Kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget

Transkript

1 PM 1 (11) Dnr 2009/532 Kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget Sammanfattning Kartläggningen av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget har syftat till att ta fram underlag för IAF:s fortsatta arbete med att identifiera förenklingsåtgärder i syfte att minska företagens administrativa kostnader. Nedan presenteras resultatet av kartläggningen i korthet: Enligt uppskattningar från 26 arbetslöshetskassor och IAF:s överslagsberäkning för resterande 6 arbetslöshetskassor inkom närmare arbetsgivarintyg till arbetslöshetskassorna under Arbetslöshetskassorna uppskattar att i genomsnitt 67 procent av arbetsgivarintygen kompletterades De delar av intyget som oftast behöver kompletteras är uppgifter om arbetad tid, lön, arbetstid samt den kompletterande delen till arbetsgivarintyget. Majoriteten av arbetslöshetskassorna saknar rutiner för hur många gånger ett intyg som saknar uppgifter eller är felaktigt ifyllt skickas tillbaka till arbetsgivaren. Ofullständigt ifyllda intyg och äldre versioner av intyget hanteras olika. Arbetslöshetskassorna begär löpande in intyg av en sökande som arbetar deltid och uppbär arbetslöshetsersättning. 11 arbetslöshetskassor begär intyg var tredje månad och 16 stycken begär intyget var sjätte månad. Övriga har angett andra tidsintervall. Arbetslöshetskassorna skiljer sig åt i fråga om arbetsgivares möjlighet att komma i kontakt med arbetslöshetskassans personal, samt i frågan om det görs riktade informationsinsatser till arbetsgivare. Bland arbetslöshetskassornas förslag på förändringar av blanketten finns förslag på att uppgifter om sjuklön bör ingå som en del i den ordinarie blanketten, att det införs situations- eller branschanpassade intyg, att det skapas ett helt elektroniskt intyg, att ifyllnadsstödet utvecklas ytterligare och att instruktionerna på blanketten förbättras. IAF konstaterar att samtliga de uppgifter som ska lämnas på intyget är nödvändiga för att arbetslöshetskassorna ska få ett korrekt underlag i enlighet med nu gällande regelverk. Mot bakgrund av de uppgifter och synpunkter som har lämnats i enkäterna ser IAF dock ett behov av en ny översyn av intygets utförande. I övrigt har kartläggningen visat att de utvecklingsområden som har identifierats i IAF:s tidigare rapporter kvarstår, samt att ett par områden har tillkommit. 1 Arbetslöshetskassorna har uppskattat hur många intyg som inkom under Av svaren framgår inte om summan avser antal unika dokument eller om ett och samma intyg kan ha räknats flera gånger i samband med att det har kompletterats.

2 PM 2 (11) 1. Bakgrund I 2008 års regleringsbrev gav regeringen IAF i uppdrag att redovisa underlag till Regeringens uppdatering av handlingsplan för regelförenklingar. Uppdragets huvudsakliga inriktning utgjordes av att identifiera förenklingsåtgärder med stor effekt i fråga om minskning av företagens administrativa kostnader. I rapporteringen av motsvarande regeringsuppdrag för år identifierades hanteringen av arbetsgivarintyget som en väsentlig kostnad för arbetsgivarna. Inom ramen för 2008 års uppdrag identifierades ett behov av fortsatt översyn av utformningen av och instruktionerna till arbetsgivarintyget. Det konstaterades också att behov fanns av fortsatt utveckling av ifyllnadsstödet och förbättrad information kring intyget. Slutligen konstaterades att kunskapen var dålig om frågan om hur arbetslöshetskassornas rutiner kring hanteringen av arbetsgivarintyget ser ut och att en kartläggning av dessa behövde göras. Deltagare i projektet att kartlägga arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget har varit Rolf Hermond, uppdragsledare, Lisa Widén och Mona Karlsson. I vissa delar av uppdraget har även Eva Nordström och Simon Bjurström från analysstaben deltagit. Ansvarig chef för uppdraget är Gunilla Wandemo. 1.1 Metod och syfte Det övergripande syftet med kartläggningen är att ta fram underlag för IAF:s fortsatta arbete med att identifiera förenklingsåtgärder i syfte att minska företagens administrativa kostnader. Kartläggningen av arbetslöshetskassornas rutiner kring hanteringen av arbetsgivarintyget syftar i sin tur till att ta reda på omfattningen av och vid vilka tillfällen som arbetslöshetskassorna begär arbetsgivarintyg från den sökande. Kartläggningen syftar också till att identifiera eventuella skillnader i arbetslöshetskassornas hantering. Inom ramen för kartläggningen har samtliga arbetslöshetskassor besvarat en enkät. Enkäten har utformats i syfte att ge en representativ och samlad bild av hur varje arbetslöshetskassa hanterar arbetsgivarintyget. Frågorna har till stor del avgränsats till att gälla hanteringen av intyget under en pågående ersättningsperiod. Svarsfrekvensen har varit god och svar har endast utlämnats i ett par frågor där arbetslöshetskassorna har saknat uppgifter om statistik. 2. Arbetsgivarintygets funktion Enligt 47 lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring (ALF) ska till en ansökan om ersättning fogas intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden samt de uppgifter som i övrigt behövs för bedömande av den sökandes ersättningsrätt. 2 IAF:s rapport 2007:21

