkesmässiga sökområde. Det förekommer också att arbetslöshetskassan har fattat beslut mot bakgrund av att den ersättningssökande blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, vilket är ett godtagbart skäl för uppsägning. Vidare förekommer orsaker som att arbetslöshetskassan bedömer att den sökandes arbetstid på en deltidsarbetsplats är så omfattande i tid att ett anvisat arbete inte behövde sökas. 10 Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF

11 Skäl som beror på arbetets beskaffenhet I kategorin skäl som beror på arbetets beskaffenhet fann IAF bland annat att arbetslöshetskassorna godtagit skäl som handlade om förhållanden på arbetsplatsen, att den ersättningssökande hade fått ett annat likvärdigt arbete, att arbetsgivaren valt att inte anställa den sökande men att den sökande inte hade orsakat att anställningen inte kom till stånd. Den ersättningssökande har följt gällande regelverk De skäl som har att göra med att den ersättningssökande har följt regelverket utgörs bland annat av att den sökande kunnat visa att han eller hon har sökt ett anvisat arbete och i vissa fall också fått detta, eller att den sökande inte bedrivit näringsverksamhet eller studier. Skäl som beror på handläggningen av den ersättningssökandes ärende på Arbetsförmedlingen I kategorin skäl som beror på handläggningen av den ersättningssökandes ärende på Arbetsförmedlingen fann IAF bland annat sådana ärenden där arbetslöshetskassorna gjort bedömningen att Arbetsförmedlingens utformning av anvisningen till arbete varit bristfällig. I andra ärenden fanns det oklarheter i Arbetsförmedlingens utredning, ärenden där ansökningstiden för ett arbete hade gått ut när anvisningen nådde den sökande, ärenden där den ersättningssökandes arbetsutbud eller arbetsförmåga understeg erbjuden arbetstid, etc. Skäl som beror på problem med post och adressanmälan I kategorin skäl som beror på problem med post och adressanmälan, var den vanligaste orsaken till att bevilja fortsatt ersättningsrätt, att arbetslöshetskassan bedömde att den ersättningssökande hade anmält aktuell vistelseadress till Arbetsförmedlingen. En annan av orsakerna i denna kategori handlade om att den ersättningssökande hävdade att han eller hon inte fått en anvisning med posten. Skäl som beror på arbetsgivarens agerande I kategorin skäl som beror på arbetsgivarens agerande har arbetslöshetskassorna godtagit uppgifter om oseriösa arbetsgivare och orimliga arbetsförhållanden eller arbetsvillkor. I denna kategori finns också skäl som att arbetsgivaren fyllt i arbetsgivarintyget felaktigt om orsaken till att arbetet upphört eller att arbetsgivarintyget visade att den ersättningssökande inte hade erbjudits fortsatt arbete. Arbetslöshetskassorna har också beviljat fortsatt ersättningsrätt när den ersättningssökande inte hade uppfattat att han eller hon hade erbjudits arbete. I Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF 11

12 andra ärenden har arbetsgivarens webbplats, där arbetet skulle sökas, inte fungerat. Skäl som beror på otydlig information till den ersättningssökande från Arbetsförmedlingen Att informationen till den ersättningssökande varit otydlig handlar om ärenden där arbetslöshetskassan bedömt att det förekommit missförstånd i kommunikationen mellan Arbetsförmedlingen och den ersättningssökande. Antingen har detta varit av generell karaktär eller på grund av språksvårigheter. Det fanns också ärenden där arbetslöshetskassorna bedömde att Arbetsförmedlingens information om arbetslöshetsförsäkringen varit otydlig eller obefintlig. Geografiska skäl för att inte söka arbetet I kategorin geografska skäl för att inte söka arbete handlar det om att arbetslöshetskassorna godtagit familjeskäl eller medicinska skäl som den ersättningssökande uppgivit för att begränsa sitt sökområde geografiskt. Skäl som beror på arbetslöshetskassans handläggning Orsaker som kom sig av arbetslöshetskassans tidigare handläggning handlar främst om att den ersättningssökande hade redovisat förhinder på kassakort som arbetslöshetskassan hade missat. Socialmedicinska skäl I ärendena som handlade om socialmedicinska skäl gjorde arbetslöshetskassorna till exempel bedömningen att den ersättningssökande kunde anta vissa arbeten trots sjukdom, samt att aktivitet vidtagits för att behandla missbruks- eller hälsoproblem. Skäl som beror på möjligheten till barnomsorg IAF fann i kategorin som handlar om möjligheten till barnomsorg, orsaker som främst handlar om att barnomsorgen hade ordnats utan längre dröjsmål eller att den redan ordnades privat av den ersättningssökande. Övriga skäl I kategorin övriga skäl inordnade IAF främst skälet att arbetslöshetskassan hade uttryckt att de gjort en samlad bedömning av att den ersättningssökande stod till 12 Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF

13 arbetsmarknadens förfogande utan att närmare specificera hur i beslutet, samt skälet att den ersättningssökande inte ville klassificeras som funktionshindrad. 3.2 De vanligaste orsakerna till att bevilja fortsatt ersättningsrätt De 70 olika orsakerna till att arbetslöshetskassorna beviljar fortsatt ersättningsrätt är spridda över flertalet av ärendena. Endast en orsak förekom i mer än 10 procent av ärendena båda de undersökta åren. Denna var att arbetslöshetskassorna genom sin utredning bedömt att den ersättningssökande hade visat att han eller hon var aktivt arbetssökande. Här har arbetslöshetskassan gjort en bedömning av innehållet i underrättelsen och det material som kommit in under kassans utredning enligt vad som anges i 9 ALF. Det var två orsaker som förekom i knappt fem procent av ärendena båda åren. Den ena var att den ersättningssökande hade fått ett annat likvärdigt arbete, den andra var att den sökande anfört medicinska skäl styrkta efter att underrättelsen skickats för att inte söka ett anvisat arbete. Uppdelat på åren, var det fyra orsaker som förekom i mer än tre procent av ärendena 2009 men i mindre än tre procent Fyra andra orsaker förekom i mer än tre procent av ärendena 2010 men i mindre än tre procent Resterande orsaker förekommer i mindre än tre procent av ärendena både sammanlagt och under respektive år. Den fullständiga fördelningen av underkategorierna finns i bilagan. De fyra orsaker som förekom i mer än tre procent av ärendena 2009 var följande: - Att arbetslöshetskassan gjort bedömningen att den ersättningssökandes antal sökta arbeten var godtagbart. Denna förekom i knappt sju procent av ärendena. I dessa fall har arbetslöshetskassan bedömt att ett specifikt antal sökta arbeten räcker för att den arbetssökande ska anses vara aktivt arbetssökande. - Att arbetslöshetskassan gjort en samlad bedömning att den ersättningssökande stod till arbetsmarknadens förfogande. Denna orsak förekom i knappt sex procent av ärendena. Dessa beslut utmärker sig genom att arbetslöshetskassan formulerat ett allmänt beslut där inget konkret angivits som motiverar beslutet. - Att arbetslöshetskassan gjort bedömningen att arbetet inte var lämpligt av skäl som handlade om erfarenhet, utbildning eller etik. Denna orsak förekom i drygt fyra procent av ärendena. - Att arbetslöshetskassan inte kunnat styrka att den ersättningssökande inte var aktivt arbetssökande. Denna orsak förekom i drygt fyra procent av ärendena. Arbetslöshetskassan har i dessa ärenden uppgivit i beslutet att Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF 13

14 bevisbördan har övergått från den ersättningssökande till arbetslöshetskassan. De fyra orsaker som förekom i mer än tre procent av ärendena 2010 var följande: - Att den ersättningssökande uppgav familjeskäl för begränsning av geografiskt sökområde. Denna förekom i knappt fem procent av ärendena Att den ersättningssökande kunde visa att han eller hon sökt ett specifikt anvisat arbete. Denna orsak förekom i drygt tre procent av ärendena. - Att sökanden deklarerat förhinder i form av sjukdom, arbete etc. på kassakortet. Denna orsak förekom i drygt tre procent av ärendena. - Att arbetslöshetskassan godkänt särskilda skäl förekom också i drygt tre procent av ärendena. Med detta menas olika särskilda omständigheter som t.ex. att den sökande inte ville vara funktionshinderklassad Kartläggningens resultat IAF noterade att det var obetydliga förändringar i vilka orsaker som arbetslöshetskassorna angav till att bevilja fortsatt ersättningsrätt mellan åren 2009 och Detta framgår av bilagan där samtliga orsaker till att bevilja fortsatt ersättningsrätt anges samt deras respektive frekvens. Kartläggningen visar att arbetslöshetskassorna har kommunicerat med den ersättningssökande i stort sett i samtliga ärenden. I en majoritet 3 av de ärenden som granskades har dock arbetslöshetskassorna inte gjort någon dokumenterad utredning utöver kommuniceringen med den sökande. Den vanligaste typen av dokumenterad utredning som förekommer är att arbetslöshetskassan kontaktat Arbetsförmedlingen och dokumenterat denna kontakt i en tjänsteanteckning. En vanligt förekommande dokumenterad utredning är att arbetslöshetskassan har kontaktat den aktuella arbetsgivaren. Det förekommer också att olika typer av intyg begärs in, att en facklig organisation kontaktas angående förhållandena på arbetsplatsen och att kommuner kontaktas angående möjligheten till barnomsorg under obekväm arbetstid. I något fall har arbetslöshetskassan också kontaktat en jobbcoach. När det gäller ett fåtal arbetslöshetskassor är det närstående fackliga organisationer som med fullmakt sköter den sökandes kommunikation med arbetslöshetskassan med anledning av underrättelsen. I ett fåtal ärenden har IAF hittat uppenbara felaktigheter i handläggningen. Det har dock inte påverkat det generella resultatet i kartläggningen. IAF hanterar felaktigheterna separat utanför detta uppdrag stycken 2009 och 102 stycken Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF

15 4 Förklaringar till att arbetslöshetskassorna beviljar fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse från Arbetsförmedlingen I de kartlagda ärendena förekommer ett antal motiveringar till att arbetslöshetskassorna beviljar fortsatt ersättningsrätt efter en underrättelse från Arbetsförmedlingen. En förklaring som omfattar huvuddelen av de kartlagda ärendena är den redogörelse som den sökande lämnar angående omständigheterna i ärendet. I Arbetsförmedlingens underrättelse till arbetslöshetskassan är den sökandes beskrivning av vad som hänt i ärendet ofta kortfattad och översiktlig. När arbetslöshetskassan sedan kommunicerar med den sökande till följd av underrättelsen är redogörelsen i huvuddelen av de kartlagda ärendena mer detaljerad och omfångsrik. En annan förklaring till att arbetslöshetskassorna beviljar fortsatt ersättningsrätt är att Arbetsförmedlingen explicit har angivit att man vill att arbetslöshetskassan ska bedöma en viss situation som gäller reglerna i arbetslöshetsförsäkringen, till exempel om antalet sökta arbeten är tillräckligt. IAF:s kartläggning visar att arbetslöshetskassornas huvudsakliga utredningsmetod var att kommunicera Arbetsförmedlingens underrättelse med den ersättningssökande och att sedan fatta beslut i ärendet efter att den ersättningssökanden kommit in med sin beskrivning av vad som hänt i ärendet. Detta förfaringssätt omfattar majoriteten av de kartlagda ärendena. IAF har dock noterat att vissa arbetslöshetskassor tog flera kontakter för att ytterligare utreda ärendet. IAF kan dock inte se att detta påverkat bedömningen av ärendena. 5 Slutsatser Syftet med kartläggningen var att studera underlag och skäl för arbetslöshetskassorna att bevilja fortsatt ersättningsrätt till arbetssökande som underrättats av Arbetsförmedlingen. Kartläggningen visar att underlagen till underrättelserna är kortfattat skrivna, men visar inte på några systematiska felaktigheter. IAF kan inte heller visa att Arbetsförmedlingen har gjort några systematiska felaktigheter. Angående Arbetsförmedlingens orsaker till underrättelser noterar IAF också att den vanligaste orsaken är att den arbetssökande inte aktivt har sökt lämpligt arbete. Den mest intressanta iakttagelsen i kartläggningen är att arbetslöshetskassornas faktiska orsaker för fortsatt ersättningsrätt varierade kraftigt. IAF fann totalt 70 specifika orsaker som kategoriserades till 12 olika huvudkategorier bland 323 ärenden. Att antalet specifika orsaker var så stort visar på komplexiteten i att Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF 15

16 komma fram till generella slutsatser om orsakerna till att arbetslöshetskassorna beviljar fortsatt ersättningsrätt. Sett till huvudkategorierna kan dock noteras att de vanligaste skälen kan hänföras till den arbetssökandes sökaktivitet på olika sätt och till arbetets beskaffenhet. Med den metod som använts för denna kartläggning kan IAF inte visa på någon särskild orsak till att sanktionsgraden har sjunkit. När det gäller arbetslöshetskassornas beslutsunderlag för att bevilja fortsatt ersättningsrätt visar IAF:s kartläggning att en majoritet av arbetslöshetskassorna inte gör någon dokumenterad utredning utöver kommunikationen med den ersättningssökande. Här finns dock vissa variationer där en del arbetslöshetskassor överlag tar fler kontakter med den ersättningssökande medan andra i princip fattar beslut enbart på den beskrivning som den ersättningssökande själv lämnat till Arbetsförmedlingen. Kartläggningen har dock inte visat att dessa skillnader leder till några generella felaktigheter. 16 Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF

17 6 Källförteckning Underlag och beslut för 323 ärenden från samtliga arbetslöshetskassor för underrättelser där sökanden fått fortsatt ersättningsrätt från första halvåret 2009 och första halvåret Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). Förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om anmälan hos den offentliga Arbetsförmedlingen för rätt till ekonomiskt stöd vid arbetslöshet (IAFFS 2009:4). IAF 2011:6, Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, avanmälan, m.m. IAF 2011:28, Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan samt analys. Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF 17

18 7 Bilaga Tabellen nedan redogör för antalet förekomster av samtliga av de 70 underkategorier som IAF fann som orsaker till att arbetslöshetskassorna beviljade fortsatt ersättningsrätt då en ersättningssökande fick en underrättelse från Arbetsförmedlingen. Att arbetslöshetskassorna angivit två orsaker för sitt beslut att bevilja fortsatt ersättningsrätt för en ersättningssökande förekommer 17 gånger 2009 och 18 gånger 2010, vilket ger sammanlagt 358 förekomster på 323 undersökta ärenden. Orsaker till fortsatt i ersättningsrätt i sammanfattad klartext Antal 2009 Andel i % av totalt antal Antal 2010 Andel i % av totalt antal Arbetsförmedlingens handläggning (23 totalt): Sök har följt handlingsplanen 1 0,59% 1 0,53% Brister i AF:s utredning 2 1,18% 0 0 Ny handlingsplan upprättad (efter att underrättelsen skickats till kassan) 1 0,59% 1 0,53% Arbetsmarknadspolitiskt program avbrutet i samråd med AF 1 0,59% 0 0,00% Ansökningstiden för arbetet hade gått ut när anvisningen nådde sökanden 1 0,59% 1 0,53% Sök arbetsutbud understiger erbjuden arbetstid 1 0,59% 1 0,53% Sökandens arbetsförmåga understiger erbjuden arbetstid 0 0,00% 2 1,06% Felaktigt kompetensord registrerat i AIS 1 0,59% 0 0,00% AF har förmedlat fel kontaktuppgifter till jobbcoach 0 0,00% 1 0,53% AF:s utformning av anvisningen (anvisning i formell mening) 4 2,37% 2 1,06% Felaktig anvisning 1 0,59% 1 0,53% Totalt: 13 7,69% 10 5,29% Otydlig information från Arbetsförmedlingen (18 totalt): Otydligheter i AF:s försäkringsinfo 1 0,59% 3 1,59% Missförstånd i kommunikation med AF 3 1,78% 3 1,59% Språkliga problem 4 2,37% 4 2,12% Totalt: 8 4,73% 10 5,29% Ersättningssökandens geografiska skäl (14 totalt): Familjeskäl för begränsning av geografiskt sökområde 4 2,37% 9 4,76% Medicinska skäl för begränsning av geografiskt sökområde 0 0,00% 1 0,53% Totalt: 4 2,37% 10 5,29% 18 Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF

19 Arbetets beskaffenhet (79 totalt): Sök har fått annat likvärdigt arbete 8 4,73% 9 4,76% Förhållandena på arbetsplatsen 1 0,59% 3 1,59% Arbetet är inte lämpligt (erfarenhet/utbildning/etiska skäl) 7 4,14% 0 0,00% Arbetet är inte lämpligt (lönen understiger 90% av nuvarande dagersättning) 3 1,78% 0 0,00% Arbetet är inte lämpligt (arbetstider/familjeskäl) 5 2,96% 2 1,06% Barnomsorg ej tillgänglig (oregelbunden/obekväm arbetstid) 4 2,37% 2 1,06% Arbetsplatsen är belägen utanför rimligt pendlingsområde (kommunikationsmöjligheter) 2 1,18% 2 1,06% Medicinska skäl (styrkta på förhand) 3 1,78% 2 1,06% Medicinska skäl (styrkta i efterhand) 8 4,73% 8 4,23% AG har valt att inte anställa sök efter godtagbar info från denna (sök har ej tackat nej/vållat) 5 2,96% 4 2,12% Planerat uttag av föräldrapenning 1 0,59% 0 0,00% Totalt: 47 27,81% 32 16,93% Ersättningssökanden har följt gällande regelverk (30 totalt): Sök var på anställningsintervju 1 0,59% 0 0,00% Sök deltog i rekryteringsträffen 0 0,00% 1 0,53% Sök kan visa att han/hon sökt arbetet (anvisat arbete) 4 2,37% 7 3,70% Sök har erhållit aktuellt arbete 1 0,59% 1 0,53% Sök har aldrig begränsat sitt geografiska sökområde 0 0,00% 3 1,59% Sök bedriver ej studier 0 0,00% 3 1,59% Sökanden bedriver inte näringsverksamhet 1 0,59% 4 2,12% Rekryteringsträff är inte obligatorisk 1 0,59% 3 1,59% Totalt: 8 4,73% 22 11,64% Ersättningssökandens aktivitet (93 totalt): Föräldraledig har tackat nej till deltidsarbete 0 0,00% 1 0,53% Sök uppsagd p.g.a arbetsbrist 0 0,00% 3 1,59% Sök har gjort för sannolikt att han/hon är aktivt arbetssökande (bevisbördan på sök) 19 11,24% 28 14,81% Kassan kan inte styrka att sök ej är aktivt arbetssökande (bevisbördan på kassan) 7 4,14% 5 2,65% Mängden sökta arbeten är godtagbar 11 6,51% 4 2,12% Arbetstiden på deltidsarbetsplats är godtagbar 3 1,78% 2 1,06% Sökanden har utökat sitt geografiska sökområde (efter underrättelse) 2 1,18% 4 2,12% Sök ska delta i tidigare planerad utbildning 0 0,00% 2 1,06% Sökanden har sökt arbete i Norge men varit bosatt i Sverige 0 0,00% 2 1,06% Totalt: 42 24,85% 51 26,98% Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF 19

