Sökande som arbetsförmedlingen inte anser står till arbetsmarknadens förfogande

Transkript

1 Dnr 2005/ :9 Sökande som arbetsförmedlingen inte anser står till arbetsmarknadens förfogande

2 2

3 Denna rapport har utarbetats inom IAF av Rikard Jeneskog, Mona Karlsson, Inga-Stina Lindahl och Göran Selin. Ansvarig chef är Anita Larsson. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: iaf@iaf.se 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Uppdrag och syfte Mål Avgränsning Metod och genomförande Regelverk och handläggarstöd Tidigare föreskrifter Aktuella föreskrifter AMS handläggarstöd Avanmälan eller sökandekategoribyte Kartläggning Hur många anses inte stå till arbetsmarknadens förfogande? Hur många lämnade sökandekat. 14 under uppfölj ningsperioden och till vad övergick sökanden? Granskning Urval Dokumentation Kom ej till bokat besök Underrättelse till arbetslöshetskassan Samverkan med annan myndighet Sökandekategoribyte tillbaka till Slutsatser

6 6

7 Sammanfattning IAF har granskat situationen där arbetsförmedlingen först bedömer att den sökande står till arbetsmarkandens förfogande och är registrerad i en ersättningsberättigande sökandekategori och sedan bedömer att den sökande inte står till arbetsmarknadens förfogande och därmed flyttas till en icke ersättningsberättigande sökandekategori. I denna rapport har endast övergången till sökandekategori 14 studerats, som innebär att personen ifråga inte bedöms kunna tillträda ett arbete och därför inte kan få arbetslöshetsersättning. Kunskapen om i vilka situationer en avanmälan respektive ett byte av sökandekategori ska ske är en viktig metodfråga för arbetsförmedlingen genom att en alltför omfattande felhantering leder till att statistikuppgifter blir missvisande. För den sökande blir konsekvensen densamma oavsett om arbetsförmedlingen registrerar en avanmälan eller ett sökandekategoribyte som leder till en automatisk avanmälan. Båda förfarandena leder till att en signal per automatik sänds till arbetslöshetskassornas administrativa datasystem varvid ersättning omedelbart upphör. IAF konstaterar att det saknas tydliga regler i föreskrift och handläggarstöd för när avanmälan respektive sökandekategoribyte ska ske när det gäller fjärde kvartalet Detta stöds bland annat av att arbetsförmedlingen har gjort ett sökandekategoribyte istället för avanmälan när den sökande uteblivit från bokat besök i en tredjedel av de granskade ärendena. Vidare konstaterar IAF att arbetsförmedlingen inte dokumenterat orsaken till bytet av sökandekategori i tolv procent av granskade ärenden. IAF anser att arbetsförmedlingen självfallet alltid bör ange en orsak till bytet. Särskilt mot bakgrund av att byte till en icke ersättningsberättigande sökandekategori medför en automatisk avanmälan till arbetslöshetskassan och därmed att ersättningsrätten upphör. När den sökande anmäler till arbetsförmedlingen att denne åter står till arbetsmarknadens förfogande är huvudregeln att den sökande ska göra ett personligt besök vid arbetsförmedlingen. Telefonanmälan kan dock accepteras under vissa förhållanden och den sökande ska då få besked om vilken dag han eller hon ska besöka 7

8 arbetsförmedlingen personligen. Av de ärenden som var aktuella i denna situation fanns dokumenterat att sökanden fått en tid för att besöka arbetsförmedlingen personligen i endast 7 av 36 ärenden. I den nu gällande föreskriften om handläggning av arbetsförmedlingsärenden 1 anges det vad avanmälan innebär och i vilka situationer avanmälan ska göras. Handläggarstödet för när arbetsförmedlingen ska tilllämpa sökandekategori 14 omfattar dock delvis samma situationer som anges i föreskriften. Detta medför att rutinerna för hur handläggningen ska gå till på arbetsförmedlingen blir otydlig. IAF rekommenderar därför AMS att förtydliga i vilka situationer en avanmälan ska ske och i vilka situationer ett byte av sökandekategori istället ska göras. AMSFS 2005:4 om handläggning av arbetsförmedlingsärenden. 1 8