3 PM 3 (11) Blanketten tas fram av Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO). Den ska därefter fastställas av IAF enligt 47 ALF. Blanketten finns på SO:s hemsida både för utskrift och i ett ifyllnadsstöd. IAF, Arbetsförmedlingen och många arbetslöshetskassor har en länk till SO på sina hemsidor. Arbetsgivaren kan fylla i uppgifterna direkt på SO:s hemsida men för att skicka uppgifterna måste han eller hon själv skriva ut den ifyllda blanketten, skriva under och skicka den per post till de sökande. Arbetsgivarintyget utgör ett viktigt underlag för arbetslöshetskassorna i utredningen av de sökandes ersättningsrätt. Arbetsgivarintyget är avgörande dels vid den första prövningen av rätten till arbetslöshetsersättning, den så kallade förstagångsprövningen, dels vid olika situationer under en pågående ersättningsperiod. Uppgifterna på intyget har också en central betydelse vid kontrollen av om rätt ersättning har betalats ut till en sökande som arbetar deltid. Vidare kan uppgifterna på intyget ligga till grund för en utredning om eventuell sanktion gentemot en sökande. 2.1 Antalet arbetsgivarintyg som hanteras Arbetslöshetskassorna har fått besvara frågan om hur många arbetsgivarintyg som inkom under av 32 arbetslöshetskassor har tillsammans uppskattat antalet till cirka intyg. Övriga sex har inte lämnat någon uppgift. För att få fram en ungefärlig siffra över hur många intyg som inkom totalt har IAF jämfört antalet ersättningstagare i de sex arbetslöshetskassorna med vad andra arbetslöshetskassor inom liknande verksamhetsområden har uppgett för antal. Därefter har en beräkning gjorts efter antalet intyg per ersättningstagare. Resultatet av beräkningen visar att de sex arbetslöshetskassorna tillsammans fick in cirka intyg. Genom att addera dessa till övriga arbetslöshetskassors uppskattningar har IAF beräknat det totala antalet inkomna arbetsgivarintyg under 2008 till cirka Mot bakgrund av den ökade arbetslösheten under 2009 skulle samma undersökning i år visa på ett högre antal arbetsgivarintyg. Till exempel uppgav IF Metalls arbetslöshetskassa att det inkom ca intyg under För år 2009 till och med augusti uppgav de att de hade fått in ca intyg, vilket innebär en ökning med 31 procent. 3. Begäran om arbetsgivarintyg under en pågående ersättningsperiod Enligt uppskattningar från 23 arbetslöshetskassor hör i genomsnitt 60 procent av de inkomna arbetsgivarintygen till en pågående ersättningsperiod. Fördelningen mellan hur många som hör till en förstagångsprövning respektive en pågående ersättningsperiod varierar stort dock stort mellan arbetslöshetskassorna. IF Metall uppger att endast 20 procent av arbetsgivarintygen hör till förstagångsprövningar. Elektrikernas arbetslöshetskassa säger att 65 procent hör till förstgångsprövningar. Nio arbetslöshetskassor uppger att de inte kan göra någon uppskattning av hur fördelningen ser ut.