20 Möjlighet till barnomsorg (10 totalt): Barnomsorg har ordnats utan längre dröjsmål 1 0,59% 3 1,59% Privat barnomsorg var ordnad 0 0,00% 5 2,65% VAB 1 0,59% 0 0,00% Totalt: 2 1,18% 8 4,23% Socialmedicinska skäl (11 totalt): Avgiftning påverkar inte huruvida sök står till förfogande 0 0,00% 2 1,06% Aktivitet har vidtagits för att behandla problematik (alkohol) 2 1,18% 0 0,00% Sök kan anta vissa arbeten (trots sjukdom etc.) 4 2,37% 3 1,59% Totalt: 6 3,55% 5 2,65% Skäl som beror på arbetsgivaren (18 totalt): Oseriös arbetsgivare (orimliga arbetsförhållanden/villkor) 2 1,18% 4 2,12% Olika uppgifter om orsaken till arbetslöshet (slutat på egen begäran/arbetsbrist, AG har fyllt i fel etc.) 2 1,18% 0 0,00% AG-intyg visar att sök inte erbjudits fortsatt anställning 0 0,00% 2 1,06% Sök har ej uppfattat att den fått konkret erbjudande om arbete av AG 1 0,59% 3 1,59% Missförstånd i kommunikation med AG 1 0,59% 0 0,00% AG:s webbplats där arbetet skulle sökas, fungerade inte (samt andra datorproblem hänförliga till AG) 0 0,00% 3 1,59% Totalt: 6 3,55% 12 6,35% Arbetslöshetskassans handläggning (12 totalt): Sökanden har redovisat förhinder (sjukdom, arbete etc.) på kassakort 2 1,18% 6 3,17% Sökanden har av arbetslöshetskassan godkänd bisyssla 0 0,00% 1 0,53% Kassan har tidigare muntligen el på annat sätt informerat sök om att denne har rätt till deltidsstudier 1 0,59% 1 0,53% Sökanden är ej längre medlem i a-kassan 0 0,00% 1 0,53% Totalt: 3 1,78% 9 4,76% 20 Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF

21 Post och adress (19 totalt): Postgången (sökanden hävdar att han/hon ej fått anvisning etc.) 3 1,78% 1 0,53% Sökanden har anmält aktuell adress till AF 5 2,96% 5 2,65% Tvistigt angående adressändring (till förmån för sökanden) 0 0,00% 4 2,12% AF har underlåtit att ändra adress 1 0,59% 0 0,00% Totalt: 9 5,33% 10 5,29% Övriga skäl (31 totalt): Särskilda skäl (t ex att sök inte vill vara funktionshinderklassad) 3 1,78% 6 3,17% Samlad bedömning huruvida sök står till arbetsmarknadens förfogande (utan att något konkret anges) 10 5,92% 3 1,59% Sonderingar inför start av företag att jämställa med arbete 1 0,59% 0 0,00% Retroaktiv sjukpenning från Försäkringskassan 2 1,18% 0 0,00% Förseelsen ligger för långt tillbaka i tiden 2 1,18% 1 0,53% Beslut i formell mening saknas 3 1,78% 0 0,00% Totalt: 21 12,43% 10 5,29% Arbetslöshetskassornas beslut om fortsatt ersättningsrätt efter underrättelse, IAF 21