9 Inledning Den som begär arbetslöshetsersättning ska anmäla sig som arbetssökande på den offentliga arbetsförmedlingen den dag från och med vilken han eller hon önskar få ersättning 2. Inskrivning av den sökande sker genom att arbetsförmedlingen registrerar ett antal olika uppgifter om den sökande i Arbetsmarknadsverkets databaserade informationsförmedlingssystem (AIS). En av uppgifterna som registreras är vilken arbetslöshetskassa den sökande tillhör. Vid registreringen överförs anmälan automatiskt till den arbetslöshetskassan som sedan ska besluta om sökandens rätt till arbetslöshetsersättning. En annan uppgift som registreras är en kod som beskriver personens status som arbetssökande. Vissa sökandekategorier innebär att sökanden är ersättningsberättigad. När en person som är helt arbetslös och står till arbetsmarknadens förfogande, ansöker om arbetslöshetsersättning ska sökandekategori 11 registreras. Den som är deltidsarbetslös ska inregistreras i sökandekategori 21 medan timanställda får sökandekategori 22. Arbetsförmedlingen kan även inregistrera sökanden i den icke ersättningsberättigande sökandekategorin 14 vilket innebär att vederbörande inte kan eller bedöms kunna tillträda ett arbete för närvarande och därmed inte kan komma ifråga för ersättning från arbetslöshetskassan. I och med att arbetsförmedlingen registrerar den sökande i en ersättningsberättigande sökandekategori bekräftar arbetsförmedlingen i praktiken att den sökande står till arbetsmarknadens förfogande. Det är sedan arbetslöshetskassan som fattar beslut om den sökande uppfyller villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning. Vid arbetslöshetskassans utredning och beslut är det faktum att den sökande av arbetsförmedlingen bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande ett avgörande villkor för rätt att uppbära ersättning. Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 9 p 3 samt IAFFS 2005:7,

10 Uppdrag och syfte Byte från en ersättningsberättigande sökandekategori till den icke ersättningsberättigande sökandekategorin kan göras av flera olika orsaker till exempel sjukdom, studier och föräldraledighet. Mot bakgrund av den rättsliga innebörden ett sådant byte av sökandekategori kan ha för den sökande - att rätten till arbetslöshetsersättning upphör - har IAF ansett det viktigt att undersöka hur arbetsförmedlingen handlägger dessa frågor och närmare kartlägga orsaken till denna typ av sökandekategoribyte. Syftet med föreliggande uppdrag är därför att granska situationen där arbetsförmedlingen först registrerat att den sökande står till arbetsmarknadens förfogande och varit ersättningsberättigad och sedan registrerat att den sökande inte står till arbetsmarknadens förfogande och därmed flyttats till en icke ersättningsberättigande sökandekategori. Mål Uppdraget har två mål. Det ena målet är att kartlägga hur många sökande som flyttas från en ersättningsberättigande sökandekategori till den icke ersättningsberättigande sökandekategorin 14. Det andra målet är att utreda arbetsförmedlingens motiv för överföringen. Det första målet är att kartlägga hur många personer som tidigare har haft arbetslöshetsersättning och som arbetsförmedlingen inte anser står till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga personen har flyttats från sökandekategori 11, 21 eller 22 till 14. Detta mål kan delas upp i ett antal delmål: Hur många har flyttats från sökandekategori 11 respektive 21 och 22 till 14? Hur många lämnade sökandekategori 14 under uppföljningsperioden? Till vad övergick sökanden? Det andra målet är att utreda arbetsförmedlingens motiv för bedömningen att den sökande inte längre står till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga ärenden där arbetsförmedlingen har ändrat till sökandekategori

11 Målet är att besvara följande delfrågor: Finns motiv för åtgärden nedskrivet i daganteckning? Vilka dokumenterade skäl har arbetsförmedlingen för överföring från sökandekategori 11 till 14? I vilka fall borde arbetsförmedlingen istället ha skrivit en underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassan? Finns notering om samverkan med annan myndighet, t ex Försäkringskassan? Finns dokumenterade villkor för vad som krävs av den sökande för att arbetsförmedlingen ska anse att denne åter står till arbetsmarknadens förfogande? Rent administrativt innebär detta ett byte tillbaka till sökandekategori 11 från 14. Avgränsning Uppdraget har avgränsats till att endast redovisa sökande som först varit inskrivna som ersättningsberättigade i sökandekategori 11, 21 eller 22 och sedan överförts till den icke ersättningsberättigande sökandekategorin 14 under fjärde kvartalet Ersättningsberättigade i sökandekategori 23, yrkesfiskare, omfattas inte av uppdraget. Uppdraget omfattar inte sökande som skrivs in i sökandekategori 14 direkt vid inskrivningen på arbetsförmedlingen utan den sökande måste först ha varit ersättningsanmäld till arbetslöshetskassan. Under aktuellt kvartal flyttades drygt sökande mellan sökandekategorierna. Av dessa var cirka hälften beviljade en pågående ersättningsperiod hos arbetslöshetskassan. Uppdraget har avgränsats till dessa cirka sökande med en pågående ersättningsperiod hos arbetslöshetskassan. För alla grupperna redovisas antal överföringar mellan sökandekategorierna. När det gäller helt ersättningssökande i sökandekategori 11 undersöks dessutom hur många som flyttats tillbaka till sökandekategori 11 inom ramen av sex månader från det att de flyttades till sökandekategori 14. För denna grupp har även en granskning av daganteckningar skett för att undersöka av vilken orsak överföringen har gjorts. 11