4 PM 4 (11) 3.1 Begäran om arbetsgivarintyg skapas automatiskt Intyget begärs manuellt av handläggaren eller genom att ett brev med en begäran genereras i arbetslöshetskassornas ärendehanteringssystem. Med undantag för fyra arbetslöshetskassor, Bensinhandlarnas, Hamnarbetarnas, Sveriges Fiskares och Teateranställdas, uppger arbetslöshetskassorna att begäran om arbetsgivarintyg kan skapas per automatik i systemet vid vissa situationer. Arbetslöshetskassorna skiljer sig åt i sina svar på vilka situationer som genererar en automatisk begäran. Begäran om arbetsgivarintyg skapas automatiskt bland annat efter uppgifter som inkommer via den sökandes kassakort och efter att tidigare kända och registrerade deltidsanställningar upphört. Uppgiften om att en person återanmäler sig som arbetslös på Arbetsförmedlingen och att 75- dagarsdeltidsregeln 3 träder i kraft uppges också ibland generera ett automatiskt brev med en begäran om arbetsgivarintyg. 27 av 32 arbetslöshetskassor uppger att det går att förhindra utskick av automatiska brev om de har genererats i onödan. Exempelvis kan en begäran om anställningsbevis genereras trots att den sökande redan har sänt ett sådant till arbetslöshetskassan, om intyget inte har hunnit registreras hos arbetslöshetskassan. 12 arbetslöshetskassor uppger att de har särskilda rutiner för att kontrollera att inga felaktiga brev med begäran om arbetsgivarintyg skickas till den sökande. 3.2 Begäran om arbetsgivarintyg skapas manuellt Utöver de situationer som skapar automatiska utskick begär arbetslöshetskassorna att den sökande ska skicka in arbetsgivarintyg vid ett flertal olika situationer under en pågående ersättningsperiod. Nedan anges de vanligast förekommande: I samband med en ny eller förändrad anställning. När en person åter ansöker om ersättning inom 365 dagar. I samband med att en ersättningsperiod börjar ta slut. Vid utredning av om felaktig ersättning har betalats ut. Vid löpande kontroll av arbetad tid och uppgifter på insända kassakort. Vid prövning i samband med att medlemsvillkoret infaller. I samband med att underlag om dagpenning ska lämnas till Försäkringskassan Vid löpande kontroller av en tidigare godkänd bisyssla. I samband med prövning av kommande arbetsvillkor för sökande inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin I samband med utredning efter en underrättelse från Arbetsförmedlingen. För en person som är arbetslös och arbetar deltid begär arbetslöshetskassorna in arbetsgivarintyg löpande var 6:e eller var 3:e månad. Fördelningen mellan valet av tidsintervall för denna typ av begäran presenteras i diagrammet nedan: 3 6 i Förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkringen gällande från

5 PM 5 (11) Tidsintervall för arbetslöshetskassornas begäran om arbetsgivarintyg under en pågående ersättningsperiod Antal arbetslöshetskassor Var tredje månad Var sjätte månad Annat Anledningen till arbetslöshetskassornas val av tidsintervall uppges i de flesta fall vara att man vill kontrollera insända kassakort mot arbetsgivarintyg i ett tidigt skede för att så snart som möjligt kunna upptäcka eventuella felaktigheter. Några uppger att de anser sig skyldiga enligt lag att begära intyget var sjätte månad, ytterligare några uppger att man följer tidigare rekommendationer. 4 En ytterligare angiven anledning är ett syfte att bespara arbetsgivarna arbete. Närmare en tredjedel av arbetslöshetskassorna uppger att de har gjort en bedömning av hur ofta det är rimligt att begära ett arbetsgivarintyg från den sökande. 4. Kompletteringar av arbetsgivarintyget 28 arbetslöshetskassor har ombetts uppskatta hur många av arbetsgivarintygen som inkom 2008 som behövde kompletteras av arbetsgivarna. Svaren visar på att arbetslöshetskassorna i genomsnitt uppskattar att närmare 67 procent av arbetsgivarintygen kompletterades. Spridningen bland svaren är stor, exempelvis Fastighetsanställdas och Unionens arbetslöshetskassor uppskattar att 98 respektive 90 procent av arbetsgivarintygen behövde kompletteras. Säljarnas och Byggnads arbetslöshetskassor uppskattar att endast 40 procent behövde kompletteras. Arbetslöshetskassorna ombads bedöma de olika frågorna på arbetsgivarintyget utifrån om det var mycket vanligt, ganska vanligt, ganska ovanligt eller mycket ovanligt att uppgifterna behövde kompletteras. Resultatet visar att uppgiften om arbetad tid, det vill säga hur många timmar som den sökande har arbetat eller varit 4 Arbetslöshetskassorna skulle tidigare göra en prövning av ersättningsrätten var sjätte månad för personer som regelbundet utförde deltidsarbete. Kravet upphörde den 7 april 2008 när 7 Förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkringen fick en ny lydelse.

6 PM 6 (11) frånvarande från arbetet, hör till kategorin mycket vanlig att behöva komplettera enligt 15 arbetslöshetskassor. 11 arbetslöshetskassor uppger att uppgiften om arbetad tid behöver kompletteras ganska ofta. På bilagan till arbetsgivarintyget ska arbetsgivarna redovisa eventuell ersättning i form av sjuklön, obekväm arbetstid med mera. Enligt 13 arbetslöshetskassor är det mycket vanligt att denna behöver kompletteras, 11 arbetslöshetskassor säger att det är ganska vanligt att denna del behöver kompletteras. Utöver ovanstående är det uppgifter om ersättning och lön, om anställningsform och frågan om den sökande har erbjudits fortsatt arbete uppgifter som arbetslöshetskassorna uppger att de behöver begära kompletteringar av ganska ofta. I bilagan till denna PM finns en tabell över svaren vid varje punkt på arbetsgivarintyget. 4.1 Kompletteringar av förstagångs- respektive pågående ärenden Inom området kompletteringar av arbetsgivarintygen fick arbetslöshetskassorna besvara frågor som syftade till att se om de gör olika bedömningar av om ett arbetsgivarintyg som saknar uppgifter är godtagbart, samt om intyg som saknar uppgifter hanteras olika beroende på om de hör till förstagångs- respektive pågående ersättningsärenden. På frågan om vad som gäller om intyget hör till en förstagångsprövning svarar 14 arbetslöshetskassor att ett ofullständigt ifyllt arbetsgivarintyg kan godtas om de uppgifter som behövs för det aktuella ärendet finns angivna. 17 arbetslöshetskassor uppger att ett sådant i regel inte godtas. På frågan om hur ett intyg som hör till en pågående ersättningsperiod hanteras uppger 20 arbetslöshetskassor att ett ofullständigt ifyllt intyg kan godkännas om uppgifter som behövs i det aktuella ärendet är ifyllda. 4.2 Kompletteringar av tidigare versioner av intyget Arbetsgivarintyget har förändrats ett par gånger under de senaste åren och drygt hälften av arbetslöshetskassorna, 16 stycken, uppger att det är ganska vanligt att ett arbetsgivarintyg är av en äldre version. Två uppger att det är mycket vanligt. Övriga tolv menar att det är ganska ovanligt och resterande två uppger att det är mycket ovanligt. Hanteringen av de äldre versionerna skiljer sig åt mellan arbetslöshetskassorna. Sex arbetslöshetskassor uppger att de i princip alltid skickar tillbaka intyget och ber arbetsgivaren att fylla i ett nytt. Övriga kassor säger sig kunna godta intyget förutsatt att relevanta uppgifter framgår av det.