12 Metod och genomförande Den metod som ligger till grund för denna rapport inbegriper såväl kvantitativa som kvalitativa studier. Studierna består av källstudier, dels av statistiskt material (kvantitativ ansats) och dels av daganteckningar i AIS (kvalitativ ansats). För att få fram uppgifter om hur många som flyttats till och från sökandekategori 14 har ett statistiskt material i form av rådata tagits fram, baserat på uppgifter i databaserna Astat 3 och Händel 4. De analyserade händelserna är sökandekategoribyten som skett under fjärde kvartalet Den kvalitativa delen i denna studie har innefattat att granska daganteckningar i ett urval ärenden. De huvudparametrar som legat till grund för denna analys är de skäl för byte av sökandekategori som arbetsförmedlingen dokumenterat i daganteckningar samt hur den sökande meddelar att den åter står till arbetsmarknadens förfogande. Verktygen i granskningen har bestått av regelverk och handläggarstöd såsom AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om ekonomiskt stöd vid arbetslöshet, AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om arbetssökande hos Arbetsförmedlingen samt AMS handläggarstöd för anvisningar och tillämpning av sökandekategorier. 3 Astat är IAF:s databas för uppgifter avseende arbetslöshetskassornas beslut om och utbetalning av arbetslöshetsersättning. 4 Händel är AMS databas med uppgifter från bl a arbetsförmedlingens sökanderegister AIS. 12

13 Regelverk och handläggarstöd Under 2004 och 2005 har vissa föreskrifter som rör arbetsförmedlingens verksamhet upphört medan andra tillkommit. Med anledning av detta redovisas i rapporten både föreskrifter som gällde för den period granskningen avser och de föreskrifter som är gällande idag. Tidigare föreskrifter AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om ekonomiskt stöd vid arbetslöshet Tidigare reglerades i vilka situationer avanmälan skulle göras i AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om ekonomiskt stöd vid arbetslöshet. Föreskriften upphörde men tillämpades tills nya föreskrifter trädde i kraft. 3 Om en sökande inte besöker förmedlingen på den tid som fastställts efter kallelse eller på annat sätt skall avanmälan göras. Detta sker genom att meddelande om avanmälan sänds till arbetslöshetskassan. Kopia av avanmälan skall sändas till den sökande. Avanmälan skall göras även i det fall som beskrivs i 6 andra stycket. Avanmälan skall göras samma dag som anledning till avanmälan uppkommer. 6 st 2 Beviljas inte dispens för utlandsresa, och den sökande ändå reser, skall förmedlingen avanmäla den sökande. AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om arbetssökande hos Arbetsförmedlingen Vid vilken tidpunkt avanmälan skulle ske reglerades i AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Denna föreskrift upphörde st 2 Om den sökande inte kommer på avtalad tid och inte heller hör av sig till arbetsförmedlingen eller arbetsmarknadsinstitutet ska en avanmälan ske omedelbart och en avaktualisering ske inom en vecka. 13

14 7 st 2 Sökande som önskar vara aktuella som arbetssökande när de fått arbete, eller tar tillfälliga arbeten i avvaktan på en fast anställning, ska inte avaktualiseras. Däremot ska koden för sökandekategori ändras om arbetet varar längre än en vecka. 7 st 3 Tillfälligt arbete, som varar kortare tid än en vecka, ska inte medföra vare sig avaktualisering eller ändring av sökandekategorin. Aktuella föreskrifter AMS administrativa föreskrifter om handläggning av arbetsförmedlingsärenden Regler om avanmälan och sökandekategorier finns numera i AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden. Föreskriften trädde i kraft den 1 augusti Arbetsförmedlingen skall notera en kod för sökandekategori för inskrivna sökande. Koden skall vid varje tidpunkt motsvara den sökandes faktiska situation i fråga om sysselsättning och möjligheter att söka och ta arbete. För sökande som önskar kvarstå som sökande när de fått arbete skall dock koden för sökandekategori ändras endast om anställningen beräknas vara längre än en vecka. En sökande som får sökandekategorikod Övriga inskrivna vid arbetsförmedlingen (14) eller Särskild kategori som inte statistikförs (91) skall informeras om att noteringen för den som uppbär arbetslöshetsersättning medför en automatisk avanmälan till sökandens arbetslöshetskassa samt att den för alla sökande kan påverka rätten till förmåner, ersättningar och stöd som andra myndigheter beslutar om. 12 Avanmälan innebär att arbetsförmedlingen meddelar arbetslöshetskassan att en sökande inte längre är anmäld i den ordning som bestämts i Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2005:7) om anmälan hos den offentliga arbetsförmedlingen för rätt till ekonomiskt stöd vid arbetslöshet. Avanmälan skall göras om någon av nedanstående förutsättningar är uppfyllda: 14