7 PM 7 (11) Arbetslöshetskassornas hantering av äldre versioner av arbetsgivarintyget 19 Antal arbetslöshetskassor Skickas i princip alltid tillbaka Varierar från ärende till ärende Skickas bara tillbaka om relevanta uppgifter saknas Godkänns oftast 4.3 Rutiner och riktlinjer för kompletteringar Arbetslöshetskassorna ombads redogöra för om de har riktlinjer kring hur många gånger ett och samma arbetsgivarintyg får skickas tillbaka till arbetsgivaren för komplettering. Åtta arbetslöshetskassor uppgav att sådana riktlinjer finns. Bland redogörelserna för hur dessa ser ut finns dels de som uppger att det finns en diskussion på arbetslöshetskassan kring frågan men att det är en bedömningsfråga i varje enskilt ärende, dels de som uppger att ett intyg kan kompletteras två gånger och att handläggaren därefter ska ta kontakt med arbetsgivaren. IF Metall, Transport och Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa representerar den senare gruppen. Fastighets, Teateranställdas, SEKO, ST:s och Ledarnas arbetslöshetskassor tillhör den första. Resterande tjugofyra arbetslöshetskassor uppgav att de inte hade vare sig skriftliga eller muntliga instruktioner. För de allra flesta av arbetslöshetskassorna är det upp till varje handläggare att själv göra en bedömning av hur många gånger ett intyg som inte är komplett ifyllt kan skickas tillbaka till arbetsgivaren för komplettering och om den senare ska kontaktas direkt eller inte. 4.4 Arbetslöshetskassornas kontakter med arbetsgivarna Av enkätsvaren framgår att elva av arbetslöshetskassorna uppger har ett telefonnummer som arbetsgivarna kan ringa om de har frågor kring hur de ska fylla i intyget. Bland de elva dessa ryms dels de arbetslöshetskassor som har ett särskilt telefonnummer, dels de som uppger att det går att komma fram till en handläggare på det vanliga telefonnumret eftersom det inte brukar vara någon väntetid för den som ringer. Elva arbetslöshetskassor uppger att det är ganska vanligt att arbetsgivarna hör av sig med frågor om hur de ska fylla i intyget. Bland dessa är det tre som tillhör den tidigare nämnda gruppen som har uppgett att de har ett telefonnummer som

8 PM 8 (11) arbetsgivarna kan nå handläggarna på. 18 uppger att det är ganska ovanligt att arbetsgivare ringer och har frågor och tre säger att det är mycket ovanligt. I fråga om hur ofta arbetsgivarna ställer frågor kring begärda kompletteringar uppger endast en arbetslöshetskassa att det är mycket vanligt att arbetsgivare ringer till handläggarna av den anledningen, 15 uppger att det är ganska vanligt och 14 anser att det är ganska ovanligt. Två säger att det är mycket ovanligt. Av enkätsvaren framgår att 10 arbetslöshetskassor informerar arbetsgivare inom det särskilda verksamhetsområdet om hur intyget ska fyllas i, antingen via möten med arbetsgivarna eller via riktad information till arbetsgivarna på arbetslöshetskassans hemsida. Åtta arbetslöshetskassor svarar att man brukar informera arbetsgivarna i samband med att nya versioner av intyget tas i bruk. Övriga arbetslöshetskassor svarade nej på frågan. Samtliga arbetslöshetskassor tillåter att handläggarna tar kontakt direkt med arbetsgivare vid behov av kompletteringar eller förtydliganden. På frågan om hur vanligt det är att så sker, skiljer sig svaren däremot åt. Sju stycken uppger att det är mycket vanligt att handläggarna tar kontakt direkt med arbetsgivarna, 17 uppger att det är ganska vanligt. Resterande åtta arbetslöshetskassor uppger att det är ganska ovanligt. 5. Arbetslöshetskassornas egna förslag på förändringar av arbetsgivarintyget Arbetslöshetskassorna ombads besvara frågan om de anser att dagens arbetsgivarintyg är väl anpassat efter den eller de branscher som deras medlemmar arbetar inom. 17 arbetslöshetskassor svarar att de anser att intyget är väl anpassat, elva svarar att det inte är det. De som svarade nej ombads tala om vilka uppgifter som skulle behöva tillkomma alternativt tas bort i dagens intyg. Bland svaren finns följande förslag: Utöka rutsystemet för punkt elva, arbetad tid, med kolumner för sjuklön och sjuktimmar Anpassa intyget efter situation snarare än efter bransch Anpassa intyget efter bransch, det fungerar inte för dem som arbetar i skift, på ackord, som tolk, musiker eller som egen uppdragstagare. Gör bilagan till en ordinarie del så att arbetsgivarna inte missar att fylla i uppgifter på denna. Förbättra instruktionerna på blanketten. Inför tekniska lösningar som gör att arbetsgivarna har intyget i sitt lönesystem Sju arbetslöshetskassor svarar att de har planer på att se över möjligheten för arbetsgivarna att fylla i och skicka in arbetsgivarintyg elektroniskt till arbetslöshetskassan. För förverkligandet av planerna hänvisar man till SO.