15 1. En arbetssökande med arbetslöshetsersättning uteblir från personligt besök på arbetsförmedlingen vid tidpunkt, som angetts i kallelse eller som fastställts i överenskommelse mellan arbetsförmedlingen och sökanden. 2. En arbetssökande anmäler till arbetsförmedlingen att han eller hon på grund av särskilda omständigheter som t ex semesterresa, sjukdom eller barntillsyn inte kommer att kunna ta ett arbete under den tid de särskilda omständigheterna består. 3. En arbetssökande reser utomlands utan att resan avser en anställningsintervju, specificerad till tid och plats, som arbetsförmedlingen och den sökande gemensamt kommit fram till att den sökande bör genomföra. 4. En sökande har registrerats i någon annan sökandekategori än 11, 21, 22 eller 23. Avanmälan enligt 4 görs automatiskt genom AIS. AMS handläggarstöd Enligt AMS handläggarstöd ska en avanmälan till den berörda arbetslöshetskassan, via AIS, göras samma dag som den arbetssökande inte besöker arbetsförmedlingen på den tid som fastställts efter kallelse, eller på annat sätt. Om orsaken till det uteblivna besöket beror på att den sökande arbetar eller är på en anställningsintervju ska avanmälan inte göras. Om orsaken till det uteblivna besöket är känd ska den anges på avanmälan. När det gäller tillämpning av sökandekategori 11 och 14 redovisas texten såsom det anges i handläggarstödet. Sökandekategori 11 Arbetslös. Kategorin avser arbetssökande som är utan arbete och behöver platsförmedlingsservice, vägledningsservice eller väntar på beslutat program. Till sökandekategori 11 hör även: sökande utan arbete som har en bisyssla som kan förenas med heltidsarbete sökande som deltar i jobbklubb/jobbsökaraktivitet utan att ha aktivitetsstöd personer som permitterats 15

16 sökande utan arbete som uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen förs till sökandekategori 11. Sökandekategori 14 Övriga inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Sökandekategorin avser arbetssökande som för närvarande inte kan tillträda ett arbete. Exempel på sådana sökande kan vara: arbetssökande som inte kan ta arbete omgående pga värnplikt, studier, föräldraledighet, pågående sjukskrivning eller förtidspension, men önskar få förmedlingens service även i fortsättningen. arbetssökande som söker arbete i begränsad omfattning eller på annat sätt har särskilda begränsningar i sitt arbetsutbud och som inte uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen arbetssökande som trots omfattande insatser från arbetsförmedlingens sida inte har kunnat få eller bedömts kunna få arbete men ändå vill stå som sökande. Den sökande uppbär inte ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Avanmälan eller sökandekategoribyte När handläggaren på arbetsförmedlingen gör en avanmälan till arbetslöshetskassan registreras detta i AIS. Fjärde kvartalet 2004 skulle en avanmälan enligt föreskriften ske i två situationer, när sökanden inte kom till bokat besök eller när sökanden reste utomlands trots att dispens inte beviljats. Enligt handläggarstödet för tillämpning av sökandekategorier ska byte till sökandekategori 14 göras när arbetssökande för närvarande inte kan tillträda ett arbete. Byte till denna sökandekategori medför att en automatisk avanmälan sker till arbetslöshetskassan. För den arbetssökande innebär en avanmälan att arbetsförmedlingen meddelar arbetslöshetskassan att en sökande inte längre är anmäld i den ordning som krävs enligt föreskrifter. 5 Den sökande får ett brev från arbetsförmedlingen om avanmälan. När avanmälan registreras IAFFS 2004:1 för fjärde kvartalet From 15 december 2005 IAFFS 2005:7, IAF:s föreskrifter om anmälan hos den offentliga arbetsförmedlingen för rätt till ekonomiskt stöd vid arbetslöshet. 16

17 av arbetsförmedlingen går en elektronisk signal per automatik till arbetslöshetskassornas administrativa datasystem, OAS. 6 Konsekvensen för den arbetssökande blir densamma oavsett om avanmälan eller byte av sökandekategori gjorts eftersom sökandekategoribytet medför en automatisk avanmälan. I båda fallen sänds en elektronisk signal till arbetslöshetskassan som leder till att utbetalning av ersättning spärras. Om den sökande sedan gör anspråk på ersättning ska arbetslöshetskassan utreda rätten till ersättning för aktuell tidsperiod. För korrekta statistikuppgifter om antalet arbetslösa personer har det stor betydelse om handläggaren på arbetsförmedlingen registrerar en avanmälan eller ett byte av sökandekategori som leder till en automatisk avanmälan. När en avanmälan sker står sökanden kvar som arbetssökande i sökandekategori 11. När ett sökandekategoribyte sker till sökandekategori 14 avförs personen från kategorin arbetslösa. Kartläggning Hur många anses inte stå till arbetsmarknadens förfogande? Under fjärde kvartalet 2004 var det sammanlagt personer som arbetsförmedlingen flyttade från en ersättningsberättigande sökandekategori till den icke ersättningsberättigande sökandekategorin 14. Nedanstående tabell redovisar hur många överflyttningar som skett per sökandekategori aktuellt kvartal. Tabell 1 Antal nya i sökandekategori 14 under fjärde kvartalet 2004 Från sökandekategori Kvinnor Män Totalt 11 Helt arbetslös Deltidsarbetslös Timanställda Totalt Av ovanstående tabell framgår att byte av sökandekategori för helt arbetslösa stod för huvuddelen av förflyttningarna. När det gäller deltidsarbetslösa och timanställda är det fler kvinnor än män som flyttas till den icke ersättningsberättigade sökandekategorin 14. Av statistiken framgår dock att kvinnor är överrepresen 6 Obligatoriskt a-kassesystem 17

18 terade när det gäller just deltidsarbetslösa och timanställda vilket medför att det är rimligt att fler kvinnor omfattas av dessa sökandekategoribyten. 7 Av de personer som överfördes från en ersättningsberättigande sökandekategori till sökandekategori 14 under fjärde kvartalet 2004 hade personer en pågående ersättningsperiod. Den fortsatta granskningen av daganteckningar avser denna grupp. Hur många lämnade sökandekategori 14 under uppföljningsperioden och till vad övergick sökanden? Vad hände med de sökande som skrevs in i sökandekategori 14 under fjärde kvartalet 2004? För att få svar på frågan har vi undersökt vilken nästa sökandekategori blev inom en period av sex månader från inskrivningen i sökandekategori 14. En sammanställning av sökandekategorierna redovisas i tabellen nedan. Tabell 2 Orsak till avregistrering från sökandekategori 14 inom 6 månader Status efter sex månader Kvinnor Män Totalt Tillbaka i sökandekategori Tillfälligt arbete/deltidsarbete Fått arbete med stöd Inskriven i program EES-sökande Övrigt Avaktualiserade Kvar i sökandekategori Totalt De flesta lämnade sökandekategori 14 inom en period av sex månader från inskrivningen i sökandekategorin. Endast 199 personer fanns kvar i sökandekategori 14 efter sex månader från inskrivningen. En stor del av de sökande, 64 procent, hade registrerats i sökandekategori personer, vilket motsvarade 22 procent, var avaktualiserade ur arbetsförmedlingens register. IAF:s Fakta PM 1:2006, Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa 7 18

19 Kategorin tillfälligt arbete/deltidsarbete omfattar sökande som var registrerade som deltidsarbetslösa, timanställda, sökande som hade tillfälligt arbete eller var ombytessökande. Den stora skillnaden mellan könen i denna kategori beror främst på att deltidsarbete i olika former är vanligare bland kvinnor än bland män. Granskning Urval Genom granskning av daganteckningar har vi kartlagt orsaken till att arbetsförmedlingen byter sökandekategori från 11 till 14. Aktuell grupp omfattar sökande som flyttats från den ersättningsberättigande sökandekategorin 11 till den icke ersättningsberättigande sökandekategorin 14 och sedan flyttats tillbaka till sökandekategorin 11 inom sex månader. Av tabell 2 framgår att personer omfattas av dessa kriterier. Vid urvalet har de sökande delats in i två grupper beroende på hur länge de varit registrerade i sökandekategori 14. Ett slumpmässigt urval har sedan gjorts i båda dessa grupper. Den ena gruppen (grupp 1) har stått i sökandekategori 14 en till 14 dagar och urvalet omfattar ca fem procent av dessa eller 60 ärenden. Den andra gruppen (grupp 2) har funnits i sökandekategori 14 mer än 14 dagar och urvalet omfattar ca 20 procent av dessa, dvs. 236 ärenden. Totalt har 296 ärenden granskats. Orsaken till att ett färre antal ärenden valdes i grupp ett är att vi bedömde att det förmodligen finns en naturlig förklaring till varför byte av sökandekategoribyte sker, till exempel sjukdom eller semester. En större mängd valdes i grupp två för att få en bättre bild av varför dessa förts till sökandekategori 14 och varför sökanden finns i kategorin mer än fjorton dagar. Dokumentation Redovisningen utgår från de skäl som angivits av handläggare på arbetsförmedlingen i de daganteckningar som granskats. Det kan finnas olika orsaker till att en person uteblir från ett bokat besök. I tabellen redovisas de skäl som anges i daganteckningarna. Om en orsak angivits till att besöket uteblev redovisas detta skäl. I de fall en orsak saknas och 19