9 PM 9 (11) IAF bad arbetslöshetskassorna att inkomma med förslag på tänkbara alternativ till intyget. Exempel på förslag är direktöverföring av uppgifter mellan arbetsgivare och arbetslöshetskassor, ett lönesystem där intyget är inbyggt och enkelt att ta fram, ett utökat elektroniskt ifyllnadsstöd, helt elektroniska arbetsgivarintyg, att den sökande själv får intyga hur han eller hon har arbetat med mera. Arbetslöshetskassorna har delade meningar om huruvida intyget borde anpassas efter situation eller om det ska vara ett och samma intyg. En arbetslöshetskassa varnar för att införandet av en särskild, enklare blankett för den sökande som har en pågående ersättningsperiod, kommer att innebära att arbetsgivarna väljer fel blankett. Andra efterfrågar förenklingar av blanketten generellt såsom mer information på själva intyget, och några tycker att den fungerar bra som den ser ut idag. Ett förslag går ut på att IAF och SO borde föra en organiserad kommunikation med de stora arbetsgivarna. 6. Kommentarer och utvecklingsområden Kartläggningen av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget har syftat till att ta fram underlag för IAF:s fortsatta arbete med regelföreklingar. Utöver det underlag som har presenterats i kartläggningen kan arbetsgruppen konstatera att de utvecklingsområden som identifierades i redovisningen av regelförenklingsarbetet 2008 har fått ökat stöd. Ett par områden har också tillkommit. De uppgifter som ska lämnas på intyget är alla nödvändiga för att arbetslöshetskassorna ska få ett korrekt underlag i enlighet med nu gällande regelverk. Mot bakgrund av de uppgifter och de synpunkter som har lämnats i enkäterna ser IAF dock ett behov av en ny översyn av intygets utförande. Arbetslöshetskassorna skiljer sig åt i fråga om i vilken utsträckning arbetsgivare har möjlighet att komma i kontakt med arbetslöshetskassans personal, samt i fråga om det förekommer att det genomförs riktade informationsinsatser till arbetsgivare. Med ökade satsningar på information till arbetsgivare och stöd i arbetet med att fylla i intyget skulle antalet felaktigt ifyllda arbetsgivarintyg sannolikt minskas. Av svaren i enkäterna framgår att det kan finnas anledningar för arbetslöshetskassorna att se över sina rutiner för begäran av och kompletteringar av intyget, detta i syftet att om möjligt kunna effektivisera hanteringen och minska antalet arbetsgivarintyg. Kontrollen av om rätt ersättning har betalats ut får dock inte äventyras. Arbetslöshetskassorna har efterfrågat en fortsatt utveckling av ifyllnadsstödet och en möjlighet för arbetsgivare att fylla i och skicka iväg ett elektroniskt arbetsgivarintyg. En bredare användning av ifyllnadsstödet och möjligheten att också skicka det elektroniskt skulle sannolikt leda till att antalet felaktigt ifyllda intyg skulle minska. En ytterligare fördel med ett elektroniskt uppgiftslämnande är att det torde säkerställa att rätt version av intyget skickas till arbetslöshetskassan.

10 PM 10 (11) IAF kommer noggrant att följa utredningen Elektroniska inkomstuppgifter per individ och månad vars syfte är att arbetsgivarna ska kunna lämna uppgifter elektronisk till Skattemyndigheten och socialförsäkringarna. Utredningen ska redovisas i slutet av Denna promemoria har utarbetats inom IAF av Rolf Hermond och Lisa Widén. Promemorian godkänd för publicering Katrineholm den 21 december 2009 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för granskningsenheten

11 PM 11 (11) 10. Bilaga Redovisning av hur arbetslöshetskassorna besvarade frågan om hur vanligt det är att uppgifter på arbetsgivarintyget behövde kompletteras. Det är mycket vanligt Det är ganska vanligt Det är ganska ovanligt Det är mycket ovanligt 1. Personuppgifter Uppgifter om anställning Anställningsform Arbetstid Särskilda upplysningar om anställningen Anledning till att anställningen har upphört helt eller delvis Ersättning med anledning av anställningens upphörande Erbjudande om fortsatt arbete Arbetsgivarens (eller representants) underskrift Personnummer Arbetad tid Uppgifter om lönen Uppehållslön och ferielön Övriga upplysningar Arbetsgivarens (eller representants) underskrift Komplettering till arbetsgivarintyget (Bilagan)