20 det endast angivits kommer ej på bokat besök i daganteckningarna redovisas även detta i tabellen. När den sökande meddelar förhinder eller inte står till förfogande för arbete kan det också finnas en bakomliggande orsak som inte har dokumenterats genom daganteckningar. Nedanstående tabell visar en översiktlig sammanställning över de skäl som anges. Tabell 3 Anledning angivna i daganteckning Skäl för sökandekategoribyte Arbete Sjukdom Vård av barn Föräldraledig Studier Semester Gr Gr Totalt Gr 1 3% 25% 3% 0% 0% 12% Gr 2 1% 27% 2% 4% 1% 12% Totalt 2% 27% 2% 3% 1% 12% Kommer inte till bokat besök % 3% 6% Annat % 6% 5% Förhindrad/Står ej till förfogande % 32% 30% Skäl saknas % 12% 12% Totalt % 100% 100% Av tabellen framgår att de vanligaste orsakerna till att sökandekategoribyten sker är att sökanden inte står till arbetsmarknadens förfogande, är sjuk eller har semester. Vidare framgår att sökandekategoribyte i de flesta fall ägt rum efter kontakt med den sökande. Anmärkningsvärt är dock att det i 12 procent av ärendena inte anges någon orsak till varför sökandekategoribyte sker. Det kan vara så att sökanden har meddelat till arbetsförmedlingen att denne inte står till arbetsmarknadens förfogande men att det inte har dokumenterats av arbetsförmedlingen. Det kan också vara så att sökanden inte haft någon kontakt med arbetsförmedlingen innan bytet av sökandekategori. I sådana fall borde arbetsförmedlingen antingen ha gjort en avanmälan eller ha lämnat en underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassan att sökanden inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Oberoende av omständigheterna framstår det som att en brist i handläggningen från arbetsförmedlingens sida skett. 20

21 När det gäller fördelningen mellan grupp 1 och 2 kan vi konstatera att motiveringen skiljer sig åt mellan grupperna i två avseenden. Orsaken kommer inte till bokat besök anges i betydligt större omfattning för sökande som är inskrivna en kort tid i sökandekategori 14 (grupp 1). Troligen byter arbetsförmedlingen sökandekategori och kallar till ny tid hos arbetsförmedlingen istället för att göra en avanmälan till arbetslöshetskassan. Orsaken förhindrad/står ej till förfogande anges i större omfattning för sökande som är inskrivna mer än fjorton dagar i sökandekategori 14. I 25 av de granskade 296 ärendena framgår av daganteckningarna att det skett både ett byte av sökandekategori och en avanmälan till arbetslöshetskassan. Motiveringen kommer inte till bokat besök har angetts i 17 ärenden. Sammanlagt handlar dock 82 ärenden om personer som inte kom på bokade besök enligt daganteckningarna. Detta behandlas i kommande avsnitt. Kom ej till bokat besök Av de 296 sökande som ingick i urvalet och fördes över till sökandekategori 14 var det totalt 82 sökande, 28 procent av de granskade ärendena, som inte kom till inbokat besök. I tabellen nedan beskrivs den anledning som angavs för det uteblivna besöket. Tabell 4 Anledning som anges för uteblivet besök Skäl till uteblivet Gr 1 Gr 2 Totalt Gr 1 Gr 2 Totalt besök Arbete % 0% 1% Sjukdom % 26% 27% Vård av barn % 0% 2% Föräldraledig % 2% 1% Semester % 4% 2% Kommer inte till % 13% 21% bokat besök Annat % 2% 2% Förhindrad/Står ej % 53% 43% till förfogande Totalt % 100% 100% Den vanligaste orsaken till att sökanden inte kom till arbetsförmedlingen på bokat besök är att den arbetslöse är förhindrad att komma eller inte står till förfogande den dagen, 43 procent. 21

22 En annan vanlig orsak till att sökanden inte kommer till arbetsförmedlingen på bokat besök är sjukdom, 27 procent. I 21 procent av fallen anges endast att personen inte kommer till bokat besök. Någon ytterligare motivering ges inte i daganteckningarna. Enligt de föreskrifter som tillämpades under fjärde kvartalet 2004 skulle en avanmälan göras om en sökande inte besöker förmedlingen på den tid som fastställts efter kallelse eller på annat sätt. I 15 av de 82 ärendena har enligt daganteckningar både ett byte av sökandekategori och avanmälan registrerats. I övriga ärenden har ett byte av sökandekategori skett istället för avanmälan. Speciellt anmärkningsvärt är detta i ärenden där skälet till sökandekategoribytet är att personen inte kommer till bokat besök. I dessa fall ska en avanmälan göras och inte ett byte av sökandekategori. Av de 82 personer som inte kom till bokade besök utgjorde sökande yngre än 30 år 51 procent. Underrättelse till arbetslöshetskassan I de granskade ärendena har vi bedömt om arbetsförmedlingen borde ha skickat en underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassan istället för att registrera den sökande i sökandekategori 14. Enligt 16 förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska arbetsförmedlingen underrätta arbetslöshetskassan om en sökande uppträder så att det finns anledning att förmoda att sökanden inte vill eller kan anta något som helst arbete. I sju av de granskade 296 ärendena kan vi utläsa av daganteckningarna att det var fråga om ett upprepat beteende att utebli från inbokat besök eller annan anledning för överföring till sökandekategori 14. Endast i ett ärende var omständigheterna i det enskilda fallet sådana att en underrättelse till arbetslöshetskassan borde ha skett. Ärendet handlade om en sökande som rest utomlands utan att meddela arbetsförmedlingen. 22

23 Samverkan med annan myndighet Samverkan kan ske mellan olika myndigheter. För att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser inom rehabiliteringsområdet ska Arbetsmarknadsstyrelsen samverka med Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. 8 När försäkringskassan ska bedöma arbetsförmågans nedsättning tillämpas bestämmelserna i 3 kapitlet 7 lag (1962:381) om allmän försäkring. När personen är både sjukskriven och arbetslös ska försäkringskassan bedöma arbetsförmågan i förhållande till ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. 9 När en person är inskriven hos arbetsförmedlingen krävs enligt grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen bland annat att den sökande är arbetsför och villig att aktivt söka lämpliga arbeten för rätt till ersättning. 10 Vidare görs en bedömning utifrån reglerna i 11 lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) om vilka arbeten som ska anses lämpliga. Därvid ska det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen tas skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar för arbetet samt andra personliga förhållanden. 8 Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, 2 b. 9 Försäkringskassans Vägledning 2004:2 version 3, sid Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 9 Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan, 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och 5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete. 23

24 Av 296 granskade ärenden handlade totalt 79 ärenden om personer som uppgett att de var sjukskrivna. Av dessa hade 64 personer varit inskrivna i sökandekategori 14 längre tid än 14 dagar. Vid granskningen har IAF noterat fyra ärenden, alla i grupp två, där någon form av samverkan skett mellan myndigheter. Av dessa fyra ärenden rörde två ärenden samverkan inom rehabiliteringsområdet, dvs. samverkan mellan arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Sökandekategoribyte tillbaka till 11 Enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om arbetslöshetsförsäkring IAFFS 2004:1 11 som var i kraft fjärde kvartalet 2004 angavs följande: 86 Den som begär arbetslöshetsersättning skall anmäla sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen den dag från och med vilken han eller hon önskar få ersättning. Vid prövning av ersättningsvillkor anses arbetslösheten ha inträtt den dag den sökande anmält sin arbetslöshet till förmedlingen. Anmälan ska ske vid personligt besök hos arbetsförmedlingen. Den sökande kan anmäla sig per telefon om han eller hon 1) bor långt bort från ett fast förmedlingskontor och har svårt att inställa sig första arbetslösa dagen, 2) är känd av förmedlingen samt kostnader och tidsåtgång i övrigt motiverar avsteg från huvudregeln eller 3) är bosatt på en ort med filialkontor och ska anmäla sig på en dag då förmedlingen inte är öppen Arbetsförmedlingen skall i samband med telefonanmälan bestämma vilken dag den sökande skall inställa sig personligen. Nedanstående tabell visar på vilket sätt sökanden meddelar arbetsförmedlingen att den åter står till arbetsmarknadens förfogande. Genom meddelandet överför arbetsförmedlingen den sökande från den icke ersätt 11 IAFFS 2004:1 upphörde den 1 oktober Den 15 december 2005 trädde IAFFS 2005:7 om anmälan hos den offentliga arbetsförmedlingen för rätt till ekonomiskt stöd vid arbetslöshet i kraft. 24

25 ningsberättigande sökandekategorin 14 till den ersättningsberättigande sökandekategorin 11. Tabell 5 Byte av sökandekategori (skat) har skett efter kontakt med sökanden: Åter i skat 11 Gr 1 Gr 2 Totalt Gr 1 Gr 2 Totalt Besök % 78% 79% Telefon % 12% 12% E-post % 0% 0% Annat % 1% 2% Framgår ej % 8% 7% Totalt % 100% 100% Av tabellen framgår att huvuddelen av ersättningsanmälan till arbetslöshetskassan, 79 procent, skett efter ett personligt besök på arbetsförmedlingen. Detta är också huvudregeln när en person gör anspråk på ersättning från arbetslöshetskassan. Enligt föreskriften kan telefonanmälan dock göras under vissa omständigheter. Enligt ovanstående tabell har telefonanmälan skett i 12 procent av ärendena. En närmare granskning av ärendena där ersättningsanmälan skett efter ett telefonsamtal visar att det inte i något av ärendena finns dokumenterat en orsak till att telefonanmälan godtogs. Vidare anges i föreskriften att då telefonanmälan görs ska den sökande få besked om vilken dag han eller hon ska besöka förmedlingen personligen. I endast sju av de granskade 36 ärendena fanns dokumenterat att sökanden fått en tid för att besöka arbetsförmedlingen personligen vid telefonsamtalet. I sju procent av granskade ärenden framgår inte på vilket sätt sökanden anmälde till arbetsförmedlingen att den åter står till arbetsmarknadens förfogande. Slutligen har vi granskat om det krävdes något av den sökande utöver anmälan för att de åter skulle anses stå till arbetsmarknadens förfogande på arbetsförmedlingen. I fem ärenden, vilket motsvarar två procent av granskade ärenden, krävdes något annat av den sökande. Det handlade bland annat om att barnomsorgen skulle ordnas innan sökanden kunde bli ersättningsanmäld. 25

26 Slutsatser Enligt de föreskrifter som tillämpades under fjärde kvartalet 2004 skulle en avanmälan göras om en sökande inte besöker förmedlingen på den tid som fastställts efter kallelse eller på annat sätt. I drygt en tredjedel av granskade ärenden handlar ärendet om personer som inte kom på bokade besök. I dessa ärenden borde arbetsförmedlingen ha gjort en avanmälan och inte ett byte av sökandekategori. Speciellt anmärkningsvärt är de sex procent av ärendena där det i daganteckningar anges att själva orsaken till byte av sökandekategori är att personen inte kommer till bokat besök. I tolv procent av de granskade ärendena saknas dokumentation om orsak till att ett byte av sökandekategori till sökandekategori 14 sker. IAF anser att arbetsförmedlingen självfallet alltid bör ange en orsak till bytet. Särskilt mot bakgrund av att byte till en icke ersättningsberättigande sökandekategori medför en automatisk avanmälan till arbetslöshetskassan och därmed att ersättningsrätten upphör. Ett av målen med rapporten är att granska i vilka fall arbetsförmedlingen borde ha skrivit en underrättelse istället för att byta till sökandekategori 14. Vid granskningen har vi endast funnit ett ärende där en underrättelse borde ha gjorts. Av detta drar vi slutsatsen att arbetsförmedlingen inte byter till sökandekategori 14 istället för att skriva underrättelser. När den arbetssökanden meddelar arbetsförmedlingen att den åter står till arbetsmarknadens förfogande är huvudregeln att anmälan ska ske vid ett personligt besök. Granskningen av daganteckningarna bekräftar att anmälan i huvuddelen av ärendena sker genom personligt besök på arbetsförmedlingen. Det finns möjligheter att i vissa situationer, som preciseras i gällande föreskrift, att anmäla sig per telefon istället. I tolv procent av ärendena används telefonanmälan. I detta sammanhang kan nämnas att inte alla följer föreskriften när det gäller att den sökande ska få besked om vilken dag han eller hon ska besöka arbetsförmedlingen personligen. 26

27 IAF konstaterar sammanfattningsvis när det gäller fjärde kvartalet 2004 att det saknas tydliga regler i föreskrift och handläggarstöd för när avanmälan respektive sökandekategoribyte ska ske. Avsaknaden av tydliga regler och handläggarstöd försvårar arbetsförmedlingens arbete och medför ett godtyckligt tillvägagångssätt. När en person till exempel meddelar arbetsförmedlingen att han eller hon ska ha semester sker ibland en avanmälan och ibland ett sökandekategoribyte. Det händer även att arbetsförmedlingen både gör en avanmälan och ett byte av sökandekategori. I den nu gällande föreskriften om handläggning av arbetsförmedlingsärenden har ett förtydligande skett genom att det numera anges vad avanmälan innebär och i vilka situationer avanmälan ska göras. Handläggarstöd för när sökandekategori 14 ska användas omfattar dock delvis samma situationer som anges i 12 föreskriften om avanmälan. Detta medför att rutinerna för hur handläggningen ska gå till blir otydlig. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen och vikten av enhetliga rutiner bör AMS förtydliga i vilka situationer en manuell avanmälan ska ske och i vilka situationer ett byte av sökandekategori ska ske. AMS bör även klargöra att skälet för byte till sökandekategori 14 alltid bör dokumenteras av arbetsförmedlingen. 27